Citat i kontext

4.2 · Överenskommelser, samarbete och samtycke

1.Samförstånd har stor betydelse för barnrättsfrågor. Detta gäller såväl frågor om vårdnad, boende och umgänge som skydd och stöd enligt SoL samt vård enligt LVU. En viktig skillnad mellan mål enligt FB respektive mål enligt LVU är att rättens möjlighet att verka för samförståndslösningar är betydligt större i mål enligt 6 kap. FB än i mål enligt LVU.s. 137

2.I detta och de följande tre avsnitten ligger fokus på domstols tolkning av barnets bästa i mål om vårdnad och barnskydd. En central aspekt härav är överenskommelser. Detta dels då brist på samförstånd är en förutsättning för att domstol alls ska involveras, dels för att samförstånd och samarbete ses som bra för barn. Domstols tolkningar av barnets bästa tenderar att styra också utomrättsliga tolkningar av barns bästa i de situationer då t.ex. föräldrar förhandlar om barns boende "i lagens skugga".41s. 137

3.Socialrättens och det sociala arbetets fundament är respekten för den enskildes självbestämmanderätt och integritet (1:1 SoL, 1 § LVU). Det innebär att vårdnadshavares och det äldre barnets samtycke till behövliga insatser alltid ska eftersträvas. Först om det är klargjort att det inte är möj­ ligt att nå en överenskommelse när ett barns utveckling och hälsa utsätts för påtaglig risk kan vård enligt tvångslagstiftningen 2-3 §§ LVU tillgripas (1 § 2 st. LVU). Det betyder att om en överenskommelse nås blir frågan om LVU inte aktuell. Detta med undantag för de fall unga under 21 år begått brott och döms till sluten ungdomsvård (32:1 BrB). En nöjdforkla-s. 137

4.138 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 138

5.ring enligt 6 § LSU, genom vilken ett dömt barn eller ungdom medger atts. 138

6.utdömt straff får verkställas, betraktas inte som samtycke i LVU:s mening.s. 138

7.En utgångspunkt vad gäller vårdnad, boende och umgänge är att oms. 138

8.föräldrar är överens så uppstår ingen rättsprocess enligt FB oavsett oms. 138

9.familjen lever tillsammans eller ej. För det fallet föräldrarna är överens oms. 138

10.att underställa socialnämnd ett avtal om vårdnad, boende och umgänges. 138

11.är detta verkställbart under förutsättning att socialnämnd bedömer avtalets. 138

12.vara till barnets bästa. En förutsättning för att frågor om vårdnad, boendes. 138

13.och umgänge ska prövas av tingsrätt är att någon av föräldrarna inger ens. 138

14.stämningsansökan. Också när så skett är strävan efter att föräldrarna ska nås. 138

15.en samförståndslösning central. Viktiga moment har processuell karaktärs. 138

16.såsom betoningen av medling (6:18 a FB) samt rättens ansvar för att förmås. 138

17.parterna att komma överens (42:6 RB, 42:17 RB). (Se vidare 5.2.)s. 138

18.4.2.1 Samförstånd och samarbetssamtal i vårdnadsfrågors. 138

19.En ambition i samband med vårdnad, boende och umgänge är att dessas. 138

20.frågor ska avgöras med begränsad inblandning av domstol. I första hands. 138

21.är förhoppningen att föräldrarna själva ska lösa frågor om vårdnad, boendes. 138

22.och umgänge, i andra hand att de ska hitta lösningar med hjälp av soci­s. 138

23.alnämnd och först i tredje hand vända sig till domstol. Också i det falls. 138

24.en stämningsansökan ingetts ingår det i domstolens uppdrag att såväl vids. 138

25.muntliga förberedelser som vid huvudförhandling verka för att parternas. 138

26.når en överenskommelse (42:6 2 st. 5 p. RB, 42:17 1 st. RB).42s. 138

27.Strävan att förmå parterna att nå en överenskommelse, och därmeds. 138

28.undgå att en tvist om vårdnad, boende och umgänge avgörs av rätten efters. 138

29.huvudförhandling, kommer även till uttryck i 6 kap. FB. Således kan rättens. 138

30.förordna om samarbetssamtal (6:18 FB) och medlare (6:18 a FB) i syfte atts. 138

31.förmå föräldrarna att nå en överenskommelse.43 Också den underliggandes. 138

32.presumtionen om gemensam vårdnad avser att reducera föräldrakonflikter.s. 138

33.Ett exempel är 6:3 2 st. FB som stadgar att gemensam vårdnad ska bestås. 138

34.efter en skilsmässa. (Se vidare 5.4.1.)s. 138

35.Samarbetssamtal är en etablerad metod för att förmå föräldrar att nås. 138

36.en överenskommelse om vårdnad, boende och umgänge. Samarbetssam­s. 138

37.tal leds av en eller två personer med erfarenhet av relationsbehandlings. 138

38.av vuxna och med särskilda kunskaper om barn och barns behov. Målets. 138

39.. Överenskommelser, samarbete och samtycke 139 för samtalen är att få föräldrarna att nå sådana samförståndslösningar om barnet som gagnar samtliga inblandade parter.44 Verksamheten är omfat­ tande. År 2010 deltog föräldrar till cirka 19 400 barn i samarbetssamtal. Det stora flertalet samtal äger rum på föräldrarnas egna initiativ dvs. utan remiss från tingsrätt. Antalet ska ses i ljuset av att föräldrar till närmare 50 000 barn separerar årligen.45 Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla möjlighet till samarbetssamtal och domstol kan initiera samarbetssamtal (5:3 SoL). Av Socialstyrelsens allmänna råd framkommer att föräldrar bör erbjudas ett första samtal inom två veckor från att de kontaktat social­ nämnd eller en domstolsremiss inkommit.46 Samarbetssamtal är frivilliga och kostnadsfria för föräldrar. Utgångspunkten är att samarbetssamtal ska genomföras om det antas vara till barnets bästa.47 Samtalen bör avbrytas om de inte tros kunna leda till en lösning eller om samtalsledaren bedömer att samtalen endast är ett sätt att försöka kontrollera den andra föräldern eller få tillfälle att träffa denne.48 Det har tidigare funnits en stor tilltro till samarbetssamtal. Numera understryks att samarbetssamtalsledaren noga bör överväga om samtal ska påbörjas i familjer där det förekommer våld, andra övergrepp, hot, missbruk, psykisk ohälsa eller andra problem.49 Även samarbetssamtals förenlighet med. barnets bästa diskuteras. Således fram­ hålls att:50 Att barnet riskerar att reduceras till ett objekt har setts som särskilt bekym­ mersamt.51s. 139

40.140 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 140

41.Såväl medling som samarbetssamtal förordnade av domstol ska återrap-s. 140

42.porteras till rätten. Vanligen gäller inte familjerådgivningssekretess förs. 140

43.samarbetssamtal.52 Det kan innebära att uppgifter som framkommit kans. 140

44.användas i en vårdnadsutredning och att samarbetssamtalsledare, till skill­s. 140

45.nad från familjerådgivare, kan kallas att vittna om vad som framkommit vids. 140

46.samarbetssamtal (36:5 OSL). Socialnämnd kan godkänna avtal om vård­s. 140

47.nad, boende och umgänge mellan föräldrarna (6:6 FB, 6:14 a FB, 6:15 as. 140

48.FB, 6:17 a FB). En förutsättning för nämndens godkännande är att fader­s. 140

49.skap (eller föräldraskap) är rättsligt fastställt.53s. 140

50.Samarbetssamtal kan således drivas parallellt med en domstolsprocess. Ens. 140

51.domstolsprocess kan även föras trots att parterna, dvs. föräldrarna upp­s. 140

52.rättat ett av socialnämnd godkänt avtal om de aktuella processfrågornas. 140

53.rörande vårdnad, boende och umgänge. I NJA 2012 s. 933 motiverar HDs. 140

54.detta enligt följande: -s. 140

55.Ytterligare ett skäl för HD:s ställningstagande, vid sidan av domstolss. 140

56.ansvar och ändrade förhållanden, är att vårdnadsfrågor kan prövas på nytts. 140

57.med hänvisning till barnets bästa, dvs. principen om res judicata gäller inte.s. 140

58.(Se vidare 5.3.1.) :s. 140

59.Överenskommelser, samarbete och samtycke 141s. 141

60.Sammantaget har de ansträngningar som görs för att förmå föräld­ rarna att nå en överenskommelse genom samarbetssamtal och medling föga gemensamt med förlikning i dispositiva tvister. Pressen på parterna att delta är betydande. Likaså är förväntningarna på parterna att uppnå en överenskommelse uttalade. Gränserna mellan åtgärder i syfte att få fram beslutsunderlag och att förmå föräldrarna att nå en överenskommelse kan uppfattas som flytande.54 Som framkommit finns det en konkret kopp­ ling теап samarbetssamtal i förlikningssyfte och rättens utredningsskyl­ dighet när den fullföljs genom en socialnämnds utredning.55 Den centrala roll strävan efter samförståndslösningar har i mål om vårdnad, boende och umgänge illustreras av figuren nedan.s. 141

61.Stämnings­s. 141

62.-s. 141

63.Föräldrars överenskommelse är också moment vid den materiella bedöm­s. 141

64.ningen av barnets bästa i samband med vårdnadsfrågor. Det förklaras delss. 141

65.av att det är bra för barn med föräldrar som är överens, dels av att föräld­s. 141

66.rarna förmodas vara de som bäst känner sina barns behov.56 Betydelsens. 141

67.av föräldrarnas inställning i vårdnadsfrågan är dock motsägelsefull i dens. 141

68.Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 142

69.bemärkelsen att en överenskommelse ges stor betydelse, medan en brists. 142

70.på överenskommelse ges begränsad betydelse då gemensam vårdnad ochs. 142

71.växelvist boende kan utdömas också om en av föräldrarna anser att det intes. 142

72.är till barnets bästa (6:5 FB).s. 142

73.Om föräldrarna önskar reglera frågor om vårdnad, boende och umgänges. 142

74.genom av socialnämnd godkänt avtal betonas betydelsen av samförstånds. 142

75.tolkat som gemensam vårdnad då ett sådant avtal ska godkännas om dets. 142

76.inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Andra avtal om vårdnad,s. 142

77.boende och umgänge ska godkännas om de är förenliga med barnets bästa.s. 142

78.I samband med införandet av 2006 års regler om vårdnad, boende ochs. 142

79.umgänge understryks dock betydelsen av föräldrarnas samarbetsförmåga. Is. 142

80.förarbetena framhålls att:57s. 142

81.Denna inställning står i skarp kontrast till de ställningstaganden som gjordess. 142

82.i SOU 1995:79 och vilka ledde till att domstol 1998 gavs möjlighet att dömas. 142

83.till gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Här anfördes lakoniskt att: 58s. 142

84.En dom om ensam vårdnad mot en förälders vilja förutsatte åren 1998s. 142

85.till 2006 som huvudregel att allvarlig oenighet förelåg (NJA 1999 s. 451),s. 142

86.alternativt att någondera förälder dömts för våldsbrott mot den andra samts. 142

87.konkreta brister i kommunikation (NJA 2000 s. 345). Efter det att 2006s. 142

88.års lagstiftning och betoningen av samarbetsförmåga som kriterium förs. 142

89.gemensam vårdnad fått genomslag, har HD avgjort två mål om förutsätt­s. 142

90.ningarna för att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Dets. 142

91.första av dessa, NJA 2006 s. 26 avgjordes en kort tid innan 2006 års lagänd­s. 142

92.ringar trädde i kraft men efter det att regeringens proposition överlämnatss. 142

93.till riksdagen. . .s. 142

94.Överenskommelser, samarbete och samtycke I detta avgörande var fråga om en kombination av risk och samarbetsproblem. I det andra avgörandet, NJA 2007 s. 382 rörande gemensam vårdnad mot en förälders vilja, gjordes inte gällande att risk förelåg. HD fann mot bakgrund av att rättsliga processer förts sedan barnet var nyfött, att stäm­ ningsansökningar inkommit kort tid efter att föräldrarna nått genom dom fastställda överenskommelser samt att föräldrarna saknade en samsyn i frå­ gor om bl.a. uttag av föräldraledighet, att föräldrarnas samarbetssvårigheter var så omfattande att gemensam vårdnad inte var förenlig med barnets bästa. Mamman som alltsedan barnets födelse var boförälder fick ensam vårdnad. I domskälen konstaterar HD bl.a. att: Ofta rör mål såväl vårdnad och barns boende som umgänge. Om föräldrarna kan komma överens om gemensam vårdnad kan målet istället omfatta hur barnets boende ska regleras. Nås en överenskommelse om ensam vårdnad kan prövningen i målet istället avse umgänge. Om en överenskommelse inte nås utan rätten har att ta ställning till vårdnadsyrkandena prövas även boende- och umgängesyrkanden. En viktig aspekt av prövningen är sam­ arbetsförmåga och förutsättningar för ett inkluderande föräldraskap.s. 143

95.HD har ännu inte tagit ställning i ett mål där samarbetsförmåga och växelvist boende var huvudfrågan. Av förarbetena framkommer att växel­ vist boende ställer stora krav på föräldrarnas samarbetsförmåga:59s. 143

96.Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 144

97.Likartade synpunkter har framförts av Socialstyrelsen som på uppdrag avs. 144

98.regeringen utrett barnets bästa vid växelvis boende och konstaterat att: 60s. 144

99.Stora konflikter mellan föräldrarna, som inte kan hållas åtskilda från för­s. 144

100.äldraansvaret, motsäger ett växelvis boende, liksom långa avstånd mellans. 144

101.bostäderna. Om misshandel har förekommit, mot förälder eller barn, fråns. 144

102.den ena partens sida, ska barnet inte bo växelvis. Som framkommer avs. 144

103.citaten är en förutsättning för en dom om växelvist boende att föräldrarnas. 144

104.är så överens att de är beredda att utomrättsligt justera domen till att pe­s. 144

105.riodvis avse stadigvarande boende. Förarbetenas rekommendation till trotss. 144

106.förekommer det att domstol dömer till växelvist boende också när dessas. 144

107.förutsättningar inte förefaller föreligga. Ofta motiveras då domar av sta­s. 144

108.bilitet, dvs. barnet bor redan växelvist och tycks trots föräldratvisten intes. 144

109.fara illa av det.s. 144

110.. Överenskommelser, samarbete och samtycke 4.2.2 Samtycke i barnavårds- och LVU-mål Insatser för barn i den sociala barnavården ska som huvudregel ske i sam­ förstånd med vårdnadshavare och barn. Med andra ord eftersträvas en överenskommelse mellan vårdnadshavare och nämnd. Först om nämnden inte kan förmå vårdnadshavare och barn att acceptera stödinsatser ska en ansökan om tvångsvård ges in till förvaltningsrätten.61s. 145

111.Som framkommit syftar LVU till att ge samhället en möjlighet att bereda barn vård när samtycke till vårdåtgärder inte kan erhållas. Har en ansökan om vård enligt 2 § LVU gjorts ger den förvaltningsrättsliga processen — till skillnad från vårdnadsprocessen — inte utrymme för domarledda försök att förmå parterna att nå en överenskommelse, t.ex. att förmå nämnden att avstå från vårdåtgärder som bedömts nödvändiga eller vårdnadshavare och barn att frivilligt acceptera tvångsvård. En annan sak är att ett materiellt skäl för rätten att avslå begäran om tvångsvård är om rätten finner att sam­ tycke till den begärda insatsen föreligger. LVU utgör ett kómplement till SoL när frivilliga insatser inte är tillräckliga. Genom LVU kan ett undantag från SoL:s samförståndsprincip göras så att vård kan beredas utan samtycke av vårdnadshavare eller barnet självt.62 Prövningen av om vård enligt LVU ska medges är en flerstegsprövning. Ett viktigt steg är prövningen av om ett tillräckligt samtycke föreligger.s. 145

112.En förutsättning för att ett barn ska kunna vårdas enligt LVU är att vårdnadshavare och barnet självt, om det fyllt 15 år, inte samtycker till vård (1 § LVU). Vid vård enligt 2 § LVU är barnet vanligen under 15 år och det är då endast aktuellt med vårdnadshavarens samtycke. Huvudprincipen, att vård enligt LVU inte kan meddelas om samtycke till "frivillig" vård enligt SoL lämnats, har undantag. Det innebär att vård enligt LVU ska beredas trots att ett samtycke föreligger om de krav som ställs på samtyckets inne­ håll och form inte är uppfyllda. Dessa krav är att samtycket ska ha lämnats frivilligt, den som lämnat samtycket ska ha füllt klart för sig vad samtycket innebär samt att det givits i en sådan otvetydig och klar form att det inte kan råda tvivel om dess existens och innebörd. Formellt ställs inga krav på skriftlighet men det rekommenderas av bl.a. bevisskäl. Är samtycket, eller det nekande samtycket, muntligt ska det dokumenteras i barnets journal.s. 145

113.146 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 146

114.Har barnets föräldrar gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavarnass. 146

115.samtycke inhämtas. Enligt Socialstyrelsen kan undantag från denna regels. 146

116.endast göras om en förälder "är frånvarande och inte går att få kontakts. 146

117.med, är sjuk, t.ex. vid medvetslöshet efter en olycka, eller på annat sätts. 146

118.förhindrad att delta i beslutet".63 Det framhålls även att den enskilde börs. 146

119.äga psykiska förutsättningar för att avge en giltig viljeförklaring och has. 146

120.god insikt om samtyckets innebörd och konsekvenser. Kraven på psykiskas. 146

121.förutsättningar för att lämna samtycke till vård enligt LVU förefaller varas. 146

122.högre än de krav som ställs för rättslig handlingsförmåga generellt. Såledess. 146

123.krävs att den samtyckande ska ha god insikt om innebörden av vården.64s. 146

124.Frågan om samtycke diskuterades ingående av socialutskottet vids. 146

125.beredningen av 1980 års LVU, som föregick den nu gällande LVU. Enligts. 146

126.utskottet måste det finnas utrymme för att ingripa med stöd av LVU ävens. 146

127.när ett formellt giltigt samtycke lämnats om det fanns särskilda skäl såsoms. 146

128.att barnets säkerhet eller den planerade vården skulle äventyras. Mens. 146

129.utskottet konstaterade också att ett formellt korrekt samtycke inte utans. 146

130.vidare kunde frånkännas sin sedvanliga rättsliga betydelse.65 Diskussionens. 146

131.kring samtycke respektive behövlig vård är etiskt, emotionellt och praktiskts. 146

132.problematisk.66 Bedömningen av samtycket görs inför en ansökan om vårds. 146

133.enligt LVU ensidigt av socialnämnd. Att vårdnadshavares utrymme för atts. 146

134.villkora ett samtycke är begränsat framgår av underrätternas bedömning is. 146

135.HFD 2010 ref. 24. :s. 146

136.Ett antal typsituationer kan urskiljas då vård kan beredas med stöd av 2 §s. 146

137.LVU trots att samtycke föreligger. Så är, för det första, fallet när det finnss. 146

138.anledning att tro att samtycket inte är allvarligt menat, för det andra närs. 146

139.samtycke inte omfattar hela den planerade vården, och för det tredje när dets. 146

140.. Överenskommelser, samarbete och samtycke 147 finns anledning att tro att samtycket inte kommer att bestå under hela den tid som behövs för att genomföra den planerade vården. En fjärde situa­ tion när vård enligt 2 § LVU kan beredas trots att samtycke föreligger är när barnets subjektiva och objektiva trygghet förutsätter att vårdnadshavarens rättigheter gentemot barnet begränsas.67 Möjlighet att bereda barn vård enligt 2 § LVU, trots att samtycke till frivillig vård lämnats, har varit fråga för HFD:s och RegR:s bedömning i ett antal rättsfall. I RÅ 1990 ref. 13 var fråga om samtycket var allvarligt menat, alternativt om vårdnadshavaren hade tillräcklig insikt i samtyckets innebörd. Ytterligare en anledning att inte godta ett samtycke är om det bedöms finnas anledning att tro att samtycket inte kommer att bestå under hela den planerade vården: I RÄ 2003 not 202 godtogs med följande motivering ett samtycke från funktionshindrade föräldrar som lämnats i ett sent stadium i förfarandet:s. 147

141.bedömning."s. 147

142.148 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 148

143.Också i RÅ 1995 ref. 38 godtogs samtycke som lämnats på ett sent stadiums. 148

144.av förhandlingarna. Samtycket var även villkorat på så sätt att barnet intes. 148

145.skulle placeras för långt bort från vårdnadshavaren. Det kan noteras att etts. 148

146.sådant villkor är väl i linje med de rättigheter som tillerkänns en vårdnads­s. 148

147.havare under ett omhändertagande.s. 148

148.Utgången blev den motsatta i RÅ 1996 not 98. Här var även fråga om tvås. 148

149.vårdnadshavare med olika uppfattningar.s. 148

150.Frågan om barnets subjektiva och objektiva trygghet har varit aktuell i tvås. 148

151.äldre avgöranden, RÅ 1983 2:87 (I) samt RÅ 1989 not 169.s. 148

152.HFD 2012 not 31 rörde situationen att barnet men inte vårdnadshavarens. 148

153.samtyckte.s. 148

154.. Överenskommelser, samarbete och samtycke HFD, tidigare RegR, har varit restriktiv vid medgivande av vård enligt LVŮ när samtycke funnits. Detta i enlighet med principen att ett rättsligt bindande samtycke inte utan vidare kan frånkännas rättsverkningar. Men att överinstans har varit mer restriktiv än underinstanserna med att medge vård enligt LVU när samtycke föreligger kan även förklaras av att när ett mål når HFD har en viss tid förflutit sedan vården påbörjades. Det ger HFD mer realistiska möjligheter att bedöma om samtycket var allvarligt menat och vård och stöd enligt SoL tillräckligt för att garantera att barnets hälsa och utveckling inte utsätts för allvarliga risker.s. 149

155.Det är emellertid ofrånkomligt att frivillig vård, med samtycke, enligt SoL utövas mot bakgrund av ett mer eller mindre uttalat hot om tvångs­ vård enligt LVU. Ett ärende som varit föremål för JO:s bedömning illu­ strerar detta.68 JO riktade skarp kritik mot såväl beslutet om omhändertagande som det sätt på vilket det verkställdes. Bl.a. betonade JO att barnets frivilliga pla­ cering i familjehemmet inte var en förutsättning för KamR:s upphävande av LVU-vården. :s. 149

156.Nås inte samförstånd om stöd enligt SoL eller i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge enligt FB övergår prövningen till att avse hur barnets bästa ska kunna tillgodoses i respektive process. Centrala moment är då riskbedömning, barns behov av stabilitet och föräldrakontakt samt beak­ tandet av barnets egen vilja.s. 149

157.150 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 150