1.Rederiets skador kunde utan svårighet ha kanaliserats via de synnerligen vägande skälen, exempelvis genom att åberopa det avtalsliknande förhållandet och den tillit som i allmänhet förknippas med information som ges av professionella aktörer på denna höga nivå. Det hade sannolikt varit möjligt att t.o.m. åberopa skyddet mot ett illojalt beteende som strider mot god sed.122 Grunden för statens skadeståndsansvar för de rena ekonomiska skadorna formulerades egentligen oberoende av tydliga kategoriseringar i kontraktuellt eller utomkontraktuellt ansvar.123 Enligt HD var det viktigt att skydda tilliten till utfästelser och information som staten gett i samband med handhavande av sina uppdrag.124 HD tog m.a.o. inte tillfället i akt att utveckla SkL 5:1 utan valde, kanske inspirerad av utländska förebilder, att stöda sig på ett till synes mer självständigt tillitsresonemang.125 I ansvarsformuleringen om skyddet för den soms. 117
2.”med fog satt sin tillit” till given information kan man se vissa parallellers. 118
3.exempelvis till det klassiska Kone-fallet, NJA 1987 s. 692.126s. 118
4.i Kompletterande hovrättsfalls. 118
5.Genom att antalet HD-fall är rätt begränsat gick jag igenom hovrättsfalls. 118
6.från perioden 1991 till 2009 för att få en bättre inblick.127 I materialets. 118
7.fanns vissa enstaka fall om professionella aktörers felaktiga information.128s. 118
8.Det gällde exempelvis kreditupplysningar.s. 118