1.Mycket övergripande sett kan följande slutsatser dras. Vid kategori 1 fall har partsavsikten mycket stor betydelse för tolkningen, medan detta inte gäller för kategori 2-3 fall. Rättsfallsgenomgången visar att HFD vid kate gori 1 fall -i syfte att fastställa den "verkliga innebörden" -alltid söker att klarlägga vad som faktiskt har hänt. Vidare framgår att HFD, för att utröna parternas avsikt, lägger stor vikt vid de faktiska omständigheterna. Som en följd av detta får naturligen frågor om bevisbörda och beviskrav en avgö rande roll vad gäller bedömningen av partsavsikten. Detta medför att vissa avgöranden i kategori 1 är in casu-betonade. Genomgången avseende rätts fall i kategori 1 visar vidare på att HFD endast omkvalificerat rättshand: lingar i "uppenbara fall", dvs. när sakomständigheterna tydligt visat att den verkliga innebörden varit en annan än den avtalade. Stor restriktivitet bör iakttas när de av parterna valda formella civilrättsliga rubriceringarna över vägs att omklassificeras genom civilrättslig avtalstolkning. HFD kommen terar och analyserar avtalens innehåll utifrån "gängse avtal" vilket bl.a. tyder på att säregna/atypiska avtal kan omklassificeras. En hög grad av avvikelse från det normala krävs för att omklassificering ska komma ifråga.s. 281
2.282 6. Sammanfattande analyss. 282
3.Vid kategori 2 och 3 fall ska skatterättslig tolkningsmetod tillämpas. Tills. 282
4.skillnad från kategori 1 fall löses skatterättsliga problem i kategori 2 och 3s. 282
5.fall inte fristående från lagstiftningen med hjälp av problemlösning soms. 282
6.bygger på utrönandet av parternas avsikt, systemtänkande, syften och teos. 282
7.ribildning. Detta har enligt min mening sin grund i bl.a. föreskriftskravets. 282
8.och att rättskällorna (dvs. när inte är fråga om att civilrättsliga begrepps. 282
9.används i skatterätten och civilrättslig analys och rättslig kvalificering ärs. 282
10.prejudiciell) inordnas i en relativt fast rättskällehierarki med lagtexten soms. 282
11.en rättskälla som ska användas, förarbeten och HFD:s prejudicerandes. 282
12.praxis som bör användas och doktrin, SKV:s publikationer, övriga rättsfalls. 282
13.som i vissa situationer får eller kan användas som stöd i argumentationen.s. 282
14.Denna övergripande slutsats kan också formuleras enligt följande. Vids. 282
15.kategori 2 och 3 fall (dvs. skatterättens normalområde) är utrymmet förs. 282
16.analog och extensiv rättstillämpning synnerligen begränsat. Det finnss. 282
17.emellertid anledning att fördjupa resonemanget något vad avser normtills. 282
18.lämpningstyp kategori 3.s. 282
19.Vid rättstillämpningen kan normtypen skatterättsliga principer använs. 282
20.das för att fylla ut regelsidan när de direkt utläsbara lagreglerna inte ger tyds. 282
21.ligt besked. Att principargument undersöks och prövas i rättstillämpningens. 282
22.när fråga är om komplicerade transaktioner/rättshandlingar och/eller skats. 282
23.teplaneringstransaktioner är naturligt. Frågan är hur gränsdragningen skas. 282
24.göras för när principerna ska anses vara normerande? Principer som intes. 282
25.kan härledas från lagregler (dvs. utifrån lagstiftningens grundstruktur ochs. 282
26.systematik) och/eller rättsfall har fallit utanför min definition i denna stus. 282
27.die av när normativa skatterättsliga principer är avgörande för bedömnings. 282
28.av rättshandlingars verkliga innebörd. Att vid rättstillämpningen vad gällers. 282
29.rättshandlingars verkliga innebörd inte skapa regler eller reparera missar is. 282
30.lagstiftningen baserat på principer som enbart utgör ett hävdande av måls. 282
31.sättningar/ambitioner för beskattningen utan stöd i det relevanta rättsligas. 282
32.materialet, dvs. lagregler eller praxis, är enligt mig en logiskt och riktigs. 282
33.gränsdragning de lege ferenda eftersom b~skattningen lever under ett strikts. 282
34.föreskriftskrav. Beroende på vilken typ av principargument som anförs i etts. 282
35.enskilt fall kan stödet för att utta skatt vara obefintligt till starkt. Det finnss. 282
36.därmed mycket stor anledning till reflektion över anfört principargumentss. 282
37.stöd i lagbestämmelserna, inte minst när principen anförs till nackdel förs. 282
38.den skattskyldige.s. 282
39.En tydlig rättssäkerhetsfördel och effektivitetsvinst bör följa av att prövas. 282
40.och bedöma vilken typ av norm som ska prövas för rättshandlingarna (dvs.s. 282
41.bestämmandet av om prövat händelseförlopp hamnar i kategori 1, 2 ellers. 282
42.6.3 Slutsatser om hur bedömningar bör göras 283 3). Genom att problemlösning som bygger på systemtänkande, syften och teoribildning utan stöd i rättskällorna (som t.ex. kan medföra analog och extensiv rättstillämpning) inte är tillåten avseende kategori 2-och 3-fall bör mera "fria syner" kunna undvikas avseende dessa kategorier om en initial kategorisering görs innan fortsatt tolkning.s. 283
43.Det kan även redan här konkluderas att vid samtliga kategorier (dvs. kategori 1-3) har inte skattemotiv (vilket kan vara parternas tydliga avsikt) för transaktioners uppkomst någon som helst betydelse för tolkningen av rättshandlingarnas verkliga innebörd (se mera nedan under avsnitt 6.4).s. 283
44.Nedan följer en mera precis genomgång av slutsatser som kan göras avseende sammansatta rättshandlingskedjor utifrån min undersökning av praxis efter det att den initiala kategoriseringen gjorts.s. 283
45.En första fråga vid fortsatt tolkning av sammansatta rättshandlingskeqjor som enligt min mening bör analyseras och besvaras är om det är fråga om en på forhand planerad rättshandlingskedja eller rättshandlingar som är nära knutna och beroende av varandra.När detta gjorts menar jag att nedanstå ende slutsatser kan utläsas ur HFD:s praxis och appliceras vid tolkningen i ett enskilt fall. Civilrättslig klassificering är avgörande Följande slutsatser kan utläsas ur praxis när fråga är om att tillämplig norm återfinns i civilrätten och civilrättslig analys och rättslig kvalificering är avgö rande (kategori 1) och det är fråga om på forhand planerade rättshandlings kedjor.s. 283
46.Gemensamt .för de fall i vilka en förutplanerad rättshandlingskedja har omklassificerats är att HFD vid den civilrättsliga analysen söker utröna partsavsikten, vilken sedan har stor betydelse för bedömningen. Omstän digheter såsom att ingångna avtal innehållit inslag som är atypiska/säregna för normala affärsförhållanden, dvs. att de inte skulle ingåtts oberoende avs. 283
47.284 6. Sammanfattande analyss. 284
48.varandra, vilket nödvändiggör att avtalen måste betraktas gemensamt förs. 284
49.att klarhet överhuvudtaget ska bringas i vad som avtalats, har tillmättss. 284
50.avgörande betydelse av HFD. Att en skattskyldig erhållit ersättningar/förs. 284
51.fogat över inkomster (likvida medel) som inte stämmer med valda rubrices. 284
52.ringar har haft stor betydelse för HFD:s bedömning av partsavsikten.s. 284
53.Gemensamt och centralt för även de fall i vilka en förutplanerad rättss. 284
54.handlingskedja inte har omkvaliftcerats av HFD är utrönandet av partsavsiks. 284
55.ten vid den civilrättsliga analysen. De skattemässiga motiven/konsekvens. 284
56.serna av företagna rättshandlingar saknar enligt HFD betydelse vid bedöms. 284
57.ningen av rättshandlingarnas egentliga innebörd vid den rättsliga kvalifices. 284
58.ringen. Rättshandlingar som saknar rättslig effekt ska enligt HFD intes. 284
59.läggas till grund för en sammantagen prövning av rättshandlingarnas "verks. 284
60.liga innebörd" (t.ex. en ej giltig utdelningsfordran). När partsavsikten bes. 284
61.döms överensstämma med vald rubricering ska detta följas även när dets. 284
62.finns atypiska inslag i avtalsvillkoren om rättshandlingarna har rättsligs. 284
63.effekt (t .ex. äganderättsövergång av tillgång som medför rättsverkningar förs. 284
64.inblandade parter trots avsaknad av marknadsmässigt pris). Utrymmet förs. 284
65.att omtolka en serie rättshandlingars formella innebörd är begränsat tills. 284
66.situationer där avtalen innehåller så pass avvikande villkor att parternas. 284
67.exempelvis aldrig skulle ingått avtalen var för sig och att en omrubricerings. 284
68.krävs för att det överhuvudtaget ska förstås vad som avtalats. Utgångspunks. 284
69.ten för HFD är att varje bolag/annat rättssubjekt har en egen rättshands. 284
70.lingsförmåga och utgör ett eget skattesubjekt. "Syner', baserade enbart pås. 284
71.att kontroll och inflytande finns, är inte tillåtna för att bedöma rättshands. 284
72.lingars verkliga innebörd så länge som dessa rättshandlingar, sett för sigs. 284
73.själva, är riktigt rubricerade (dvs. att det t.ex. inte finns motstridiga/märks. 284
74.liga likvidflöden som motsäger att rubriceringen skulle vara riktig) ..s. 284
75.Följande slutsatser kan utläsas ur praxis när fråga är om att tillämpligs. 284
76.norm återfinns i civilrätten och civilrättslig analys och rättslig kvalificering ärs. 284
77.avgörande (kategori 1) och det är fråga om rättshandlingar som är näras. 284
78.knutna till varandra och beroende av varandra.s. 284
79.Centralt för fall när fråga är om rättshandlingar (två eller flera) som ärs. 284
80.nära knutna till varandra och beroende av varandra och omkvaliftcerings. 284
81.gjorts är HFD:s utrönande av partsavsikten vid den civilrättsliga analysen.s. 284
82.HFD utgår från avtalens konstruktion och parternas syfte och rättkvalifis. 284
83.cerar rättshandlingarna när de sedda var för sig inte återspeglar partsavsiks. 284
84.ten. Rättsfallen har det gemensamt att ingångna avtal innehållit inslag soms. 284
85.är atypiska/säregna för normala affärsförhållanden, t.ex. att de inte skulles. 284
86.ingåtts oberoende av varandra, vilket nödvändiggör att avtalen måste be-s. 284
87.6.3 Slutsatser om hur bedömningar bör göras 285 traktas gemensamt för att klarhet överhuvudtaget ska bringas i vad som av talats. Det är vidare fråga om säregna/atypiska villkor (avtalade rättigheter och skyldigheter) i avtalen ställda mot den rubricering som den enskilde valt för de enskilda rättshandlingarna. Avslutningsvis kan följande sammanfattas vad gäller kategori 1-fall. När det är fråga om på. forhand planerade rättshandlingskecijor (dvs. när parterna planerat att inledande transaktion ska kompletteras med en eller flera trans aktioner, dock inte ingångna samtidigt) tycks omklassificering enbart komma i fråga i följande situation. Det ska vara fråga om ingångna avtal som innehåller inslag som är uppenbart atypiska/säregna för normala affärsförhållanden (dvs. de skulle inte ingåtts oberoende av varandra) vilket nödvändiggör att avtalen måste tolkas sammantagna för att klarhet över• huvudtaget ska bringas i vad som avtalats och/eller att en skattskyldig er hållit ersättningar/förfogat över inkomster (likvida medel) som uppenbart inte stämmer med valda rubriceringar. När det är fråga om rättshandlingar som är nära knutna och beroende av vai:andra (dvs. vid en och samma tid punkt ingångna rättshandlingar) bedömer jag att möjligheterna att omklas sificera rättshandlingar är lika begränsade som när det är fråga om på för hand planerade rättshandlingskedjor. Att omklassificering aktualiseras i större omfattning när fråga är om rättshandlingar som är nära knutna och beroende av varandra har sin förklaring i att de av parterna rubricerade en skilda rättshandlingarna många gånger aldrig haft en avsikt att medföra de rättsverkningar som åsatt rubricering normalt medför. Ett annat sätt att ut trycka saken är att anledningen till att rättshandlingarna har varit tvungna att ingås vid samma tidpunkt i dylika situationer har sin förklaring att par-· temas inte varit beredda att utge och/eller bära de normala rättigheter och skyldigheter som följer av de enskilda rättshandlingarnas rubricering. Det sagda förklarar enligt min bedömning varför till varandra nära knutna och av varandra beroende rättshandlingar i större omfattning kan och har om klassificerats i praxis, dvs. setts som uppenbart atypiska/säregna för nor mala affärsförhållanden (dvs. de skulle inte ingåtts oberoende av varandra), vilket nödvändiggör att avtalen måste betraktas gemensamt för att klarhet överhuvudtaget ska bringas i vad som avtalats. Skatterättslig bestämmelse/terminologi avgörande Följande slutsatser kan dras av praxis när fråga är om att tillämpa skatte rättslig tolkningsmetod, dvs. när skatterättsliga bestämmelser/terminologi är avgörande (dvs. min normtillämpningstyp kategori 2) och det är fråga om på forhand planerade rättshandlingskecijor.s. 285
88.286 6. Sammanfattande analyss. 286
89.Det är inte möjligt att omkvalificera rättshandlingar för sådana rättss. 286
90.figurer som definieras i skatterättslig reglering när kraven för vad som särs. 286
91.skilt är föreskrivet för sådana rättsfigurer är uppfyllda (t.ex. koncernbidrag,s. 286
92.underprisöverlåtelser). Detta även om rättshandlingarna skulle visa sig has. 286
93.atypiska/säregna inslag.s. 286
94.När fråga är om att tillämpa skatterättslig tolkningsmetod, dvs. när skats. 286
95.terättsliga bestämmelser/terminologi är avgörande (kategori 2} och det är frågas. 286
96.om rättshandlingar som är nära knutna till varandra och beroende av varandras. 286
97.kan följande slutsatser dras av praxis. Det är inte möjligt att lägga civilrättss. 286
98.ligt giltiga rättshandlingar eller avtal sedda var för sig till grund för beskatts. 286
99.ningen när det i skattelagstiftningen finns definitioner och de uppställdas. 286
100.villkoren är uppfyllda (t .ex. arbetsgivarbegreppet) eller inte är uppfyllda •s. 286
101.(t.ex. förbättringsutgift), när gemensam bedömning görs av de till varandras. 286
102.nära knutna och av varandra beroende rättshandlingarna.s. 286
103.Vid kategori 2 (dvs. skatterättens normalområde) är utrymmet för anas. 286
104.log och extensiv rättstillämpning synnerligen begränsat. Jämför slutsatsens. 286
105.ovan när det är fråga är om en på forhand planerad rättshandlingskedja närs. 286
106.särskilda skatterättsliga definitioner avgör utgången i mål om verklig innes. 286
107.börd, dvs. det är inte möjligt att omkvalificera rättshandlingar för sådanas. 286
108.rättsfigurer som definieras i skatterättslig reglering när kraven för vad soms. 286
109.särskilt är föreskrivet för sådana rättsfigurer är uppfyllda. Detta även oms. 286
110.rättshandlingarna skulle visa sig ha atypiska/säregna inslag. Om de rättss. 286
111.fakta som föreskrivs i den reglerade definitionen är uppfyllda går det intes. 286
112.att med åberopande av andra rättsfakta underkänna definitionens lagregles. 286
113.rade rättsföljd.s. 286
114.När fråga är om rättshandlingar (två eller flera) som är nära knutna ochs. 286
115.beroende av varandra när särskilda skatterättsliga definitioner avgör uts. 286
116.gången i mål om verklig innebörd bedömer jag att svårigheter i rättstills. 286
117.lämpningen kan ligga i den initiala prövningen av vilken normtillämps. 286
118.ningstyp som ska prövas (kategori 1 eller 2). När väl denna bedömnings. 286
119.gjorts har man antingen skatterättslig tolkningsmetod eller civilrättsligs. 286
120.analys och rättslig kvalificering att förhålla sig till.s. 286
121.Skatterättsliga normerande principer är avgörandes. 286
122.Följande slutsatser kan dras av praxis när fråga är om att tillämpa skattes. 286
123.rättslig tolkningsmetod, dvs .. när skatterättsliga normerande principer ärs. 286
124.avgörande ( dvs. min normtillämpningstyp kategori 3) och det är fråga om pås. 286
125.forhand planerade rättshandlingskedjor eller rättshandlingar som är näras. 286
126.knutna till varandra och beroende av varandra. Civilrättsligt giltiga rättshandlingar kan få stå tillbaka för de normerande skatteprinciperna gällande vem som ska beskattas för inkomst eller över en inkomst karaktär i vissa situationer. Detta gäller inte när det existerar att en skatteregel som tillåter t.ex. en inkomstöverföring, undantag från förmånsbeskattning etc. Likadant som för kategori 2 ska skatterättslig tolkningsmetod tillämpas vid kategori 3-fall. Vid normtillämpningstyp kategori 1-fall har som tidi gare redan sagts partsavsikten mycket stor betydelse för tolkningen, medan detta inte gäller för normtillämpningstyp kategori 2-eller 3-fall. Till skill nad från kategori 1 fall löses således inte skatterättsliga problem i kategori 2-och 3-fall fristående från lagstiftningen med hjälp av problemlösning som bygger på utrönandet av parternas avsikt, systemtänkande, syften och teori bildning. Det finns anledning att återigen påpeka att det enligt min mening är naturligt att principargument undersöks och prövas i rättstillämpningen när fråga är om komplicerade transaktioner/rättshandlingar och/eller skat teplaneringstransaktioner. Frågan är dock hur gränsdragningen mellan normerande och andra principer ska göras? Beroende på vilken typ av prin cipargument som anförs i ett enskilt fall kan stödet för att utta skatt de facto vara obefintligt till starkt. En djuplodande analys över anfört principargu ments stöd i lagbestämmelserna och praxis är nödvändig att göra vid rätts tillämpningen av inte minst rättssäkerhetsskäl. Detta gäller särskilt när principen anförs till nackdel för den skattskyldige. ·Principer som inte kan härledas från lagregler (dvs. utifrån lagstiftning ens grundstruktur och systematik) och/eller rättsfall har således fallit utan för min definition i denna studie av när normativa skatterättsliga principer är avgörande för bedömning av rättshandlingars verkliga innebörd.Att vid rättstillämpningen vad gäller beskattning på grundval av rättshandling ars verkliga innebörd inte skapa regler eller skipa rätt för att reparera missar i lagstiftningen baserat på principer som enbart utgör ett hävdande av mål sättningar/ambitioner för beskattningen utan stöd i det relevanta rättsliga materialet, dvs. lagregler eller praxis, är enligt mig en logisk och riktig gränsdragning de lege ferenda. Detta eftersom beskattningen lever under ett strikt föreskriftskrav.s. 286
127.288 6. Sammanfattande analyss. 288
Civilrätten prejudiciell[^244]
1.Av rättsfallgenomgången avseende normtillämpningstyp av rättsfall i kates. 288
2.gori 1 och den gjorda analysen av respektive avgörande framgår att prövs. 288
3.ningen ska ske genom en civilrättslig avtalstolkning när de skatterättsligas. 288
4.föreskrifterna lägger civilrättsliga förhållanden och rättshandlingar tills. 288
5.grund för de skatterättsliga konsekvenserna. Civilrätten är i dessa situatios. 288
6.ner prejudiciell i förhållande till beskattningen. Den gemensamma partsvils. 288
7.jan får som ovan sagts därmed en central betydelse vid fastställandet avs. 288
8.rättshandlingars verkliga innebörd. Rättsfallsgenomgången visar att någons. 288
9.skatterättslig genomsynsprincip inte finns i dessa situationer.s. 288
10.Vad gäller den ekonomiska effekten eller den "ekonomiska innebörden"s. 288
11.verkar denna mer fungera som ett tolkningsdatum vid fastställandet av vads. 288
12.som faktiskt har hänt och parternas avsikter än en självständig grund förs. 288
13.omkvalificering. Detta förefaller rimligt då de ekonomiska konsekvensernas. 288
14.är en följd av de juridiska och inte tvärtom. Att rättshandlingarna tillsams. 288
15.mans ger ett ekonomiskt resultat som får hela förfarandet att framstå soms. 288
16.omotiverat, oaktat skattevinsten, kan dock i kombination m.ed att rättss. 288
17.handlingarna företagits _under en kort tid ansetts motivera att en sammans. 288
18.tagen bedömning bör göras av rättshandlingarna. Detta behöver emellertids. 288
19.inte innebära att den verkliga innebörden är en annan än den avtalade. Ens. 288
20.skattskyldigs önskan att uppnå skattefördelar innebär inte att rättshands. 288
21.lingars yttre form kan frångås eller ens ska beaktas vid prövningen av dens. 288
22."verkliga innebörden". Den ekonomiska innebörden har vid bedömning avs. 288
23.verklig innebörd emellertid särskild betydelse när fråga är om analys ochs. 288
24.bedömning av ekonomiska begrepp som inte omedelbart bestäms av rättss. 288
25.liga normer utan i stället av en bedömning av ekonomiska fakta och desss. 288
26.betydelse. Jämför med exempelvis bestämning av om en betalning utgörs. 288
27.ränta baserat på om denna utgör ersättning för kredit.s. 288
28.Att en skattskyldig velat uppnå skattefördelar genom att strukturera förs. 288
29.farandet på ett visst sätt ska bortses ifrån vid fastställandet av rättshandlings. 288
30.arnas "verkliga innebörd". Riktigt rubricerade rätthandlingar som verkligens. 288
31.är vad de utgör sig för att vara kan alltså inte omklassificeras bara för att dets. 288
32.skatterättsliga utfallet är "oönskat" från ett fiskalt perspektiv. HFD hars. 288
33.framhållit att man inte kan frånkänna transaktionerna de rättsverkningars. 288
34.6.4 Civilrätten prejudicieff 289 som följer av deras formella innehåll enbart på den grunden att det enda syftet bakom upplägget varit att uppnå skattefördelar. Rättsfallsgenomgången i avsnitt 2 visar att det är ytterst sällan som HFD gett ett civilrättsligt begrepp en särskild skatterättslig betydelse. Ett avgö rande som jag funnit där detta tycks vara fallet är RÅ 2004 ref. 1. Målet utgör enligt min mening ett exempel på när HFD i rättstillämpningen gett ett civilrättsligt begrepp (u tdelning) en särskild skatterättslig betydelse. Vid förmögenhetsöverföringar i sidledur aktiebolag genom underpris transaktioner finns det således enligt min mening en särskild skattemässig utdelningsnorm som HFD skapat. Den av HFD skapande normen baserar sig dels på principen att en person som kan disponera över viss inkomst. (enligt HFD:s praxis) inte kan undgå beskattning genom att styra denna till annat rättssubjekt ("principen gällande vem som ska beskattas för inkomst"), dels på att undantag från nämnda av HFD skapade skattemäs siga normerande princip bara kan göras om det är fråga om en godkänd underprisöverlåtelse enligt UPL/23 kap. IL.Vid bedömningar om beskattning för utdelning ska aktualiseras kan följande enligt min mening summeras. För de fall utdelning inte återfinns särskilt definierat i skatte rättsliga bestämmelser/praxisoch/eller något förfogande över en förmö genhetsöverföring inte föreligger (enligt HFD:s praxis) som kan bli föremål för utdelningsbeskattning är det avgörande om utdelning föreligger civil rättsligt (dvs. mål i kategori 1, se RÅ 1990 ref. 115 och RÅ 1998 ref. 9). Om bedömningen ger·v id handen att utdelning föreligger enligt någon av utdelningsnormerna behöver sedan en bedömning göras om undantag från utdelningsbeskattning kan ske (exempelvis enligt 23 kap. IL, 24 kap. IL etc.). Att i rättstillämpningen de lege ferenda skapa särskilda skatterättsliga normer när civilrättsliga begrepp återfinns i skattelagstiftningen Gfr utdel ning i RÅ 2004 ref. 1) riskerar att skapa förvirring, försämrar förutsebarhe ten och rättssystemets koherens. Det kan enligt min mening diskuteras om inte HFD i förmögenhetsöverföringen i RÅ 2004 ref. 1 borde låtit civilrät ten vara prejudiciell i stället för att skapa en särskild skattemässig utdel-s. 289
35.290 6. Sammanfattande analyss. 290
36.ningsnorm. Det är inte säkert att utgången hade blivit annorlund~ genoms. 290
37.en dylik normtillämpning.s. 290
38.RÅ 2001 ref. 50 kan vid en första anblick indikera att det finns utrymmes. 290
39.att i praxis anpassa och modifiera civilrättsliga begrepp mot bakgrund avs. 290
40.syftet med de ifrågavarande skattebestämmelserna. Enligt min mening hars. 290
41.HFD i fallet gjort en analys och skatterättslig kvalificering av arbetsgivars. 290
42.begreppet enligt SAL, dvs. det är i grunden inte fråga om en civilrättsligs. 290
43.analys och rättslig kvalificering. Det civilrättsliga arbetsgivarbegreppet hars. 290
44.förvisso fångats upp av HFD. Skattekällorna har dock varit vägledande vids. 290
45.kvalificeringen. Enligt min mening har bedömningen av rättshandlingars. 290
46.nas skatterättsliga innebörd gjorts utifrån de faktiska förhållandena ochs. 290
47.parternas avsikt. Det rimliga är att tolka avgörandet utifrån att parternas. 290
48.råder över sina civilrättsliga överenskommelser (dvs. villkoren i avtalen gäls. 290
49.ler dem emellan), men att de inte råder över det från civilrätten särskildas. 290
50.skatterättsliga arbetsgivarbegreppet enligt SAL.s. 290
Bedömningar såväl till fördel som till nackdel?[^251]
1.Baserat på gjord rättsfallsgenomgång gällande rättsfall avseende nor!Iltills. 290
2.lämpningstyp i kategori 1 kan det konstateras att beskattning utifrån rättss. 290
3.handlingars verkliga innebörd även ska göras om det är till den skattskyldis. 290
4.ges fördel jämfört med gjord rubricering av rättshandlingar. Jag baserars. 290
5.denna slutsats på att beskattning på grundval av rättshandlingars verkligas. 290
6.inn~börd handlar om att rubricera rättshandlingar rätt oavsett om skattes. 290
7.uttaget blir negativt eller positivt för den skattskyldige (eller tvärtom förs. 290
8.SKV).s. 290
9.Det kan skenbart tyckas att varje avgörande från HFD där omklassifices. 290
10.ring inte aktualiserats, utifrån ett yrkande från SKV om att så skulle ske,s. 290
11.utgör en klassificering till fördel för den enskilde. Detta är emellertid intes. 290
12.riktigt. I dylika fall har rättshandlingarna varit rättrubricerade, dvs. övers. 290
13.huvudtaget inte utgjort dissimulerade rättshandlingar.s. 290
14.Omklassificering till fördel för en skattskyldig kan möjligen göras trotss. 290
15.att det inte är fråga om uppenbara fall. Detta kan jämföras med att ens. 290
16.omklassificering till nackdel inte kan göras baserat på att avsikten enligt sakomständigheterna endast synes vara på visst sätt utan det krävs att det ska vara uppenbart att så är fallet.s. 290
17.Att det än så länge finns få mål där bedömningar gjorts till de skattskyl digas fördel (i den meningen att omklassificering av rättshandling utifrån dess givna rubricering sker med den effekten att transaktionen "går från" t.ex. att vara skattepliktig till icke skattepliktig) förklaras vad jag kan förstå av att ifrågasättanden av gjorda rubriceringar vid SKV:s initiala bedöm ningar så gott som uteslutande har som utgångspunkt att rättshandlingarna erhållit sina rubriceringar för att minska skatteuttaget. När den enskilde initierar en fråga om rättshandlingars verkliga innebörd vid beskattningen (t.ex. genom att ansöka om förhandsbesked) görs detta normalt för att säkerställa att vald rubricering inte ska kunna ifrågasättas.s. 291