Se RÅ 1987 ref. 78 och RÅ 1997 ref. 44.
Hänvisas från p. 72 (s. 148)
1.fråga om uppenbara fall skrivningen i domskälen " ... Någon avsikt att åstadkomma en egentlig ägarförändring synes (min kursivering) inte ha förelegat ..." ). En omklassificering till nackdel kräver emellertid att det ska vara uppenbart att rättshandlingen är felrubricerad, dvs. det räcker inte att basera en omklassificering till nackdel för en enskild på att avsikten enligt sakomständigheterna endast synes vara på visst sått.s. 145
2.Det finns flera mål som klargör att det finns ett uppenbarhetsrekvisit för att omklassificering till nackdel för den skattskyldige ska kunna aktualise ras. I exempelvis RÅ 2004 ref. 27 synes inte avtalen ha varit förutbestämda i den meningen att den första överlåt~lsen till makens bolag var villkorad av den slutliga överlåtelsen till den externa köparen. I stället verkar hustrun av HFD bedömts ha haft för avsikt att upplåta skogsavverkningsrätterna till mannens bolag, som sedan kunde vidareupplåta dem. Målet klargör således att det måste vara uppenbart av sakomständigheterna och partsavsikten att rättshandlingarna är felrubricerade för att omklassificering ska kunna ske. Omständigheterna i RÅ 2010 ref. 51 gav enligt HFD inte tillräckligt stöd att parternas avsikt varit annan än den rubricerade (se även RÅ 2008 not. 169). Angående bedömningen av rättshandlingars sammantagna "verkliga inne börd" skatterättsligt framgår av rättsfallgenomgången och den gjorda ana lysen av respektive avgörande att prövningen ska ske genom en civilrättslig avtalstolkning när de skatterättsliga föreskrifterna använder civilrättsliga begrepp till grund för de skatterättsliga konsekvenserna. Civilrätten är i dessa situationer prejudiciell i förhållande till beskattningen.s. 145
3.Se särskilt RÅ 1989 ref. 62 I och II där HFD konstaterar att "det civil rättsliga förhållandet mellan parterna bör/ .. ./ läggas till grund för bolagetss. 145
4.146 2. Systematisering av praxiss. 146
5.inkomsttaxeringar" och att stor restriktivitet bör iakttas vid bedömningens. 146
6.av frågan om ett "annat rättsläge" ska anses föreligga. I det aktuella målets. 146
7.skulle det kunna argumenteras att den ekonomiska innebörden var ett lånes. 146
8.avtal med fastigheten som säkerhet. Trots detta och trots det faktum att dets. 146
9.avtalade priset inte skulle fastställas utifrån gällande marknadspris valdes. 146
10.HFD att utgå från parternas avsikt vid fastställandet av den "verkliga innes. 146
11.börden". Parternas avsikt var enligt HFD:s uppfattning att äganderättens. 146
12.skulle övergå, varför transaktionerna även skulle medföra vissa reella rättss. 146
13.verkningar för parterna. Följaktligen kunde avtalen läggas till grund förs. 146
14.beskattningen. Målet är således ett tydligt exempel på civilrättslig tolknings. 146
15.och rättslig kvalificering. Målet är intressant även i det avseendet att HFDs. 146
16.relativt utförligt redogör för sin argumentation i domskälen. Den gemens. 146
17.samma partsviljan får därmed en central betydelse vid fastställandet av dens. 146
18."verkliga innebörden" Gfr RÅ 1987 ref. 166).s. 146
19.Som framgår av rättsfallsgenomgång~n har HFD gjo:t en civilrättsli~s. 146
20.analys och rättslig kvalificering även i RA 1982 Aa 72, RA 1984 1:39, RAs. 146
21.1986 ref. 51, RÅ 1987 ref. 78, RÅ 1987 ref. 166, RÅ 1989 ref. 127, RÅs. 146
22.1990 ref. 73, RÅ 1990 ref. 101 I och Il, samt i RÅ 1990 ref. 115. I sists. 146
23.nämnda fall konstaterar HFD att de olika transaktioner som ryms inoms. 146
24.avtalet är nära knutna till och avhängiga varandra och att de skattemässigas. 146
25.konsekvenserna av avtalet därför ska ske utifrån en helhetssyn. Syftet bakoms. 146
26.transaktionen framträder endast om man beaktar överlåtelsen av rörelsetills. 146
27.gångarna, tillskottet och utdelningen i ett sammanhang. Att transaktios. 146
28.nerna skulle ha vidtagits oberoende av varandra förefaller uteslutet. Dets. 146
29.faktum att avtalen ska bedömas utifrån en helhetssyn innebar dock inte i sigs. 146
30.att den formella innebörden skulle frångås i det aktuella fallet. HFD kons. 146
31.staterar att det förväntningsvärde avtalet om utdelningen innebar för A,s. 146
32.endast kunde realiseras i den för vinstutdelning i 12 kap. i ABL stadgades. 146
33.ordningen. Parterna kunde alltså inte disponera över denna rättsliga effekts. 146
34.genom avtalet, dvs. avtalet förfogade inte över bolagsstämmans beslut oms. 146
35.utdelning. Rättshandlingar som saknar rättslig effekt, dvs. den ej giltigas. 146
36."utdelningsfordringen" i det aktuella fallet, kan alltså inte läggas till grunds. 146
37.för en sammantagen prövning av rättshandlingarnas "verkliga innebörd"s. 146
38.vid beskattningen som medför utdelningsbeskattning. Att avtalet kan hävs. 146
39.das säkerställa A:s framtida utdelning är således inte tillräckligt för atts. 146
40.utdelningsbeskattning ska ske då avtalet inte binder bolagsstämman. Fallets. 146
41.tydliggör att civilrätten är prejudiciell. Resonemang om beskattning såsoms. 146
42.för utdelning av den ej giltiga fordringen vinner inte gehör när civilrättsligs. 146
43.formalia kräver bolagsstämmobeslut.s. 146
44.Ytterligare avg?randen där HFD gjort en civilrättsli~ analys och rättslii kvalificering är RA 1990 not. 329, RA 1991 ref. 98, RA 1992 ref. 21, RA 1993 ref. 86, RÅ 1994 ref. 52 I och II samt RÅ 1994 ref. 56. I sistnämnda fall konstaterar HFD att om det ekonomiska utfallet framstår som omoti verat, om det inte vore så att det ledde till en skattevinst, bör en samman tagen bedömning göras. HFD säger däremot inte att detta i sig innebär att den "verkliga innebörden" är en annan än den avtalade. Målet antyder även att det inte krävs något ekonomiskt risktagande för att avdrag ska medges. Någon form av särskild skatterättslig genomsyn tillämpades inte av HFD utan den civilrättsliga analysen blev prejudiciell för beskattningen.s. 147
45.Utöver ovan näm?da fall har HFD ~ort en civilrättsli$ analys och rätts. lig kvalificering i RA 1995 ref. 32, RA 1995 ref. 33, RA 1998 ref. 9, RA 1998 ref. 19, RÅ 1998 ref. 58 I, RÅ 1998 ref. 58 II, RÅ 1998 ref. 58 III, RÅ 2001 ref. 7, RÅ 2004 ref. 4, RÅ 2004 ref. 27, RÅ 2008 ref. 41, RÅ 2008 not. 113, RÅ 2008 not. 169, RÅ 2010 ref. 51 och RÅ 2010 ref. 48. Is. 147
46.J.L.s. 147
47.2008 not. 169 skulle privatpersonen enligt SKV anses ha sålt aktierna till den externa parten direkt då transaktionen med Lojab inte inneburit några ekonomiska risker för honom eller för Trelleborg samt att LoJab inte förfogat över aktierna på ett sådant sätt som var förknippat med äganderätt. HFD konstaterade dock utifrån en civilrättslig analys och rätts lig kvalificering att de åberopade omständigheterna eller utredningen i övrigt inte gav stöd för bedömningen att rättshandlingarnas egentliga innes. 147
48.J.L. börd var att sålt sina aktier till Trelleborg. HFD bortsåg även från de skattemässiga konsekvenserna av transaktionerna. Målet indikerar att utrymmet för att omtolka en serie rättshandlingars formella innebörd är begränsat till situationer där avtalen innehåller så pass avvikande villkor att parterna exempelvis aldrig skulle ingått avtalen var för sig och där omklas sificering krävs för att man överhuvudtaget ska förstå vad som avtalats. I RÅ 2010 ref. 48 har HFD mot bakgrund av det civilrättsliga avyttringsbe greppet analyserat om de faktiska omständigheterna och parternas avsikt inneburit att bindande avtal om överlåtelse av bostadsrätt ingåtts. Målet visar att civilrättsliga begrepp/definitioner, i det här fallet det civilrättsliga avyttringsbegreppet, har en avgörande betydelse för de skatterättsliga effekterna.s. 147
49.Rättsfallsgenomgången klargör att resultatet av en civilrättslig analys ska ligga till grund för den skatterättsliga behandlingen när de skatterättsliga föreskrifterna lägger civilrättsliga förhållanden och rättshandlingar till grund för de skatterättsliga konsekvenserna, dvs. att civilrätten är prejudi-s. 147
50.148 2. Systematisering av praxiss. 148
51.ciell och att någon skatterättslig genomsynsprincip inte finns i dessa situas. 148
52.tioner.s. 148
53.Vad gäller den ekonomiska effekten eller den "ekonomiska innebörden"s. 148
54.verkar denna fungera som ett tolkningsdatum vid fastställandet av vad soms. 148
55.faktiskt har hänt och parternas avsikter (se exempelvis RÅ 1998 ref. 58 Is. 148
56.och RÅ 2004 ref. 4) än en självständig grund för omklassificering. Dettas. 148
57.förefaller rimligt då de ekonomiska konsekvenserna snarare är en följd avs. 148
58.de juridiska än tvärtom. Att rättshandlingarna tillsammans ger ett ekonos. 148
59.miskt resultat som får hela förfarandet att framstå som omotiverat, oaktats. 148
60.skattevinsten, kan dock i kombination med att rättshandlingarna företagitss. 148
61.under en kort tid anses motivera att en sammantagen bedömning bör görass. 148
62.av rättshandlingarna. Detta behöver emellertid inte innebära att den verks. 148
63.liga innebörden är en annan än den avtalade (set.ex. RÅ 1990 ref. 101 Is. 148
64.och II samt RÅ 1994 ref. 56). En skattskyldigs önskan att uppnå skatteförs. 148
65.delar innebär inte att rättshandlingars yttre form kan frångås eller ens skas. 148
66.beaktas vid prövningen av den "verkliga innebörden" (se mera nedan). Dens. 148
67.ekonomiska innebörden har emellertid särskild betydelse vid bedömning avs. 148
68.verklig innebörd när fråga är om analys och bedömning av ekonomiskas. 148
69.begrepp som inte omedelbart bestäms av rättsliga normer utan i stället avs. 148
70.en bedömning av ekonomiska fakta och dess betydelse. Jämför med exems. 148
71.pelvis bedömning av om en betalning utgör ränta baserat på om dennas. 148
72.utgör ersättning för kredit.s. 148
73.Att den skattskyldige velat uppnå skattefördelar genom att strukturera förs. 148
74.farandet på ett visst sätt ska bortses ifrån vid fastställandet av rättshandlings. 148
75.arnas "verkliga innebörd". Riktigt rubricerade rätthandlingar som verkligens. 148
76.är vad de utger sig för att vara kan alltså inte omklassificeras bara för att dets. 148
77.skatterättsliga utfallet är "oönskat" från ett fiskalt perspektiv. Se RÅ 1989s. 148
78.ref. 62 I och II och RÅ 1990 ref. 101 I-ILs. 148
79.Att den skattskyldiges avsikt i RÅ 1990 ref. 101 I-Il varit att "skapa ens. 148
80.realisationsförlust och en motsvarande intäkt av kapital" innebar inte atts. 148
81.den formella innebörden kunde frångås enligt HFD. I stället framhölls. 148
82.HFD att man inte kan frånkänna transaktionerna de rättsverkningar soms. 148
83.följer av deras formella innehåll enbart på den grunden att det enda syftets. 148
84.bakom upplägget varit att uppnå skattefördelar. 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... l 49s. 148
85.Se vidare RÅ 1992 ref. 21 och RÅ 1994 ref. 56. I sistnämnda fall kon staterar HFD att: "Den omständigheten att det egentliga skälet för Mari anne G:s deltagande i förfarandet varit att uppnå vissa skatteeffekter som varit förmånliga för henne utgör emellertid i och för sig inte grund för att vid inkomsttaxeringen frånkänna transaktionerna de rättsverkningar som följer av deras form."s. 49
86.Se även RÅ 1995 ref. 33. HFD har bedömt att företagna rättshandlingar var civilrättsligt giltiga och att avdragsrätt enligt skattebestämmelserna för det aktuella underskottet tillkom den som var civilrättslig ägare av handels bolaget vid beskattningsårets utgång. Att den skattskyldiges vederlag för andelarna i praktiken utgjort betalning för de därmed sammanhängande skatteförmånerna påverkade inte HFD:s bedömning av den "verkliga inne börden". Avdragsrätten är i fallet inte beroende av att den skattskyldige står någon egentlig "ekonomisk risk" eller att de ekonomiska konsekvenserna inte går att förutse Qfr RÅ 1994 ref. 52 I och II samt RÅ 1995 ref. 32, där några medel aldrig lyftes under de s.k. låneavtalen).s. 49
87.I RÅ 2004 ref. i7 konstaterar HFD att motiven för att upplåtelserna skedde på. det sätt som avspeglar sig i avtalen och de skattemässiga konse kvenserna därav saknar nämnvärd betydelse vid bedömningen av rätts handlingarnas egentliga innebörd. Ytterligare fall som tydliggör att skatte motiv saknar betydelse för bedömning av verklig innebörd är RÅ 2008 not. 169 ("Inte heller kan den omständigheten att beskattningen av övervärdet eventuellt inte kommer att äga rum i Sverige och att detta kan ha varit den väsentliga avsikten med transaktionerna tillmätas betydelse vid bedöm ningen av rättshandlingarnas egentliga innebörd.") och RÅ 2010 ref. 51. Jämför därutöver med RÅ 1998 ref. 19 där HFD konstaterar att det faktum att det finns organisatoriska skäl för den planerade omstruktureringen inte hindrar att de skattemässiga konsekvenserna bedöms utifrån en helhetssyn, vilket visar på att bedömningen av rättshandlingarnas "verkliga innebörd" ska ske konsekvent och oberoende av eventuella skattesyften. Baserat på gjord rättsfallsgenomgång kan det konstateras att beskattning utifrån rättshandl1ngars verkliga innebörd även ska göras om det är till den skattskyldiges fördel jämfört med gjord rubricering av rättshandlingar.Jag baserar denna slutsats på att beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd handlar om att rubricera rättshandlingar rätt oavsett om skatteuttaget blir negativt eller positivt för den skattskyldige (eller tvärtom för SKV).s. 49
88.150 2. Systematisering av praxiss. 150
89.I RÅ 1990 ref. 115 medförde den civilrättsliga analysen och rättsligas. 150
90.kvalificeringen en fördel för den enskilde. Jämför med utgången i RÅ 1998s. 150
91.ref. 19. I RÅ 2004 ref. 4 blev den enskilde inte beskattad för fiktiv räntas. 150
92.(dvs. en fördel för denne) utifrån HFD:s civilrättsliga analys och rättsligas. 150
93.kvalificering som medförde att omklassificering aktualiserades. Jämför meds. 150
94.utgången i RÅ 1990 ref. 73 där beskattning för fiktiv ränta aktualiserades.s. 150
95.Det kan skenbart tyckas att varje avgörande från HFD där omklassifices. 150
96.ring av rättshandling inte aktualiserats, utifrån ett yrkande från SKV om atts. 150
97.så skulle ske, utgör en klassificering till fördel för den enskilde. Detta ärs. 150
98.emellertid inte riktigt. I dylika fall har rättshandlingarna varit rättrubrices. 150
99.rade, dvs. överhuvudtaget inte utgjort dissimulerade rättshandlingar (ses. 150
100.t.ex. RÅ 2004 ref. 27 och RÅ 2008 not. 169). En bedömning och utgång is. 150
101.enlighet med enskilds talan i mål om verklig innebörd behöver således intes. 150
102.vara en klassificering till fördel för denne.s. 150
103.Se även RÅ 2009 not. 191 där bedömningen av den verkliga innebördens. 150
104.kunde blivit till förmån för den skattskyldige (under avsnitt 2.2.1.6 redogörs. 150
105.jag för min analys varför så inte blev fallet).s. 150
106.RÅ 2004 ref. 4 utgör så här långt i rättspraxis ett tydligt fall där omklass. 150
107.sificering gjorts till skattskyldigs fördel. Av RÅ 2004 ref. 4 framgår enligts. 150
108.min mening att HFD analyserat underliggande utredning och de uppräts. 150
109.tade överlåtelsehandlingarna vid sin klassificering och kommit fram till atts. 150
110.partsavsikten var att någon ägarövergång inte avsågs ske. Efter gjord civils. 150
111.rättslig analys och rättslig kvalificering fann HFD således att innebördens. 150
112.av de förutbestämda rättshandlingarna som avtalats mellan parterna intes. 150
113.varit en ägarövergång av aktierna trots att dessa rubricerats som sådana.s. 150
114.Utgången i RÅ 2004 ref. 4 tycks tyda på att omkvalificering till fördel förs. 150
115.skattskyldig kan göras trots att det inte är fråga om uppenbara fall Qfr skrivs. 150
116.ningen i domskälen: " ... Någon avsikt att åstadkomma en egentlig ägarförs. 150
117.ändring synes (min kursivering) inte ha förelegat ... ". Det kan återigen sägass. 150
118.att en omkvalificering till nackdel inte görs baserat på att avsikten enligts. 150
119.sakomständigheterna endast synes vara på visst sätt, utan det krävs att dets. 150
120.ska vara uppenbart att så är fallet (se avsnitt 2.1.3.1 ovan).s. 150
121.Att det inte återfinns flera mål där bedömningar gjorts till de skattskyls. 150
122.digas fördel (i den meningen att omklassificering av rättshandling utifråns. 150
123.dess givna rubricering sker med den effekten att transaktionen går från t.ex.s. 150
124.att vara skattepliktig till icke skattepliktig) förklaras vad jag kan förstå av atts. 150
125.ifrågasättanden av gjorda rubriceringar vid SKV:s initiala bedömningar sås. 150
126.gott som uteslutande har som utgångspunkt att rättshandlingarna erhållits. 150
127.sina rubriceringar för att minska skatteuttaget. När den enskilde initierar en fråga om rättshandlingars verkliga innebörd vid beskattningen (t .ex. genom att ansöka om förhandsbesked) görs detta normalt för att säkerställa att vald rubricering inte ska kunna ifrågasättas.s. 150