Melz menar att bedömningar på faktumsidan ·ofta betecknas som bedömningar av den reella eller verkliga innebörden av transaktionerna. Ibland tilläggs "ekonomiska" så att beteckningen blir den verkliga ekonomiska innebörden eller bara den ekonomiska innebörden. Särskilt de sistnämnda beteckningarna kan enligt Melz skymma att det oftast inte är fråga om något annat än en rättslig bedömning, låt vara ibland en mycket komplicerad sådan. Att man talar om ekonomisk innebörd har enligt Melz möjligtvis sitt berättigande i att det ofta är omständigheternas ekonomiska effekter som undersöks. Den ekonomiska effekten kräver enligt Melz dock en rättslig grund, t.ex. att ett giltigt köp kommit till stånd etc. Se Vänbok till Per Anclow 2004, Val mellan olika normtyper i rättstillämp ningen -RÅ 2004 ref. 1 som illustration, s. 224-225.
Hänvisas från p. 41 (s. 55)
41.När transaktioners ekonomiska innebörd används syftar jag på ekonomiska konsekvenser som inträder genom företagna rättshandlingar. Skatterättsliga normerande principer Tidigare i framställningen framgår att jag gjort en uppdelning i huvudka tegorier av mål utifrån normtillämpningstyp och motiverat varför detta gjorts.Att precisera vad jag avser med att skatterättsliga normerande prin ciper är avgörande vid bedömning av rättshandlingars verkliga innebörd (kategori 3) och skillnaden mot när skatterättsliga bestämmelser/termino logi är avgörande (kategori 2) är befogat.Detta i och med att utform ningen av inkomstbeskattningens grundstruktur och systematik i stort styrts av principer, som på olika sätt återfinns i skatterättsliga bestämmelsers. 55