Set.ex. Simon Almendal 2005 s. 158-160 där hon menar att HFD i RÅ 1998 ref. 58 (II-III, flygplansleasing) förefaller betraktat rättshandlingarna som skenrättshandlingar, medan HFD i RÅ 1998 ref. 58 (I) utgör exempel på rättslig omkvalificering av oriktigt betecknade rättshandlingar. Flygplansleasingfallen utgör välkända fall där omkvalificering aktualiserats av vad som i doktrinen av många setts som oriktigt betecknade rättshandlingar (se avsnitt 2.1.1.4). 43.Jämför t.ex. RÅ 1998 ref. 58 (II-III).
Hänvisas från p. 45 (s. 36), p. 47 (s. 36)
1.plan, dvs. mål när civilrätten är avgörande (kategori 1), mål när skatterätts-s. 31
2.32 1. Inledning och allmän bakgrunds. 32
3.lig bestämmelse/terminologi är avgörande (kategori 2) etc. Ett annat sätts. 32
4.att uttrycka samma sak är att kategoriseringen gjorts utifrån olika normtys. 32
5.per som används vid rättstillämpningen när frågor om verklig innebörd avs. 32
6.görs. Skatterättsliga normer finner man främst i skattelagstiftningen, mens. 32
7.även normer utanför skattelagstiftningen används som sagt vid rättstils. 32
8.lämpningen av skattelag. Att undersöka praxis hur skatterättsliga bedöms. 32
9.ningar ska genomföras med hjälp dessa systemexterna normer framstår soms. 32
10.en lämplig egen kategori (kategori 1). Likaså fall där tydliga normer i skats. 32
11.telagen (dvs. när det inte är fråga om civilrättsliga begrepp) tillämpats frams. 32
12.står som en lämplig egen kategori (kategori 2). Även fall där skatterättsligas. 32
13.normer som inte framgår av en direkt tydligt reglerad bestämmelse i lags. 32
14.stiftning tillämpats framstår som en lämplig egen kategori (kategori 3). Des. 32
15.tre kategorierna utvecklas ytterligare nedan.s. 32
16.Framställningen av rättsfallen under respektive kategori (dvs. 1-3) ärs. 32
17.vidare strukturerad på så sätt att mål där samma civilrättsliga begrepp, skats. 32
18.temässiga rättsregel eller skatterättsliga princip prövats behandlas samlats. 32
19.(t.ex. köp civilrättsligt, koncernbidrag eller dubbelbeskattningsprincipen).s. 32
20.Utöver att jag i framställningen under respektive kategori samlar ihop måls. 32
21.där samma civilrättsliga begrepp, skattemässiga rättsregel eller princip prös. 32
22.vats, behandlas i möjligaste mån även "företeelser" samlat (t.ex. leasing).Jags. 32
23.skiljer även genomgående på fall där omkvalificering aktualiserats respeks. 32
24.tive inte aktualiserats.s. 32
25.För att kunna fullgöra mina syften har jag således bedömt att en uppdels. 32
26.ning i följande huvudkategorier normtillämpningstyper tjänar mitt syftes. 32
27.bäst.s. 32
28.Ka.tegori 1: Rättsfall när civilrättslig klassificering är avgörande. Fråga oms. 32
29.avgöranden där de skatterättsliga föreskrifterna lägger civilrättsliga begrepps. 32
30.till grund för de skatterättsliga konsekvenserna (dvs. mål där civilrätten ärs. 32
31.prejudiciell i förhållande till beskattningen). •s. 32
32.1.5 Avgränsningar 33 Kategori 2: Rättsfall när skatterättslig bestämmelse/ternzinologi är avgörande. Civilrättsliga begrepp är inte alltid avgörande för skatterätten, utan det finns även andra, särskilda skatterättsliga definitioner som medför en annan utgång i mål om verklig innebörd. Kategori 3: Rättsfall när skatterättsliga normerande principer är avgörande. Om skattenormerna relaterar till skatterättsliga principer kan en tolkning och kvalificering komma att ske utifrån dessa. Uppdelningen i ovan beskrivna kategorier har sin utgångspunkt i tillämplig norm i respektive fall. Att det i normala fall finns ett civilrättsligt förhål lande utifrån vilken frågan om beskattning ska aktualiseras eller inte gäller alla kategorierna (kategori 1-3). Att en analys av den civilrättsliga händel sen utgår från sakomständigheterna och att en bevisprövning måste göras i varje enskilt fall är givet.Utrönandet av faktumsidan och prövningen av denna fungerar i växelverkan med normsidan vid tolkningsoperationen. Kategoriseringen har av nödvändighet behövt utgå från tillämplig norm eller närmare bestämt om normen är ett i inkomstskattelagstiftningen använt civilrättsligt begrepp eller om det är fråga om en skatterättslig norm (t.ex. ett begrepp) som inte återfinns i civilrätten. Även i fall där normen (t.ex. definitionen av ett begrepp) enbart återfinns i skattebestämmelserna, existerar normalt denna även civilrättsligt. Samtidigt finns det skatterätts liga koncept som bara existerar skatterättsligt (t.ex. periodiseringsfond).s. 33
Avgränsningar
1.Mina målsättningar och min ambitionsnivå vad avser rättsfallsgenom gången har varit följande. Genomgången avser enbart avgöranden från HFD där det kan sägas ha varit fråga om beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga inne börd. Målsättningen är således att enbart behandla avgöranden där frågan är om rättshandlingar ska bli föremål för omkvalificering, dvs. om rätts-s. 33
2.34 1. Inledning och allmän bakgrunds. 34
3.handlingen (rättshandlingarna) är felrubricerad enligt civilrättsliga begrepps. 34
4.som används i inkomstskattelagstiftning eller skatterättsliga normer.s. 34
5.När det är fråga om rättsfall där avgörande omständigheter inte anknyters. 34
6.till rättsförhållanden eller rättsiiga institut från civilrätten och någc;m civils. 34
7.rättslig analys i övrigt inte gjorts har ambitionen varit att avgränsa borts. 34
8.dessa fall (se t.ex. om RÅ 2010 ref. 67 nedan). En gränsdragning för vilkas. 34
9.rättsfall som ska inkluderas och exkluderas har varit nödvändig att göra.s. 34
10.Annars hade t.ex. rättsfall gällande värderingsfrågor i vid bemärkelses. 34
11.behövt inkluderas i undersökningen. Utifrån mitt sätt att definiera vads. 34
12.beskattning baserad på rättshandlingars verkliga innebörd är för något (ses. 34
13.avsnitt 1.6) bedömer jag avgränsningen som följdriktig. Det är vidare enligts. 34
14.min mening felaktigt att tala om omständigheter som inte omedelbarts. 34
15.bestäms av rättsliga normer, och där någon civilrättslig analys och tolknings. 34
16.i övrigt inte gjorts, som prejudiciella.s. 34
17.Det avgörande för avgränsningen är att det ska finnas ett rättsförhåls. 34
18.lande från civilrätten (ett rättsligt mellanhavande mellan enskilda) soms. 34
19.bedöms ligga till grund för skatterätten, inte bara en analys och bedömnings. 34
20.av ekonomiska begrepp (marknadsvärde, rabatter etc.) eller vardagligas. 34
21.begrepp (resa, brand etc.). Civilrättsliga rättsförhållanden (dvs. rättsligas. 34
22.mellanhavanden mellan enskilda) bedöms enligt civilrättslig tolkningsmes. 34
23.tod, medan omständigheter som inte omedelbart bestäms av rättsliga nors. 34
24.mer bedöms och avgörs på annat sätt beroende på vilken omständighet soms. 34
25.ska bedömas Gämför med exempelvis bestämning av "marknadsvärde"s. 34
26.genom t.ex. värdering gjord enligt ekonomiska teorier av sakkunnig värdes. 34
27.ringsman). Avgränsningen kan preciseras ytterligare enligt följande. Oms. 34
28.civilrättslig analys och rättslig kvalificering är avgörande t.ex. när flera avtals. 34
29.som bedömts vara beroende av varandra, där innehållet i avtalen bedömtss. 34
30.sammataget och avgjorts av omständigheter som inte bestäms av rättsligas. 34
31.normer (t.ex. marknadsvärdet), är dessa fall inkluderade i undersökningen.s. 34
32.När bedömningar av faktumsidan utgjorts av rättsliga bedömningar avs. 34
33.diverse civilrättsliga rättsförhållanden (rättsliga mellanhavanden mellans. 34
34.enskilda) där analysen och bedömningen avgjorts av omständigheter soms. 34
35.inte omedelbart bestäms av rättsliga normer är fallen således inkluderades. 34
36.Qämför t.ex. RÅ 1973 Fi 344medan om bedömningen av faktumsidans. 34
37.inte kräver någon sammantagen bedömning av de underliggande rättsligas. 34
38.mellanhavandena mellan enskilda (låneavtal, köpeavtal etc.) i sig utan baras. 34
39.1.5 Avgränsningar 35 exempelvis marknadsmässigheten (d vs. bara en bedömning av omständig heter som inte omedelbart bestäms av rättsliga normer) är fallen exklude rade. Jämfört.ex. RÅ 2010 ref. 67 nedan där det rättsliga mellanhavandet "lån" inte är ifrågasatt utan enbart den marknadsmässiga nivån på räntan. I RÅ 2010 ref. 67 prövades prissättning av räntor på koncerninterna lån från ett svenskt moderbolag till ett svenskt dotterbolag.Typiskt sett bru kar man i internprissättningssammanhang bortse från koncernförhållanden och i stället betrakta avtalsparterna som självständiga enheter. I rättsfallet medförde emellertid moder-dotterbolagsförhållandet i sig att kreditrisken bedömdes som lägre. Genom att det faktiskt inte fanns några andra långi vare som kunde konkurrera om säkerheterna i dotterbolaget var det inte nödvändigt för moderbolaget att kräva en formell säkerhet för sina lån. Moderbolaget kunde ju genom sitt ägarinflytande säkerställa att dotterbo laget inte tog upp nya lån med säkerhet som skulle försämra moderbolagets position som borgenär. Lånet skulle alltså värderas med beaktande av den säkerhet som moderbolagets kontroll över dotterbolaget medförde, trots att någon formell säkerhet faktiskt inte ställts. Av den anledningen framstod den tillämpade räntan -som värderats under förutsättningen att ingen sä kerhet ställts för lånet -som för hög. I sammanhanget bör nämnas att det inte tycks ha funnits något hinder för det lån tagande dotterbolaget att ställa ut motsvarande säkerhet som tidigare långivare hade krävt. I så fall hade räntan kunnat avtalas till en lägre nivå. Det framstår som mindre sannolikt att en oberoende låntagare skulle avstå från att lämna tillgängliga säkerheter och i stället godta en högre ränta. En del av betalningen som betecknats som ränta var enligt HFD inte ränta, dvs. felaktigt betecknad. Detta base rade HFD på den implicita säkerhet som aktieägandet gav i just den före varande situationen, vilket minskade kreditrisken på lånet och således be tingade en länge ränta jämfört med ett lån som inte hade någon säkerhet alls (det bör även sägas att prövningen av avdragsrätten skedde mot 16 kap. IL och inte 14 kap. 19 § IL). Enligt min mening ligger det närmast till hands att se "överräntan" som förtäckt utdelning. Omständigheten, dvs. räntans marknadsmässighet, bestäms inte omedelbart av rättsliga normer. Räntenivån ifrågasattes på ett lån där det rättsliga mellanhavandet, dvs. själva lånet, i sig inte ifrågasattes/analyserades och bedömdes, varför fallet avgränsats bort ur undersökningen.s. 35
40.36 1. Inledning och allmän bakgrunds. 36
41.Min genomgång har inte heller för avsikt att inkludera rättshandlingars. 36
42.som aldrig företagits, dvs. skenrättshandlingar.Samtidigt bör det sägass. 36
43.att bedömningen förvissa mål av om HFD betraktat de aktuella rättshands. 36
44.lingarna som oriktigt betecknade eller som skenrättshandlingar kan varas. 36
45.svår att göra.I och med att HFD även vid situationer när det kan vara sås. 36
46.att domstolen betraktat rättshandlingarna som skenrättshandlingar gör ens. 36
47.civilrättslig analys och klassificeringser jag inget tydligt problem i atts. 36
48.rättsfall där rättshandlingarna skulle kunna vara skenrättshandlingar inklus. 36
49.deras i undersökningen.s. 36
50.Valet att exkludera underinstansavgöranden har sin grund dels i atts. 36
51.enbart HFD är prejudikatsinstans, dels i utrymmesskäl. Enbart HFD:ss. 36
52.rättsfall efter år 1971 har medtagits baserat på att HFD från denna tid blevs. 36
53.renodlad prejudikatsinstans. Detta gäller dock inte rättspraxis avseendes. 36
54.beskattning av löpande resultat i handelsbolag där jag bedömt att även tidis. 36
55.gare rättsfall bör medtas för genomförandet av en heltäckande analys. Jags. 36
56.har inte analyserat mål som meddelats av HFD efter 31 december 2011.s. 36
57.Jag har inte medtagit mål från HFD där frågan oin verkli~ innebörds. 36
58.endast prövats av SRN (se exempelvis RA 2001 ref. 66 och RA 2009 ref.s. 36
59.31 där frågorna om verklig innebörd inte överklagades, RÅ 2007 ref. 38 ochs. 36
60.mål nr 6441-09 där HFD undanröjde SRN:s förhandsbesked).s. 36
61.Medtagna mål avser i princip bara inkomstskattefrågor (med undantags. 36
62.för RÅ 2001 ref. 50). Att inkludera rättsfall avseende mervärdesskatt,s. 36
63.stämpelskatt etc. har jag bedömt bli för omfattande inom ramen för dennas. 36
64.undersökning. Detta innebär t.ex. att RÅ 2007 ref. 61 I inte är medtagets. 36
65.(gällde en F-skattesedels rättsverkningar mot bakgrund av den verkligas. 36
66.innebörden av uppdragsavtal mellan en arbetsgivare och en före dettas. 36
67.anställd).s. 36
68.1.5 Avgränsningar 37 Jag gör inte anspråk på att vara heltäckande. Dock bedömer jag att min genomgång är tillräckligt omfattande för att systematiseringen ska kunna anses uppfylla sitt grundforskande syfte. I RA 1990 ref. 34 (Mobil Oil-domen) var det fråga om ett svenskt dot terbolag som erhållit ett lån från sitt utländska moderbolag.Av rättsfallet kan bl.a. den slutsatsen dras att lån inte kan karaktäriseras som tillskott av den anledningen att låntagande bolag är underkapitaliserat och saknar förs. 37