23 hänvisningar i 2 artiklar · 23 stycken/fotnoter
Patrik Emblad · 2020, s. 1–2084 · 14 ställen
- där RÅ 1990 ref. 73, RÅ 1993 ref. 86, RÅ 1998 ref. 19 och RÅ 1998 ref. 58 I-III analyseras.fotnot 636 · s. 72
- Motsvarande kommer till uttryck vid hans analyser av RÅ 1987 ref. 78 på s. 84 f., av RÅ 1994 ref. 52 på s. 98 ff., av RÅ 1998 ref. 58 I-III på s. 103 ff., av RÅ 2004 ref. 4 på s. 94 ff. Se också s. 23 och 148 om den ekonomiska innebörden såsom tolkningsdata vid fastställandet av den civilrättsliga innebörden. Hultqvists analys av RÅ 1998 ref. 58 I antyder förvisso att även han anser att ett avtals ekonomiska effekter kan bedömas inom ramen för en civilrättslig analys. Se Hultqvist, SN, 1999, s. 400 där han uttrycker att ”prövningen får enligt Regeringsrätten i stället göras utifrån en analys av de ekonomiska och andra effekter som leasingavtalet och anknytande avtal för med sig mellan de aktuella parterna. Man kan förstå dessa principiella utgångspunkter som att det inte är någon skillnad mot vad som varit fallet i de tidigare domarna. Skatterätten följer civilrätten och det är genom en civilrättslig analys av avtalen som man avgör huruvida det är fråga om ett leasingavtal, med följande rätt till avskrivning för leasegivaren, eller ett kreditköp (avbetalningsköp).”fotnot 708 · s. 83
- 3.5.3.4 RÅ 1998 ref. 58 I-III (Flygplansleasingmålet med flera) ...... 366Civilrätt och skattekringgåenden ..................................... 348 · p. 9 · s. 299
Jari Burmeister · 2012, s. 5–308 · 9 ställen
- Set.ex. Simon Almendal 2005 s. 158-160 där hon menar att HFD i RÅ 1998 ref. 58 (II-III, flygplansleasing) förefaller betraktat rättshandlingarna som skenrättshandlingar, medan HFD i RÅ 1998 ref. 58 (I) utgör exempel på rättslig omkvalificering av oriktigt betecknade rättshandlingar. Flygplansleasingfallen utgör välkända fall där omkvalificering aktualiserats av vad som i doktrinen av många setts som oriktigt betecknade rättshandlingar (se avsnitt 2.1.1.4). 43.Jämför t.ex. RÅ 1998 ref. 58 (II-III).fotnot 43 · s. 36
- .. För kommentarer och analyser av målet set.ex. Bergström i SN 1992 s. 598 där han menar att HFD är inne på en tveksam väg när man utan närmare analys förutsätter att rättshandlingarna ska bedömas enligt uppgiven civilrättslig innebörd. Bergström ifrågasätter om "investorn" borde vara berättigad till värdeminskningsavdrag vid beskattningen på inventarierna då investorns äganderätt till dessa var mycket begränsad. En jämförelse kan göras med utgången i de senare avgjorda målen RÅ 1998 ref. 58 I-III, se avsnitt 2.1.1.4. Se även Nordqvist SvSkT 1992 s. 26 ff., Möller i SvSkT 1995 s. 131 ff., Gäverth i SvSkT 1996 s. 731 ff., Hultqvist i SN 1999 s. 395 ff.fotnot 154 · s. 134
- betydelse för tolkningen av rättshandlingarnas verkliga innebörd. 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... 103 I målen har avdrag inte medgivits för värdeminskningsavdrag på inventa riersom förvärvats/köpts från och leasats till flygbolag (I), finansbolag (Il) respektive utländska bolag (III). RÅ 1998 ref 58 I (Metro Flyg/Mega Carrier målet) Bakgrund: Målet rörde ett nederländskt företag, Gelderse Lt1chtvaart Maatschippj B.V. (Gelderse), som träffade avtal med The Boeing Company (Boeing) om förvärv av ett flygplan. Strax före den tänkta leveransen överförde Gel derse, med Boeings godkännande, rätten att köpa planet till Mega Carrier Kommanditbolag (Mega), i vilket AB Sandvik var kommanditdelägare. Samma dag ingicks ett avtal om leasing av flygplanet med Mega som lease givare och det till Gelderse närstående flygbolaget Martinair Holland N. V. som leasetagare. Några dagar senare överlät Boeing flygplanet till Mega. Frågan var om leasegivaren vid flygplansleasing hade rätt till värdeminsk ningsavdrag på flygplanet ifråga. HFD:s bedömning:Av betydelse vid bedömningen av Sven N :s avdragsrätt var att rätten till · p. 8 · s. 102