1.et bittra. Som enda exempel kan pekas på det trettioåriga krig som fördes på i huvudsak tysk mark åren 1618-1648. Kriget hade i mångt religiösa förtecken och motiv. Såren efter detta krig är ännu långt ifrån övervunna i Tyskland. Erfarenheterna från detta och andra krig i religionens namn talar starkt för att i görligaste mån undvika situationer där konflikter kan uppkomma. En viss begränsning av religionsfriheten kan då vara ett pris som måste betalas.s. 412
2.Sekulariseringen på senare decennier i ett land som Sverige har inneburit att religiöst motiverade manifestationer haft en helt annan karaktär än i ett land som till exempel Turkiet. I Sverige har sådana manifestationer typiskt setts som tämligen neutrala, som privata, som företeelser som inte berör andra och som andra inte tar mycket notis om. Detta får i sin tur konsekvenser för bedömningen av vad som kan godtas. Om en viss religiös manifestation är av ringa betydelse för omgivningen blir konsekvensen uppenbarligen att den kan godtas i större grad. Detta gäller oavsett vilken innebörd den enskilde lägger i den egna manifestationen. I detta hänseende kan dock en förändring tänkas. Återigen skulle en sådan omsvängning bero på den ökade religiösa mångfalden. Den har redan nu medfört en betydande ökning av religiöst motiverade symboler. I sin tur innebär detta en ökad risk för negativa reaktioner där den skyddade negativa religionsfriheten åberopas.s. 412
3.Som framgår i avsnitt 4.4 innebär Europakonventionen att konventionsstater skall främja enskildas åtnjutande av de rättigheter som Konventionen skyddar, till exempel religionsfrihet. En viss skyldighet att vidta positiva åtgärder för att uppnå detta finns. Även EU-rätten har sådant innehåll (avsnitt 3.2,fallet Prais). I än högre grad kan detta förväntas bli fallet eftersom skydd för mänskliga rättigheter genom Lissabonfördraget blivit en del av den bindande EU-rätten (se avsnitt 1.5). Den svenska Diskrimineringslagen bygger också på principen om aktiva åtgärder (se avsnitt 4.4).s. 412
4.En utveckling där religiöst motiverade manifestationer på arbetsplatser och i skolor godtas i tilltagande omfattning rymmer emellertid källor till spänningar. En överordnad synpunkt kan vara att arbetsplatser och skolor inte är arenor för religiösa manifestationer. Europadomstolen betonade detta i fallet Italiens skolrumskrucifix (Konventionen 20) där den anförde att "(S)kolor skall inte vara arena för missionerande aktiviteter eller förkunnelse (para 47 c). Motreaktioner kan uppkomma där anställda med andra åsikter kan vilja manifestera dessa. Elakartade kedjereaktioner kan uppkomma. Positiv och negativ religionsfrihet kan komma att ställas mot varandra. Den domstolspraxis som presenteras i kapitlen 2 och 3 visar många exempel på detta. Om den negativa religionsfriheten åberopas med fog blir resultatet enligt praxis att religiöst motiverade manifestationer i huvudsak inte godtas.s. 412
5.Harmonisk samlevnad, religiös harmoni, ömsesidig tolerans samt undvikandes. 412
6.5. Skärningspunkter mellan religion och andra värden av konfliktsituationer är värden som Europadomstolen hänvisat till, liksom domstolar i konventionsstater, främst Tyskland. Detta kan ge upphov till frågan om huruvida Artikel 9 begär av människor att de i tilltagande grad skall godta religiöst färgat handlande av en art som de inte är bekanta med. Finns det, annorlunda uttryckt, ett inslag av tvångsmässig inlärning och tvång till förståelse som skall leda till ökad tolerans? Europadomstolen har inte diskuterat frågan i dessa termer. Själva begreppen harmonisk samlevnad, religiös harmoni och tolerans talar dock i den riktningen. Som en följd av detta kan det tänkas att utrymmet över tid för att med framgång hävda negativ religionsfrihet skulle minska vad gäller att slippa utsättas för andras religiöst motiverade manifestationer. Ju oftare människor utsätts för en viss religiöst motiverad handling desto mindre religiös påverkan borde den få, kan det hävdas. Europadomstolen har dock, som sagt, ännu inte uttalat sig om detta. Verkan av regelbundet och upprepat användande av religiöst motiverade symboler både på symbolerna som sådana och på iakttagarna diskuteras i nästa avsnitt.s. 413
Religion eller kultur? Alldagliggörande (degeneration)
1.Religionsfriheten har beröringar med många andra områden av mänskligt och socialt liv. En gränsdragning avser religion kontra kultur. Eftersom religion "är en väsentlig social företeelse" ("is a major social phenomenon") är det av just det skälet "svårt att skilja den från kultur" ("difficult to separate from culture").En sedvänja eller en ritual kan för övrigt vara mångfacetterad och ge uttryck för flera skyddade företeelser, det må vara ras jämte etniskt ursprung och religion, eller annat. Som exempel kan hänvisas till ett mål i Sverige som rörde kvinnor klädda i vida, långa och tunga kjolar av visst slag.Det anfördes där att sådana kjolar bars uteslutande av zigenska kvinnor från Finland men att trycket på dessa kvinnor att bära dem var stort. Kjolarna bar vittnesbörd om ras, etnicitet och vad som rimligen fick uppfattas som en religiös sedvänja. I de flesta länder förekommer religiösa symboler överallt, låt vara att de skiljer sig åt mellan länderna beroende på den förhärskande övertygelsen. Det kristna korset (e ller krucifixet) är ett exempel, den muslimska huvudduken i dess olika former ett annat. Om en symbol anses omfattad av Europakonventionen åtnjuter den skydd. Avgörande är om symbolen uppfyller kravet enligt Arrowsmith-principen på "mycket nära samband" till religionen. Samtidigt kan skyddade symboler och hand434 Council ofEurope. Religion and democracy: Report. Committee on Culture and Education 27 November 1998, document 8270, Explanatory memorandum by Mr de Puig,s. 413
2.Introduction. 435 NJA 1999 s 556, olaga diskriminering, 16 kapitlet 9 § Brottsbalken. 5. Skärningspunkter mellan religion och andra värden lingar också underkastas begränsningar till följd av andras negativa religionsfrihet. Detta är en vanlig situation i praxis.s. 413
3.Om en religiöst motiverad symbol eller handling inte omfattas av skyddet enligt Artikel 9(1) i Konventionen är situationen helt annorlunda. Symbolen eller handlingen blir då att uppfatta som en närmast kulturell manifestation. Kulturella manifestationer omfattas inte av Konventionen. Å andra sidan kan en sådan symbol eller handling heller inte begränsas av Europakonventionen. Kulturella manifestationer faller i princip utanför Konventionen och har därför ur Konventionens synvinkel fritt spelrum. Kulturella manifestationer kan däremot begränsas av enskilda länder i nationell lagstiftning. Är detta vanligt? Svaret är att få länder begränsar eller förbjuder kulturella manifestationer. Detta innebär att utrymmet för kulturella manifestationer är större än för religiösa. Undantag finns, till exempel när manifestationer kränker ett skyddat intresse. Som exempel kan pekas på manifestationer som är rasistiska eller som diskriminerar vissa människor exempelvis till följd av sexuell läggning eller kön, som till exempel är fallet med muslimska burkan. Detta är dock undantag. Symboler och handlingar som är av kulturell eller liknande art är som huvudregel tillåtna.s. 414
4.Kan religiöst motiverade symboler eller religiöst motiverat handlingar förvandlas från religiösa till kulturella symboler eller handlingar? Svaret är jakande.s. 414
5.Sannolikt mest betydelsefullt i sammanhanget är hur vanlig manifestationen/ symbolen är. Den religiösa effekten av att utföra en viss handling eller att bära en viss symbol behöver inte innebära att den religiösa effekten avtar. Kristna görs korstecken, ofta flera gånger om dagen, men den religiösa inlevelsen behöver inte minska. Korstecknet förlorar inte sin religiösa karaktär för den kristne. För den kristne övergår korstecknet inte till att bli en kulturell handling eller en handling utan egentlig mening. Annorlunda uttryckt: korstecknet degenererar inte för den praktiserande kristne.s. 414
6.Däremot är det rimligt att anta att den religiösa effekten av att utsättas för en viss manifestation eller symbol avtar ju vanligare förekommande den religiösa manifestationen eller symbolen är. Återigen erbjuder det kristna korset en utmärkt illustration. Korset spelar en central roll i kristendomen. Korset är i sig en mycket kraftfull religiös manifestation och mycket iögonfallande. Krucifixet är det i ännu högre grad eftersom det på ett synbart sätt illustrerar en särdeles grym metod att döda en människa på. Den inneboende meningen i ett tygstycke som den muslimska sjalen eller den sikhiska turbanen är obetydlig jämförd med den synnerligen kraftfulla 436 Burkan har förbjudits i ett antal länder och förbud övervägs i en rad länder; se föregå-s. 414
7.ende avsnitt.s. 414