Stycket

10.Det kan också anmärkas att man knappast skall dra några slutsatser av att Arbetsdomstolen i AD 2005 nr 53 talar om direkt diskriminering, men inte om indirekt. Redan i AD 1983 nr 107 underkände Arbetsdom­ stolen en avtalsturlista såsom stridande mot god sed på arbetsmarknaden. 306 Turordningslistan i fråga hade inneburit att arbetsgivarens finsktalande arbetstagare hade hamnat sist i turordningen. Kollektivavtalsparterna hade enligt uppgift med hänvisning till säkerhetsskäl tillämpat ett krav på språkkunskaper för att göra upprätta listan. Arbetsdomstolen under­ kände turordningslistan eftersom den befanns stridande mot god sed på arbetsmarknaden, då det påstådda språkkravet, om det överhuvudtaget var reellt, i vart fall inte var sakligt motiverat.1054 Vid tidpunkten för 2005 års dom skulle Arbetsdomstolen snarare betrakta den diskrimine­ ringen som indirekt.1055 Det andra momentet i den formulerade regeln är det som anger att en bestämmelse inte skall tillämpas om ”ovidkommande hänsyn tagits”. Det är alltså, får förstås av den språkliga utformningen, fråga om något annat än att diskriminerande hänsyn tagits (vilket kanske också talar för att det första ledet tar sikte på lagfästa diskrimineringsgrunder). Regeln, såsom den är formulerad, ger såtillvida uttryck för att den kan ges innehåll från två olika ”normgivare” - lagstiftaren respektive Arbetsdomstolen. Vad som är ”ovidkommande hänsyn” får sökas i Arbetsdomstolens praxis, eftersom det är denna som givit regeln. Man kommer dock finna att det inte egentligen finns några exempel på ovidkommande hänsyn som inte samtidigt varit diskriminerande.1056 Utgångspunkten är snarare i den delen att de intressen arbetsmarknadsparterna tar inte är ovidkommande. Det kan, säger Arbetsdomstolen, inte komma på fråga att underkänna parternas värdering av olika omständigheter, även om en utomstående betraktare till äventyrs skulle finna en annan viktning av de föreliggande omständigheterna mer motiverad.1057 I den delen kan regeln alltså sna­ rare uppfattas som en markering att Arbetsdomstolen inte är beredd att helt frånhända sig möjligheten att underkänna en avtalsturlista (eller ett kollektivavtal överhuvudtaget) även om det inte skulle råka vara diskri­ minerande. Det sista momentet i regeln, att en avtalsturlista inte skall tillämpass. 51