1.1. Våldtäkt kan sägas vara den mest kvalificerade typen av sexu albrott. Detta betyder, vilket förklaras närmare nedan, inte att varje enskild våldtäkt alltid och med nödvändighet är allvarligare än brott med annan rubricering, men däremot att brottstypen som helhet betraktas som allvarligare än övriga brottstyper i kapitlet. 2. Våldtäkt kriminaliseras i 6 kap. 1 § brottsbalken och bestäm melsen kan sägas vara uppdelad på två typfall som regleras i bestämmelsens första respektive andra stycke. 3. Det första typfallet (se 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken) avser fall där gärningsmannen: ”genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person [till en sexuell handling av viss karaktär]”. 4- Bestämmelsen förutsätter alltså dels att offret tvingas till en viss typ av sexuell handling, dels att tvånget sker på visst sätt: fråga skall vara om tvång ”genom” misshandel, våld eller genom hot om brottslig gärning. 5. Den första typen av tvång som faller under bestämmelsen är sådant som sker genom misshandel eller annars med använ dande av våld. Med våld avses i princip all fysisk kraftutövning. Fråga kan alltså vara om slag och sparkar och om våld som inne bär ett betvingande av någon eller av dennes kroppsliga rörelser (att hindra en persons rörelsefrihet, att sära på någons ben osv.), men även lindrigare former av våld, såsom att ”rycka eller slita i en annan persons arm eller kläder”, att ”knuffa undan eller hålla fast någon” omfattas av bestämmelsen.66 6. Genom hänvisningen till bestämmelsen om misshandel i 3 kap. 5 § brottsbalken framgår också att bestämmelsen omfat tar fall där gärningsmannen försätter sitt offer i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Exempel på denna typ av gärningar är att söva någon (t.ex. genom narkos) och att lura i någon alko hol eller narkotika på ett sådant sätt att personen försätts i van makt.67 7. Vad gäller tolkningen av våldsrekvisitet har det sedan länge varit klart att det inte fordras något fysiskt motstånd (NJA 1988 s. 40), samt att kravet på våld är begränsat (se NJA 2004 s. 231) och ska bedömas i relation till kontexten (se NJA 1993 s. 310 och NJA 1993 s. 616). Därefter har genom 2005 års reform kravet på våld sänkts ytterligare.68 Det har sagts att det förhållandet att våldsrekvisitet tolkas extensivt innebär att ”fortsatt fysisk akti vitet från mannens sida när kvinnan har markerat att hon inte (längre) vill” i praktiken är tillräckligt för ansvar.69 8. Våldtäkt kan vidare förövas genom användande av hot om brottslig gärning.70 Ett typexempel kan vara att gärningsmannen tilltvingar sig samlag genom hot om att döda eller misshandla den utsatte. Hotet kan emellertid också avse brott mot egendom (t.ex. ett hot om att förstöra offrets lägenhet). Det förutsätts inte heller, även om det torde vara vanligast, att hotet riktar sig mot offret. Ett hot kan sålunda avse annan person än den utsatte, t.ex. dennes barn. Framhållas bör också att ett hot inte behöver vara uttryckligt. 9. En fråga som har diskuterats i mycket begränsad utsträckning (och det gäller även ifråga om ansvar för olaga tvång), är vilken typ av hot om brott som kan anses tillräcklig för ansvar. Efter som det är brottsligt t.ex. att snatta och att köra för fort framstår det som klart att bestämmelsen inte rimligen kan anses omfatta alla situationer där någon hotar att utföra en brottslig gärning (”ha sex med mig annars går jag och snattar en chokladkaka”). Avgörande får - även om gällande rätt är oklar på denna punkt - anses vara att hotet kan sägas ha varit tvingande. (Jag återkom mer till denna problematik nedan i avsnitt $.IILc i samband med att jag behandlar frågan om i vilken utsträckning olika hot och erbjudanden bör kunna ligga till grund för ansvar för sexuella övergrepp.) 10. Det andra typfallet regleras i bestämmelsens andra stycke och tar sikte på fall där någon: ”otillbörligt utnyttja[r] att [offret] på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd”. Som framgått ovan omfattas fall där offret av gärningsmannen försätts i vanmakt eller annat liknande tillstånd redan av första stycket. De här aktuella fallen kompletterar första stycket dels på så sätt att det inte förutsätts att tillståndet kan tillskrivas gär ningsmannen (offret kan t.ex. själv ha berusat sig eller av gär ningsmannen försatts i ett hjälplöst tillstånd vid ett tillfälle då denne saknat uppsåt att vidta en sexuell handling mot offret), dels såtillvida att det inte endast omfattar vanmakt och därmed jämförliga tillstånd, utan en vidare krets av tillstånd som kan karaktäriseras som hjälplösa. 11. Karaktäristiskt för ett hjälplöst tillstånd kan sägas vara att offret antingen saknar förmåga att värja sig, förmåga att kontrollera sitt beteende eller förmåga att uppfatta gärningens innebörd.71 Frågas. 57
2.behöver inte vara om att offret fysiskt är (helt) satt ur spel, utans. 76
3.också situationer när offret psykiskt upplever att det är omöjligts. 76
4.att värja sig kan omfattas.72 Ett hjälplöst tillstånd kan exempels. 76
5.vis bestå i naturlig sömn eller i att någon har berusat sig i sådans. 76
6.utsträckning att denne saknar hämningar.73s. 76
7.12. För att gärningsmannen skall kunna fällas till ansvar föruts. 76
8.sätts i dessa fall att denne kan sägas ha ”otillbörligt utnyttjat”s. 76
9.offrets hjälplösa tillstånd. Härigenom undantas fall då gärnings. 76
10.en inte innebär ett angrepp på den andres sexuella integritet.74s. 76
11.Det torde t.ex. vara relativt vanligt att två påtagligt berusades. 76
12.personer har sex efter en kväll på krogen. I dylika situationers. 76
13.har otillbörlighetskravet en inte obetydlig roll att spela för atts. 76
14.avgränsa det straffbara från det straffria.75s. 76
15.13. Det har i förarbetena sagts att kravet på otillbörligt utnytts. 76
16.jande innebär att bestämmelsen sällan kan föranleda ansvars. 76
17.inom ramen för äktenskapsliknande förhållanden eller att dets. 76
18.”ligger ... i sakens natur” att det för ansvar i dylika relationers. 76
19.”måste vara fråga om en mycket påtaglig kränkning”.76 Dessas. 76
20.uttalanden torde idag, om inte helt sakna aktualitet, så i vart falls. 76
21.behöva förses med betydande reservationer. Det kan visserlis. 76
22.gen inte uteslutas att parternas relation kan påverka otillbörlig-s. 76
23.hetsbedömningen, men otillbörligt utnyttjande kan tvivelsutans. 76
24.förekomma också inom ramen för äktenskapsliknande förhåls. 76
25.landen.s. 76
26.14. För att våldtäkt skall vara förövat förutsätts inte endast atts. 76
27.gärningsmannen använt ett sådant medel eller utnyttjat en sådans. 76
28.situation som har beskrivits i föregående avsnitt, utan också atts. 76
29.den sexuella handlingen utgjorts av samlag eller ”annan sexuells. 76
30.handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigs. 76
31.heterna i övrigt är jämförlig med samlag”. 15. Vad som utgör samlag är inte närmare definierat i lagtex ten. Däremot finns en närmast teknisk definition av samlag som härrör från uttalanden i förarbetena och som sedan kommit att godtas i både praxis och doktrin: ”Kravet på samlag innebär icke att detta skall ha fullbordats; det är tillräckligt att mannens försök till immissio membri lett till att könsdelarna berört varandra.”77 Citatet härrör från en tid när våldtäktsbrottet endast kunde begås av män, men innebörden är giltig än idag: samlag förut sätter blott att könsdelarna hos en man och en kvinna kommit i beröring (utan något krav på varaktighet).78 Denna definition innebär att homosexuella samlag är begreppsligt uteslutna (vil ket emellertid inte innebär att de inte omfattas av bestämmel sen om våldtäkt; se strax nedan). Sammantaget kan sägas att det rättsliga samlagsbegreppet är både vidare - såtillvida att det omfattar också ofullbordade gärningar - och snävare - det omfattar t.ex. inte anal- och oralsex - än det normalspråkliga. 16. Som framgått ovan omfattar våldtäktsbrottet nu inte endast samlag, utan också andra sexuella handlingar som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt ärj ämförliga med sam lag. Den jämförelse med samlag som skall göras skall ta sikte på den sexuella kränkningens art och inte på själva sexualhandlingen som sådan.79 17. Som exempel på gärningar som skall anses som jämförliga med samlag i detta hänseende anges i förarbetena anala och orala samlag (oavsett om det är gärningsmannen eller offret som utför den orala handlingen) och att föra in föremål, fingrar eller en knytnäve i en kvinnas underliv eller i anus.80 Av Högsta dom stolens avgöranden i NJA 2008 s. 421 (I och II) framgår, vilket ligger i linje med tidigare förarbetsuttalanden, att gärningen att onanera en man inte är att anse som jämförlig med samlag medan däremot gärningen att föra in fingrar i en kvinnas slida är en handling jämförlig med samlag. Denna bedömning kan vid första påseende tyckas anmärkningsvärd - skyddas inte mänss. 76
32.sexuella integritet i samma omfattning som kvinnors? - mens. 62
33.den synes kunna försvaras med hänvisning till integritets- och intimitetshänsyn, dvs. med hänvisning till att inträngande i ens. 62
34.annans kropp är ett allvarligare integritetsintrång än ytlig berös. 62
35.ring.81s. 62
36.18. Som framgått förutsätts också, för att andra gärningar äns. 62
37.samlag skall kunna bedömas som våldtäkt, att gärningen är atts. 62
38.betrakta som en sexuell handling. Detta krav torde normalt varas. 62
39.uppfyllt om man finner att gärningen på ovan angivet sätt är jämförlig med samlag, men kravet kan sägas innebära att mans. 62
40.måste göra en bedömning av om handlingen har sexuell karaks. 62
41.tär (se närmare nedan nästa avsnitt).s. 62