1.Enligt huvudregeln i 19 första stycket LPT får patienten spännas fasts. 16
2.kortvarigt. Fastspänning skall, enligt motiven, i princip alltid vara en kort-s. 16
3.varig åtgärd, som snarast bör ersättas med andra insatser. [^1327]Otillräckligas. 16
4.personalresurser får t.ex. inte medföra att patienten hålls fastspänd ens. 16
5.380s. 16
6.16 Särskilda tvängsätgärder längre tid än som är absolut nödvändigt med hänsyn till faresituationen.124 Det krävs sålunda att det i det individuella fallet, under hela den tid som fastspänning pågår, finns en omedelbar fara för att patienten skadar sig själv eller någon annan. Är förutsättningarna inte längre uppfyllda skall åtgärden upphöra.s. 16
7.Beträffande innebörden av begreppet kortvarigt framgår det varken av bestämmelsen eller av dess motiv hur lång tid som därvid avses. Det talas endast om att bälte inte bör användas längre än någon eller högst någras. 16
8.125 timmar,dvs. ett fåtal timmar. Enligt SOSFS 2008:18 3 kap. 2 innebär detta en tid understigande fyra timmar. Åtgärden bör så snart det är möj-s. 16
9.126 ligt ersättas med andra aktiva behandlingsinsatser.s. 16
10.Enligt undantagsregeln i 19 andra stycket LPT får, om synnerliga skäl föreligger, beslutas att patienten skall hållas fastspänd längre än som anges i första stycket, alltså längre tid än kortvarigt, dvs. fyra timmar. Hur lång tid framgår emellertid inte i lagen eller dess förarbeten, utan det förefaller vara överlämnat till rättstillämpningen att i varje enskilt fall be-s. 16
11.127 döma detta.I sådana fall skall dessutom Socialstyrelsen, utan dröjsmål,s. 16
12.128 underrättas om beslutet.s. 16
13.Det är i den praktiska handläggningen inte alltid möjlighet att av journalhandlingarna utläsa under vilken tid patienten varit fastspänd. Detta är synnerligen allvarligt och ett hot mot den enskildes rättssäkerhet. Det går heller inte att avgöra om vårdinrättningen uppfyllt skyldigheten att underrätta Socialstyrelsen i händelse av längre period med fastspänning.s. 16
14.Som exempel kan följande fall andragas:s. 16
15.(3 D) I journalen noteras"§ 6a fattas 070116 kl. 23.35 av ut [läkare, mins. 16
16.anm.] i samråd med dr/. . ./." Enligt anteckningen har beslut enligt 6 a LPT fattats vilket kan innebära fastspänning, avskiljning eller nödvändig behandling. Vilken eller vilka åtgärder som därvid vidtagits framgår inte. Det framgår dock av yttrande till LR att beslut om tvångsåtgärder i form av bältesläggning och lugnande medicinering fattats. Av läkares daganteckning, dagen efter, noteras atts. 16
17.381s. 16
18.patienten blev "lagd i bälte under gårdagen". Under vilken tid framgårs. 16
19.emellertid inte. Möjligen kan det framgå av besluts-eller bältesjournal,s. 16
20.men sådan har inte funnits tillgänglig för granskning.s. 16
21.(6 E) 060514 noterar ST-läkare: "Får kl. 8.00 rapport om att/. . ./ legat i bältes. 16
22.igår em och då erhöll inj. Personalen undrar över frigång under dagen.s. 16
23.Beslutas att/. . ./ stannar inne på PIVA tills vidare, ny bed på rond mån fm."s. 16
24.Bältesläggningen är inte noterad i beslutsjournalen och heller inte den 13s. 16
25.maj då åtgärden skulle ha ägt rum i journalanteckningarna. Det går så-s. 16
26.lunda inte att avgöra under vilken tid patienten varit fastspänd.s. 16
27.En viktig fråga är hur man skall bedöma kortare avbrott i bälteslägg-s. 16
28.ningen och den därmed sammanhängande frågan om underrättelse tills. 16
29.Socialstyrelsen. Från journalgenomgången kan följande fall andragas.s. 16
30.(3 B) I omvårdnadsjournal noteras bältesläggning kl. 16.20. Senare sammas. 16
31.dag noterar sjuksköterska "Släppt ur bältet kl. 20.20. Fick gå på toalettens. 16
32.åter lagd i bälte 20.35 pga fortsatt oro och förvirring. Bakjour/. . ./ och Drs. 16
33.!. . .I informerade." Patienten släpptes ur bältet kl. 23.20, dvs. efter samman-s. 16
34.lagt 7 timmar.s. 16
35.I förevarande fall har alltså ett uppehåll i fastspänningen på en kvart förs. 16
36.toalettbesök inte räknats som ett avbrott i åtgärden och enligt journal-s. 16
37.handling underrättades Socialstyrelsen samma dag.s. 16
38.(3 B) Patienten var den 8 september "bältad" mellan kl. 8.10-9.00, 10.45-s. 16
39."uppsläppt korta perioder med jämna mellanrum för att gå på toaletten".s. 16
40.I detta exempel är det oklart om vårdinrättningen bedömt uppehållen is. 16
41.bältesläggningen om 30, 15 och 10 minuter som "avbrott" eller om mans. 16
42.bedömt det som nya bältesläggningar. Det framgår inte av bältesjournalens. 16
43.varför fastspänningen avslutats och inte heller av journalanteckningarna is. 16
44.övrigt. Eftersom man skrivit ny bältesjournal kl. 14.15, kl. 20.30 och 00.00s. 16
45.tyder detta dock på att man bedömt det som nya åtgärder. För detta talars. 16
46.också att i bältesjournalen, hänförlig till en annan bältesläggning som på-s. 16
47.gått drygt 11 timmar, uttryckligen noterats kortare avbrott för toalettbe-s. 16
48.sök. Dock har flera av bältesläggningarna pågått längre tid än fyra timmars. 16
49.varför Socialstyrelsen skulle ha underrättats. Ingenting i journalen visars. 16
50.att så har skett.s. 16
51.(10 C) 050521 kl 00.35 noterar underläkare att patienten ej kan stå på sinas. 16
52.ben, talar sluddrigt och försöker bita underläkaren i handen. "Pat lägges is. 16
53.382s. 16
54.bälte (helkropp) kl. 20.50 / .. ./Efter diskussion med IVA-jour samt bakjour.s. 16
55.!. . .I gives inj Nozinan 25 mg/ml, 2 ml kl 00. Strax innan fyra timmarss. 16
56.bältesläggning (00.49) är patienten sovandes, pats vä fot släpps ur bältes-s. 16
57.läggningen, pat reagerar omgående med ökad oro och ny bältesläggnings. 16
58.(helkropps) påbörjas 00.50."s. 16
59.Kl. 05.14 noterar samma underläkare att "[p]ats högra hand släpps urs. 16
60.bälte kl. 4.40. Kontroll av blodtryck, puls och temp. Pat kan släppas helt urs. 16
61.bältet kl. 4.50". Patienten intogs enligt LPT den 23 mars 2005 då han återinsjuknat i cykloid psykos. Bältesläggningen den 21 maj har pågått i åtta timmar. Patientens vänsterfot har -en minut innan den "kortvariga" bältesläggningstiden löpte ut -släppts ur bältesläggningen. Eftersom patienten reagerar med ökad oro påbörjas en "ny" bältesläggning kl. 00.50. Sålunda synes en minuts avbrott ha lett till en ny bältesläggningsperiod. Så kort tids frihet torde dock inte kunna konstituera en ny fyratimmarsperiod. Sålunda krävs synnerliga skäl och Socialstyrelsen borde ha underrättats, vilket inte synes ha skett. Inte heller framgår om personal varit närvarande under fastspänningen.s. 16
62.JO har uttryckt, att det avgörande vid bedömningen av om det är fråga om en ny fastspänning eller ett avbrott i en pågående fastspänning är vad som i det enskilda fallet var skälet till att fastspänningen upphörde. Beror uppehållet på ett toalettbesök eller liknande skall det inte betraktas som att fastspänningen har upphört. Om man däremot gjort bedömningen att förutsättningar för fastspänning inte längre föreligger och det en kort tid därefter visar sig att patienten på nytt riskerar att skada sig själv eller andra, kan det vara fråga om en ny fastspänning.[^1334]JO understryker, att det inte får förekomma att man släpper upp en patient ur bälte enbart i syfte att få varje fastspänning att vara kortare tid än fyra timmar och därigenom kringgå reglerna om synnerliga skäl och underrättelseskyldighet. JO framhöll också vikten av att åtgärderna och bedömningarna i dessa hänseenden dokumenteras fortlöpande i journalen. [^1335]s. 16
63.Till skillnad från vad som uttryckligen gäller vid avskiljning enligt 20 första stycket LPT synes det inte krävas något nytt beslut för fastspänning enligt undantagsregeln. Enligt min mening är detta från rättssäkerhetssynpunkt inte en tillfredsställande lösning. Fastspänning är en starkt integritetskränkande åtgärd som, enligt lagstiftaren, alltid skall vara en kortvarig åtgärd som snarast bör ersättas med andra insatser.[^1336] Det krävs sålunda, liksom vid avskiljning, en fortlöpande prövning avs. 16
64.383s. 16
65.om beslutet om fastspänning kan hävas. Med nödvändigt måste ocksås. 16
66.krävas ett särskilt övervägande om fastspänningen skall kunna fortgå ut-s. 16
67.över vad som anges i huvudregeln. Därmed ligger det också i sakens naturs. 16
68.att det fattas ett nytt beslut där man visar varför det föreligger synnerligas. 16
69.skäl för fortsatt fastspänning. Att detta inte reglerats i lagen är en brist.s. 16
70.Enligt 19 tredje stycket LPT skall Socialstyrelsen utan dröjsmål under-s. 16
71.rättas om beslut då patienten, i enlighet med andra stycket samma bestäm-s. 16
72.melse, hålls fastspänd längre tid än fyra timmar.[^1338]Vad som avses meds. 16
73.utan dröjsmål anges inte i förarbetena. Rent språkligt bör det emellertids. 16
74.innebära omedelbart, dvs. så snart beslut tas om sådan fastspänning.s. 16
75.Enligt 4 kap. 7 SOSFS 2008:18 ankommer det på chefsöverläkarens. 16
76.att fullgöra underrättelseskyldigheten genom insändande av en för ända-s. 16
77.målet avsedd blankett. Om en patient hålls fastspänd under lång tid börs. 16
78.Socialstyrelsen, enligt lagens motiv, fortlöpande hållas underrättad oms. 16
79.detta.[^1339]Av Socialstyrelsens föreskrifter framgår därvid att hålls patientens. 16
80.avskild längre tid än 72 timmar skall en ny blankett med kompletterandes. 16
81.uppgifter skickas till Socialstyrelsen.13s. 16
82.Studerat journalmaterial ger vid handen, att i de fyra fall där dets. 16
83.framgår att fastspänning förekommit enligt 19 andra stycket LPT hars. 16
84.Socialstyrelsen endast, enligt vad som går att utläsa ur journalhandling-s. 16
85.arna, underrättats i ett (1).s. 16
86.(3 B) I omvårdnadsjournal noteras bältesläggning kl. 16.20. Senare sammas. 16
87.dag noterar sjuksköterska "Släppt ur bältet kl. 20.20. Fick gå på toalettens. 16
88.åter lagd i bälte 20.35 pga fortsatt oro och förvirring. Bakjour/. . ./ och Drs. 16
89./ .. .I informerade." PatieJ?-,ten släpptes ur bältet kl. 23.20, dvs. efter samman-s. 16
90.lagt 7 timmar.s. 16
91.Av journalen framgår att rapport skett till Socialstyrelsen och att avsedds. 16
92.blankett undertecknats samma dag av vad som uppges vara beslutsfattan-s. 16
93.de läkare. I samma fall (3 B) har emellertid ett flertal ytterligare fastspän-s. 16
94.ningar ägt rum, där patienten åtminstone vid ett par tillfällen har legats. 16
95.i bälte enligt undantagsregeln. Såvitt framgår har Socialstyrelsen därvids. 16
96.inte underrättats vilket är anmärkningsvärt.s. 16
97.Att Socialstyrelsen underrättas på föreskrivet sätt är av fundamen-s. 16
98.tal betydelse för den enskildes rättssäkerhet. Bestämmelsen syftar till atts. 16
99.informera ansvarig tillsynsmyndighet om den tvångsanvändning soms. 16
100.384 förekommer inom vården och det har, för den enskildes trygghet och för utvecklingen av vården, ansetts speciellt viktigt att Socialstyrelsen fortlöpande kan följa och studera användningen av olika typer av tvångsåtgärder.135 Underrättelserna ger också tillsynsmyndigheten möjlighet att ingripa i fall av icke medicinskt motiverade åtgärder. Föreskriften om underrättelseskyldighet har därför, av RegR (RÅ 1998 ref. 14), ansetts vara av direkt betydelse för säkerheten i vården och rör i hög grad en fråga där patientsäkerhetsintresset gör sig gällande. En underlåtelse att fullgöra denna skyldighet är därför en fråga som kan prövas i mål om disciplinpåföljd i enlighet med 5 kap. 3 LYHS.s. 16