1.Enligt 19 LPT ges hälso-och sjukvården möjlighet att i vissa situationers. 16
2.fatta beslut om att en patient får spännas fast med bälte eller liknandes. 16
3.anordning. Det är en starkt integritetskränkande åtgärd, men lagstif-s. 16
4.taren har utgått ifrån att det finns situationer då patienten löper störres. 16
5.risk att få allvarliga skador om fastspänning inte sker än om detta medels. 16
6.används.[^1304]Fastspänning kan även komma i fråga redan innan ett besluts. 16
7.om intagning har fattats, vilket regleras i 6 a LPT.[^1305]s. 16
8.Ett beslut om fastspänning kan inte överklagas (32, 33 §§ LPT).s. 16
SYFTE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
1.En patient får, under de förutsättningar som anges i 19 LPT, kortvarigts. 16
2.spännas fast med bälte eller liknande anordning. I bestämmelsen angess. 16
3.374 inte närmare vilka former av anordningar som får användas och det har heller inte definierats i motiven till lagstiftningen.[^1307]s. 16
4.Syftet med åtgärden är enligt lagens ordalydelse att förhindra att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan. Vem som innefattas i begreppet "annan" anges inte i lagen eller dess motiv. Däri torde dock innefattas såväl andra medpatienter som vårdpersonal, liksom andra personer som befinner sig på vårdinrättningen eller avdelningen.s. 16
5.Den grundläggande förutsättningen för tillämpningen av 19 LPT är att chefsöverläkaren fattat ett beslut om intagning (6 b LPT) och att patienten vårdas i sluten psykiatrisk tvångsvård. Vidare krävs att det finns en omedelbar fara för att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan. I detta torde ligga att det är fråga om att avvärja en plötslig händelse och inte något som får tillgripas för att förhindra något som man anar är under uppsegling. Från lagstiftarens sida har uttalats, att en patient "i princip" bör få spännas fast endast i omedelbara faresituationer", dvs. hastigt uppkomna situationer som inte kan bemästras på något annat sätt. [^1308] Det ligger också i linje med bestämmelsens fakultativa utformning och med den allmänna proportionalitetsregeln i 2 a §. Självfallet får fastspänning aldrig tillgripas i bestraffningssyfte.[^1309]s. 16
6.Det skall vidare vara fråga om en omedelbar fara för allvarlig skada. Därvid kan först konstateras att i farebegreppet ligger att någon skada faktiskt inte behöver ha uppkommit för att fastspänning skall få ske. Det är tillräckligt att det finns en risk för att allvarlig skada skall inträffa.[^1310] Det skall däremot föreligga en omedelbar risk för allvarlig skada vilket rent språkligt bör innebära en skada som är kraftig, betydande eller svårartad. Vad sedan gäller frågan om vad som avses med skada sägs endast i motiven att det skall vara fråga om risk för en allvarlig fysisk skada, [^1311] vilket ligger i linje med lagens ordalydelse att skaderisken skall gälla patienten själv eller någon annan. Detta betyder alltså, att en patient inte kan spännas fast enbart av den anledningen att det föreligger en allvarlig risk för att patienten skall åsamka allvarlig skada på inredning eller annat materiellt.s. 16
7.En patient får inte lämnas ensam när han eller hon är fastspänd. Därför föreskrivs i 19 första stycket LPT, ett undantagslöst krav[^1312]på att vårdpersonal skall vara närvarande under den tid patienten hålls fast-s. 16
8.375s. 16
9.spänd. JO har i ett flertal ärenden rekommenderat att det i journalanteck-s. 16
10.ningarna anges vem eller vilka som har haft tillsyn över patienten unders. 16
11.fastspänningen.s. 16
12.Från den praktiska tillämpningen kan konstateras, att i de fall fast-s. 16
13.spänning förekommit synes bälte vara den anordning som används. Skä-s. 16
14.len till åtgärden anges mestadels i journalerna vilket gör att syftet meds. 16
15.åtgärden kan förstås. Fastspänningen föranleds i de flesta fall för att för-s. 16
16.hindra skada på personal och i några enstaka fall för att förhindra skadas. 16
17.på anhörig (8 E), medpatient (3 B) eller på patienten själv (8 A, 13 B). Föl-s. 16
18.jande fall kan andragas som typexempel på omedelbara faresituationers. 16
19.med risk för allvarlig skada.s. 16
20.(3 B) 060829 noterar AT-läkare: "Idag den 29/6 har patienten anfallit med-s. 16
21.patienter från intilliggande avdelning och tagit stryptag."s. 16
22.(3 B) 060902 noterar läkare: "Tilltagande uppvarvad, gjort utfall mot perso-s. 16
23.nal / .. ./ Tvångsåtgärder: bältesläggning".s. 16
24.(6 E) 061003 noterar överläkare att patienten "blir 2-tiden våldsam ochs. 16
25.angriper personalen. Tumultet urartat, en personal bli skadad. / .. ./ tvingass. 16
26.läggas i bälte kl. 14.10. Kvarligger där till 14.35.s. 16
27.(8 A) Enligt bältesjournal 050828 p.g.a. att patienten klättrat ut genoms. 16
28.fönstret i suicidsyfte. Personal lyckades dra och lyfta in patienten som dås. 16
29.försökte slita sig och dunkade huvudet i golv och väggar. Fara för patientens. 16
30.själv.s. 16
31.(8 E) 060814 noterar sjuksköterska, att anhörig ropat på hjälp från under-s. 16
32.sökningsrummet då patienten angripit henne. Patienten var inte kontakt-s. 16
33.bar, skakade och stirrade på sjuksköterskan. Fick medicin men lugnade sigs. 16
34.inte utan fortsatte att angripa anhörig i korridoren.s. 16
35.(13 B) Tf. överläkare noterar 051031, att han kallats till avdelningen dås. 16
36.patienten skurit sig i armen med en trasig bygel från en behå. Patienten ärs. 16
37.väldigt orolig och försöker på nytt skada sig själv. Bankar huvudet bl.a. is. 16
38.väggen.s. 16
39.Det finns emellertid även fall där skälen till bältesläggningen inte framgårs. 16
40.av journalanteckningarna vilket de skall göra enligt 2 p. 9 FPT.s. 16
41.I fall 6 E noterar sjuksköterska 060410 i omvårdnadsanteckning i journalens. 16
42.att patienten "[b]ältades mellan 22:50 och 00:25 (Se rapport blad). Fick dås. 16
43.v.b. medicin se ordinationslista."s. 16
44.Vad som avses med "rapport blad" är oklart, eventuellt kan avses särskilds. 16
45.beslutsjournal. I denna finns emellertid inte noterat någon bältesläggnings. 16
46.376 denna dag. Sålunda är det oklart varför patienten lagts i bälte och vem som beslutat om detta. Inte heller framgår om personal varit närvarande under bältesläggningen.s. 16
47.I fall 11 C beslutar överläkare om intagning 060515 kl. 17.10. Samma dag kl.s. 16
48.17.42 noterar överläkaren i journalanteckning "Beslut om fastspänning enl 19s. 16
49.LPT. Datum 06-05-15, kl. 17.42. Bältesläggningen upphör 06-05-15, kl. 21.40."s. 16
50.Av epikrisen framgår att "[m]an blir tvungen att lägga pat i bälte då hans. 16
51.erhåller tvångsinj". Vad som föranlett bältesläggningen har i 11 C inte angivits i erhållet journalmaterial, men det kan eventuellt finnas i omvårdnadsjournalen. Det bör dock framhållas, att eftersom ett beslut om fastspänning kräver ett beslut av chefsöverläkare bör uppgift om tvångsåtgärd jämte skäl och tiden för fastspänningen också noteras i läkarjournalen.s. 16
52.Som framgår i det följande får fastspänning ske inom vissa tidsgränser. Huvudregeln är därvid, enligt 19 första stycket LPT, att fastspänningen skall vara kortvarig.[^1315]Enligt en undantagsregel i 19 andra stycket LPT får, om det finns synnerliga skäl, beslutas att patienten skall hållas fastspänd längre än som anges i första stycket, alltså längre tid än kortvarigt. Förutsättningarna för undantagsregelns tillämplighet är att de krav som anges i första stycket är uppfyllda.[^1316]Det skall sålunda föreligga en omedelbar fara för att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan. Därtill kommer kravet på synnerliga skäl som visar på att undantagsregeln bara får användas i vissa extrema undantagssituationer. Det kan enligt lagens motiv vara fråga om djupt störda patienter där risken att de tillfogar sig själva eller någon annan en allvarlig skada är överhängande under någon tid.lls. 16
53.Utifrån studerat journalmaterial kan konstateras att det inte är i många fall som undantagsregeln tillämpats. I vart fall inte vad som går att utläsa av journalhandlingarna. I något fall har patienten varit fastspänd under så lång tid som 18 timmar, vilket föranleddes av att patienten var motoriskt orolig och sparkade och slogs så fort man från vårdinrättningen försökte lösa honom från bältena (3 B).s. 16
54.I den praktiska tillämpningen förekommer det också att patienter blivit fastspända efter egen begäran, s.k. frivillig bältesläggning. Här är det sålunda fråga om fall där bältesläggning kommer till stånd, inte efter något agerande från det allmännas sida, utan på initiativ från den en-s. 16
55.skilde. JO har i ett beslut uttalat, att det därmed inte kan anses vara ens. 16
56.sådan tvångsåtgärd som avses i RF och LPT. Oaktat detta menar JO, atts. 16
57.fastspänning till sin natur är en sådan åtgärd som av rättssäkerhetsskäls. 16
58.inte skall tillämpas inom psykiatrin annat än när det finns direkt lagstöds. 16
59.för det. Liksom Socialstyrelsen gav uttryck för i sitt remissvar menade JO,s. 16
60.att enbart när rekvisiten i 19 första stycket LPT är uppfyllda kan fast-s. 16
61.spänning i bälte komma i fråga.[^1319]s. 16
PERSONKRETS
1.Enligt 19 LPT får fastspänning avse en patient. Som framgått ovan för-s. 16
2.utsätter tillämpningen av bestämmelsen i fråga att intagningsbeslut ärs. 16
3.fattat enligt 6 b LPT och att patienten vårdas i sluten psykiatrisk tvångs-s. 16
4.vård.117 Behöver åtgärderna användas beträffande en patient som är kvar-s. 16
5.hållen i väntan på intagningsbeslut skall i stället bestämmelsen i 6 as. 16
6.tillämpas. Är det fråga om en patient som är intagen frivilligt enligt HSLs. 16
7.får övervägas huruvida nödreglerna är tillämpliga eller inte. I annat falls. 16
8.får fastspänning inte förekomma.s. 16
9.I rättstillämpningen har förekommit fastspänning av frivilligt intagnas. 16
10.patienter, vilket är allvarligt. JO fann i dnr 2172-2006 att en patient soms. 16
11.var intagen för frivillig vård hade spänts fast med bälte efter ordinations. 16
12.per telefon av en överläkare. Överläkaren som var bakjour uppgav efters. 16
13.händelsen att han utgått från att patienten vårdades enligt LPT eller LRV.s. 16
14.Personalen som kontaktat överläkaren hävdade dock å sin sida att bak-s. 16
15.jouren tydligt upplysts om att patienten vårdades enligt HSL. JO beslöt atts. 16
16.ta upp detta i ett särskilt ärende. JO påtalade att det finns lagstöd för atts. 16
17.spänna fast en person som är intagen för frivillig psykiatrisk vård endasts. 16
18.när ett vårdintyg har utfärdats och ett kvarhållningsbeslut fattats. Är sås. 16
19.inte fallet finns det bara möjlighet att agera med stöd av bestämmelsernas. 16
20.om nöd och nödvärn. I förevarande fall hade patienten enligt journalens. 16
21."gjort utfall mot personal, spottat och slagit". JO framhöll att det är helts. 16
22.oacceptabelt att en patient som vårdas enligt HSL spänns fast med bältes. 16
23.trots att det inte finns lagliga förutsättningar för åtgärden. Att tillgripa ens. 16
24.tvångsåtgärd utan stöd i lag innebär en kränkning av patientens grund-s. 16
25.läggande fri-och rättigheter enligt RF och EKMR och kan föranledas. 16
26.straffrättsligt eller disciplinärt ansvar.[^1321]s. 16
27.378s. 16
28.16 Särskilda tvängsätgärder Beslut om fastspänning har enligt lagstiftarens uppfattning ansetts böras. 16
29.119 föras upp på lednings-eller specialistläkarnivå.Av 19 tredje stycket LPT framgår explicit att det är chefsöverläkaren som beslutar om fastspänning, dvs. chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven (1 fjärde stycket LPT).s. 16
30.Med hänsyn till att åtgärden är av sådan karaktär att den endast kan komma i fråga vid en omedelbar fara för allvarlig skada, kan det självfallet vara så att hälso-och sjukvårdspersonalen inte hinner avvakta ett ställningstagande från den läkare som normalt skall besluta varför viss delegering till annan läkare är möjlig. Av 39 första meningen LPT framgår att beslutsbefogenheten kan delegeras till specialistkompetent läkare. Finns särskilda skäl får delegation, enligt 39 andra meningen, ske också till en annan läkare vid sjukvårdsinrättningen. Detta gäller emellertid endast beslut om fastspänning enligt huvudregeln i 19 första stycket, dvs. i fall av kortvarig fastspänning. Är fråga om synnerliga skäl och sålunda fastspänning under längre tid än fyra timmar i enlighet med 19 andra stycket LPT, får delegation enbart ske till läkare med specialistkompetenss. 16
31.120 (39 p. 5 LPT).s. 16
32.Lagens ordalydelse och motiv ger sålunda uttryck för att delegation av beslutsbefogenheten endast kan förekomma till läkare. Finns ingen läkare med befogenhet att besluta till hands får övervägas om situationen är sådan att nödreglerna kan tillämpas. I motiven har därvid förutsatts atts. 16
33.121 vidtagna åtgärder omgående rapporteras till chefsöverläkaren.Självfallet får en läkares beslut om fastspänning verkställas av annan vårdpersonal.122s. 16
34.Som framgått av redogörelsen rörande syfte och förutsättningar kan man av journalhandlingarna ibland hamna i tvivel om vem som fattat beslut om fastspänning. Dock anges ibland att sjuksköterska varit i kontakt med överläkare som man därvid får anta står bakom åtgärden. Enligt min mening är det från rättssäkerhetssynpunkt fundamentalt att behörig person fattar beslut om integritetskränkande åtgärder och att det dessutom går att utläsa av journalhandlingarna att så skett.s. 16
35.(6 E) 060514 noterar ST-läkare "Får kl. 8.00 rapport om att/. . ./ legat i bältes. 16
36.igår em och då erhöll inj. Personalen undrar över frigång under dagen.s. 16
37.379s. 16
38.Beslutas att/. . ./ stannar inne på PIVA tills vidare, ny bed på rond mån fm."s. 16
39.(kurs. här)s. 16
40.Bältesläggningen är inte noterad i beslutsjournalen och heller inte dens. 16
41.13, då åtgärden skulle ha ägt rum, i journalanteckningarna. Det framgårs. 16
42.sålunda inte om beslutet fattats av behörig person. Inte heller går att utläsas. 16
43.vilken tid patienten varit fastspänd eller om personal varit närvarandes. 16
44.under tiden. Sammantaget är det hela synnerligen anmärkningsvärt fråns. 16
45.rättssäkerhetssynpunkt.s. 16
46.(10 C) 050521 kl 00.35 noterar underläkare att patienten ej kan stå på sinas. 16
47.ben, talar sluddrigt och försöker bita underläkaren i handen. "Pat lägges is. 16
48.bälte (helkropp) kl. 20.50 / .. ./Efterdiskussion med IVA-jour samt bakjour.s. 16
49./ .. .I gives inj Nozinan 25 mg/ml, 2 ml kl 00. Strax innan fyra timmarss. 16
50.bältesläggning (00.49) är patienten sovandes, pats vä fot släpps ur bältes-s. 16
51.läggningen, pat reagerar omgående med ökad oro och ny bältesläggnings. 16
52.(helkropps) påbörjas 00.50." (kurs. här)s. 16
53.Kl. 05.14 noterar samma underläkare: "Pats högra hand släpps ur bältes. 16
54.kl. 4.40. Kontroll av blodtryck, puls och temp. Pat kan släppas helt ur bältets. 16
55.kl. 4.50"s. 16
56.Enligt 19 tredje stycket LPT är det chefsöverläkaren som beslutar oms. 16
57.fastspänning, eller behörig delegat (39 LPT). I förevarande fall syness. 16
58.det vara underläkare som fattat beslut. Det framgår inte om delegations. 16
59.finns eller om det är IVA-jour och bakjour som faktiskt fattat beslut. Dets. 16
60.bör emellertid observeras att delegation till annan än specialistkompetents. 16
61.läkare inte är möjlig när det gäller fastspänning enligt undantagsregeln is. 16
62.19 andra stycket (jfr 39 p. 5 och 40 LPT). Att patienten delvis släpptess. 16
63.ur bältet ca en minut kan inte medföra att en ny fastspänning skall ansess. 16
64.vara för handen. Därtill gäller, enligt SOSFS 2008:18 3 kap. 2 att inn-s. 16
65.an ett beslut fattas om fastspänning med bälte eller liknande anordnings. 16
66.enligt 19 andra stycket LPT, under längre tid än fyra timmar, skall dens. 16
67.beslutande läkaren själv undersöka patienten.s. 16
TIDSGRÄNS
1.Enligt huvudregeln i 19 första stycket LPT får patienten spännas fasts. 16
2.kortvarigt. Fastspänning skall, enligt motiven, i princip alltid vara en kort-s. 16
3.varig åtgärd, som snarast bör ersättas med andra insatser. [^1327]Otillräckligas. 16
4.personalresurser får t.ex. inte medföra att patienten hålls fastspänd ens. 16
5.380s. 16
6.16 Särskilda tvängsätgärder längre tid än som är absolut nödvändigt med hänsyn till faresituationen.124 Det krävs sålunda att det i det individuella fallet, under hela den tid som fastspänning pågår, finns en omedelbar fara för att patienten skadar sig själv eller någon annan. Är förutsättningarna inte längre uppfyllda skall åtgärden upphöra.s. 16
7.Beträffande innebörden av begreppet kortvarigt framgår det varken av bestämmelsen eller av dess motiv hur lång tid som därvid avses. Det talas endast om att bälte inte bör användas längre än någon eller högst någras. 16
8.125 timmar,dvs. ett fåtal timmar. Enligt SOSFS 2008:18 3 kap. 2 innebär detta en tid understigande fyra timmar. Åtgärden bör så snart det är möj-s. 16
9.126 ligt ersättas med andra aktiva behandlingsinsatser.s. 16
10.Enligt undantagsregeln i 19 andra stycket LPT får, om synnerliga skäl föreligger, beslutas att patienten skall hållas fastspänd längre än som anges i första stycket, alltså längre tid än kortvarigt, dvs. fyra timmar. Hur lång tid framgår emellertid inte i lagen eller dess förarbeten, utan det förefaller vara överlämnat till rättstillämpningen att i varje enskilt fall be-s. 16
11.127 döma detta.I sådana fall skall dessutom Socialstyrelsen, utan dröjsmål,s. 16
12.128 underrättas om beslutet.s. 16
13.Det är i den praktiska handläggningen inte alltid möjlighet att av journalhandlingarna utläsa under vilken tid patienten varit fastspänd. Detta är synnerligen allvarligt och ett hot mot den enskildes rättssäkerhet. Det går heller inte att avgöra om vårdinrättningen uppfyllt skyldigheten att underrätta Socialstyrelsen i händelse av längre period med fastspänning.s. 16
14.Som exempel kan följande fall andragas:s. 16
15.(3 D) I journalen noteras"§ 6a fattas 070116 kl. 23.35 av ut [läkare, mins. 16
16.anm.] i samråd med dr/. . ./." Enligt anteckningen har beslut enligt 6 a LPT fattats vilket kan innebära fastspänning, avskiljning eller nödvändig behandling. Vilken eller vilka åtgärder som därvid vidtagits framgår inte. Det framgår dock av yttrande till LR att beslut om tvångsåtgärder i form av bältesläggning och lugnande medicinering fattats. Av läkares daganteckning, dagen efter, noteras atts. 16
17.381s. 16
18.patienten blev "lagd i bälte under gårdagen". Under vilken tid framgårs. 16
19.emellertid inte. Möjligen kan det framgå av besluts-eller bältesjournal,s. 16
20.men sådan har inte funnits tillgänglig för granskning.s. 16
21.(6 E) 060514 noterar ST-läkare: "Får kl. 8.00 rapport om att/. . ./ legat i bältes. 16
22.igår em och då erhöll inj. Personalen undrar över frigång under dagen.s. 16
23.Beslutas att/. . ./ stannar inne på PIVA tills vidare, ny bed på rond mån fm."s. 16
24.Bältesläggningen är inte noterad i beslutsjournalen och heller inte den 13s. 16
25.maj då åtgärden skulle ha ägt rum i journalanteckningarna. Det går så-s. 16
26.lunda inte att avgöra under vilken tid patienten varit fastspänd.s. 16
27.En viktig fråga är hur man skall bedöma kortare avbrott i bälteslägg-s. 16
28.ningen och den därmed sammanhängande frågan om underrättelse tills. 16
29.Socialstyrelsen. Från journalgenomgången kan följande fall andragas.s. 16
30.(3 B) I omvårdnadsjournal noteras bältesläggning kl. 16.20. Senare sammas. 16
31.dag noterar sjuksköterska "Släppt ur bältet kl. 20.20. Fick gå på toalettens. 16
32.åter lagd i bälte 20.35 pga fortsatt oro och förvirring. Bakjour/. . ./ och Drs. 16
33.!. . .I informerade." Patienten släpptes ur bältet kl. 23.20, dvs. efter samman-s. 16
34.lagt 7 timmar.s. 16
35.I förevarande fall har alltså ett uppehåll i fastspänningen på en kvart förs. 16
36.toalettbesök inte räknats som ett avbrott i åtgärden och enligt journal-s. 16
37.handling underrättades Socialstyrelsen samma dag.s. 16
38.(3 B) Patienten var den 8 september "bältad" mellan kl. 8.10-9.00, 10.45-s. 16
39."uppsläppt korta perioder med jämna mellanrum för att gå på toaletten".s. 16
40.I detta exempel är det oklart om vårdinrättningen bedömt uppehållen is. 16
41.bältesläggningen om 30, 15 och 10 minuter som "avbrott" eller om mans. 16
42.bedömt det som nya bältesläggningar. Det framgår inte av bältesjournalens. 16
43.varför fastspänningen avslutats och inte heller av journalanteckningarna is. 16
44.övrigt. Eftersom man skrivit ny bältesjournal kl. 14.15, kl. 20.30 och 00.00s. 16
45.tyder detta dock på att man bedömt det som nya åtgärder. För detta talars. 16
46.också att i bältesjournalen, hänförlig till en annan bältesläggning som på-s. 16
47.gått drygt 11 timmar, uttryckligen noterats kortare avbrott för toalettbe-s. 16
48.sök. Dock har flera av bältesläggningarna pågått längre tid än fyra timmars. 16
49.varför Socialstyrelsen skulle ha underrättats. Ingenting i journalen visars. 16
50.att så har skett.s. 16
51.(10 C) 050521 kl 00.35 noterar underläkare att patienten ej kan stå på sinas. 16
52.ben, talar sluddrigt och försöker bita underläkaren i handen. "Pat lägges is. 16
53.382s. 16
54.bälte (helkropp) kl. 20.50 / .. ./Efter diskussion med IVA-jour samt bakjour.s. 16
55.!. . .I gives inj Nozinan 25 mg/ml, 2 ml kl 00. Strax innan fyra timmarss. 16
56.bältesläggning (00.49) är patienten sovandes, pats vä fot släpps ur bältes-s. 16
57.läggningen, pat reagerar omgående med ökad oro och ny bältesläggnings. 16
58.(helkropps) påbörjas 00.50."s. 16
59.Kl. 05.14 noterar samma underläkare att "[p]ats högra hand släpps urs. 16
60.bälte kl. 4.40. Kontroll av blodtryck, puls och temp. Pat kan släppas helt urs. 16
61.bältet kl. 4.50". Patienten intogs enligt LPT den 23 mars 2005 då han återinsjuknat i cykloid psykos. Bältesläggningen den 21 maj har pågått i åtta timmar. Patientens vänsterfot har -en minut innan den "kortvariga" bältesläggningstiden löpte ut -släppts ur bältesläggningen. Eftersom patienten reagerar med ökad oro påbörjas en "ny" bältesläggning kl. 00.50. Sålunda synes en minuts avbrott ha lett till en ny bältesläggningsperiod. Så kort tids frihet torde dock inte kunna konstituera en ny fyratimmarsperiod. Sålunda krävs synnerliga skäl och Socialstyrelsen borde ha underrättats, vilket inte synes ha skett. Inte heller framgår om personal varit närvarande under fastspänningen.s. 16
62.JO har uttryckt, att det avgörande vid bedömningen av om det är fråga om en ny fastspänning eller ett avbrott i en pågående fastspänning är vad som i det enskilda fallet var skälet till att fastspänningen upphörde. Beror uppehållet på ett toalettbesök eller liknande skall det inte betraktas som att fastspänningen har upphört. Om man däremot gjort bedömningen att förutsättningar för fastspänning inte längre föreligger och det en kort tid därefter visar sig att patienten på nytt riskerar att skada sig själv eller andra, kan det vara fråga om en ny fastspänning.[^1334]JO understryker, att det inte får förekomma att man släpper upp en patient ur bälte enbart i syfte att få varje fastspänning att vara kortare tid än fyra timmar och därigenom kringgå reglerna om synnerliga skäl och underrättelseskyldighet. JO framhöll också vikten av att åtgärderna och bedömningarna i dessa hänseenden dokumenteras fortlöpande i journalen. [^1335]s. 16
63.Till skillnad från vad som uttryckligen gäller vid avskiljning enligt 20 första stycket LPT synes det inte krävas något nytt beslut för fastspänning enligt undantagsregeln. Enligt min mening är detta från rättssäkerhetssynpunkt inte en tillfredsställande lösning. Fastspänning är en starkt integritetskränkande åtgärd som, enligt lagstiftaren, alltid skall vara en kortvarig åtgärd som snarast bör ersättas med andra insatser.[^1336] Det krävs sålunda, liksom vid avskiljning, en fortlöpande prövning avs. 16
64.383s. 16
65.om beslutet om fastspänning kan hävas. Med nödvändigt måste ocksås. 16
66.krävas ett särskilt övervägande om fastspänningen skall kunna fortgå ut-s. 16
67.över vad som anges i huvudregeln. Därmed ligger det också i sakens naturs. 16
68.att det fattas ett nytt beslut där man visar varför det föreligger synnerligas. 16
69.skäl för fortsatt fastspänning. Att detta inte reglerats i lagen är en brist.s. 16
70.Enligt 19 tredje stycket LPT skall Socialstyrelsen utan dröjsmål under-s. 16
71.rättas om beslut då patienten, i enlighet med andra stycket samma bestäm-s. 16
72.melse, hålls fastspänd längre tid än fyra timmar.[^1338]Vad som avses meds. 16
73.utan dröjsmål anges inte i förarbetena. Rent språkligt bör det emellertids. 16
74.innebära omedelbart, dvs. så snart beslut tas om sådan fastspänning.s. 16
75.Enligt 4 kap. 7 SOSFS 2008:18 ankommer det på chefsöverläkarens. 16
76.att fullgöra underrättelseskyldigheten genom insändande av en för ända-s. 16
77.målet avsedd blankett. Om en patient hålls fastspänd under lång tid börs. 16
78.Socialstyrelsen, enligt lagens motiv, fortlöpande hållas underrättad oms. 16
79.detta.[^1339]Av Socialstyrelsens föreskrifter framgår därvid att hålls patientens. 16
80.avskild längre tid än 72 timmar skall en ny blankett med kompletterandes. 16
81.uppgifter skickas till Socialstyrelsen.13s. 16
82.Studerat journalmaterial ger vid handen, att i de fyra fall där dets. 16
83.framgår att fastspänning förekommit enligt 19 andra stycket LPT hars. 16
84.Socialstyrelsen endast, enligt vad som går att utläsa ur journalhandling-s. 16
85.arna, underrättats i ett (1).s. 16
86.(3 B) I omvårdnadsjournal noteras bältesläggning kl. 16.20. Senare sammas. 16
87.dag noterar sjuksköterska "Släppt ur bältet kl. 20.20. Fick gå på toalettens. 16
88.åter lagd i bälte 20.35 pga fortsatt oro och förvirring. Bakjour/. . ./ och Drs. 16
89./ .. .I informerade." PatieJ?-,ten släpptes ur bältet kl. 23.20, dvs. efter samman-s. 16
90.lagt 7 timmar.s. 16
91.Av journalen framgår att rapport skett till Socialstyrelsen och att avsedds. 16
92.blankett undertecknats samma dag av vad som uppges vara beslutsfattan-s. 16
93.de läkare. I samma fall (3 B) har emellertid ett flertal ytterligare fastspän-s. 16
94.ningar ägt rum, där patienten åtminstone vid ett par tillfällen har legats. 16
95.i bälte enligt undantagsregeln. Såvitt framgår har Socialstyrelsen därvids. 16
96.inte underrättats vilket är anmärkningsvärt.s. 16
97.Att Socialstyrelsen underrättas på föreskrivet sätt är av fundamen-s. 16
98.tal betydelse för den enskildes rättssäkerhet. Bestämmelsen syftar till atts. 16
99.informera ansvarig tillsynsmyndighet om den tvångsanvändning soms. 16
100.384 förekommer inom vården och det har, för den enskildes trygghet och för utvecklingen av vården, ansetts speciellt viktigt att Socialstyrelsen fortlöpande kan följa och studera användningen av olika typer av tvångsåtgärder.135 Underrättelserna ger också tillsynsmyndigheten möjlighet att ingripa i fall av icke medicinskt motiverade åtgärder. Föreskriften om underrättelseskyldighet har därför, av RegR (RÅ 1998 ref. 14), ansetts vara av direkt betydelse för säkerheten i vården och rör i hög grad en fråga där patientsäkerhetsintresset gör sig gällande. En underlåtelse att fullgöra denna skyldighet är därför en fråga som kan prövas i mål om disciplinpåföljd i enlighet med 5 kap. 3 LYHS.s. 16
DOKUMENTATION
1.Av dokumentationsskyldigheten i 2 p. 9 FPT följer att anteckningar skall göras i patientjournalen angående beslutet om och skälen för bältesläggning samt om underrättelse till Socialstyrelsen. I bestämmelsen anges inte explicit att tiden för fastspänning skall uppges. Det torde emellertid ligga i sakens natur att tiden noteras då det är "uppgift om tvångsåtgärd" som skall anges och att åtgärden i sig, som huvudregel, skall vara kortvarig samt att Socialstyrelsen skall underrättas i andra fall. JO har också framhållit, att av dokumentationsskyldigheten får anses följa att det också skall antecknas hur länge åtgärden har varat.13Att tidsangivelserna endast dokumenteras i underlaget till den kvartalsrapport som skall inges till Socialstyrelsen enligt 49 LPT[^1344]är inte tillräckligt. Ett sådant underlag kan inte anses utgöra journalhandling eftersom den omfattar flera patienter.138s. 16
2.Mot bakgrund av att det kan finnas skäl att i efterhand inhämta upplysningar från personal som varit närvarande under fastspänning har JO ansett det lämpligt att det i patientjournalen antecknas vem eller vilkas. 16
3.139 som har haft tillsyn över patienten under fastspänningen.s. 16
4.Generellt kan sägas att journalhanteringen varierar från klinik till klinik. Vissa kliniker har såväl läkaranteckningar som omvårdnadsanteckningar i samma journal, medan andra kliniker har omvårdnadsanteckningarna för sig.[^1347]I det senare fallet kan uppgift om fastspänning ibland finnas i såväl omvårdnads-som läkaranteckningar, men iblands. 16
5.385 16 Särskilda tvängsåtgärders. 16
6.bara i en av dem. Uppgift om fastspänning bör emellertid antecknas i dens. 16
7.del av behandlingsjournalen som förs av läkare eftersom denne är besluts-s. 16
8.fattare.141s. 16
AVSLUTANDE REFLEKTIONER
1.Den form av fastspänning som synes förekomma i studerat journalmate-s. 16
2.rial är bältesläggning. Någon "liknande anordning" som lagen talar oms. 16
3.har i vart fall inte noterats i journalerna. Åtgärden företas regelmässigt förs. 16
4.att förhindra skada på patienten själv eller på personer i omgivningen. Avs. 16
5.vissa journalhandlingar framgår det emellertid inte varför patienten lagtss. 16
6.i bälte, vilket är synnerligen allvarligt från rättssäkerhetssynpunkt ochs. 16
7.dessutom i strid med gällande bestämmelser. En orsak till att skälen intes. 16
8.framgår kan dock vara att tvångsåtgärder ibland förs i separat läkarjour-s. 16
9.nal, ibland i omvårdnadsanteckningarna och ibland i båda journalerna.s. 16
10.Det ligger emellertid en risk i detta, särskilt eftersom det finns tidsgränsers. 16
11.att beakta. Därför bör anteckningarna alltid föras i läkardelen eftersoms. 16
12.det är chefsöverläkaren, eller delegat, som har befogenhet att besluta oms. 16
13.fastspänning. Det finns dessutom skäl att anmärka, att noteras åtgärdens. 16
14.i omvårdnadsdelen framgår som regel heller inte vem som fattat beslut,s. 16
15.vilket det bör göra, särskilt om det är fråga om tillämpning av undantags-s. 16
16.regeln som endast kan delegeras till specialistkompetent läkare.s. 16
17.Fastspänning kan enligt lagen få vidtas kortvarigt eller, vid synnerligas. 16
18.skäl längre tid än kortvarigt. Den närmare innebörden härav anges inte is. 16
19.lagen, vilket är tvivelaktigt från rättssäkerhetssynpunkt. Visserligen sägss. 16
20.i lagens motiv att åtgärden inte bör användas längre än högst någon ellers. 16
21.några timmar, men en sådan diffus avgränsning är inte till fyllest. Oaktats. 16
22.att tiden i Socialstyrelsens föreskrifter begränsas till fyra timmar börs. 16
23.det, enligt min mening, i lagen anges vad som faktiskt avses. Det skulles. 16
24.främja förutsebarheten för den enskilde och sätta tydliga gränser för till-s. 16
25.lämparna. Det kan vidare konstateras, att det inte alltid går att utläsa avs. 16
26.journalhandlingarna, i vart fall inte av dem som varit föremål för under-s. 16
27.sökning, hur lång tid fastspänningen pågått. Det är självklart mycket all-s. 16
28.varligt och ett hot mot den enskildes rättsäkerhet. Det är också viktigts. 16
29.för att underrättelseskyldigheten till Socialstyrelsen skall fullgöras. Dets. 16
30.saknas oftast uppgift om huruvida Socialstyrelsen underrättats vid längres. 16
31.fastspänning och det är allvarligt eftersom det är av direkt betydelse förs. 16
32.patientsäkerheten.s. 16
33.Det är vidare notabelt att det i lagen rörande fastspänning enligts. 16
34.undantagsregeln i 19 andra stycket, för vilket det krävs synnerliga skäl,s. 16
35.386 inte ställs ett uttryckligt krav på ett nytt formellt beslut, i likhet med vad som gäller vid förlängning av ett avskiljningsbeslut. Eftersom fastspänning är en starkt integritetskränkande åtgärd som alltid skall vara kortvarig och det krävs en fortlöpande prövning av när åtgärden skall hävas, torde det också kräva ett särskilt övervägande om det föreligger sådana synnerliga skäl att undantagsregeln är tillämplig. Av rättssäkerhetsskäl bör ett sådant särskilt övervägande formaliseras vilket bör framgå av lagen.s. 16