Fotnot 379
Se bl.a. NJA 1995 s. 48.
Hänvisas från p. 91 (s. 165)
91.Till viss del kan 2008 års reform ses som ett försök att begränsa de problem som uppkom genom att man 1992 införde begreppet ”allvarlig psykisk störning”. En sådan ambition är fullt begriplig. Om man anser att detta begrepp inte på ett adekvat sätt identifierar de sjukdomstillstånd som bör föranleda ansvarsfrihet eller särbehandling vid påföljdsvalet, bör man ompröva begreppet. Det framgår även av HD:s praxis att fängelseförbudet i BrB 30:6 inte gäller förbehållslöst. Anser man att det är en basal princip att straff förutsätter ett brott, framstår reformen som logiskt konsistent; med den svenska ordningen anser vi ju att även otillräkneliga kan begå brott.s. 165