Se prop. 1997/98:55. Av intresse i sammanhanget är också bl.a. NJA 2004 s. 437.
Hänvisas från p. 41 (s. 135)
41.En strävan efter mer av en ”heltäckande” lösning kan också ses i diskussionerna kring (och åtminstone delvis också i den slutliga utformningen av) ett stadgande som BrB 4:4 a, grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, liksom de diskussioner som förts och förslag som hittills har avgivits i fråga om straffansvar för den aktivitet som kallas ”stalking” (på svenska ”stalkning”). I det betänkande som så småningom ledde fram till (det modifierade) stadgandet i BrB 4:4 a var Kvinnovåldskommissionens ambition att i fråga om upprepat våld och anknutet i relationer få till ett straffskydd som kunde fånga upp inte bara envar enskildhet sedd för sig, utan det ”sammanlagda tryck” som offret utsätts för i vad som beskrivs som en pågående process. Ambitionen genomfördes delvis, men inte fullt ut, i lagstiftning. I Stalkningsutredningens betänkande från 2008, med ett tankegods i hög grad liknande det som låg till grund för BrB 4:4 a (så lyfts bland annat den kontinuerliga och systematiska komponenten fram), (cid:15)(cid:17)(cid:20) föreslås bland annat införande av ett nytt straffbud, BrB 4:4 b, med namnet olaga förföljelse och följande lydelse:s. 135