1.1. Kriteriet infördes i sin nuvarande form vid 1985 års ändringar av bosättningreglerna. Det har ansetts motsvara en kodifiering av den praxis som redan tidigare utbildats på basis av det tidigare gällande kriteriet ”bo i Sverige”.50 Det är väl i regel enkelt att på objektiva grunder fastställa om en person har en bostad i Sverige. Däremot är det inte självklart vad som ska avses med en åretruntbostad, och innebörden av detta begrepp har följdriktigt lett till vissa oklarheter i rättspraxis (mer härom nedan).s. 24
2.Kriteriet blev föremål för tämligen utförlig specificering i motiven.51 Det framgår tydligt att det är avsett att tillmätas stor betydelse, men det uttalades bl.a. också att innehav av ett fritidshus inte skulle ges avgörande betydelse vid bedömningen. Det står dock helt klart att det rör sig om ett dominerande kriterium som ensamt kan leda till att väsentlig anknytning anses föreligga.52s. 24
3.Det förefaller vidare klart att formen för innehavet (äganderätt, hyres rätt etc.) inte ska spela någon roll, liksom inte heller om bostaden hyrs ut. Bostadens beskaffenhet tycks inte heller vara särskilt väsentlig, trots förarbetsuttalanden som går i motsatt riktning. Uttalanden i doktrinen gör i stället gällande att det viktiga är hur den används eller använts, som fritidsbostad eller som åretruntbostad. Härvid skulle det tala för väsentlig anknytning om en person behöll sin tidigare permanentbostad efter utflyttning, medan skälen härför inte skulle vara lika starka om han behöll en fritidsbostad. 2. Kriteriet bostad som är inrättad för åretruntbruk är det som åberopats vid näst flest antal tillfällen av RR i de motiveringar jag undersökt, närma re bestämt i 15 av de undersökta 42 rättsfallen. Liksom övriga kriterier förekommer det inte ensamt, men anses som sagt ensamt kunna grunda väsentlig anknytning. Av de 15 målen där kriteriet togs upp i RR:s mot ivering ansågs väsentlig anknytning föreligga i 8 fall. 11 av de 15 avgöran dena avsåg utflyttning medan det i 4 fall var fråga om eventuell återanknytning. 3. Av tabellen framgår att jag klassificerat 10 av de 15 avgörandena där kriteriet åretruntbostad förekommer- som formella konstruktioner av likhet/olikhet. Även om indelningen som påpekats är trubbig kan man 162 alltså göra åtminstone den iakttagelsen, att ”nakna” hänvisningar till kriterierna dominerar i RR:s domskäl. Läsaren är då i värsta fall hänvi sad till att gissa ifråga om hur avvägningen gått till. I 5 av de 15 fallen finns utförligare resonemang av mer materiellt slag. Här har alltså någon form av transparent avvägning mellan de bedömda kriterierna förekom mit. Ett sätt att ställa formella och materiella konstruktioner mot varandra är att lyfta fram fall där omständigheterna förefaller likartade. Om ut gången då är olika utan att det klart framgår varför, tyder detta på att en kontextuell, materiell (o)likhetskonstruktion saknas. Att ställa fall som framstår som lika mot varandra på detta sätt har naturligtvis en direkt betydelse för denna undersökning. Likhetsprinci pen aktualiseras som redan påpekats på två sätt. Frågan rör dels om anknytningsreglerna ska medföra att den skattskyldige likställs med den som bor i Sverige, dels om fallen är så lika att de i målen berörda skattskyl diga sinsemellan bör behandlas likformigt. Man kan som exempel ta rättsfallen RÅ 1992 not. 367 och RÅ 2002 ref. 70.1 1992 års fall (förhandsbesked) avsåg en person som tidigare haft en framskjuten position i svenskt näringsliv att flytta utomlands. För utom att behålla styrelseuppdrag i ett svenskt AB skulle personen även behålla en stor bostad på Ingarö i Värmdö kommun. Denna betecknades i ansökan som ”sommarstuga” och i SRN:s motivering (RR godtog uttryckligen motiveringen) som fritidsfastighet. Inget av uttrycken sommarstuga respektive fritidsfastighet är legaldefinierade. Saken var dock den, att det på fastigheten ifråga fanns flera hus. Huvudbyggnaden var fullt vinterbonad och utrustad och fastigheten representerade ett värde om 7-10 miljoner kronor. Det rörde sig således uppenbarligen inte om vad som i normalt språkbruk avses med ”som marstuga” eller ”fritidsfastighet” utan om en tämligen exklusiv åretruntbostad. Väsentlig anknytning ansågs dock inte föreligga. I motiveringen saknas uttryckliga avvägningar. I 2002 års fall hade den skattskyldige bott i flera länder. Under det beskattningsår som var föremål för prövning hade han varit bosatt i Ryss land. Han hade dock behållit den bostadsrätt i Stockholm som tidigare utgjort familjens permanentbostad. RR hänvisade till denna omständig het, till den skattskyldiges svenska medborgarskap, till att han tidigare bott i Sverige (sic!) samt till den tid han vistats utomlands, och fann att väsentlig anknytning förelåg. De båda fallen är naturligtvis inte lika. Det finns inte två lika fall, utan likhet/jämförbarhet måste konstrueras. Den skillnad som tycks kunna tala för olika utgång i fallen är att bostaden i det ena fallet tidigare använts för fritids- respektive i det andra fallet för permanentbostadss. 24
4.163 ändamål.53 Men det är naturligtvis i hög grad oklart varför denna tidi gare användning ska tillmätas avgörande betydelse, framför standard, värde och andra faktorer såsom exempelvis att personerna i båda fallen synes ha ägt bostäder även i andra länder. På motsvarande sätt kunde man ha beaktat den framtida förväntade användningen respektive den omständigheten att bostaden i 2002 års fall vid en eftersyn konstaterades vara uthyrd, och således i motsats till 1992 års fall inte stod till ägarens disposition!s. 25
5.Det är naturligtvis ett problem att avvägningar inte är fullt ut redovisa de i motiveringarna. Genom ”nakna” hänvisningar till anknytningskriterierna ger avgörandena ett godtyckligt intryck när de jämförs med var andra. Avsikten är visserligen att individuella bedömningar ska göras vid tillämpning av regelverket. Detta fritar emellertid inte rättstillämparen från skyldigheten enligt 1 kap. 9 RF att iaktta saklighet och opartiskhet samt att beakta allas likhet inför lagen. Om detta stadgande ska respekte ras krävs tydliga avvägningar för att motivera olika utgångar i fall som framstår som likartade. Detta krav är inte tillgodosett här.s. 26
6.Jag anser att det vore bättre om man tydligare knöt bedömningarna till vad som är objektivt konstaterbart och i mindre utsträckning baserade avgörandena på antydda eller icke antydda värderingar vilket tycks ha skett i de båda jämförda fallen. En fokusering på objektivt iakttagbara omständigheter är också helt i linje med uttalanden i motiven.s. 26
Kriterium 6 - om han har sin familj här
1.1. Detta kriterium infördes i lagtexten vid 1966 års ändringar i reglerna för skattskyldighet i Sverige. Begreppet familj är här förhållandevis snävt och synes i detta sammanhang endast omfatta makar och minderåriga barn, inte myndiga barn och övriga släktingar. Även om RR inte haft anledning att ta ställning till det, är det sannolikt att sambor som har eller haft barn tillsammans också omfattas.54s. 26
2.Med en förhållandevis klar definition av familjebegreppet blir det naturligtvis möjligt att på objektiva grunder fastställa om en person har familj i Sverige. Tanken är förstås att detta i normalfallet skulle tyda på att utlandsvistelsen är tillfällig. Kriteriet tillmäts generellt stor betydelse och 164 det har kommenterats flitigt i litteraturen.55 Det kan dock lätt konstate ras att kriteriet inte har getts en objektiv utformning. Begreppet familj är inte legaldefinierat, till skillnad från närståendebegreppet. Eftersom själva uttrycket familj därför måste tolkas, varvid det naturligtvis kan omfatta fler släktingar än föräldrar och barn, står det klart att en subjektiv värde ring måste till för att kriteriet ska kunna användas. 2. Kriteriet familj i Sverige åberopas i 11 av de 42 undersökta rättsfallen. Det förekommer ensamt så väl som tillsammans med andra kriterier. Vid de 8 första (t.o.m. 1989) av de 11 tillfällena ansågs väsentlig anknytning föreligga. Vid 10 tillfällen prövades utflyttningssituationer medan 1 avsåg fråga om återanknytning. 3. I tabellen har jag kategoriserat 8 av de 11 avgörandena där kriteriet familj i Sverige spelar en uttrycklig roll, som formella likhetskonstruktio ner. Med detta uttryck menar jag som framgått ovan, att ”nakna”, okom menterade hänvisningar till ett eller flera kriterier helt dominerar RR:s motiveringar. Detta innebär för dessa 8 fall att hela den samlade avväg ning som enligt regelverket ska göras, består av just sådana okommente rade hänvisningar. I 3 fall utgör avgörandena med min terminologi mate riella likhets/olikhetskonstruktioner. Detta betyder inte nödvändigtvis att några mer utförliga resonemang redovisas, men väl att någon form av uttrycklig avvägning eller värdering görs. Ett exempel på en kortfattad materiell likhetsprövning finns i RA83 Aa 115, som avsåg frågan om en SAS-anställd som bosatt sig i Danmark ändå skulle anses ha väsentlig anknytning till Sverige på bl.a. den grun den att hans familj var bosatt här. RR konstaterade i sin motivering att personen visserligen hävdat att ”söndring” förelåg i hans äktenskap, men att det också framgick av hans uppgifter att han regelbundet besökt sin familj. Detta och vissa andra överväganden ledde till att väsentlig anknyt ning ansåg föreligga. Även om RR inte med någon utförlighet redovisar olika överväganden kan resonemanget avslöja en del om RR:s avvägning ar och värderingar. Det finns naturligtvis också exempel på att en serie okommenterade hänvisningar till ett kriterium kan ge värdefull information, även om ris ken för felaktiga slutsatser troligen blir större i de flesta fall. Genom att jämföra flera fall där en person utflyttat från Sverige men där make/makas. 26
3.165 stannat kvar kan man sluta sig till att skälet till att den ena maken stannar kvar inte tycks ha någon betydelse vid RR:s bedömningar. Om maken stannar ett par år extra för att inte gå miste om pensionsrätt, eller för att vårda en äldre anhörig eller för att fortsätta en egen yrkeskarriär så tycks resultatet bli detsamma.56 Denna serie fall med make som stannar i Sverige av olika skäl antyder givetvis att RR anser att anledningen inte spelar någon roll.s. 27
4.Antagandet bekräftas när ett mer speciellt fall dyker upp. I RA 1998 not. 67 skulle en finsk medborgare som bott länge i Sverige återvända till Finland. Hans hustru skulle dock veckopendla från Äbo till en mindre egen övernattningslägenhet i Stockholm. Efter att ha redovisat skäl för och emot (men inte hur man vägt dem mot varandra) framhöll rätten att denna enda omständighet inte vägde tillräckligt tungt för att maken skulle anses ha väsentlig anknytning hit. Det förefaller klart att hustrun skulle vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Denna omständighet berör des dock inte.s. 28