- Av de mål Påhlsson har beaktat är utöver de två redan nämnda målen även RÅ 1999 not. 69, RÅ 2002 ref. 70, RÅ 2002 ref. 99, RÅ 2002 not. 146, RÅ 2002 not. 149 och RÅ 2002 not. 151 vanliga mål (ej förhandsbesked).
- Se i anslutning till RÅ 2002 ref. 70 i avsnitt 2.3.3 ovan.
- När det gäller denna anknytningsfaktor framgår det tydligt av tidigare praxis att det är den fysiska bosättningen som avses och inte att den skattskyldige är obegränsat skatt skyldig i utlandet. Se RÅ 2002 ref. 70, RÅ 2002 ref. 99, RÅ 2002 not. 146, RÅ 2002 not. 149, RÅ 2002 not. 151, RÅ 2002 not. 153 och avsnitt 2.8.2 nedan.
Rättsfall
RÅ 2002 ref. 70
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
RÅ 2002 ref. 70
BibTeX
@misc{ra-2002-ref-70,
author = {{Regeringsrätten}},
title = {{RÅ 2002 ref. 70}},
year = {2002},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
12 hänvisningar i 2 artiklar · 12 stycken/fotnoter
Likhet inför skattelag - likhetsprincipen och konstruktionen av jämförbarhet i skatterätten5 hänvisningar
- Se även RÅ 2002 ref. 70.
- Se t.ex. RÅ 2002 ref. 70.
- Det förefaller vidare klart att formen för innehavet (äganderätt, hyres rätt etc.) inte ska spela någon roll, liksom inte heller om bostaden hyrs ut. Bostadens beskaffenhet tycks inte heller vara särskilt väsentlig, trots förarbetsuttalanden som går i motsatt riktning. Uttalanden i doktrinen gör i stället gällande att det viktiga är hur den används eller använts, som fritidsbostad eller som åretruntbostad. Härvid skulle det tala för väsentlig anknytning om en person behöll sin tidigare permanentbostad efter utflyttning, medan skälen härför inte skulle vara lika starka om han behöll en fritidsbostad. 2. Kriteriet bostad som är inrättad för åretruntbruk är det som åberopats vid näst flest antal tillfällen av RR i de motiveringar jag undersökt, närma re bestämt i 15 av de undersökta 42 rättsfallen. Liksom övriga kriterier förekommer det inte ensamt, men anses som sagt ensamt kunna grunda väsentlig anknytning. Av de 15 målen där kriteriet togs upp i RR:s mot ivering ansågs väsentlig anknytning föreligga i 8 fall. 11 av de 15 avgöran dena avsåg utflyttning medan det i 4 fall var fråga om eventuell återanknytning. 3. Av tabellen framgår att jag klassificerat 10 av de 15 avgörandena där kriteriet åretruntbostad förekommer- som formella konstruktioner av likhet/olikhet. Även om indelningen som påpekats är trubbig kan man 162 alltså göra åtminstone den iakttagelsen, att ”nakna” hänvisningar till kriterierna dominerar i RR:s domskäl. Läsaren är då i värsta fall hänvi sad till att gissa ifråga om hur avvägningen gått till. I 5 av de 15 fallen finns utförligare resonemang av mer materiellt slag. Här har alltså någon form av transparent avvägning mellan de bedömda kriterierna förekom mit. Ett sätt att ställa formella och materiella konstruktioner mot varandra är att lyfta fram fall där omständigheterna förefaller likartade. Om ut gången då är olika utan att det klart framgår varför, tyder detta på att en kontextuell, materiell (o)likhetskonstruktion saknas. Att ställa fall som framstår som lika mot varandra på detta sätt har naturligtvis en direkt betydelse för denna undersökning. Likhetsprinci pen aktualiseras som redan påpekats på två sätt. Frågan rör dels om anknytningsreglerna ska medföra att den skattskyldige likställs med den som bor i Sverige, dels om fallen är så lika att de i målen berörda skattskyl diga sinsemellan bör behandlas likformigt. Man kan som exempel ta rättsfallen RÅ 1992 not. 367 och RÅ 2002 ref. 70.1 1992 års fall (förhandsbesked) avsåg en person som tidigare haft en framskjuten position i svenskt näringsliv att flytta utomlands. För utom att behålla styrelseuppdrag i ett svenskt AB skulle personen även behålla en stor bostad på Ingarö i Värmdö kommun. Denna betecknades i ansökan som ”sommarstuga” och i SRN:s motivering (RR godtog uttryckligen motiveringen) som fritidsfastighet. Inget av uttrycken sommarstuga respektive fritidsfastighet är legaldefinierade. Saken var dock den, att det på fastigheten ifråga fanns flera hus. Huvudbyggnaden var fullt vinterbonad och utrustad och fastigheten representerade ett värde om 7-10 miljoner kronor. Det rörde sig således uppenbarligen inte om vad som i normalt språkbruk avses med ”som marstuga” eller ”fritidsfastighet” utan om en tämligen exklusiv åretruntbostad. Väsentlig anknytning ansågs dock inte föreligga. I motiveringen saknas uttryckliga avvägningar. I 2002 års fall hade den skattskyldige bott i flera länder. Under det beskattningsår som var föremål för prövning hade han varit bosatt i Ryss land. Han hade dock behållit den bostadsrätt i Stockholm som tidigare utgjort familjens permanentbostad. RR hänvisade till denna omständig het, till den skattskyldiges svenska medborgarskap, till att han tidigare bott i Sverige (sic!) samt till den tid han vistats utomlands, och fann att väsentlig anknytning förelåg. De båda fallen är naturligtvis inte lika. Det finns inte två lika fall, utan likhet/jämförbarhet måste konstrueras. Den skillnad som tycks kunna tala för olika utgång i fallen är att bostaden i det ena fallet tidigare använts för fritids- respektive i det andra fallet för permanentbostads