Stycket

1.Elektroniska deklarationer aktualiserar flera frågor av straffrättslig natur. En av de mest centrala är huruvida ett elektroniskt dokument kan anses utgöra en urkund eller inte. Urkundsbegreppet är relevant bl.a. för brotten urkundsförfalskning, brukande av osann urkund, brukande av falsk urkund och missbruk av urkund. Även om domstolarna i sin rätts10 Se ovan avsnitt 3.4.4. 11 Se ovan kapitel 4. 12 Se ovan kapitel 4. 164 Sammanfattande slutsatser praxis har hanterat olika slags elektroniska företeelser på ett pragmatiskt sätt. Högsta domstolen har i NJA 1987 B 8 kommit fram till att ett mag­ netband med viss betalningsinformation kunde utgöra en urkund. I NJA 1991 s. 739 konstaterade Högsta domstolen att ett stämpelkort till en kilometerräknare utgjorde en urkund. I den s.k. Alcalå-domen (mål nr 5558-01 den 31 maj 2002) konstaterade Svea hovrätt att ett ordbehand­ lingsdokument kunde utgöra en urkund. För närvarande pågår en utred­ ning avseende urkundsbegreppet. Utredningen baseras på kommitté­ direktiv 2005:68 och benämns En översyn av vissa bestämmelser i 14 och 15 kap. brottsbalken ur ett IT-perspektiv. Ett av syftena med utred­ ningen är att vid behov anpassa straffbestämmelserna till IT-utvecklingen. Om inte så är fallet redan nu kommer åtminstone i framtiden urkundsbegreppet sannolikt att omfatta elektroniska företeelser. Exem­ pel på företeelser som bör falla in under urkundsbegreppet är e-legitimationer och elektroniska deklarationer.13s. 163