7 · Sammanfattande slutsatser

Inledning

1.I inledningen till denna bok angavs syftet med undersökningen vara att analysera företeelsen elektroniska deklarationer utifrån ett rättssäker­ hetsperspektiv. Grunden för analysen angavs utgöras av en beskrivning av företeelsen elektroniska deklarationer och den rättsliga regleringen av dessa. I detta kapitel sammanfattas boken. I kapitlet följs också syftet upp.s. 7

2.Kapitlet är disponerat på så sätt att boken först sammanfattas kapi­ telvis. Därefter följs syftet upp under rubriken avslutande kommentarer. Detta sista avsnitt innehåller också en blick framåt. .s. 7

Sammanfattning

Deklaration över Internet i praktiken

1.- termer, begrepp och teknik När deklarationer lämnas in över Internet behövs åtgärder för att ersätta underskriften av en fysisk deklaration. Detta sker genom att dokumentet undertecknas elektroniskt, genom en s.k. elektronisk signa­ tur. Elektroniska signaturer regleras i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (LKES). Elektronisk signatur definieras i denna lag såsom data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats. Det finns två olika säkerhetsnivåer på elektroniska sig­ naturer enligt LKES - avancerad och kvalificerad elektronisk signatur. Avancerad elektronisk signatur har lägre säkerhetsnivå än dess kvalifi­ cerade motsvarighet och används för deklarationer över Internet. Det finns idag inte någon anmäld utfärdare av kvalificerade elektroniska sig-s. 7

2.Sammanfattning 159 naturer i Sverige, varför dessa inte används. Kännetecknande för en avancerad elektronisk signatur är att den är knuten uteslutande till en undertecknare, gör det möjligt att identifiera undertecknaren, är skapad med hjälpmedel som endast undertecknaren kontrollerar och är knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av dessa data kan upptäckas. En elektronisk signatur som accepteras av myndigheterna för att genomföra vissa handlingar med juridisk inne­ börd kallas elektronisk underskrift. I och med att myndigheterna har valt den avancerade elektroniska signaturen för sina e-tjänster motsva­ rar för närvarande begreppet elektronisk underskrift begreppet avance­ rad elektronisk signatur.1 Elektroniska signaturer kan framställas med hjälp av en e-legitima­ tion. En e-legitimation motsvarar en fysisk ID-handling. E-legitimatio­ nen är ett elektroniskt certifikat. Ett alternativ för att skapa en elektro­ nisk signatur är säkerhetskoder. Säkerhetskoder har samma funktion som e-legitimationer, på så sätt att de används både till identifikation och underskrift. En säkerhetskod kan bestå av siffror, bokstäver eller en kombination av dessa. Den kan också bestå av biometriska data, såsom fingeravtryck.2 Elektroniska dokument regleras i lagstiftningen avseende deklaratio­ ner, nämligen i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontroll­ uppgifter och skattebetalningslagen (1997:483). Enligt dessa lagar är ett elektroniskt dokument en upptagning som har gjorts med hjälp av auto­ matisk databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.3 Den teknik som används för att lämna in deklarationer över Internet med hjälp av e-legitimation är PKI eller public key infrastructure eller det öppna nyckelsystemet. Kort sagt går inlämning och öppning av inlämnade deklarationer till på följande sätt: 1. Deklaranten legitimerar sig med sin e-legitimation 2. Deklaranten fyller i sin deklaration 3. Deklaranten undertecknar sin deklaration med hjälp av sin e-legitimation, vilken innehåller en privat nyckel. a) Därvid skapas ett s.k. hashvärde 1 Se ovan avsnitt 2.2.1-2.2.2. 2 Se ovan avsnitt 2.2.3-2.2.4. 3 Se ovan avsnitt 2.2.5. 160 Sammanfattande slutsatsers. 159

3.b) Kryptering av hashvärdet genomförs på så sätt att datamängdens. 160

4.omvandlas med hjälp av en algoritms. 160

5.c) Signaturen tillförs handlingens. 160

6.4. Skatteverket dekrypterar meddelandet med hjälp av sin öppna nyckel.s. 160

7.5. Om mottagaren får fram samma hashvärde som avsändaren vet mottaga­s. 160

8.ren att meddelandet är oförändrat och kommer från rätt avsändare - med­s. 160

9.delandet verifieras. PKI-teknik är asymmetrisk såtillvida att en privat och en öppen nyckel används. Motsatsen till asymmetrisk kryptering är symmetrisk krypte­ ring. Vid symmetrisk kryptering använder avsändare och mottagare samma nyckel.4s. 160

Internationella aspekter på deklarationer via Internet

1.Deklarationer över Internet används i stor utsträckning världen över. I vissa länder är det obligatoriskt för vissa subjekt, särskilt större före­ tag och organisationer, att använda sig av elektroniska deklarationer. På de flesta håll är de elektroniska deklarationerna än så länge endast ett komplement till pappersdeklarationer. I vissa länder finns många upp­ gifter förifyllda på deklarationerna. Detta gäller särskilt de nordiska länderna.s. 160

2.OECD verkar för att finna strategier för att öka användningen av elektroniska deklarationer inom dess medlemsländer. OECD har identi­ fierat en rad fördelar som elektroniska deklarationer kan föra med sig. Dessa är bl.a. att uppbörden av skatten blir snabbare och att deklara­ tionsuppgifterna blir mer korrekta. Vidare innebär elektroniska dekla­ rationer minskat pappersarbete för de skattskyldiga. De kan också ge snabbare återbetalning av överskjutande skatt och snabbare insamling av uppgifter för administrativa ändamål. Som synes identifierar OECD fördelar både för deklaranterna och för det allmänna. För att uppnå en hög utnyttjandegrad av skatteförvaltningarnas elektroniska tjänster bör medlemsländerna enligt OECD använda många olika strategier för att få de skattskyldiga att utnyttja elektroniska tjänster. De bör också infor­ mera om de elektroniska tjänsterna genom många olika informations­ kanaler. Vidare bör de använda sig av incitament, såsom tidigare åter­ betalad överskjutande skatt. En löpande dialog bör föras med yrkes-s. 160

3.Se ovan avsnitt 2.3.s. 160

4.Sammanfattning 161 verksamma inom skatteområdet som lämnar in många deklarationer. Obligatoriska elektroniska deklarationer bör införas varsamt. Slutligen erfordrar, enligt OECD, ett framgångsrikt införande av elektroniska deklarationer en ansenlig investering av tid, pengar och personella resurser.5 Liksom OECD engagerar sig EU i området elektronisk förvaltning. Särskilt intressant är EU:s rapport eGovernment in the Member States of the European Union, i vilken medlemsstaternas e-tjänster på myndig­ hetsområdet gås igenom. Visserligen är det information som snabbt blir gammal, men den ger ändå en god överblick över de olika situationerna i olika medlemsstater på e-förvaltningsområdet samt länkar till de aktu­ ella myndigheternas webbsidor.6 I Australien finns en rad e-tjänster på skatteområdet. Såväl inkomst­ skatt för företag och privatpersoner som mervärdesskatt kan deklareras elektroniskt. Deklarationsombud används i stor utsträckning. För att kunna deklarera över Internet krävs att deklaranterna laddar ned ett särskilt program. I Australien finns både skräddarsydd information och kontrollfunktioner inbyggda i programmet. Särskilt intressant beträf­ fande Australien är enligt min uppfattning det elektroniska granskningssystemet CAV och att deklaranterna kan välja att låta deklarationen bli förifylld med exempelvis uppgifter om ränta från banken. Det elektro­ niska granskningssystemet går ut på att företagen lämnar in sina räken­ skaper elektroniskt till ATO. På så sätt går skatterevisionen snabbare och driftstörningarna antas bli färre. För ATO anses granskningen bli effektivare med CAV än med sedvanlig granskning. Det faktum att deklaranterna kan välja att låta deklarationen bli förifylld med vissa uppgifter sänder enligt min uppfattning signalen till de skattskyldiga att de själva disponerar över sina deklarationsuppgifter - vill de inte ha deklarationen länkad till banken så behöver de inte - samtidigt som det ger dem som vill service med förifyllda uppgifter.7 I USA är det möjligt att deklarera inkomstskatt för såväl företag och föreningar som fysiska personer. Någon mervärdesskatt finns det inte i USA. Förfarandet med deklarationsombud är liksom i Australien väl utbrett. Elektroniska deklarationer undertecknas antingen med PIN5 Se ovan avsnitt 3.2.2. 6 Se ovan avsnitt 3.3. 7 Se ovan avsnitt 3.4.1. 162 Sammanfattande slutsatser kod (säkerhetskod) eller på ett särskilt pappersdokument. Liksom i Australien krävs nedladdning av ett särskilt program för att kunna deklarera över Internet. Det tillhandahålls gratis till vissa skattskyldiga, men skattskyldiga som är höginkomsttagare är hänvisade till att köpa programmet. En fördel med deklarationerna på Internet i USA är att det skickas en bekräftelse till deklaranterna inom 48 timmar efter det att deklarationerna har skickats in. Denna bekräftelse är inte endast ett kvitto på mottagen deklaration utan den är resultatet av en mycket över­ siktlig första granskning av deklarationen. Om det saknas uppgifter i deklarationen eller deklarationen är felaktigt ifylld skickas den tillbaka för komplettering.8s. 161

5.I Danmark heter deklarationstjänsten på Internet TastSelv. Via detta system kan både privatpersoner och företag deklarera sin inkomstskatt över Internet. Även mervärdesskatt kan deklareras över Internet. Dekla­ rationerna kan undertecknas antingen med en säkerhetskod eller med hjälp av e-legitimation. Deklarationerna är självförklarande på så sätt att deklaranterna kan klicka sig vidare till relevant information genom länkar i deklarationen. I Danmark har Skatteministeriet en tydlig ITvision och numera även en IT-strategi. Skatteministeriet framhåller sär­ skilt att en förenklad lagstiftning krävs för en effektiv e-förvaltning. Visionen för fysiska personer är det selvangivelselase samfund, dvs. ett avskaffande av självdeklarationerna.9s. 162

6.I Tyskland kan såväl privatpersoner som företag deklarera över Inter­ net. Mervärdesskatt kan också deklareras på detta sätt. Särskilt intres­ sant beträffande Tyskland var att det första försöket med att införa deklarationer på Internet misslyckades. En motsvarigheten till svenska Konsumentverket, Stiftung Warentest, testade deklarationssystemet. Även om systemet för kryptering i sig var säkert, tillämpades det inte på alla uppgifter i deklarationen. Uppgifter om namn, adress, skattenummer och skattemyndighetsnummer var oskyddade. Vidare var installationsvägen för den programvara som användes oskyddad. Ett annat problem var att det saknades skydd för att den person som laddade ned det tyska deklarationsprogrammet fick originalversionen. Om en obe­ hörig person skulle avbilda originalprogramvaran skulle deklaranterna riskera att tro att de använde sig av originalprogrammet. Obehöriga 8 Se ovan avsnitt 3.4.2. 9 Se ovan avsnitt 3.4.3.s. 162

7.Sammanfattning 163 personer skulle då kunna fånga upp deklarationsuppgifterna. Stiftung Warentests undersökning resulterade i att möjligheten att deklarera över Internet togs bort med omedelbar verkan. Den återinfördes dock ganska snart, när säkerheten i programmet hade förbättrats.10s. 163

8.(s. 163

Elektroniska deklarationer i Sverige

1.I Sverige används elektroniska deklarationer avseende skatt på Internet sedan år 2001. Fysiska personer kan deklarera sin inkomstskatt på Internet. Vidare kan de allra flesta företag deklarera sin mervärdesskatt elektroniskt. Däremot kan inte bolagsskatten deklareras elektroniskt. Sedan den 1 januari 2006 finns möjlighet att använda deklarations­ ombud avseende skattedeklarationer över Internet. Deklarationerna över Internet undertecknas med hjälp av antingen e-legitimation eller säkerhetskoder. En rad deklarationsbilagor kan lämnas in elektroniskt, däribland näringsuppgifter, SRU.11 Nästa större förändring som föreslås på deklarationsområdet är tyst godkännande av deklarationer, dvs. att personer anses ha deklarerat om de förhåller sig passiva. Om tyst godkännande införs kommer troligen de elektroniska deklarationerna att temporärt minska i antal. Detta beror på att det stora flertalet av dem som deklarerar elektroniskt använder säkerhetskoder, SMS eller telefon. För att kunna deklarera med hjälp av säkerhetskoder, SMS eller telefon krävs att deklaranten har förhållandevis enkla ekonomiska förhållanden. Många av dessa dekla­ ranter kommer inte att behöva göra några ändringar i deklarationen och behöver då inte deklarera alls.12s. 163

Brott relaterade till elektroniska deklarationer

1.Elektroniska deklarationer aktualiserar flera frågor av straffrättslig natur. En av de mest centrala är huruvida ett elektroniskt dokument kan anses utgöra en urkund eller inte. Urkundsbegreppet är relevant bl.a. för brotten urkundsförfalskning, brukande av osann urkund, brukande av falsk urkund och missbruk av urkund. Även om domstolarna i sin rätts10 Se ovan avsnitt 3.4.4. 11 Se ovan kapitel 4. 12 Se ovan kapitel 4. 164 Sammanfattande slutsatser praxis har hanterat olika slags elektroniska företeelser på ett pragmatiskt sätt. Högsta domstolen har i NJA 1987 B 8 kommit fram till att ett mag­ netband med viss betalningsinformation kunde utgöra en urkund. I NJA 1991 s. 739 konstaterade Högsta domstolen att ett stämpelkort till en kilometerräknare utgjorde en urkund. I den s.k. Alcalå-domen (mål nr 5558-01 den 31 maj 2002) konstaterade Svea hovrätt att ett ordbehand­ lingsdokument kunde utgöra en urkund. För närvarande pågår en utred­ ning avseende urkundsbegreppet. Utredningen baseras på kommitté­ direktiv 2005:68 och benämns En översyn av vissa bestämmelser i 14 och 15 kap. brottsbalken ur ett IT-perspektiv. Ett av syftena med utred­ ningen är att vid behov anpassa straffbestämmelserna till IT-utvecklingen. Om inte så är fallet redan nu kommer åtminstone i framtiden urkundsbegreppet sannolikt att omfatta elektroniska företeelser. Exem­ pel på företeelser som bör falla in under urkundsbegreppet är e-legitimationer och elektroniska deklarationer.13s. 163

2.De brott som kan begås i samband med elektroniska deklarationer är utan tvekan de brott som omfattas av skattebrottslagen. Mediet för inlämning av deklaration är utan betydelse för dessa brott. De brott som är en aning problematiska på grund av urkundsbegreppet, men som åtminstone på sikt bör omfatta elektroniska handlingar är urkundsför­ falskning (14 kap. 1 § BrB), brukande av osann urkund (15 kap. 11 § BrB), brukande av falsk urkund (14 kap. 9 § BrB) och missbruk av urkund (15 kap. 12 § BrB). Vid intrång i Skatteverkets deklarationssys­ tem kan brottet dataintrång (4 kap. 9 c § BrB) och eventuellt även data­ bedrägeri (9 kap. 1 § andra stycket BrB) aktualiseras.14s. 164

Rättssäkerhetsaspekter avseende elektroniska deklarationer

1.Det rättssäkerhetsbegrepp som är relevant för elektroniska deklaratio­ ner omfattar mer än endast förutsebarhet. Det omfattar även rättslikhet, innebärande bl.a. likhet inför lagen, rättstrygghet, såtillvida att den legala maktutövningen skall vara reglerad och kontrollerad och rättstillgänglighet på så sätt att det som är rätt i juridiskt hänseende också i så stor utsträckning som möjligt också skall bli rätt i praktiken. Den 13 Se ovan avsnitt 5.3.2. 14 Se ovan avsnitt 5.2-5.6.s. 164

2.Sammanfattning 165 enskilde som har rätt bör också få rätt. Rättslikhet, rättstrygghet och rättstillgänglighet främjar förutsebarheten.15 Förutsebarhet kan anses innefatta olika komponenter. En av dessa är icke retroaktivitet och en annan är frihet från godtycke. Ytterligare en komponent är legalitet, dvs. att maktutövningen grundas på lagar. Enligt min uppfattning är legalitet mer främjande för förutsebarheten än ickelegalitet. Ibland framförs uppfattningen att lagstiftningen på skatte­ området är så komplicerad att det faktum att skatt tas ut med stöd av lag inte har någon praktisk betydelse för förutsebarheten. Beskattningen skulle kunna vara lika förutsebar om skatt togs ut med stöd av exempel­ vis förarbeten eller Skatteverkets broschyrer. Förutom att det finns kon­ stitutionella invändningar mot ett sådant synsätt - beskattningsmakten anses ju allmänt böra utgå från folket och inte exempelvis från Skatte­ verket - menar jag att förutsebarheten riskeras om det inte finns en rätts­ källa med högre rang än de andra. Även om skattelagstiftningen är kom­ plicerad finns en möjlighet att utläsa åtminstone ett minimum av vad som gäller i lagtexten. I de fall lagtexten är motstridig i förhållande till förarbeten eller Skatteverkets broschyrer bör lagtexten gälla. Om denna inbördes hierarki inte finns mellan rättskällorna blir enligt min uppfatt­ ning förutsebarheten generellt sett lägre. Jag anser därför att legalitet kan beskrivas som en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för förutsebarhet.16 Det svenska rättssäkerhetsbegreppet kan antas få influenser av EGdomstolens och Europadomstolens domar. Exempel på sådana influen­ ser är proportionalitetsavvägningar mellan enskilda och allmänna intressen och skyddet för berättigade förväntningar. EG-domstolen har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om att rättssäkerhet innefattar legalitet i ett kvalitativt hänseende, såtillvida att lagstiftningen skall vara entydig, samt förutsebarhet, på så sätt att lagstiftningens tillämpning skall vara förutsebar för de enskilda. De berörda måste på områden som är betungande för de enskilda kunna få exakt kännedom om sina skyldig­ heter enligt denna lagstiftning. De skall också mot bakgrund av denna lagstiftning kunna anpassa sitt agerande utifrån dessa skyldigheter. Skatteplanering är således positivt sanktionerad av EG-domstolen. De skattskyldiga får dock inte missbruka de rättigheter EG-rätten ger dem. 15 Se ovan avsnitt 6.2. 16 Se ovan avsnitt 6.2 och 6.3.2. 166 Sammanfattande slutsatser Gränsen för tillåten skatteplanering går således vid s.k. förfarandemiss­ bruk.17s. 165

3.Rättssäkerhet och effektivitet anses ibland stå i ett motsatsförhål­ lande och ibland vara främjande för varandra. Den enskildes rättssäker­ het står i ett motsatsförhållande till effektivitet vad beträffar retroaktiv skattelag. Om man skulle kunna införa bestämmelser på skatteområdet med retroaktiv verkan utan att förvarna de skattskyldiga, skulle de skattskyldiga när det företog sina transaktioner inte kunna veta vilka skyldigheter de hade. Däremot skulle det vara mycket effektivt beträf­ fande att samla in skatt till staten om oönskade s.k. skatteupplägg när de uppdagades för staten skulle kunna angripas retroaktivt så att alla skatteupplägg som någonsin gjorts av det aktuella slaget kunde under­ kännas. Ett rättssäkert system karaktäriseras emellertid av att det är effektivt, på så sätt att den som har rätt också kan få rätt. På så sätt för­ utsätter rättssäkerhet en effektiv förvaltning. Att den som har rätt också får rätt och att den som har agerat felaktigt utifrån ett juridiskt perspek­ tiv också får ta konsekvenserna av detta har ett samband med bevisfrå­ gor. Ett rättssäkert system karaktäriseras av att så få som möjligt doms för brott de inte har begått eller åläggs att betala skatt utan laga grund.18s. 166

4.I denna bok har rättssäkerhet relaterats till elektroniska deklaratio­ ner på Internet. Ett problem som har lyfts fram är legalitetsprincipen och urkundsbegreppet. Enligt min uppfattning bör urkundsbegreppet moderniseras så att elektroniska företeelser klart faller in under det­ samma. En lösning skulle vara att termen urkund byttes ut mot termen dokument, vilket också föreslogs i SOU 1992:110. Vidare har diskute­ rats om elektroniska deklarationer erfordrar en enklare och klarare skattelagstiftning, vilket har påtalats av danska Skatteministeriet. Så är, enligt min bedömning, fallet om granskningsprocessen skall kunna bli mer eller mindre automatisk. I ett helt elektroniskt system både vad beträffar deklarationer och granskning, finns inte något utrymme för avancerade tolkningsprocesser.19s. 166

5.Vad gäller bevisfrågor har konstaterats att den fria bevisprövning som finns i Sverige gör att elektroniska handlingar utan vidare lagstift­ ningsåtgärder är tillåtna som bevis. Detta är positivt utifrån rättssäker17 Se ovan avsnitt 6.2.3. 18 Se ovan avsnitt 6.2.4-6.2.5. • 19 Se ovan avsnitt 6.3.2.s. 166

6.Sammanfattning 167 hetsperspektiv, eftersom det inte finns någon risk att elektroniska hand­ lingar avfärdas som otillåtna bevis. Vidare har bevisfrågor diskuterats vid införandet av möjligheten att använda deklarationsombud för skattedeklarationer över Internet. De bevisfrågor som har diskuterats har emellertid varit av effektivitets- i stället för rättssäkerhetskaraktär. De har handlat om att rättssystemet riskerar att bli mer ineffektivt när skattskyldiga och deklarationsombud får en möjlighet att skylla på varandra och fördunkla faktiskt ansvar för olika åtgärder och andra sakomständigheter. En annan bevisrelaterad fråga är hur väl de enskilda skyddas om någon annan undertecknar deras deklarationer. Utifrån juridiskt perspektiv är det klart att en obehörig person utan att vara ombud inte med rättslig verkan inte kan deklarera för en behörig per­ son. Om detta ändå sker är frågan hur väl skyddad den behöriga perso­ nen är. Jag har därvid konstaterat att det är svårare att underteckna någon annan persons deklaration elektroniskt än på papper, eftersom det krävs att den obehöriga personen har tillgång till den behöriga per­ sonens e-legitimation. Om likväl den obehöriga personen får tag i den behöriga personens e-legitimation kan det vara svårare att bevisa vem som faktiskt har undertecknat deklarationen, eftersom signaturen kom­ mer att vara identisk med en äkta signatur. Så är inte fallet vid under­ tecknande på papper. Initialt är således den elektroniska deklarationen mer säker än pappersdeklarationen i detta hänseende, men om en obe­ hörig person kommer över en e-legitimation kan den anses mindre rätts­ säker.20 I USA har risken för att myndigheterna och enskilda personer an­ ställda vid myndigheterna missbrukar den information de får elektro­ niskt framhållits som en avhållande faktor för att deklarera på Internet. De risker de enskilda har identifierat är latt enskilda personer vid be­ skattningsmyndigheterna skulle utnyttja sin tillgång till bankkontonum­ mer eller att elektroniska deklarationer skulle vara mer tacksamma att granska.21 \ Deklarationer över Internet skyddar de enskilda i större utsträckning än pappersdeklarationer från att deklarera fel av misstag. De faktorer som bidrar till detta är att deklaranterna får anpassad information under ifyllandets gång och att deklarationerna summeras automatiskt. 20 Se ovan avsnitt 6.3.3. 21 Se ovan avsnitt 6.3.4. a. 168 Sammanfattande slutsatser Möjligen skulle man kunna utveckla den anpassade informationen ytterligare genom att låta deklaranterna besvara, några korta frågor om sin egen ekonomiska erfarenhet och utbildning. Informationen skulle då kunna nivåanpassas på ett bättre sätt.22s. 167

7.Den tekniska lösningen för elektroniska deklarationer med använd­ ning av PKI-teknik framstår som tillräckligt säker. Säkerhetsnivån på de elektroniska signaturerna, avancerad elektronisk signatur, förefaller, en­ ligt min uppfattning, vara tillräcklig, eftersom den högre nivån, kvalifi­ cerad elektronisk signatur, inte utifrån tekniskt perspektiv är säkrare. Det finns, som ovan nämnts, inte heller i dagsläget några anmälda utfär­ dare av kvalificerade elektroniska signaturer i Sverige.23s. 168

8.E-legitimationer är lättillgängliga och i de flesta fall gratis. Tillgäng­ ligheten är därför inte något problem.24s. 168

9.Elektroniska deklarationer framstår som säkrare än pappersdeklara­ tioner beträffande risken att deklarationer försvinner under befordran. När deklaranterna har lämnat in sina deklarationer får de en bekräftelse på detta. Då har också deklaranten ett bevis på att deklarationen har nått Skatteverket.25s. 168

Avslutande kommentarer

1.Syftet med denna bok var, som angavs i början av detta kapitel liksom i kapitel 1, att analysera företeelsen elektroniska deklarationer utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. För att kunna uppnå detta syfte inleddes boken med ett kapitel avseende elektroniska deklarationer i praktiken. I detta kapitel beskrevs översiktligt hur inlämning av deklarationer över Internet går till. Därefter följde ett kapitel avseende elektroniska dekla­ rationer utifrån ett internationellt perspektiv. Till skillnad från det före­ gående kapitlet handlade detta inte så mycket av själva genomförandet av deklaration över Internet, utan mer om elektroniska deklarationers utbredning över världen, med några lite mer djupgående beskrivningar avseende några länder. Efter det följde kapitlet om elektroniska deklara­ 22 Se ovan avsnitt 6.3.5. 23 Se ovan avsnitt 6.3.6. 24 Se ovan avsnitt 6.3.7. 25 Se ovan avsnitt 6.3.8.s. 168

2.Avslutande kommentarer 169 tioner i Sverige. Som grund för analysen utifrån rättssäkerhetsperspektiv följde ett kapitel avseende vilka brott som kan aktualiseras vid deklara­ tioner över Internet. En viktig rättssäkerhetsaspekt är att man inte skall dömas oskyldigt. För att kunna diskutera denna fråga och närliggande frågor på ett konkret plan behövs en redogörelse för brotten. Slutligen följde rättssäkerhetsanalysen, i vilken jag dels diskuterade begreppet rättssäkerhet, dels lyfte fram olika rättssäkerhetsaspekter på deklaratio­ ner över Internet. Tabell 3 - Sammanfattning av resultatet av min undersökning.s. 169