Stycket

45.Den som frivilligt vidtar åtgärder som leder till att skatten kan påfö­ ras, tillgodoräknas eller återbetalas med rätt belopp, skall inte dömas till ansvar för de ovan nämnda brotten.44 För att en invändning om ansvarsfrihet inte skall godtas krävs enigt NJA 2004 s. 692 att åklaga­ 39 7 § andra stycket SBrL och prop. 1995/96:170 s. 120. 40 Prop. 1995/96:170 s. 120. 41 Prop. 1995/96:170 s. 120. 42 Prop. 1995/96:170 s. 120. 43 7 § tredje stycket och 8 § andra stycket SBrL. . a.. • 44 12 § SBrL. tor 104 Brott relaterade till elektroniska deklarationer ren förebringar så mycket bevisning att invändningen framstår som obe­ fogad. Bevisbördan avseende frivillig rättelse kan således sägas ligga på åklagaren. Det kan dock redan av den allmänna situation i vilken hand­ lingen vidtogs framgå att invändningen var obefogad. I ett sådant fall krävs förhållandevis lite eller i vissa fall kanske inte någon bevisning för att åklagaren skall anses ha fullgjort sin bevisbörda. Av NJA 2004 s. 692 framgår även att möjligheten till frivillig rättelse består även om den som gör rättelsen vid ett tidigare tillfälle har befunnit sig i en sådan situation att en rättelse då inte skulle ha bedömts vara frivillig. I det aktuella fallet var frågan om en tidigare förfrågan från skattemyndig­ heten (numera Skatteverket) förtog möjligheten till frivillig rättelse, trots att skattemyndigheten senare meddelat att den godtog det inkomna svaret och inte avsåg att vidta några ytterligare åtgärder. Den tidigare förfrågan uteslöt inte en senare gjord frivillig rättelse. Av NJA 2004 s. 692 framgår också att bedömningen av huruvida en rättelse skall anses som frivillig skall göras på individuell basis. Huruvida en eventuell rättelse hade varit frivillig eller inte för den aktuella personens make var således utan betydelse.s. 103