Stycket

3.Enligt 10 § andra stycket LV U gäller bestämmelserna i Sol och föreskrifterna i 11-20 §§ LVU för vårdens utformning och innehåll. Det är således socialnämnden som bestämmer om vårdens utformning även i fråga om tvångsvård.Reglerna rörande familjehemsvården i Sverige överensstämmer i betydande delar för frivillig vård och tvångsvård. De principer som skall ligga till grund för arbete med utsatta barn, offentlig verksamhet och relationen barn-föräldrar är också tillämpliga för såväl frivilligplacerade som rvångsplacerade barn. Som påpekats i kapitel 1 kommer jag därför att behandla dessa barn gemensamt i min genomgång av familjehemsplacerade barns rättsliga ställning. I den mån regler eller rättspraxis avviker gör jag läsaren uppmärksam på detta. Prop. 1979/80: 1 Del A, s. 582 f. A.a., s. 582 samt RÅ 84 2:31. Prop. 1989/90:28, s. 109. Det finns endast två refererade rättsfall från Regeringsrätren som rör rekvisitet, RÅ 84 2:31 samt RÅ 2000 ref. 33. Prop. 1898/90:28, s. 67. För en mer ingående beskrivning och analys av rekvisiten för tvångsvård med stöd av LVU, se Norström, Carl och lhunved, Anders, Nya sociallagarna. Med kommentarer, lagar och författningar som de lyder den 1 januari 2006, 19:e uppi., 2006, s. 247 ff. Se även Mattsson, 2002, s. 69 ff.s. 23