Närliggande

256.Om den efterlevande maken efter omgifte överlever även den nya maken och ärver honom, kan vid dennes död två grupper av sekundosuccessorer tänkas. Förhållandena får ordnas upp genom successiva delningar enligt de grunder som angivits i det föregående. g. Vid den efterlevande makens död kan det förhålla sig så, att det finns arvsberättigade släktingar endastp å en av de döda makarnas sidor. Före genomförandet av 1987 års lagstiftning gällde därvid, att om det fanns arvsberättigade släktingar endast på den sist avlidna ma­ kens sida, så ärvde dessa hela boet men om det i stället endast var på den först avlidna makens sida det fanns arvsberättigade släkting­ ar, så ärvde dessa endast hälften av boet och Allmänna arvsfonden den andra hälften (se nedan under 2.4 om Allmänna arvsfonden). I förarbetena till 1987 års lagstiftning konstaterades att om makarna avled med kort mellanrum kunde utfallet för släktingarnas och All­ männa arvsfondens del bli helt beroende av vilken make som avled först, vilket ansågs vara en föga rationell ordning. Genom 1987 års lagstiftning infördes därför den regeln (se 3 kap. 8 § ÄB) att om det vid den efterlevande makens död finns arvsberättigade släktingar efter endast en av makarna, så ärver dessa hela kvarlåtenskapen. (Jfr det ovan under 2.3.1. refererade rättsfallet NJA 1993 s. 145.) I för­ hållande till tidigare rätt innebär alltså denna regel att om det vid den efterlevande makens död finns arvingar endast på den först avlidna makens sida, så ärver dessa hela boet. Allmänna arvsfonden ärver sålunda inte längre i detta fall. (Se om övergångsbestämmel­ serna nedan under h.)s. 304