Citat i kontext

5.3.4.3 · Konkludenta erkännanden

1.Inledningsvis kan konstateras att gäldenären inte behöver ha haft avsikten att med sin åtgärd avbryta preskriptionstiden, handlandet kan ändå ges en pre­ skriptionsavbrytande effekt. Väsentligt för att ett konkludent erkännande skall ha preskriptionsavbrytande effekt är att fordringen fastställs till existens och storlek. Enligt NJA 1933 s. 444 var förhållandena följande. En person hade åtagit sig att driva en restaurang inom riksdagshuset. Verksamhet gick med stor för­ lust. Borgenären yrkade gentemot riksgäldskontoret ersättning för denna förlust. Riksdagen hade flera gånger behandlat frågan om ersättning utan att medel beviljats borgenären. Denna omständighet ansågs inte ha inneburit att preskriptionstiden avbrutits genom erkännande. Utdelning i konkurs an­ ses enligt NJA 1900 s. 445 avbryta preskriptionstiden.s. 362

2.I rättsfallet NJA 1914 s. 150 var fråga om en person som skadat sig under arbetet. En försäkringssumma betalades ut och arbetsgivaren betalade årli­ gen ut ett visst belopp från denna. Utbetalningarna ansågs inte ha avbrutit preskriptionen för den skadeståndsfordran den skadelidande eventuellt hade kunnat ha mot arbetsgivaren.s. 362

3.Även enligt rättsfallet NJA 1930 s. 688 ansågs räntebetalning inte ha pre­ skriptionsavbrytande på fordran för kapitalbeloppet. Det är emellertid san­ nolikt att rättsfallet berör frågan om preskription av testamentslott, varför det är osäkert om några allmänna slutsatser kan dras ur rättsfallet. Handlande enligt en åtagen förpliktelse har ansetts avbryta preskription avseen­ de förpliktelsen, se NJA 1972 s. 29. I rättsfallet hade en person gentemot en annan åtagit sig att på bolagsstäm­ mor rösta på ett visst sätt. Den förpliktade ansågs ha erkänt förpliktelsen genom att agera i enlighet med denna. I några rättsfall har prövats frågan huruvida en förpliktelse att lämna undantagsförmåner (mat och husrum) såsom ränta bryter preskription avseende kapitalbeloppet. I NJA 1897 s. 584, 1892 s. 171 och 1907 s. 298 ansågs det­ ta vara fallet. I NJA 1893 s. 47 ansågs utgivande av undantagsförmåner inte ha preskriptionsavbrytande verkan. I NJA 1938 s. 266 ansågs åter - meds. 362

4.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 363s. 363

5.hänsyn till det personliga förhållandet mellan borgenär och gäldenär - utgi­s. 363

6.vande av natura förmåner avbryta preskriptionen av kapitalbeloppet enligts. 363

7.en skuldsedel. Borgenären och gäldenären var i detta fall mycket nära släkt.s. 363

8.Anteckning av en skuld i en bouppteckning innebär inte i sig att preskriptions­s. 363

9.tiden avbrytes. Ar emellertid borgenären närvarande vid bouppteckningenss. 363

10.upprättande kan förhållandet vara annorlunda.285s. 363

11.Ett mellanting mellan ett utryckligt och ett konkludent erkännande är dets. 363

12.avstämningsförfarande som i NJA 1987 s. 259 ansågs ha preskriptionsavbrytan­s. 363

13.de effekt. Fordringsanspråket hade uppstått i förhållandet mellan två företags. 363

14.som var närstående på det sättet, att styrelsemedlemmarna i de båda bolagen vars. 363

15.förenade med släktband och att företagen hade gemensam administration.s. 363

16.Fordringarna hade upptagits i ett kontokurantförhållande som stämdes av varjes. 363

17.år.s. 363

18.HD fann där att frågan ”om det av konkursboets åberopade avstämningsför-s. 363

19.farandet kan tilläggas verkan som sådant erkännande som avses i preskriptions-s. 363

20.lagstiftningen, far bedömas med beaktande av preskriptionsinstitutets ändamål.s. 363

21.Detta kan sägas vara att dels medverka till att fordringsförhållanden avvecklass. 363

22.inom rimlig tid, dels förebygga bevissvårigheter i rättegångar och bespara gälde­s. 363

23.nären besväret att under obestämd tid spara bevismedel rörande gamla rättsför­s. 363

24.hållanden. Borgenären skall tvingas att inte dröja alltför länge med att utkrävas. 363

25.sin fordran eller i alltfall tillse att fordringens tillvaro och storlek blir konstate­s. 363

26.rad. Säkerhet och klarhet skapas därigenom i fordringsförhållanden.”s. 363

27.I det konkreta fallet finner HD att genom ”de avstämningar som enligt dets. 363

28.föregående skett av AB Malagas och Toftöbolagets inbördes fordringsförhållan­s. 363

29.den i samband med bokslutsarbetet i bolagen har fordringarnas existens ochs. 363

30.storlek blivit klarlagda. Ett huvudsyfte med preskriptionsinstitutet har därmeds. 363

31.blivit tillgodosett.”s. 363