Bakgrund
1.På den industriella upphovsrättens område tycks det ofta helt naturligt atts. 8
2.göra samma bedömning som för vanliga produkter. Konsumenternas val avs. 8
3.produkt och substitutionsvilja styrs av krassa ekonomiska överväganden.s. 8
4.De rena nyttofunktioner som dessa verk representerar är sällan föremål förs. 8
5.starka konsumentpreferenser av delvis irrationell art. Med klassiska verk förs. 8
6.håller det sig ofta helt annorlunda. Dessa typer av produkter är påfallandes. 8
7.väsensskilda från sedvanliga varor och tjänster. Det rör sig om starkt indis. 8
8.viduella alster med intellektuella och andliga inslag, där det intuitivt föres. 8
9.faller främmande att tala om substituerbarhet på sedvanligt vis.s. 8
10.På området för klassiska verk som musik, film och konst är det ofta frågas. 8
11.om produkter med markant individuell lyskraft som åtnjuter mycket starkas. 8
12.och välvilliga konsumentpreferenser, även om konkurrens naturligtvis oftas. 8
13.är för handen.1 Det kan vara verk med hög grad av kreativitet, djup origis. 8
14.nalitet och för den delen stor intjänandeförmåga. Exempelvis kan angess. 8
15.”Sagan om ringen” (i film- eller bokversion), Schönbergs stråkkvartetters. 8
16.eller Picassos målningar. Många verk framstår intuitivt som icke utbytbara.s. 8
17.I amerikansk antitrusträtt används liksom i europeisk konkurrensrätts. 8
18.substituerbarhet som bärande princip, men även föreställningen att en pros. 8
19.dukt är ”unik” har i praxis inneburit en presumtion för marknadsinflytande.2s. 8
20.Ett upphovsrättsligt verk är vanligen unikt, även om oberoende dubbelska-s. 8
21.1 Jfr t.ex. Gifford, Antitrusts’ troubled relations with Intellectual Property, Minn.L.Rev.s. 8
22.2003, s. 1695, 1710, som konstaterar: “Most copyrighted works are in competition withs. 8
23.other works. Painters, even great painters, compete for the attention ofcritics, galleries, ands. 8
24.collectors. The works ofh undreds of writers fill our bookstores. Composers of serious musics. 8
25.similarly vie for the attention of critics, and popular composers compete intensely amongs. 8
26.themselves.” (Fotn. utel.)s. 8
27.220 pande inte är teoretiskt uteslutet. Om man hemfaller åt idén att presumera marknadsinflytande så snart ett verk är unikt går dock allt samband med fak tiska marknadsförhållanden förlorad. Att ta steget fullt ut och anta att varje unikt verk konstituerar en egen relevant marknad, skulle leda till en än mer förvirrad situation. En myriad mikroskopiska ”relevanta” marknader skulle framträda som tvärtom förefaller högst irrelevanta. Konkurrensrättens djupgående centrering på faktiska marknadsförhållanden skulle ersättas av en formalistisk syn, som skulle gå mot konkurrensrättens ändamål. Pris känsligheten hos konsumentkollektivet skulle frånkännas all relevans och de flesta individuella upphovsrättigheters kommersiella värde skulle komma att grovt överskattas. Substituerbarhet från efterfrågesynpunkt fungerar också här som en starkt hämmande faktor. Att en viss, identifierbar grupp av konsumenter alldeles oavsett prishöjningar inte substituerar konsum tionen av ett specifikt verk med ett annat, utesluter inte att en så stor del av konsumenterna växlar till ett annat/andra verk att marknaden skall vidgas.32 En relevant marknad inskränks därför sällan till att avse ett enda verk, även om det inte kan uteslutas.s. 8
28.Det kan antas att något helt givet substitut inte alltid finns för indi viduella klassiska verk med stark dragningskraft som de nämnda exemplen ”Sagan om ringen” (i film- eller bokversion), Schönbergs stråkkvartetter, Picassos målningar och varför inte Mumintrollen eller Nalle Puh. En sed vanlig ekonomisk utbytbarhetsbedömning skulle möjligen kunna ge vid handen att sådana typer av verk bildar egna relevanta marknader. Rättighetshavaren skulle alltså i varje fall formellt hamna under den samhälleliga kontroll som art. 82 utgör.s. 9
29.En annan sak är bedömningen av ett eventuellt missbruk, som är ett sepa rat spörsmål. Det kan också ifrågasättas i vad mån det ligger inom ramen för en adekvat konkurrenspolitik att befatta sig med så smala och nischade företeelser. Men exempelvis de hårt kommersialiserade och lukrativa film-, musik- och förlagsbranscherna har upprepade gånger dragit till sig konkurrensrättsligt intresse. En bedömning av enstaka verk, liksom distinkta grupper av verk, har aktualiserats från marknadsavgränsningssynpunkt.4 2 Se 8.4 nedan. 3 Se 7.3 ovan angående låsta nyttjare. 4 Här måste reservationen göras att flertalet av de avgöranden som behandlas här rör koncentrationskontroll och inte missbruksfrågor; marknadsavgränsningen kan givetvis påverkas härav.s. 9
30.221s. 9
EG-praxis - inspelad musik och böcker
1.8.2.1 Olika verk och genrer som relevanta marknaders. 10
2.Ingenting ger vid handen att det inom EG-rätten skulle företas någons. 10
3.annan form av prövning än den sedvanliga p.g.a. av att föremålet för unders. 10
4.sökningen är klassiska verk. Det råder visserligen brist på rättspraxis rörandes. 10
5.missbruksregeln och klassisk upphovsrätt. Något avgörande rörande art. 82s. 10
6.och klassiska verk med en fullt utvecklad marknadsdefmition och dominanss. 10
7.prövning har inte påträffats, förutom de fall som rört upphovsrättsorganisa-s. 10
8.tioner. Marknadsavgränsningen är då oftast okomplicerad, eftersom substituts. 10
9.till de produkter som kontrolleras av organisationen i regel saknas.5s. 10
10.Ärenden rörande koncentrationskontroll i musikbranschen visar dock atts. 10
11.någon artskild metod inte tillämpas. Bland annat har diskuterats uppdels. 10
12.ning av den övergripande marknaden för inspelad musik i kategoriernas. 10
13.klassisk musik och populärmusik, eftersom något konkurrensförhållandes. 10
14.inte råder mellan dessa kategorier. Produkterna är inte utbytbara i konkurs. 10
15.rensrättslig mening. Av samma skäl skulle marknaden för populärmusiks. 10
16.enligt resonemanget i Seagram!Polygram^ i sin tur kunna brytas ned i sepas. 10
17.rata relevanta marknader för bl.a. jazz, soul, heavy metal och techno.7s. 10
18.I Thorn/EME laborerades hypotetiskt med så snäva marknader som ens. 10
19.enskild poplåt eller en viss artists repertoar.9 Tanken på dessa mycket långt-s. 10
20.5 Man bör dock inte a priori dra slutsatsen att en organisation är dominerande.s. 10
21.Marknadsavgränsning måste ske, potentiell konkurrens uppskattas, ev. motverkandes. 10
22.köparmakt tas in i bedömningen etc. Normalt är dock avgränsningen mindre komplis. 10
23.cerad; jfr dock Muldin, Förhållandet mellan upphovsrätt och konkurrensrätt, NIR 2001s. 10
24.s. 542, 552f.s. 10
25.6 IV/M. 1219, Seagram/Polygram, EGT C 309, 1998, s. 8.s. 10
26.7 Se p. 15 i beslutet: “ The Commission is... of the opinion that within the popular musics. 10
27.sector a large number ofd ifferent categories (e.g. jazz, soul, heavy metal and techno) ares. 10
28.readily identifiable. The artists belonging to different categories do not compete with eachs. 10
29.other. It is possible that those different music categories constitute separate markets.”s. 10
30.8 IV/M.202, Thorn EMI/Virgin Music, OJ C 120, 1992, s. 1.s. 10
31.9 Se p. 9-11 i beslutet: ”Recorded music may be broadly divided into two major categoriess. 10
32.- p’op’ and classical. Within the EEC, pop music is by far the most significant in terms ofs. 10
33.sales volume and value, representing around 90% of the total value.s. 10
34.The narrowest product market definition would distinguish between individual artists ors. 10
35.even individual songs. However, retailers, who are the customers of the record companies,s. 10
36.while mainly driven by the demand of the ultimate consumer, do not take such a limiteds. 10
37.approach...”.s. 10
38.222 gående avgränsningar föll på att återförsäljarna inte gjorde denna distinktion, även om det samtidigt noterades att marknaden ytterst styrdes av konsumen ternas preferenser.10 Så snäva marknader måste vara ett sällsynt fenomen men kan inte principiellt uteslutas.s. 10
39.Litteratur är ett heterogent begrepp och bokmarknaden har i konkurrensrättssammanhang brutits ned i mindre enheter.11 1 1S23åvitt känt har aldrig en enskild bok befunnits konstituera en egen relevant produktmarknad trots att böcker är starkt differentierade produkter. Som kommissionen uttryckte saken i ärendet VBBB/VBVB-.X1 ”As a rule most books are completely original works, written by an author following his inspiration at the time of writing. They cannot be compared with one another. In a number of cases, certainly, it is not the author’s subjective creativity which is the principal feature, but rather the objective information which the book is intended to convey. Books covering the same ground can therefore to some extent be regarded as substitutes, and may thus constitute a single market.”^ Om uttalandet hårdras skulle en enskild bok mycket väl kunna konstituera en relevant marknad eftersom böcker inte är ”jämförbara” med varandra. Särskilt skönlitterära böcker skulle sakna substitut till följd av sina starka individuella egenskaper. Det var dock knappast kommissionens intention att öppna för ett otal små relevanta marknader. Så har heller inte skett i senare praxis.s. 11
40.För facklitteraturens del påpekades det i uttalandet att det inte alltid är den individuella litterära utformningen av ett verk som är det centrala. Vad som efterfrågas är den oskyddade information som en bok förmedlar.14 Detta öppnar definitivt för att konkurrerande böcker av nyttokaraktär, dvs. facklitteratur med gemensamt informationsinnehåll, är utbytbara. Uttalan det kan tolkas som att en relevant marknad mycket väl kan definieras som facklitteratur på ett visst område, något som också skett i senare praxis. I 10 A.st. 11 Böcker utgör också ett exempel på det svåra i att dra gränsen mellan klassisk och industriell upphovsrätt, jfr Kafkas Processen med en högt specialiserad fackbok om en viss medicinsk teknik. Ofta innefattar böcker båda egenskaperna. Exempelvis är en aka demisk lärobok starkt nyttopräglad eftersom informationsinnehållet är centralt för efterfrågan. Ändå omfattar de stilistiska och pedagogiska momenten inslag av klassiskt skapande. Nyttan och ytterst marknadsvärdet bestäms alltså av flera faktorer. 12 Kommissionens beslut 82/123/EEC, VBBB/VBVB, OJ L 54, 1982, s. 36. Ärendet rörde tillämpningen av art. 81. 13 Punkt 62 i beslutet. 14 Jfr not 11 ovan.s. 11
41.223s. 11
42.VBBB/VBVB kom dock spörsmålet om marknadsavgränsning och mark-s. 12
43.nadsinflytande aldrig att ställas på sin spets.s. 12
44.Liksom för musikbranschens del har kommissionen i ärenden som rörts. 12
45.bokbranschen använt den sedvanliga metoden. Ur den övergripande boks. 12
46.marknaden har segment brutits ut och kommit att bilda snävare marknader.s. 12
47.Böcker av ”allmänt intresse”, ibland kallade ”konsumentböcker”, har difs. 12
48.ferentierats från ”specialiserade böcker”.15 1 1 1 S678om exempel kan anges kon-s. 12
49.centrationsärendet Havas/Bertelsmann/BolM där kommissionen avgränsades. 12
50.marknaden till ”the overall marketfor medical publishing comprising all kindss. 12
51.of medical publications and related products in allformats, such as for examples. 12
52.books, periodicals, brochures and CD-ROM” M Någon slutlig definition föres. 12
53.togs dock inte, eftersom dominans kunde uteslutas.s. 12
54.I koncentrationsärendet Bertelsmann/WissenschafisverlagSpringer^ gjordess. 12
55.en grov avgränsning till vetenskaplig (akademisk) facklitteratur.19 Kommiss. 12
56.sionen fann att vissa böcker saknade fullgoda substitut från efterfrågesyn-s. 12
57.punkt. Från läsarens utgångspunkt tedde sig två olika publikationer sällans. 12
58.som fullständigt utbytbara.20 Vad gällde egenskaper som innehåll, utförlighets. 12
59.och omfattning skilde sig böcker så mycket åt att vissa produkter saknades. 12
60.substitut. Detta förstärktes av att förlagen medvetet sökte differentiera sinas. 12
61.produkter.21s. 12
62.Det konstaterades, naturligt nog, att ingen funktionell utbytbarhet finnss. 12
63.15 IV/M.1275, Havas/Bertelsmann/Doyma, EGT C 139, 1999, s. 4.s. 12
64.16 IV/M.1459, Havas/Bertelsmann/Bol, EGT C 176, 1999, s. 11.s. 12
65.17 Punkt 9 i beslutet.s. 12
66.18 IV/M.1377, Bertelsmann/Wissenschafisverlag Springer, EGT C 122, 1999, s. 19.s. 12
67.19 Jfr även koncentrationsärendet Wolters Kluwer/Reed Elsevier, XXVIILe rapportens. 12
68.om konkurrenspolitiken (1998), p. 154, där ett antal relevanta marknader aktualiseradess. 12
69.(“the market for academic journals and books...; for professional books on law and taxas. 12
70.tion. ..; for educationalpublishing for schools...; for various kinds ofb usiness publication... ;s. 12
71.for Dutch dictionaries...” m.fl.) och kommissionen också anförde upphovsrättsskyddets. 12
72.som en inträdesbarriär (“ there could be a foreclosure effect, since the combination of thes. 12
73.parties’f inancial resources and their ownership of copyrighted material would be likely tos. 12
74.discourage investment by existing and potential competitors”). Affären avblåstes frivilligts. 12
75.efter det att kommissionen inlett en fördjupad undersökning.s. 12
76.20 Se p. 9 i beslutet.s. 12
77.21 Se den på konkurrensdirektoråtets uppdrag författade rapporten Market Definitions. 12
78.in the Media Sector— Comparative Legal Analysis, Report by Bird & Bird for the Europeans. 12
79.Commission, DG Competition, November 2002, p. 294 (tillg. på <europa.eu.int/s. 12
80.comm/competition/publications/studies/legal_analysis.pdf>).s. 12
81.224 i de fall där två publikationer riktar sig till olika avnämargrupper. En medi cinare skulle inte kunna uppfatta ett rättsvetenskapligt verk som en ersättning för ett arbete i medicin.22 Vidare kunde man göra distinktioner inom en specifik avnämargrupp. Så finns enligt kommissionen ingen utbytbarhet mellan en bok om mervärdesskatt och en bok om inkomstskatt, även om båda böckerna köps av samma avnämargrupp, i regel skattekonsulter och advokater.23 Kommissionen konstaterade att avnämarna vid en prishöjning inte skulle byta ut en publikation mot en annan med ett annat ämne.24s. 12
82.Kommissionen drog slutsatsen att en marknadsavgränsning enbart från läsarnas synpunkt skulle leda till många mycket små relevanta marknader.25 En sådan avgränsningsmetod speglade inte realiteterna i branschen. Med kommissionens ord skulle i varje fall inte de bestående konkurrensförhål landena mellan förlagen bli tillräckligt klargjorda.26 I ärendet gjordes därför klart att marknadsavgränsningen inte enbart kunde koncentreras till efterfrågesidan. Den relevanta marknaden skulle alltså inte inskränkas till den litteratur som faktiskt fanns tillgänglig på marknaden och som saknade efterfrågesubstitut. Marknadsdefinitionen var också avhängig av förhållan dena på utbudssidan. Att det inte utan vidare gick att etablera sig på mark naden för vetenskaplig facklitteratur stod enligt kommissionen klart.27 Det fanns barriärer mot inträde. Till de viktigaste förutsättningarna för att med framgång marknadsföra en publikation på detta område hör anseende, till gång till författare samt förtrogenhet med kundunderlag och distributions kanaler. Ett förlag som uppfyller sådana förutsättningar kommer i fråga som leverantör av facklitteratur som riktar sig till en vetenskaplig läsekrets, kon staterades det.28s. 13
83.Förlagens behov av specifik marknadskännedom och tillgång till författare bidrog till kommissionens uppfattning om förekomsten av en egen relevant marknad för vetenskaplig facklitteratur. Utbudssubstitutionen, dvs. möjlig heten för andra aktörer att snabbt gå in på marknaden för vetenskaplig facklitteratur utan avsevärt kommersiellt risktagande, var begränsad. 22 IV/M.1377, Bertelsmann/Wissenschafisverlag Springer, EGT C 122, 1999, s. 19, p. 10. 23 A.st. 24 A.st. 25 A.st. 26 IV/M.1377, Bertehmann/Wissenschaftsverlag Springer, EGT C 122, 1999, s. 19, p. 10. 27 Se beslutet, p. 11. 28 A.st.s. 13
84.225s. 13
85.Kommissionen uteslöt heller inte att marknaden för vetenskaplig facks. 14
86.litteratur skulle splittras upp ytterligare efter akademiskt ämnesområde.s. 14
87.Tvärtom syntes detta adekvat. Det konstaterades att olika förlag var spes. 14
88.ciellt starka på enstaka ämnesområden som t.ex. matematik och ekonomi.s. 14
89.Denna styrka var resultatet av tillgången till välrenommerade författare,s. 14
90.som gärna publicerade sig på sådana förlag som redan tidigare publicerats. 14
91.namnkunniga företrädare för deras ämne vilka återigen bidrog till förlagetss. 14
92.anseende.29 Det höga anseende som ett förlag åtnjuter hos vetenskapsmäns. 14
93.som exempelvis sysslar med matematik har bara begränsad relevans för avs. 14
94.nämare som sysslar med andra ämnen, konstaterade kommissionen.30s. 14
95.Utan att företa någon slutlig avgränsning stannade kommissionen för ens. 14
96.relevant marknad för vetenskaplig facklitteratur. Mot bakgrund av koms. 14
97.missionens formuleringar råder ingen tvekan om att snävare avgränsningars. 14
98.efter akademiska ämnesområden är fullt tänkbara.31 Principiellt hindrars. 14
99.heller inte kommissionens argumentation i Bertelsmann/Wissenschaftsverlags. 14
100.Springer ännu snävare avgränsningar, även om det då måste vara fråga oms. 14
101.speciella omständigheter.s. 14
102.Kommissionens helhetsanalys visar att en relevant marknad inte kans. 14
103.definieras enbart ur ett efterfrågeperspektiv. Att många böcker saknar subs. 14
104.stitut innebär inte automatiskt att de konstituerar egna relevanta marks. 14
105.nader. Det skulle leda till oräkneliga mikroskopiska marknader. Utbudsper-s. 14
106.spektivet är därför av stor betydelse. Båda dessa perspektiv måste ingå i ens. 14
107.helhetsanalys i syfte att nå en relevant marknad som speglar de reellas. 14
108.konkurrensförutsättningarna i den undersökta branschen. I Bertelsmann/s. 14
109.Wissenschafisverlag Springer innebar detta att marknaden inte skulle definierass. 14
110.enbart från läsarnas synpunkt. Det skulle ha resulterat i alltför långtgåendes. 14
111.nedbrytningar; t.o.m. enstaka böcker skulle komma i fråga. Förhållandenas. 14
112.i förlagsbranschen måste därutöver beaktas. Emellertid konstaterades att ut-s. 14
113.budssubstitutionen var begränsad. Viktiga konkurrensmedel var ett förlagss. 14
114.anseende, tillgång till författare, kännedom om kundunderlag och distribus. 14
115.tionskanaler. Det fanns alltså etableringströsklar. Förlag som inte tidigares. 14
116.sysslat med vetenskaplig facklitteratur kunde inte utan vidare träda in meds. 14
117.konkurrerande produktion. Vetenskaplig facklitteratur bildade därför ens. 14
118.relevant marknad. Ytterligare nedbrytningar efter akademiskt ämnesområdes. 14
119.29 A.st.s. 14
120.30 A.st.s. 14
121.31 Se beslutet, p. 12.s. 14
122.226 var tänkbara efter en helhetsanalys innefattande förhållandena på både efterfråge- och utbudssidan.s. 14
123.Det kan tyckas diskutabelt att kommissionen vidgade marknaden och frångick de snäva marknader som ett rent efterfrågeperspektiv medförde, trots att man inte funnit en disciplinerande utbudssubstitution.32 3E3n hel hetsanalys gjordes i syfte att definiera en marknad som klargjorde ”de bestå ende konkurrensförhållandena mellan förlagen”. Avgränsningen i Bertelsmann/ Wissenschaftsverlag Springer är ett exempel på att den konkurrensrättsliga marknadsavgränsningsoperationen är präglad av realism och av omständig heterna i det enskilda fallet. Det är inte någon kvasivetenskaplig metod som tillämpas stelt eller med anspråk på fullständig precision och konsistens. Den flexibilitet med vilken kommissionen närmade sig marknadsavgränsningen visar på att mycket snäva avgränsningar - som avser enstaka verk eller en smal nisch — inte är uteslutna men att sådana normalt inte är aktuella. 8.2.2 Samma verk på skilda marknader Kommissionen har gjort klart att samma verk kan befinna sig på olika marknader till följd av att de utnyttjas på skilda sätt. Som exempel kan tas Seagram/Polygram fr där det konstaterades att bolagen exploaterade samma musikaliska verk genom licensiering av mekaniska rättigheter, framförande rättigheter, synkroniseringsrättigheter och försäljning av notblad.34 Dessa olika exploateringsformer kunde motivera separata marknader.35 32 För kritik av kommissionens argumentation på denna grund, se den på konkurrensdirektoratets uppdrag författade rapporten Market Definition in the Media Sector — Comparative Legal Analysis, Report by Bird & Bird for the European Commission, DG Competition, November 2002, p. 294. 33 IV/M.1219, Seagram/Polygram, EGT C 309, 1998, s. 8. 34 Se p. 16 i beslutet: ''Musicpublishing consists oft he acquisition ofr ights to and exploit ation of musical compositions. Publishers’ revenues derive from the following sources: — mechanical rights: the publisher gives a license to a record company for the reproduction of copyrighted music by mechanical means such as CDs and tapes — Performance rights: the publisher licenses the performance of copyrighted music to com mercial users of music such as radio, television stations and night-clubs - synchronisation rights: the publisher licenses the recording ofa composition as a part of the soundtrack ofa film or advertisement — sheet music sales.” 35 Se p. 17 i beslutet.s. 15
124.227s. 15
125.Skilda distributions- och konsumtionsformer kan föranleda att marknaders. 16
126.för samma verk separeras. I exempelvis AOL/TimeWarner^ skildes mellans. 16
127.marknaden för on line-mxisik och samma inspelningar på CD.33 76 På efter-s. 16
128.frågesidan noterades att konsumenter med internetuppkoppling hades. 16
129.omedelbar tillgång till musik för nedladdning i stället för att behöva besökas. 16
130.en skivaffär eller beställa och vänta på leverans av den CD de köpt genoms. 16
131.e-handel. Konsumenter av on /z«e-musik hade vidare en utökad valfrihet.s. 16
132.De behövde inte köpa hela CD-skivor. I stället kunde de ladda ned indivis. 16
133.duella musikstycken och skräddarsy sina inköp.s. 16
134.På utbudssidan noterades att produktions- och distributionsformernas. 16
135.helt skilde sig mellan on line- och CD-försäljning. Ingen produktion av fysiskas. 16
136.föremål behövde företas vid on /zw-transaktioner, inte heller någon lagring,s. 16
137.transport och leverans till återförsäljare. En kortfattad korspriselasticitets-s. 16
138.bedömning vägdes också in av kommissionen. Prisrörelser bedömdes intes. 16
139.leda till några återverkningar för efterfrågan mellan musiken i de två typernas. 16
140.av distributionsform. Slutsatsen drogs att det var fråga om två skilda marks. 16
141.nader. Avgörandet har kritiseras på den grunden att uppskattningen av kors-s. 16
142.priselasticitet var alltför kortfattad och behäftad med osäkerhet.38 3 4 O90aktats. 16
143.denna kritik förefaller kommissionens distinktion rimlig och visar hur soms. 16
144.helst att sedvanlig konkurrensrättslig metod tillämpades.s. 16
145.Beträffande böcker har kommissionen samma inställning som till musik.s. 16
146.I exempelvis Bertelsmann/Planeta/NEB^ och Bertelsmann/Arnoldo^ företogss. 16
147.visserligen inte någon slutlig avgränsning. Av kommissionens resonemangs. 16
148.36 Kommissionens beslut 2001/718/EG, AOL/Time Warner, EGT L268, 2001, s. 28.s. 16
149.37 Se p. 21 i beslutet. Kommissionen diskuterade också en nedbrytning av dennas. 16
150.marknad i ”downloading och ”streaming (p. 26); det förstnämnda innebär att köparens. 16
151.kan utnyttja musikverket flera gånger medan streaming mer påminner om radiolyss-s. 16
152.nande. Någon fil laddas inte ned till användarens dator vid streaming. Jfr vidare ärendets. 16
153.Comp/M.3333, Sony/BMG, ä.e.r., p. 9 et seq.s. 16
154.38 Se Market Definition in the Media Sector — Economic Issues, Report by Europe Ecos. 16
155.nomics for the European Commission, DG Competition, November 2002 (tillg. pås. 16
156.<europa.eu.int/comm/competition/publications/studies/european_economics.pdf>),s. 16
157.p. 3.4.13 et seq.\ jfr dock ärendet Comp/M.3333, Sony/BMG, ä.e.r., p. 9 et seq.s. 16
158.39 IV/JV.39, Bertelsmann/Planeta/NEB, EGT C 125, 2000, s. 10.s. 16
159.40 IV/M.2487, Bertelsmann/Arnoldo Mondadori/JV, EGT C 279, 2001, s.7.s. 16
160.228 framgår dock att det principiellt var okontroversiellt att bryta ned bokmark naden i separata relevanta marknader för samma publikationer beroende på om de såldes i inbunden variant eller pocket.41 En sedvanlig marknadsavgränsningsmetod var helt naturlig som ansats, även om en sådan kan vara komplicerad och variera beroende på vilken typ av litteratur det är fråga om och efterfrågemönstret.42 41 Bertelsmann/Planeta/NEB, p. 16—18; Bertelsmann/Arnoldo Mondadori/JV, p. 8-12. De anmälande parterna hade i det förra ärendet föreslagit följande fyra alternativ till relevant marknad (se p. 17 i beslutet):s. 16
161.the market for the publishing ofall consumer books; — the market segment for the publishing ofall softcover and paperback editions (excluding only hardcover editions); — the market segmentfor the publishing of paperback editions (excluding only softcover and hardcover editions, but including kiosk editions, newspaper editions, books on sale and club editions); or — the market segment limited only to paperback editions.” Jfr även MD 2002:5, Bok handlareföreningen mot Månadens bok, där pocketmarknaden skiljdes från den för in bundna böcker. 42 Jfr den på konkurrensdirektoråtets uppdrag författade rapporten Market Definition in the Media Sector—Economic Issues, Report by Europe Economics for the European Com mission, DG Competition, November 2002, p. 2.2.37, där följande slutsatser från en amerikansk utredning rörande just denna fråga citeras: “ [T]he existence of both hard cover and paperback books presents a special problem of market definition. At some level, the two types ofbooks clearly compete with one anotherfor a readers’ attention, and so belong in the same market. There are, however, often major differences in the quality (durability) of the products, their prices, and the retail outlets in which they are sold. For some buyers like libraries — who require long-lived and durable books, and therefore seldom purchase paper backs — these differences are quite important, and mean that hardcover andpaperback books will be poor substitutes for one another. For many other buyers, however, this is less ofa con cern than basic similarities in subject matter.” I anknytning härtill (p. 2.2.38) argumen teras dock i rapporten för att marknadsavgränsningsoperationen alltid är komplicerad och att just distinktionen mellan böcker i inbunden variant och pocket inte utgör ett särfall: ”... But there really is no ’specialproblem’. We have to decide whether hardbacks and paperbacks are in the same market in the same way we have to decide whether apples and bananas are in the same market. Too much attention to product characteristics (content of book, physical form) without corresponding attention to potential for substitutability (at an aggregate rather than individual consumer level) and its effectiveness as a competitive constraint is hazardous. But it always is.”s. 17
162.229s. 17
163.Faktorer som spelar in är hur mycket avnämarna värdesätter att snabbts. 18
164.få publikationen, eftersom pockets normalt lanseras först efter den inbundnas. 18
165.versionen. Vidare håller den inbundna versionen högre kvalitet och har längres. 18
166.fysisk livslängd, något som kan vara viktigt för exempelvis arkiv och biblios. 18
167.tek. Avnämarnas uppfattning om vikten av tids- och kvalitetsaspekten påverkars. 18
168.korspriselasticiteten. Växelverkan mellan den inbundna versionen och pocket-s. 18
169.varianten skiftar beroende på efterfrågegrupp och typ av bok, något soms. 18
170.man vid marknadsavgränsningen måste ta hänsyn till.43s. 18
171.Även skilda försäljnings- och distributionskanaler för samma variant avs. 18
172.böcker har inverkan. Exempelvis i Bertelsmann/Mondadori^ antyddes atts. 18
173.försäljning av ”konsumentböcker” i den traditionella bokhandeln skulles. 18
174.skiljas från distansförsäljning, som bokklubbar, postorder och e-handel (dvs.s. 18
175.beställning av fysiska böcker över internet, inte nedladdning av s.k. e-books}.^s. 18
176.43 A.a., 2.2.41 —42, där komplexiteten i frågan belyses och det konstateras att endast ens. 18
177.grundlig analys kan ge svaret på frågan om substituerbarhet: “ [T]he question of whethers. 18
178.a hardback version ofa particular book is in a different market to the paperback versions. 18
179.should be analysed in the same way as any other market definition question: neither thes. 18
180.inherent similarity in content nor the inherent dissimilarity in physical form are necessas. 18
181.rily good indicators ofs ubstitutability. It is quite possible that for some markets delineated ins. 18
182.terms ofc ontent, the relevant markets in terms off ormat would be separate for hardback ands. 18
183.paperback, whilstfor others the two would be in the same market. Furthermore, the times. 18
184.dimension ofm arket definition is also likely to be important. In particular, the supply ofas. 18
185.hardback shortly after publication of the content may or may not be constrained by the pros. 18
186.spective supply of the same content in paperback form. In other words, there might be ones. 18
187.relevant market for the supply of the hardback in the initial period after publication; ands. 18
188.another relevant market for the supply of the content in any format after that period... Ins. 18
189.short, there is no generic answer as to whether paperbacks and hardbacks are in the sames. 18
190.market, and a specific analysis of customer preferences relating to the format in which theys. 18
191.access the relevant type ofc ontent is necessary. If the key difference between a paperback ands. 18
192.the corresponding hardback is quality and durability, then it may be reasonable to presumes. 18
193.(but not to conclude) that the two are in the same market, with the price differential reflectings. 18
194.the value of quality to marginal customers. By contrast, ifp aperback and hardback could bes. 18
195.shown serve different purposes, with one being better for one type of use (e.g. durable ands. 18
196.decorative) whereas the other may be more suited to other tasks (e.g. easily carried), then thes. 18
197.possibility ofs eparate markets should be seriously entertained. In any event, additional anas. 18
198.lysis would be needed to assess the temporal dimension, should that be needed to reach as. 18
199.conclusion in a particular competition inquiry. ”s. 18
200.44 IV/M.1407, Bertelsmann/Mondadori, EGT C 145, 1999, s. 4.s. 18
201.45 Se beslutet, p. 15.s. 18
202.230 Distinktionen mellan traditionell bokhandelsförsäljning på plats och dis tansförsäljning motiverades av flera skäl.46 Vid distansförsäljning har köparna en katalog eller motsvarande till hands att välja böcker med. Köpbeslutet sker i hemmiljö och inte i säljarens närvaro. Böckerna levereras också till hemmet. Vid distansförsäljning kan kunden ångra köpet och returnera böcker na. Kommissionen identifierade också en särskild efterfrågan från de kunder som bor i glesbefolkade områden och inte har tillgång till bokhandlar.s. 18
203.Däremot fann kommissionen att bokklubbsförsäljning sannolikt inte ut gjorde en separat relevant marknad. Det antyddes att böcker erbjudna genom denna kanal var utbytbara mot samma böcker tillhandahållna på postorder och i e-handel.47 Marknadsavgränsningarna är knappast helt givna och kom missionen tog heller ingen slutlig ställning. Det principiella resonemanget visar hur som helst att en sedvanlig metod tillämpas. 8.2.3 Slutsatser Någon slutlig och exakt marknadsdefinition kom, förutom i AOL/TimeWarner, inte till stånd i de ärenden som redogjorts för eftersom det inte var nödvändigt. Hur marknaden än definierades uppstod ingen dominans. Av görandena påvisar dock att en sedvanlig marknadsavgränsningsmetod skall tillämpas för klassisk upphovsrätt. Inte heller uppehåller man sig i konkur rensrätten vid den subtila systematiken och begreppsbildningen i upphovsrättslagstiftningen. Att exempelvis on //«^-distribution och försäljning av fysiska exemplar innefattar helt skilda upphovsrättsliga förfoganderättig heter är irrelevant. Rättigheterna bedöms som vilka ekonomiska storheter som helst. Kommersiella realiteter är styrande, inte upphovsrättslig systematik. Bedömningen av marknadsinflytande görs med tillämpning av en rent konkurrensrättslig metod. Marknader för produkter med verksinnehåll skall avgränsas enligt sedvanliga principer baserade på utbytbarhet, trots att pro duktdifferentieringen är stark och olika verk definitionsmässigt inte är var andra helt lika. 46 A.st. 47 A.st.s. 19
204.231s. 19