4 · Föräldrars förmåga

1.Att föräldrar ekonomiskt ska underhålla sina minderåriga barn oavsett om man bor tillsammans eller ej är en fråga som det råder samsyn i.69 I likhet med vad som gäller för bedöm­ ningen av barns ekonomiska behov kan det dock diskuteras hur stor andel av en bidragsskyldigs intäkter som skäligen kan tas i anspråk för att täcka barnets behov av underhållsbi­ drag. Givet att den bidragsskyldiges förmåga är såväl en del av dividenden (täljare) som divisorn (nämnare) i den formel som används för fastställande av underhållsbidrag, alltså bar­ nets behov multiplicerat med den underhållsskyldiges för­ måga och delat med föräldrarnas förenade förmåga, påverkar den bidragsskyldiges ekonomiska förmåga inte den beloppsmässiga ramen för kvoten, dvs. underhållsbidraget. Denna bestäms, som diskuterats i förra kapitlet, av barnets behov. När underhållsbidrag ska fastställas enligt 7 kap. FB är det andra steget, efter beräknandet av barnets behov, att beräkna föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Beräkningen byg­ ger på föräldrarnas respektive inkomst, dvs. förvärvsinkomst, arbetslöshetsersättning, pension samt beskattningsbar avkast­ ning av förmögenhet. När en förälders förmåga att betala underhållsbidrag beräknas enligt FB har denne rätt att förbe­ hålla sig ett visst belopp för eget och annans underhåll (7:3 1 st. FB). Förbehållsbeloppet för den underhållskyldiges egna underhåll ska innefatta alla vanliga levnadskostnader. I likhet med vad som gäller fastställandet av barns ekonomiska behov beräknas förbehållsbeloppet med ledning av ett normalbe­s. 4

2.59 lopp. Det utgör 120 procent av prisbasbeloppet enligt AFL, dvs. 3 940 kr per månad under år 2005. Ett högre förbehållsbelopp skulle enligt förarbeten till 7 kap. FB ge bidragsskyldiga föräldrar ett oberättigat försteg framför underhållsskyldiga som lever tillsammans med barnet, ett slags skilsmässopremie.70 Föredraganden betonade att förbehållsbeloppet låg över beloppen för existensminimum enligt social­ tjänstlagen men att det knappast vore rimligt att låta den bidragsskyldige leva på en så låg nivå då underhållsbidrag utgår under lång tid.71 Den bidragsskyldige får förutom levnadskostnader även tillgodoräkna sig ett förbehållsbelopp för boendekostnader. Utgångspunkten för beräkningen av boendekostnader är de faktiska kostnaderna. Riksförsäkringsverket fastställer emel­ lertid vissa belopp för beräkningen av vad som anses vara skälig bostadskostnad. År 2005 var maxbeloppet 7 050 kr för ett hushåll med 1-2 vuxna i Stor-Stockholm.72 Högre belopp kan dock godtas om det finns särskilda skäl.73 Är den under­ hållsskyldige sambo eller gift ska sambon eller maken betala sin del av boendekostnaden, vanligen hälften. Om det finns särskilda skäl, t.ex. att maken eller sambo avstår från för­ värvsverksamhet för vård av barn, får den underhållsskyldige förbehålla sig ett belopp för underhåll av make eller sambo med vilken den underhållsskyldige har barn. Normalbeloppet utgörs av 60 procent av prisbasbeloppet, dvs. 1 970 kr år 2005 (7:3 3 st. FB). En underhållsskyldig får också förbehålla sig ett belopp för underhåll av hemmavarande barn som lever tillsammans med den underhållsskyldige (7:3 4 st. FB). Detta normalbelopp utgörs av 40 procent av prisbasbeloppet, dvs. 1 313 kr år 2005. Förbehållet för hemmavarande barn är en garantiregel som endast aktualiseras i sista hand om dets. 4

3.60 underhållsbidrag som räknats fram inskränker på det hem­ mavarande barnets försörjning. Från de 40 procenten avräk­ nas vad barnets andra förälder betalar, normalt hälften. Den faktiska betydelsen av fastställandet av föräldrars för­ måga att betala underhållsbidrag enligt FB för sina barn har minskat under det senaste årtiondet. Det gäller såväl föräldrar med låga inkomster, som de med högre sådana. Det beror, för det första, på att barn som en följd av att det allmänna barn­ bidraget höjts anses ha ett relativt sett lägre behov av under­ hållsbidrag från en förälder som de inte bor med. För det andra beror det på att fastställandet av ett civilrättsligt under­ håll inte är en förutsättning för att underhållsstöd ska utgå, vilket var fallet rörande bidragsförskott fram till ikraftträdan­ det av UsL den 1 december 1996.74 Genom införandet av UsL, enligt vilken en förälders förmåga beräknas som en pro­ centsats av bruttoinkomsten relaterat till det totala antalet barn för vilka underhållsskyldighet föreligger (1 x 14 procent, 2 x 11,5 procent och 3x10 procent) minus ett grundavdrag på 6000 kr per månad, kan anföras att det offentligas behov av att fastställa en mindre välbeställd bidragsskyldigs föräl­ ders förmåga att utge underhållsbidrag så gott som elimine­ rats. Det hindrar emellertid inte att barn och föräldrar med låga inkomster undantagsvis tvistar om underhållsbidrag. Inte heller bryts traditionen enligt vilken föräldrar med begränsade ekonomiska resurser åläggs en relativt sett högre underhållsskyldighet gentemot sina barn än välbärgade för­ äldrar.s. 5

Att ta från de fattiga...?

1.Föräldrabalkens bestämmelser om underhållsbidrag revidera­ des i sin helhet senast år 1979.75 De lagändringar som dås. 6

2.61 genomfördes motiverades av önskemålet att förbättra situa­ tionen för de bidragsskyldiga utan att detta skulle gå ut över barnen.76 Oaktat de stora förändringar som sedan dess har skett i samhället i stort, familjebildning och vad avser det offentligas ekonomiska stöd till barn med ensamstående för­ äldrar ligger 1979 års resonemang till grund för dagens rätts­ tillämpning. Som framkommit har dock införandet av UsL medfört att resonemangen runt mindre bemedlade bidragsskyldigas förmåga mer sällan är tillämpliga i det praktiska rättslivet då ett barn inte behöver yrka underhållsbidrag för att underhållsstöd ska utgå. Undersökningen av 2004 års domar visar emellertid att underhållsskyldighet tar en stor andel av en mindre bemedlad underhållskyldigs överskott i anspråk. (Se nedan kapitel 5). Värt att hålla i minnet är också att UsL kan innebär att den underhållsskyldige betalar högre belopp än om underhållsbidrag enligt FB fastställs.s. 6

3.En av skillnaderna mellan UsL och 7 kap. FB är att man vid beräkningen av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd utgår från deklarerad inkomst utan att någon värdering görs av om denna skulle kunna vara högre. Vid beräkningen av föräldrars förmåga att betala underhållsbidrag enligt 7 kap. FB förutsätts däremot att föräldrarna arbetar heltid. Är den bidragsskyldige arbetslös, förtidspensionerad, studerande, föräldraledig, etc. ska en prövning göras av om skälen för minskningen i arbetstid är sådana att förälderns betalnings­ förmåga ska beräknas efter de faktiska ekonomiska förhål­ landena. Enligt lagrådet bör:77s. 7

4.[u]nderhållsskyldigheten ... kunna bestämmas med hänsyn tills. 7

5.den verkliga förvärvsförmågan i fall dä den underhållsskyldiges. 7

6.utan godtagbar anledning underlåter att skaffa sig inkomsters. 7

7.som sätter honom i stånd att bidra till barnets underhåll. En för­s. 7

8.älders intresse av att själv få avgöra hur han ska inrätta sitt livs. 7

9.får sålunda tåla viss inskränkning med hänsyn till hans eller hen­s. 7

10.nes plikt att underhålla barn.s. 7

11.62 Uttalandet härrör från den tid då en förutsättning för att bar­ net skulle få bidragsförskott var att barnet medverkade till att ett underhållsbidrag fastställdes. Av äldre rättspraxis fram­ kommer att höga krav tidigare ställdes på en bidragsskyldig förälder för att denne ska skaffa en inkomst som räcker till barnets försörjning. Vad som är godtagbara skäl till att gå ner i inkomst har prövats av HD i bl.a. NJA 1985 s. 768: I NJA 1985 s. 768 hade en bidragsskyldig lämnat en fast anställ­ ning som busschaufför och övergått till en verksamhet som diversearbetare i skärgården vilken gav låg inkomst. Han gjorde gällande att han endast kunde bidra med underhåll in natura. Han motiverade sin ändring i livsföring med att den var i enlig­ het med föräldrarnas gemensamma planer före brytning. HD fann att hans underhållsförmåga skulle fastställas med ledning av inkomsten i den tidigare anställningen. Inte heller i NJA 1990 s. 201 godtog HD att underhållsskyl­ dighet fastställdes med beaktande av att den underhållsskyldige hade gått ner i arbetstid för att studera på komvux. I NJA 1990 s. 201 fann HD att underhållsförmåga skulle fast­ ställas efter de inkomster som den 42-årige underhållsskyldige hade som brödutkörare på heltid. HD motiverade bedömningen som följer: ”Med hänsyn till Göran M:s ålder, hittillsvarande yrkesinriktning och nuvarande inkomstnivå föreligger inte till­ räcklig grund för antagande att de studier i företagsekonomi som föranlett att arbetstiden reducerats kommer att i någon mera väsentlig mån påverka hans ekonomiska situation i fram­ tiden.” Däremot har arbetslöshet i NJA 1992 s. 550 godtagits som skäl för att pröva den underhållsskyldiges ekonomiska för­ måga efter faktiska förhållanden. I samband med medgivande av underhållstöd görs alltså ingen prövning av skälen för att en bidragsskyldig förälder, med lagrådets ord, ”underlåter att skaffa sig inkomster”.78 Det betyder att om inte barnet väcker talan om underhållsbi­ drag vid domstol har inget offentligt organ synpunkter på oms. 7

12.63 en bidragsskyldig förälder inrättar sitt liv med hänsyn till hans eller hennes plikt att försörja sitt barn.79 Vid faststäl­ lande av underhållsbidrag har frågan om den bidragsskyldiges förvärvsförmåga och beräkning av inkomst berörts i två av de fjorton underrättsdomarna där underhåll fastställs efter prövning i sak som inkommit i undersökningen av 2004 års domar. I flertalet mål var uppgifter om inkomst vitsordade av motparten, möjlighet för rätten att granska dessa saknas där­ med. I följande två mål hade emellertid domstol att ta ställ­ ning till hur den bidragsskyldiges förvärvsförmåga skulle bedömas.s. 8

13.I Borås TR T 2870-02 var fråga om förvärvsförmågan skulles. 9

14.fastställas med hänsyn enbart till grundlön eller om extrainkom­s. 9

15.ster och övertidsersättning, mot den bidragsskyldiges bestri­s. 9

16.dande, skulle beaktas. TR bedömde det som sannolikt att dens. 9

17.bidragsskyldige också i framtiden skulle ha vissa extrainkomsters. 9

18.och beräknade underhåll med utgångspunkt i 2003 års nettolöns. 9

19.på drygt 20 000 kr i månaden, vilket utgjorde 80 procent av för­s. 9

20.äldrarnas samlade förmåga. Beräknat på barnets normalbehovs. 9

21.skulle detta leda till ett underhållsbidrag på 1 336 kr. TRs. 9

22.dömde också ut standartillägg. Underhållsbidrag fastställdess. 9

23.diskretionärt till sammantaget 2 300 kr. Rätten utgick från deklarerad inkomst och den bidragsskyl­ dige lyckades inte styrka att denna inkomst skulle komma att reduceras. Avgörande var med andra ord den skriftliga bevis­ ningen som barnet åberopade. Också i följande fall utgick rätten från den skriftliga bevisningen. Här hävdade barnet att den bidragsskyldige hade inkomster från övertidsarbete. Bar­ net lyckades dock inte styrka detta då rätten utgick från den skriftliga bevisning som fadern åberopade.s. 9

24.I Sollentuna TR T 965-03 rörande jämkning av avtal, enligt vil­s. 9

25.ket underhåll skulle utgå med 300 kr, yrkade barnet underhålls­s. 9

26.bidrag med 3 000 kr. Barnet hävdade att den bidragsskyldiges. 9

27.tjänade åtminstone 18 000 kr i månaden, inte 17 100 som vars. 9

28.64 vitsordat. Rätten godtog den bidragsskyldiges bevisning i form av intyg om sjukpenninggrundande inkomst. Han fick även till­ godoräkna sig räntekostnader för en bostadsrättslägenhet som sålts med förlust. Däremot förmådde den bidragsskyldige inte styrka att han hade behov av bil för arbetsresor och fick inte hel­ ler göra särskilt förbehåll för ränteutgifter för bilinköp. Bedömning av förvärvsförmåga i samband med långvarig sjukskrivning har varit föremål för TR:s bedömning.80 Den bi­ dragsskyldiges förbehåll för boendekostnad var tvistig i tre av de fjorton sakprövade underrättsdomarna som inkommit i undersökningen av 2004 års domar. I ett av målen gjorde bar­ net gällande att fadern inte skulle få ”förbehålla sig hela boen­ dekostnaden, eftersom det inte var rimligt att han ensam bodde i ett radhus.81 Rätten kommenterade inte barnets in­ vändning. I de två andra fallen var fråga om boendekostna­ derna skulle fastställas med hänsyntagen till att den bidrags­ skyldiges umgänge med barnen. Enligt schablon för faststäl­ lande av boendekostnader räknas två ”umgängesbarn” som ett permanentboende barn. I Enköpings TR T 426-03 gjorde den bidragsskyldige gällande att hans boendekostnader skulle fastställas med hänsyn till umgänge med två barn. Med hänvisning till att umgänge ej ägde rum, bl.a. pga. att den bidragsskyldige var dömd för misshandel av ett av barn och dessa hade en kontaktfamilj godtog rätten ej detta. Högre boendekostnader än den faktiska har dömts ut av Falu TR. Falu TR T 2164-03 rörde underhållsbidrag för fyra barn. Den bidragsskyldiges bruttoinkomst var 30 278 kr per månad. Boföräldern studerade. Boföräldern vitsordade den bidragsskyl­ diges faktiska boendekostnader för ett rum och kök uppgående till 2 088 kr per månad. Med hänsyn till umgänget med de fyras. 9

29.65s. 10

30.barnen medgav TR att han tillgodoräknade sig den 5 250 kr vil­s. 11

31.ket uppgavs vara maximal hyreskostnad på orten.82 4.1.1 Umgängesavdrag I de statliga utredningar som gjorts rörande såväl vårdnad, boende och umgänge som underhållsbidrag och underhålls­ stöd läggs stor tyngd på sambandet mellan underhåll och umgänge. Regeringens utgångspunkt tycks vara att ju lägre underhåll en bidragsskyldig betalar, desto större hans bered­ villighet att umgås med barnet. Bidragsskyldiga föräldrars möjlighet att få avdrag i underhållsskyldighet har därför suc­ cessivt utvidgats. Umgängesavdrag i underhåll och under­ hållsstöd får göras om den bidragsskyldige föräldern har haft barnet hos sig i sex hela dygn under en månad eller fem hela dygn i följd. Enligt såväl FB som UsL får avdrag då göras med en fyrtiondel av underhållsbidraget respektive underhållsstö­ det per dygn (7:4 FB, 23 § 2 st. UsL).83 Föreligger särskilda skäl finns möjlighet att meddela andra villkor för avdragsrätten i underhållsbidrag enligt FB (7:4 2 st. FB). Vid beräkning av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB får den bidragsskyldige även tillgodoräkna sig ett förbehåll för högre boendekostna­ der om han har umgänge med barn. (Se ovan 4.1).s. 11

32.I SOU 2003:42 redogörs för studier som motsäger uppfatt­ ning att det skulle finnas ett direkt samband mellan en föräl­ ders beredvillighet att utöva umgänge och dennes möjlighet att få ekonomisk kompensation. Enligt dessa undersökningar utnyttjas rätten till umgängesavdrag i första hand av hög­ inkomsttagare.84 Vidare konstateras att bidragsskyldiga mödrar träffar sina barn mer frekvcnt än bidragsskyldiga fäder, trots att mödrarna som grupp har sämre ekonomi.s. 11

33.66 Generellt har bidragsskyldiga män som bildar ny familj mer kontakt med barn för vilka de är bidragsskyldiga.85 Inte i något mål rörande underhållsbidrag som inkommit i undersökningen har umgängesavdrag berörts explicit. Däre­ mot har frågan om hur den bidragsskyldiges förbehåll för boendekostnader ska beräknas med beaktande av om umgänge äger rum eller inte behandlats i två avgöranden.86 Frågan om kostnader för resor i samband med umgänge är explicit reglerat i 6 kap. 15 b FB. Genom att införa lagregler om resekostnader i 6 kap. FB om vårdnad, boende och umgänge indikerar lagstiftaren att resekostnader skulle ha en närmare koppling till umgängesfrågor än frågor om under­ hållsbidrag. Härav följer att frågor om resekostnader kan avgöras i samband med att frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs och utan ett ställningstagande till barnets ekonomiska situation i stort.87 Av 6:15 b FB följer att om bar­ net bor tillsammans med endast en av föräldrarna så ska denne ta del i de kostnader som barnets umgänge med den andra föräldern föranleder. Det ska ske efter vad som är skä­ ligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I normalfallet ska samma principer tillämpas vid fördelningen av resekostnader som när under­ hållsbidrag till barn fastställs enligt 7 kap. FB. Av förarbetena framgår att det primära ansvaret för resekostnader läggs på den förälder som inte bor med barnet, dvs. den bidragsskyldige. Som något av en riktlinje anges att resekostnader nor­s. 11

34.67 malt inte ska fördelas mellan föräldrarna om de bor mindre än 10 mil från varandra.881 de mål som inkommit i undersök­ ningen av underhållsbidrag har resekostnader berörts i ett fall, i detta ”kvittades” yrkande om standardtillägg mot att den bidragsskyldige skulle betala barnets resekostnader Sverige-Frankrike.89 4.1.2 Växelvis boende Det har blivit vanligare att barn med särlevande föräldrar bor lika mycket hos bägge föräldrarna, s.k. växelvis boende.90 Sedan 1998 kan domstol döma till växelvis boende också när en av föräldrarna anser att växelvis boende på grund av t.ex. samarbetssvårigheter, barnets ålder eller andra skäl inte är förenligt med barnets bästa. Växelvis boende innebär att för­ äldrarna måste kunna nå en överenskommelse i alla frågor som rör barnet. Möjlighet att få hjälp av domstol för att lösa konflikter rörande barnet, på annat sätt än genom dom eller beslut om växelboendets upphörande, saknas.s. 12

35.Åsikterna går isär om också frågor rörande barnets ekono­ miska underhåll är sådana att föräldrarna själva måste kunnas. 13

36.68 lösa dem eller om domstol kan utdöma underhållsbidrag vid växelvis boende.91 I många sammanhang, t.ex. av Socialstyrelsen, hävdas att gällande rätt innebär att underhållsbidrag inte kan utdömas vid växelvis boende.92 Istället ska vardera föräldern tillgodose barnens materiella behov under tiden barnet bor hos respek­ tive förälder. Inte minst från advokathåll har framhållits att en sådan inställning leder till oskäliga, rent av stötande resul­ tat. Är skillnaderna stora mellan föräldrarnas ekonomiska omständigheter betyder det att barn får pendla mellan en för­ älder med hög ekonomisk standard och en förälder som lever under knappa ekonomiska förhållande. Särskilt stora kan skillnader i ekonomiska villkor bli för föräldrar där bodelning enligt ÄktB inte sker, så är fallet om föräldrarna inte varit gifta eller om egendomen till största del varit enskild. För att barnets bästa samt barnets rätt till en ekonomisk standard motsvarande föräldrarnas inte ska trädas för när vid växelboende måste således föräldrarna kunna nå en överens­ kommelse om hur de ska tillgodose barnets behov inklusive barnets anspråk på en ekonomisk standard som motsvarar föräldrarnas. Föreligger stora skillnader i föräldrarnas ekono­ miska situation kan det innebära att den mer välbärgade av dem betalar en större andel av kostnaderna för barnet, dvs. mer än hälften, alternativt att ett underhållsbidrag utgår till den mindre välbärgade. Det är emellertid synnerligen oklart om domstol enligt gäl­ lande rätt kan ålägga en välbärgad förälder att mot sin vilja betala underhållsbidrag. Eventuellt kan domstol fastställa ett underhåll enligt 7:6 FB. För att 7:6 FB ska vara tillämpbar krävs dock att det kan visas att en av föräldrarna försummats. 13

37.69s. 14

38.sin underhållsskyldighet, t.ex. genom att inte tillräckligt bidras. 15

39.ekonomiskt när barnet till hälften bor hos en mindre bemed­s. 15

40.lad förälder.93 Praktiker pekar på svårigheterna att fastställas. 15

41.att en förälder vid växelboende försummar sin underhålls­s. 15

42.skyldighet så länge denne tillser att barnet hälften av tidens. 15

43.lever med en hög eller mycket hög ekonomisk standard.s. 15

44.Enligt min mening kräver frågan om underhållsbidrag vids. 15

45.växelboende, åtminstone så länge domstol kan döma till väx­s. 15

46.elvis boende mot en förälders vilja, uttrycklig lagreglering. Ens. 15

47.naturlig utgångspunkt för lagregleringen är att samma princi­s. 15

48.per som ligger till grund för regleringen av underhållsbidrags. 15

49.när barnet stadigvarande bor hos en förälder ska gälla ocksås. 15

50.vid växelboende.94s. 15

51.Här kan noteras att underhållsstöd vid växelboende ärs. 15

52.uttryckligen lagreglerat.95 Underhållsstöd vid växelvis boendes. 15

53.utgår vid underhållsskyldighet för ett barn endast till föräld­s. 15

54.rar med en årsinkomst understigande 172 000 kr. Enligt 8 § 3s. 15

55.st. UsL kan underhållsstöd utgå med högst hälften av 1 173 krs. 15

56.(dvs. 586 kr) per barn och månad till var och en av föräld­s. 15

57.rarna.96 Beloppet reduceras med hälften av vad förälderns. 15

58.skulle ha återbetalat till staten om barnet bott varaktigt hoss. 15

59.den andre föräldern. Underhållsstöd vid växelvis boende kans. 15

60.betraktas som ett extra bidrag, som inte är återbetalningsplik-s. 15

61.tigt för någon av föräldrarna.s. 15

62.Det har också vad gäller skolskjuts ansetts rimligt att dets. 15

63.70 offentliga bär en del av de extrakostnader som växelboende medför. Ett exempel är RÅ 2002:91 enligt vilket en grund­ skolelev som bodde växelvis fick rätt till skolskjuts från bägge sina föräldrar. Däremot är frågan om i vilken omfattning soci­ albidrag, ekonomiskt bistånd enligt SoL, kan utgå vid växel­ vis boende är oklar. Länsrätten i Stockholms län, mål nr 1899-02, 1901-02 har i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen funnit att om föräldrar genom att låta barn bo växelvist och därmed avstå från den eko­ nomiska trygghet som underhållsstödet innebär, så ligger det inte inom socialnämndens ansvarsområde att överta detta försörjningsansvar. Enligt länsrätten har föräldrarna vid växelvis boende ett gemensamt försörjningsansvar för barnet. Härav föl­ jer, enligt länsrätten, att en förälder som ansöker om socialbi­ drag måste kunna visa att den andre föräldern saknar förmåga att bidra till barnets försörjning.97s. 15

...och lämna de rika ifred

1.För det fallet en bidragsskyldig förälder tar sin del av kostna­ derna för barnet enligt schablonberäkningarna, alternativt bidrar till barnets försörjning genom underhållsstödet, ställs endast begränsade krav på att denne ytterligare ska bidra till barnets försörjning. Givet att barnets behov är dividend, dvs. täljare, och den bidragsskyldiges förmåga är en del av såväl nämnare som täljare medför en högre ekonomisk förmåga hos den bidragsskyldige endast en marginellt ökad bidragsskyldighet. Av följande exempel framkommer att skillnad mellan vad en medelinkomsttagare med ett överskott på 8 572 kr per månad och höginkomsttagare med ett överskott på 50 000 kr per månad enligt grundformel ska betala under­s. 16

2.71s. 16

3.stiger 100 kr. Utgångspunkten för de bägge exemplet är atts. 17

4.boförälderns inkomst är medelinkomst för kvinnor.98s. 17

5.medelinkomsts. 17

6.o Ç79s. 17

7.2 134 x ------------------- = 2 022s. 17

8.8 572 + 474s. 17

9.bidragsskyldig med hög förmågas. 17

10.50 000s. 17

11.1 134 x ------------------- = 2114s. 17

12.50 000 + 474s. 17

13.Figur 3s. 17

14.Av figur 3 kan utläsas att skillnaden mellan vad en högin­s. 17

15.komsttagare och en medelinkomsttagare enligt schablon skas. 17

16.betala endast är 92 kr. Vad som däremot påverkar beräk­s. 17

17.ningen av underhållsstöd är förhållandet mellan föräldrarnass. 17

18.respektive inkomster. Är den bidragsskyldiges och boföräld­s. 17

19.erns överskott detsamma reduceras således det underhåll dens. 17

20.bidragsskyldige ska betala högst betydligt. Utgångspunktens. 17

21.72 för följande exempel är att föräldrarnas inkomst utgör medel­ inkomst." lika överskotts. 17

22.4 523 2 134 x ------------------- = 1 067s. 18

23.4 523 + 4 523s. 18

24.Figur 4 Detta exempel visar att för det fallet föräldrarna har samma överskott och det baseras på svensk medelinkomst så under­ stiger underhållsbidrag enligt schablon underhållsstödet. Exemplen bekräftar vidare att barnets behov i allt väsent­ ligt styr beräkningen av vilket belopp som underhållsbidraget fastställs till. För att barn med mer välbärgade föräldrar ska komma i åtnjutande av ett högre underhåll, som medger att barnet kan växa upp med standard liknande föräldrarnas, krävs regelmässigt standardtillägg. De rättsliga förutsättning­ arna för att utdöma standardtillägg är emellertid som fram­ kommit i föregående kapitel oklara. Genomgången av TR-praxis visar att utrymmet för skönsmässiga beräkningar av standardtillägg endast utnyttjas i begränsad omfattning. Tingsrätterna fastställer standartillägg antingen med utgångspunkt i de faktiska utgifter som barnet förmått leda i bevis, alternativt som en kompromiss mellan yrkat och medgivet underhållsbidrag. Istället för att ses som en rättighet för barn med välbeställda föräldrar är behovet av standardtillägg något som barnet måste leda i bevis. Barnets ekonomiska behov relateras inte till barnets bästa och sällan till barnets rätt. Resultatet blir att en välbärgad bidragsskyldig, till skillnad från en med begränsade ekonomiska resurser, har stort förhandlingsutrymme vad gäller omfattningen av hans underhållsskyldighet.s. 18

25.73s. 18