1.Underhållsbidrag till barn beräknas som kvoten av barnets behov och föräldrarnas förmåga. Ett första steg vid beräk ningen av underhållsbidrag är att fastställa barnets behov av ekonomiskt underhåll. Här är den av Socialstyrelsen fram tagna schablonen för beräkningen av underhållsbidrag av största vikt, eller som det uttrycks av Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93:45 ”Socialstyrelsen har ... arbetat fram detaljerade riktlinjer för hur man räknar ut underhållsbidrag till barn. De finns intagna i publikationen ”Underhållsbidrag till barn, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6”. De allmänna råden - som till stora delar bygger på uttalanden i förarbetena till 1979 års underhållsreform - är inte bindande; fråga är om råd och rekommen dationer. De vänder sig i första hand till de tjänstemän i kommu nerna som medverkar vid fastställande av underhållsbidrag. Råden har emellertid fått ett stort genomslag och detta även i domstolspraxis.” Undersökningen av 2004 års domar bekräftar de allmänna rå dens fortsatta användning vid domstolarna. Socialstyrelsens schablon åberopas i samtliga fall där domstol fastställt eller jämkat underhållsbidrag. Barns behov enligt FB:s schablon ut görs beroende av dess ålder av 65-80-95 procent av prisbas belopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring (AFL),s. 3
2.41s. 3
3.dvs. 2 134 kr, 2 627 kr och 3 119 kr per månad.46 Till dessas. 4
4.belopp läggs utgifter för barnomsorg, vanligen motsvarandes. 4
5.maxtaxan, vilket år 2005 är 1 260 kr för ett barn och heltids-s. 4
6.tillsyn. Eventuellt görs avdrag för måltider utanför hemmets. 4
7.med 394 kr. Efter avdrag för barnbidrag, förlängt barnbidrags. 4
8.respektive studielån kan det belopp som enligt schablon skas. 4
9.fördelas mellan föräldrarna fastställas enligt följande upps. 4
10.ställning.s. 4
11.0-6 år = 2 134 - 950= 1 184 krs. 4
12.+ 1 26047 = 2 444 krs. 4
13.7-12år = 2 627 - 950= 1 677 krs. 4
14.+ 84048= 2 517 krs. 4
15.13-16 år= 3 119-950= 2 169 krs. 4
16.16-> = 3 119-791= 2 328 kr Figur 1 Dessa belopp anses alltså enligt FB och Socialstyrelsen utgör en rimlig standard för barn. Vad som utgör en rimlig ekono misk levnadsstandard för barn är dock inte fastslaget en gång för alla. Tvärtom fastställs barns ekonomiska behov, som kommer att utvecklas i det följande, enligt olika principer beroende på vilket rättsområde som är aktuellt. Det medför att de belopp som anses behövas för att försörja barnet varie rar. Exempelvis anses barnet grundbehov vara lägre när underhållsbidrag ska fastställas enligt kap. 7 FB än när det beräknas enligt UsL.s. 4
17.Också om perspektivet begränsas till ett rättsområde, underhållsbidrag till barn enligt FB, kan skilda utgångspunks. 4
18.42 ter för bestämmandet av barns ekonomiska behov skönjas. Enkelt uttryckt handlar ställningstagandet om barn med en eller två välbärgade föräldrar generellt ska ha rätt till högre underhållsbidrag än barn vars föräldrar har mer begränsade ekonomiska resurser. I lagmotiven till 7 kap. FB presenteras två delvis motsägelsefulla svar på frågan om hur ett skäligt belopp för underhållsbidrag ska fastställas. A den ena sidan anförs att underhållsbidrag ska beräknas med utgångspunkt i barnets generella, schabloniserade behov utan att dessa behov relateras till föräldrarnas standard, å den andra sidan fram hålls att barnet kan göra anspråk på samma ekonomiska standard som föräldrarna.49 De bägge perspektiven kan kopplas samman på så sätt att en hög ekonomisk standard hos en eller bägge föräldrarna innebär att barnet har rätt att få mindre angelägna behov tillgodosedda.50 Den första princi pen bygger på tanken att det enskilda barnets behov fastställs och ligger till grund för beräkningen av underhållet. Den senare tanken implicerar att ett enskilt barns behov av under håll på en viss nivå inte behöver kunna drivas i bevis utan att större vikt kan läggas vid föräldrarnas ekonomiska förmåga som sådan.51s. 4
Barnets egna tillgångar och sociala förmåner
1.När underhållsbidrag bestäms ska hänsyn tas till barnets egna tillgångar och sociala förmåner. Den av barnets sociala för måner som tydligast påverkar beräkningen av underhållsbi drag är det allmänna barnbidraget. Det allmänna barnbidras. 5
2.43 get utgår för närvarande med 950 kr per månad till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Från kvartalet därefter utgår studiestöd med samma belopp under den tid som barnet stu derar heltid. Går barnet på gymnasiet anses det vara 10 månader per år. Det innebär att barnets sociala förmåner minskar med 15 procent när barnet fyllt 16 år och utslaget på ett år utgör 791 kr per månad. Denna minskning är inte något som diskuteras i samband med fastställande av underhållsbi drag enligt 7 kap. FB i förarbeten, allmänna råd, etc. Inte hel ler beaktas den alltid av TR.s. 5
3.I Linköping TR T 3665-03 rörande jämkning av underhållsbis. 6
4.drag antogs det 16-åriga barnets sociala förmåner vara 950 krs. 6
5.per månad (och inte 791 kr). Ingen av parterna hade något juris. 6
6.diskt ombud. Målet initierades av den bidragsskyldige. Dennes. 6
7.begärde jämkning av underhållsbidrag från 2 000 kr till 1 173s. 6
8.kr. Mot bakgrund av att den bidragsskyldige var arbetslös sedans. 6
9.tio månader, med en månadsnettoinkomst om 9 996 kr medgavss. 6
10.jämkning. Boförälderns bruttoinkomst uppgavs till 18 100 kr.52 Av TR:s avgörande framgår inte om det var parterna som uppgivit barnets sociala förmåner till ett för lågt belopp. Är så fallet följer av underhållsbidragets i princip dispositiva natur att domstolen inte har något ansvar för att kontrollera parter nas uppgifter. Av domskälen framgår emellertid att TR i brist på närmare utredning utgått från att det 16-åriga barnets ”be hov uppgår till 3 111 kr per månad, dvs. Socialstyrelsens schablonbelopp för år 2004. Från detta belopp skall dras bar nets sociala förmåner, dvs. 950 kr”.53s. 6
11.Frågan om vilken betydelse barns inkomst av kapital ska ges vid beräkningen av barnets behov av underhållsbidrag enligt FB har prövats av HD.s. 6
12.44 I NJA 1996 s. 134 fann HD i mål om bestämmande av under hållsbidrag, inklusive standardtillägg, att frågan om i vilken omfattning ett barns egna tillgångar ska beaktas vid bestäm mandet av förälders underhållsskyldighet bör avgöras efter jäm förelser mellan barnets och de underhållsskyldiga föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Ju högre överskott föräldrarna har desto mindre berättigade är kraven på att barnet ska bidra. En jämförelse bör också göras mellan de berördas ekonomiska för hållanden samt av vad tillgångarna består av. Om det inte före ligger en påtaglig obalans mellan de berördas ekonomiska för hållanden bör det inte komma i fråga att vid bestämningen av underhållsbidragets storlek beakta barnets förmögenhet annat än när den är mycket stort. Däremot kan avdrag göras för bar nets inkomster av kapital.s. 6
Olika behov i skilda sammanhang
1.Som antytts beräknas kostnaderna för ett barn på olika sätt i skilda samband. Enligt Konsumentverkets beräkning av skä lig levnadsnivå är de individuella kostnaderna för barn år 2005, exempelvis 2 570 kr i månad för 15-18 åringar, till det kommer gemensamma hushållskostnader som i ett tvåpersonshushåll beräknas till 1 490 kr per månad, dvs. 745 per person. Kostnaden för ett barn enligt skälig levnadsnivå blir därmed 3 315 kr per månad exklusive boendekostnader.54 Riksnormen för bistånd enligt SoL är för barn maximalt 2 400 kr per månad samt del i gemensamma hushållskostna der med högst 435 kr/månad, dvs. 2 835 kr per månad. Note ras kan att riksnormen för bistånd enligt SoL är att betrakta som en miniminivå, och därmed en lägsta godtagbara inkomstnivå under en begränsad tid. Också Konsumentver kets beräkning av skälig levnadsnivå tar sikte på en relativt begränsad materiell standard. Det kan illustreras av att vad som betecknas som baskonsumtionsnivån för barn, som är inriktad på livsförhållanden i stort och innehåller fler budgets. 7
2.45 poster än skälig levnadsnivå, redan år 2000 beräknades till 3 352 kr månad.55 3.2.1 Underhållsstöd - lågt Enligt de beräkningar som redogörs för i SOU 2003:42 ”Ett reformerat underhållsstöd” kunde den genomsnittliga kost naden för barn och ungdomar i åldern 0-18 år beräknas till 2 939 kr per månad för år 2002.56 Det är ett belopp som lig ger över riksnormen för försörjningsstöd enligt SoL, men under skälig levnadsnivå enligt Konsumentverkets beräk ningar. Görs avdrag för barnbidrag eller studiebidrag från belopp 2 939 kr kan barns behov enligt utredningen faststäl las till 1 989 kr per månad.57 Hälften av detta belopp är enligt utredningen 995 kr (för barn med studiebidrag rätteligen 1 074 kr). Utredningen avstår från att föreslå en generell sänkning av underhållstödet, vilket utgår med 1 173 kr per månad och har legat på samma nivå sedan det infördes år 1996. Det innebär att man håller fast vid att normalkostna den för ett barn när underhållsstöd fastställs kan beräknas till 3 296 kr per månad. Genom att utgå från 3 296 kr per månad som den normalkostnad som minus barnbidraget ska fördelas mellan föräldrarna finner utredning att underhållsstödet över stiger vad man betecknar som normalkostnad för ett barn med 357 kr per månad.s. 7
3.46 I relation till prisbasbeloppet har dock underhållsstödet sjunkit sedan införandet. När UsL trädde i kraft utgjorde underhållsstödet 40 procent av prisbasbeloppet, numera mot svarar underhållsstödet cirka 30 procent av prisbasbeloppet. För att underhållsstödet år 2002 skulle utgöra 40 procent av prisbasbeloppet så skulle det behöva uppgå till 1263 kr, dvs. en ökning med 90 kr per månad. En höjning av beloppet med hän visning till inflationen avvisades i utredningen ”Ett reformerat underhållsstöd”.58 Som skäl härför anförde utredningen dels att den höjning av barnbidraget som gjorts inom ramen av den generella familjepolitiken innebär att underhållstödet tillsam mans med barnbidraget år 2002 utgjorde 67,2 procent av pris basbeloppet vilket utgör en ökning med 1,6 procent jämfört med år 1994 då underhållstödet och barnbidraget tillsammans motsvarade 65,6 procent av prisbasbeloppet. Vidare anförs att maxtaxereformen för barn i barnomsorg inneburit en ekono misk avlastning för många boföräldrar.59 Genom hänvisningen till den generella ekonomiska familjepolitiken och till att de ekonomiska transaktionerna, genom höjt barnbidrag och maxtaxa, till barnfamiljer i allmänhet ökat förstärks bilden av ”den separerade kärnfamiljen”. 3.2.2 Underhållsbidrag - lägre När underhållbidrag enligt 7 kap. FB beräknas bestäms alltså vanligen barns normalbehov med hjälp av schablonbelopp framtagna av Socialstyrelsen. Anmärkningsvärt nog fastställs barns behov till lägre belopp när underhållsbidrag till barn fastställs enligt 7 kap. FB än när barns behov av underhålls stöd beräknas. Som framkommit är normalbeloppen per månad för ett barn i åldern 0-6 år 65 procent av prisbasbe loppet enligt AFL, dvs. 2 134 kr. För ett barn i åldern 7-12 år beräknas normalbeloppet som 80 procent av prisbasbeloppet,s. 8
4.47 dvs. 2 627 kr. För barn från 13 år och uppåt beräknas nor malbeloppet som 95 procent av prisbasbeloppet, dvs. 3 119 kr. Till dessa belopp läggs de faktiska kostnaderna för barn omsorg medan avdrag görs för barnbidrag och vissa av bar nets inkomster.s. 9
5.Tillämpningen av Socialstyrelsens schabloner innebär att barns behov fastställs till belopp som understiger eller kraftigt understiger vad som anses vara barns behov enlig UsL. För vissa åldersgrupper tangeras socialbidragsnivå. Det kan note ras att Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen - 93 redan år 1995 ansåg att schablonbeloppen för beräknan det av barns behov var för låga och borde höjas. Förslaget har inte lett till åtgärd.60s. 10
6.De skilda beloppen för beräkning av barns behov enligt 7 kap. FB, riksnorm för försörjningsstöd samt enligt UsL fram går av följande uppställning. Härav framgår även skillnaden mellan de olika beloppen.s. 10
7.48 Barns behov enligt riksnorm för försörjningsstöd 200561 jäm fört med schablon62 för beräkning av underhållsbidrag 2005 samt underhållsstöd Riksnorm Schablon UsLSkillnad Skillnad försörjningsför underriksnormunderhålls stödhållsbidrag- underhållsbidrag - UsLs. 10
8.bidrag 0-1 år0-6 år0-18 år0-1 år0-6 år 1 875 kr2 134 kr3 296 kr+ 259 kr- 1162 kr 1-2 år1-2 år 2 075 kr+ 59 kr 3 år3 år 1 766 kr+ 368 kr 4-6 år4-6 år 2 065 kr+ 69 kr 7-10 år7-12 år7-10 år7-12 år 2 2752 627 kr+ 352 kr- 669 krs. 11
9.11-13 års. 11
10.+ 72 kr 11-14 år13 år uppåt13-14 år13 år uppåt 2 555 kr3 119 kr+ 564 kr- 177 kr 15-18 år15-18 år 2 835 kr+ 284 krs. 11
11.0-18 år0-18 års. 11
12.+ 253 kr- 666 kr Av uppställningen framkommer att barns behov enligt Social styrelsens schablon för beräknande av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB understiger vad som uppfattas som barns behov enligt UsL med 1 162 kr till 177 kr per månad beroende pås. 11
13.49 barnets ålder. Utslaget på hela barndomen anses barns behov av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB understiga dess behov enligt UsL med 666 kr per månad. Beräknas barnets behov av underhållsbidrag enligt FB med hänsyn tagen till barnomsorg enligt maxtaxans 1 260 kr överstiger det schabloniserade beloppet för barn mellan 0 och 6 år underhållstödet med 98 kr. Från detta belopp kan dock enligt schablon dras kostnader för måltider med 394 kr vilket medför att de schabloniserade beloppet understiger barnets behov beräknat enligt UsL med 492 kr.s. 11
14.I snitt överstiger barnets behov enligt 7 kap. FB dess behov enligt riksnormen för försörjningsstöd enligt SoL med endast 253 kr, för vissa åldersgrupper är skillnaden så liten som 59 kr. Här kan åter erinras om att underhållsbidrag till barn definitionsmässigt utgår under långa perioder medan socialbidrag är tänkt som en nödåtgärd under en begränsad tid vilket anses motivera att beloppsgränserna för socialbidrag sätts lågt. 3.2.3 Särskilda behov Barnets behov av underhållsbidrag kan även beräknas diskre tionärt och ett annat belopp än schablonbeloppet kan fast ställas om barnet har särskilda behov, t.ex. av medicinsk vård. Med hänvisning till föregående avsnitt är det viktigt att notera att åberopande av särskilda behov inte kan ses som ett generellt korrigeringsmedel för att komma till rätta med de låga schablonberäkningarna av barnets behov. Fråga är istäl let om utgifter som enligt Socialstyrelsen ligger utanför scha blonen, dvs. ej kostnader för livsmedel, förbrukningsvaror, hälso- och hygienartiklar, kläder och skor, leksaker och fri tidsartiklar, husgeråd och inventarier, TV och radio, repara tioner m.m. hushållsel, försäkringar och fickpengar. Utgångs punkten vid fastställande av särskilda behov är de faktiska extrakostnaderna för barnet. Också en förälders inkomst bortfall kan beaktas som en del av de faktiska kostnaderna för barnet. Så skedde i NJA 1995 s. 297.s. 12
15.50s. 12
16.I NJA 1995 s. 297 fann HD att en boförälders inkomstbortfall,s. 13
17.till följd av att hon måste avstå från förvärvsarbete för att tas. 13
18.hand om barnet, i skälig omfattning kan räknas in i det belopps. 13
19.som motsvarar barnets särskilda behov. HD underströk att dets. 13
20.är förälderns inkomstbortfall, inte dennes levnadskostnader,s. 13
21.som den underhållsskyldige ska bidra till. I det aktuella fallets. 13
22.fann HD det inte vara visat att vårdnadshavaren, som studes. 13
23.rade, hade inkomstbortfall för vård av barnet. I tre av de 14 TR-domar meddelade efter prövning av sakfrå gan som inkommit i undersökningen av 2004 års domar och beslut om underhållsbidrag till barn yrkade barnet att under hållsbidraget skulle fastställas med hänsyn till dess särskilda behov.63 I två av målen medgavs att barnets behov av under hållsbidrag fastställdes med hänsyn till åberopade särskilda behov.64 I bägge målen motiverades barnens särskilda behov av medicinska diagnoser.s. 13
24.I Sollentuna TR T 965-03, rörande jämkning av avtal enligt vils. 13
25.ket underhåll skulle utgå med 300 kr, åberopades läkarutlåtans. 13
26.den, intyg av specialpedagog avseende dataprogram för läs- ochs. 13
27.skrivsvårigheter, behov av fotbäddar och ishockeykostnader.s. 13
28.Underhållsbidrag fastställdes till 1 700 kr per månad, 3 000 krs. 13
29.var yrkat och 1 173 kr medgivet. Den bidragsskyldiges bruttos. 13
30.månadsinkomst uppgick till 17 100 kr och boförälderns tills. 13
31.13 398 kr. Föräldrarna var endast underhållsskyldiga för dets. 13
32.aktuella barnet.s. 13
33.I Tierps TR T 326-03 motiverades barnets särskilda behov avs. 13
34.hans behov av medicin och idrottsaktiviteter. Underhåll fasts. 13
35.ställdes till 1 820 kr per månad i enlighet med barnets yrkande.s. 13
36.Den bidragsskyldiges bruttoinkomst uppgick till 21 580 kr pers. 13
37.månad. Boförälderns bruttomånadsinkomst uppgick till 10 530s. 13
38.kr. Gemensamt för de bägge avgörandena är att barnets särskilda behov under processen kunde föras i bevis dels genom utlås. 13
39.51 tande från vårdpersonal, dels genom kvitton på faktiska utgif ter.s. 13
Standardtillägg - en rättighet
1.Är en eller bägge av barnets föräldrar välbärgade kan s.k. standardtillägg utan en direkt koppling till barnets behov utgå. Standardtillägg motiveras generellt av att frågan om barnets totala underhållsbehov enligt lagmotiven inte ska ses som fristående från föräldrarnas ekonomiska förhållanden.65 Det övergripande syftet med standardtillägg är att barnet ska kunna leva på en likartad ekonomisk nivå som föräldrarna.66 Med lagrådets ord innebär en god ekonomi hos någon av för äldrarna att barnets samlade anspråk på sin uppväxtmiljö ökar.67 Av motiven följer alltså att standardtillägg kan ses som en rättighet för barnet. Annorlunda uttryckt innebär det att ett barn med en välbärgad förälder kan göra anspråk på en högre ekonomisk levnadsstandard än ett barn med mindre välbärgade föräldrar. Delvist motsägelsefullt har standardtilllägget också relaterats till barnets behov. Det har då anförts att tillägget innebär att barnet har rätt att även få mindre angelägna behov tillgodosedda.68 Att barnet har principiell rätt till en likartad standard som föräldrarna har slagits fast av HD. Beloppsmässigt är dock domstolarna återhållsamma vad gäller beviljandet av standartillägg. Den restriktiva linjen följer HD:s ställningstagande i NJA 1985 s. 781.s. 14
2.I NJA 1985 s. 781 gjordes gällande att barnet var vant vid ens. 14
3.god standard vad gäller fritidsaktiviteter, resor m.m. Då dens. 14
4.52s. 14
5.bidragsskyldige hade ett betydande överskott och förmögenhets. 15
6.fann TR att ett standardtillägg skulle utgå med 300 kr pers. 15
7.månad. Den bidragsskyldige överklagade och anförde att hanss. 15
8.förmögenhetsförhållanden utvecklats negativt, att kostnader förs. 15
9.barnomsorg pga. barnets ålder inte skulle beaktas och att boförs. 15
10.äldern var gift med en man med goda inkomster. HovR fann atts. 15
11.standardtillägg inte skulle utgå. HD konstaterade däremot, i liks. 15
12.het med lagmotiven, att barn efter en glidande skala kan göras. 15
13.anspråk på en högre standard ju bättre ställt föräldrarna hars. 15
14.det. Inte heller en god ekonomi hos boförälder hindrar atts. 15
15.underhållsbidraget räknas upp men dämpar barnets anspråk pås. 15
16.den bidragsskyldige. Med hänvisning till den bidragsskyldigess. 15
17.ekonomi och att barnet som tonåring hade ökade anspråk på sins. 15
18.uppväxt miljö fann HD att standartillägg skulle utgå. Beloppets. 15
19.300 kr fastställdes med hänsyn tagen till boförälderns ekonomis. 15
20.samt den bidragsskyldiges umgänge med barnet. NJA 1995 s. 297 rörde dels frågan om vårdnadshavarens in komstbortfall pga. vård av barn var att se som en del av bar nets behov (se ovan 3.2.4), dels fråga om standardtillägg.s. 15
21.I NJA 1995 s. 297 yrkades standardtillägg för en treårings räks. 15
22.ning. Stora skillnader förelåg i föräldrarnas ekonomiska förhåls. 15
23.landen. Den bidragsskyldige anförde bl.a. att föräldrarna intes. 15
24.bott tillsammans och att barnet därför aldrig hunnit vänja sigs. 15
25.vid någon standard som skulle motivera ett standardtillägg.s. 15
26.Med hänvisning till NJA 1985 s. 781 konstaterade HD atts. 15
27.utgångspunkten för bedömning av standardtillägg är att barnets. 15
28.ska ha ett så stort standardtillägg att dess standard är likartads. 15
29.som den bidragsskyldiges. Barnet måste dock på ett rimligt sätts. 15
30.kunna tillgodogöra sig underhållet. Också med hänsyn tagen tills. 15
31.barnets ålder fann HD att standardtillägg skulle utgå. Unders. 15
32.hållsbidraget fastställdes till 2 500 kr i månaden. I NJA 1996 s. 134 var fråga om betydelsen av barnets egna tillgångar. (Se ovan 3.1.)s. 15
33.I NJA 1996 s. 134 hade såväl barn som föräldrar mycket gods. 15
34.ekonomi. Boförälderns överskott beräknades till 17 140 kr ochs. 15
35.den bidragsskyldiges till 6 427 kr per månad. De bägge barnens. 15
36.hade kapitalinkomster på cirka 500 kr i månaden. HovR, till vils. 15
37.kens bedömning HD anslöt sig, fann att barnen som bägge var is. 15
38.tonåren hade behov av ett standardtillägg utöver schablonbes. 15
39.53s. 15
40.loppet motsvarande 1 500 kr per månad. Från det beloppet gjors. 16
41.des avdrag för barnbidrag/studiebidrag samt barnens inkomster.s. 16
42.Beloppet fördelades därefter proportionerligt mellan förälds. 16
43.rarna. Standartillägg yrkades i sju, dvs. hälften, av de fjorton på ma teriella grunder avgjorda mål som inkommit i undersökningen av 2004 års tingsrättsdomar. Standardtillägg utdömdes ej i ett av målen, ”kvittades” mot resekostnader i ett mål och utdöm des med varierande belopp i fem av målen.s. 16
44.I Borås TR T 2870-02 fastställdes underhållsbidraget till 2 300s. 16
45.kr. Moderns överskott var 3 200 kr, den bidragsskyldige fadernss. 16
46.10 180 kr. Det 12-åriga barnets normalbehov enligt schablons. 16
47.beräknades till 1 670 kr efter avdrag för barnbidrag. Barnets. 16
48.yrkade att underhållsbidrag skulle utgå med 3 000 kr pers. 16
49.månad. Den bidragsskyldige medgav 1 252 kr med motives. 16
50.ringen att barnet inte hade behov av standardtillägg. TR fann atts. 16
51.barnets levnadsnivå före föräldrarnas separation och fadernss. 16
52.inkomster motiverade att standardtillägg skulle utgå. Fadernss. 16
53.inkomster utgjorde 80 procent av föräldrarnas samlade förs. 16
54.måga. Beräknat på barnets grundbehov skulle detta leda till etts. 16
55.underhållsbidrag på 1 336 kr. TR medgav också standartillägg.s. 16
56.Underhållsbidrag fastställdes därmed till sammantaget 2 300 kr.s. 16
57.Beloppet 2 300 kr fastställdes diskretionärt och motiveradess. 16
58.inte. Parterna bar sina egna rättegångskostnader. Huvudfrågan i Borås TR T 2870-02 var hur den bidragsskyldiges inkomster skulle beräknas. (Se nedan 4.1.) Det kan för klara det begränsade utrymmet som frågan om barnets behov gavs. I två avgöranden från Enköping TR respektive Göteborg TR diskuteras däremot barnens utgifter i detalj.s. 16
59.I Enköpings TR T 426-03 fördes en detaljerad diskussion om des. 16
60.två tonåriga flickornas behov av standardtillägg. Yrkandens. 16
61.framställdes med varierande belopp för tre tidsperioder.s. 16
62.Yrkande om kontinuerligt underhåll uppgick till 2 000 kr pers. 16
63.barn och månad. Medgivet underhållsbidrag var 1 471 kr. Särs. 16
64.skilt diskuterar parterna de månatliga kostnaderna på 3 000 krs. 16
65.för den ponny som föräldrarna tillsammans gett barnen. Rättens. 16
66.anför att standartillägg främst är avhängigt den bidragsskyldi-s. 16
67.ges ekonomi, inte de konkreta utgifterna, givet att barnen visats. 16
68.54s. 16
69.att de har förmåga att tillgodogöra sig ett standardtillägg. Dens. 17
70.bidragsskyldige bedöms ha ett överskott på drygt 8 000 kr.s. 17
71.Boförälderns framtida överskott bedömdes vara 2 970 kr. Pga.s. 17
72.av barnens varierande utgifter samt boförälderns varierandes. 17
73.inkomster fastställdes underhållsbidrag för fyra skilda perioder.s. 17
74.Domstolen fann att standardtillägg om 300 kr per månad ochs. 17
75.barn ska utgå för en av dessa perioder, totalt 2 300 kr per barn.s. 17
76.Yrkat underhållsbidrag för denna period var 2 500 kr, medgivets. 17
77.1 825 kr. Domslutet är svårförenligt med rättens konstaterande att standardtillägg är avhängigt den bidragsskyldiges ekonomi då dennes inkomster i allt väsentligt är desamma medan barnets utgifter (pga. försäljning av ponnyn) liksom boförälderns in komster pga. sjukskrivning varierar. Också i Göteborgs TR T 10371-02, lades stor vikt vid barnens faktiska utgifter.s. 17
78.Göteborgs TR T 10371-02 fastställs underhållsbidrag till 2 915s. 17
79.kr respektive 3 477 kr per månad för flickor födda 1985 ochs. 17
80.1981. Barnen yrkade underhållsbidrag på 3 970 kr respektives. 17
81.5 090 kr. Den bidragsskyldige fadern medgav 2 500 kr per barn.s. 17
82.Den bidragsskyldiges överskott fastställdes till åtminstones. 17
83.50 000 kr per månad. Också boföräldern hade en god ekonomi.s. 17
84.Barnen anförde att de före föräldrarnas separation var vana vids. 17
85.en synnerligen hög standard. De motiverade ett standardtilläggs. 17
86.med utgångspunkt i utgifter för fickpengar, telefonkort, mopeds. 17
87.samt hyreskostnader för häst. TR fann att de åberopade utgifs. 17
88.terna speglade barnens ekonomiska standard före föräldrarnass. 17
89.separation medan standardtillägg fastställs med utgångspunkt is. 17
90.föräldrarnas aktuella ekonomisk förhållanden. Standartilläggs. 17
91.fastställdes diskretionärt till cirka hälften av de av barnen åbes. 17
92.ropade kostnaderna. I avgörandet gjordes inte en proportionering av de av barnen åberopade kostnaderna i förhållande till respektive förälders ekonomiska situation. Det kan eventuellt förklaras av att rättten såg de av barnen åberopade utgifterna som ”väl tilltagna”. Också i följande avgörande från Växjö TR ledde den diskre tionära prövning till att underhållsbidrag fastställdes till hälf ten av skillnaden mellan yrkat respektive medgivet under hållsbidrag.s. 17
93.55s. 17
94.1 Växjö TR T 666-03 yrkade var och en av de två barnen, föddas. 1
95.1992 respektive 1995 underhållsbidrag med 4 500 kr. Dens. 1
96.bidragsskyldige fadern medgav 3 000 kr per barn. TR fann efters. 1
97.en skälighetsbedömning av normalbehov, föräldrarnas ekonos. 1
98.miska förmåga, de ekonomiska förhållanden som barnen tidis. 1
99.gare levt under inklusive möjligheten att utöva kostnadskräs. 1
100.vande fritidsaktiviteter att underhållsbidrag skulle utgå meds. 1
101.3 750 kr, dvs. en kompromiss emellan yrkat och medgivets. 1
102.underhållsbidrag. Även Örebro TR har fastställt standardbidrag diskretionärt till vad TR betecknat som ”ett icke oväsentligt standardtilllägg”.s. 1
103.Örebro TR T 2316-04 bestämde underhållsbidrag till 2 000 krs. 1
104.för ett barn fött 2003, som yrkat 3 000 kr per månad. 1 200 krs. 1
105.var medgivet. Boförälderns månadsinkomst uppgick till cirkas. 1
106.27 000 kr och den bidragsskyldige faderns till 39 000 kr. Bo förs. 1
107.äldern hade ytterligare två barn som bodde hos henne. Dens. 1
108.bidragsskyldige var underhållsskyldig mot sammantaget tres. 1
109.barn. Med argumentet att barn efter en glidande skala har rätts. 1
110.till standardtillägg fastställde TR underhållsbidraget diskretios. 1
111.närt. Stockholm TR har i ett mål ”kvittat” standardtillägg mot resekostnader.s. 1
112.I Stockholms TR T 2470-03 valde Stockholms TR istället för atts. 1
113.ålägga den bidragsskyldige att betala standardtillägg att intes. 1
114.bifalla dennes yrkande om fördelning av resekostnader för bars. 1
115.nets umgänge i Frankrike. Vidare förutsatte TR att den bidrags-s. 1
116.skyldiges förhållandevis goda ekonomi skulle komma barnet tills. 1
117.del i samband med umgänget. Endast ett mål var ”felstämt” i den bemärkelsen att standartillägg inte medgavs.s. 1
118.I Malmö TR T 6659-03 medgavs inte standartillägg med hänviss. 1
119.ning till den bidragsskyldiges ekonomiska förhållanden. Hans. 1
120.var sjukpensionär på halvtid med en bruttomånadsinkomst pås. 1
121.22 500 kr. Boförälderns månadsinkomst uppgick till 25 000 kr,s. 1
122.hon var försörjningsskyldig mot ytterligare ett barn. Faderns. 1
123.medgav att betala 1 173 kr i underhållsbidrag. Yrkat unders. 1
124.56s. 1
125.hållsbidrag var 3 330 kr. Underhållsbidrag fastställdes enligts. 2
126.schablon till 2 000 kr. Sammantaget är det svårt att i TR praxis finna en enhetlig linje i de diskretionära ställningstaganden som ligger till grund för bedömningen av vad som är ett skäligt standardtillägg. Flera av avgörandena ger dock intryck av att rätten gjort en kompro miss mellan yrkat och medgivet underhåll. Påtaglig är även den detaljerade argumentationen rörande barnets faktiska utgifter.s. 2
Sammanfattande kommentar
1.Vid en jämförelse mellan de skilda belopp som barn anses ha behov av för sin försörjning framkommer att de schabloner som ligger till grund för beräknandet av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB är låga. För vissa åldersgrupper tangeras soci albidraget. Enligt FB:s schablon uppgår barns behov bero ende av dess ålder till 65 procent, 80 procent eller 95 procent av prisbasbelopp, dvs. 2 134 kr, 2 627 kr respektive 3 119 kr per månad år 2005. Till dessa belopp läggs regelmässigt kost nader för eventuell barnomsorg som enligt maxtaxan uppgår till 1 260 kr, eventuellt minus utgifter för måltider. Barns schabloniserade behov av underhållsbidrag enligt FB under stiger för samtliga åldersgrupper de 3 296 kr per månad som barns behov vid beräkning av underhållsstöd bedöms uppgå till. Det betyder att uppfattningen att underhållsstöd enligt UsL skulle utgöra en miniminivå i relation till FB:s nivå för underhåll kraftigt kan ifrågasättas. Den kan rent av betraktas som felaktig. Barnets behov utgör en del av dividenden (täljaren) vid beräkning av underhållsbidrag och ger därmed - till skillnad från föräldrarnas förmåga - ramen för kvotens, dvs. under hållsbidragets, storlek. För att underhållsbidrag ska beräknas till belopp som med någon marginal överstiger underhållsstö det samt speglar en mer välbärgad förälders levnadsstandard förutsätts att barnet regelmässigt medges ett diskretionärt beräknat standardtillägg eller att dess behov av underhållsbi drag fastställs med hänsyn till särskilda behov. Av tingsrätts-s. 2
2.57 praxis framkommer att barnets schabloniserade normalbehov styr fastställandet av underhållsbidrag. Principen att barn ska ha rätt att växa upp med en liknande ekonomisk standard som föräldrarna, aktualiseras till vis del i samband med beräkning av standardbidrag. Standardtillägg var yrkat i sju och särskilda behov åbero pade i tre av de fjorton mål som avgjorts efter prövning i sak enligt undersökningen av 2004 års domar. Vad gäller sär skilda behov godtog rätten den omfattande bevisning rörande barnets specifika utgifter som åberopats i två av fallen. Vad däremot gäller standardtillägg har dessa fastställt diskretio närt utan tydlig grund i barnets utgifter eller förälders för måga. Ofta krävs dock, också vid fastställandet av standard tillägg, att barnet ska kunna visa att det har en hög konsumtionsnivå och dito levnadsstandard som etablerats med den bidragsskyldiges goda minne. Vad gäller de frågor som ställs i denna undersökning kan konstateras att barnets möjlighet att få utdömt ett underhålls bidrag överstigande normen ofta, om än inte alltid, förut sätter att dess särskilda behov beaktas eller standardtillägg medges. I den mån någon gemensam linje vad gäller standard tillägg kan utläsas förefaller - vid sidan av att barnet, i mot satts till vad som stipuleras i FB:s förarbeten, bör kunna driva sina behov av standardtillägg i bevis - en vanlig och för dom stolen bekväm metod för fastställande av standartillägg vara en kompromiss mellan yrkat och medgivet underhåll. Barnets ekonomiska behov relateras inte till barnets bästa eller bar nets rätt.s. 2
3.58s. 3