rättsprocess

Ett självreglerande system

1.Svensk barnrätt är till stora delar utformad som ett självregle­ rande system. Det betyder att rättsordningen ger vissa grund­ läggande regler för tvistehantering vid domstol men lämnar ett stort utrymme åt rättssubjekten - vanligen föräldrarna - att självständigt reglera barnets personliga och ekonomiska förhållanden.21 Betoningen av föräldrars samarbete rörande sina barn efter en separation har ökat efter den 1 december 1997 och den 1 oktober 1998. Möjligheten att få rättshjälp i tvister rörande barnfrågor begränsades då och 6 kap. FB om vårdnad, boende och umgänge ändrades i syfte att föra bort föräldrars tvister om barn från domstolarna. Föräldrar upp­ muntras istället att med hjälp av samarbetssamtal söka nå utomrättsliga överenskommelser om barnen.22 För det fallet föräldrarna inte kan komma överens kan ett visst skydd för barnet framdrivas på rättslig väg. Ett exempel är domstols möjlighet att på yrkande av barn eller bidragsskyldig förälder fastställa och jämka underhållsbidrag till barn enligt 7 kap. FB.s. 2

2.24s. 2

Socialstyrelsens verksamhet - i skuggan av rättskipning

1.Förutom allmän domstol finns i Sverige ingen offentlig insti­ tution som har till uppgift att bistå barn och föräldrar vid fastställande av underhållsbidrag. Det kan tolkas som att för­ handling om underhållsbidrag för barn enligt formeln barnets behov gånger den underhållsskyldiges förmåga delat med för­ äldrarnas samlade förmåga betraktas som föräldrarnas ensak, och inte en aspekt av barnets bästa för vilken samhället har ett övergripande ansvar.23 Ett sådant synsätt kan förefalla djärvt mot bakgrund av det svenska åtagandet att implemen­ ted barnkonventionen och barnets bästa.24 Det kan dock för­ klaras av möjligheten att driva en rättsprocess om underhålls­ bidrag, liksom av att barnets minimibehov tillgodoses genom den generella ekonomiska familjepolitiken och vad särskilt gäller barn med separerade föräldrar genom underhållsstödet. (Se ovan 1.2.2.) Oaktat att inget offentligt organ har i uppdrag att bistå en­ skilda barn och föräldrar i samband med avtal om umgängesbidrag fyller Socialstyrelsen vissa funktioner i samband med fastställande av underhåll. Via sin hemsida tillhandahåller Socialstyrelsen information om underhållsbidrag. Det är också Socialstyrelsen som med stöd av lagförarbeten har tagit fram de schablonbelopp som ligger till grund för beräkningen av barns behov när underhållsbidrag fastställs.25 (Se vidare kapitel 3). Det informationsmaterial Socialstyrelsen tillhandahåller är viktigt om inte annat för att det vid sidan av Domstolsverketss. 3

2.25 mer knapphändiga information26 är det enda auktoritativa material om underhållsbidrag som finns lätttillgängligt för föräldrar. Socialstyrelsens informationsmaterial ska hjälpa föräldrar att själva beräkna underhållsbidrag och nå en samförståndslösning.27 Sådana samförståndslösningar anses i lik­ het med andra utomrättsliga överenskommelser typiskt sett påverkas av det resultat som parterna tror att domstol skulle ha kommit fram till om den haft att ta ställning i frågan.28 Sambandet mellan rättsliga och utomrättsliga avgöranden är tydligt i Socialstyrelsens informationsmaterial som hänvisar till de belopp som används av domstolar. Det innebär att den beloppsmässiga ramen för de underhållsbidrag som föräldrar förhandlar fram bestäms av samma riktlinjer som domstolen tillämpar. Vad gäller standardtillägg avviker Socialstyrelsen från den uppfattning som lyfts fram i lagförarbeten, nämligen att barn har rätt till samma ekonomiska standard som sina föräldrar och hävdar istället att barnet bör få del av denna standard och att ett standardbidrag kan diskuteras. Vidare informeras om möjligheten att få ett halvt underhållsstöd vid växelvis boende. Socialstyrelsen hävdar att någon skyldighet att betala underhållsbidrag inte föreligger vid växelvis boende. Här beaktas varken det förhållande att barnet enligt 7:1 FB ska ha ett underhåll som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas förmåga eller 7:6 FB där det stadgas att om en av föräldrarna försummar sin underhållsskyldighet så kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till bar­ net.29 (Se nedan 3.3 och 4.1.2.)s. 3

3.26s. 4

Domstolsprocess - barnets enda utväg?

1.Det stöd ett barn kan få från offentliga organ för att utverka ett underhållsbidrag som möjliggör för barnet att leva på samma ekonomiska nivå som sina föräldrar är alltså begrän­ sat. Istället är barn med särlevande föräldrar hänvisade till att med hjälp av privata aktörer utverka ett underhållsbidrag från den föräldern det inte lever med. Det kan ske i form av avtal eller genom domstolsprocess. Vid föräldrarnas och bar­ nets upprättande av avtal om underhållsbidrag förväntas advokater och andra juridiska biträden spela en central roll. Under rubriken ”Vart kan ni vända er med frågor om under­ håll och resekostnader?” hänvisar Socialstyrelsen föräldrar till advokater för att skriva ner sin överenskommelse liksom för att få hjälp om de inte kan nå ett avtal om barnets under­ hållsbidrag. I sistnämnda fall, framhåller Socialstyrelsen, ”har föräldrarna oftast var sitt ombud. När föräldrar tvistar om underhållsbidragets storlek begär vårdnadshavaren - vid gemensam vårdnad boföräldern - ett visst belopp och den andre föräldern får uttala sig om beloppets rimlighet och sina möjligheter att betala det. Om inte en överenskommelse kan nås med hjälp av advokat, kan frågan avgöras av domstol.” Domstols uppgift i civilrättsliga mål, såsom mål om under­ hållsbidrag till barn, är att lösa tvister mellan enskilda. Mål­ sättningen är att processen ska främja jämställdheten mellan medborgarna genom att ge dem möjlighet att processa inför en opartisk domstol som sliter tvisten med tillämpning av gäl­ lande rätt.30 I ökad utsträckning betonas även domstols förlikningsverksamhet. Det är som framkommit särskilt tydligt när tvisten rör barn. Antalet domar i sådana mål har minskat dramatiskt under det senaste årtiondet. Vad gäller exempelvis tvister om underhållsbidrag till barn meddelades 546 domar år 1996 och 154 jämkningsbeslut rörande underhåll, dvs. totalt 700 domar och beslut vid landets tingsrätter. År 2004s. 5

2.27 inkom i den aktuella undersökningen 63 domar och beslut om underhållsbidrag från de svenska tingsrätterna, vilket skulle innebära en minskning med över 90 procent. Även med reservation för bortfallet och hypotesen att de 28 tingsrätter som kommunicerat i undersökningen är representativa vilket skulle innebära att 2,25 mål om underhållsbidrag handläggs per tingsrätter, dvs. totalt 162, mål är detta en betydande minskning. Då landets större tingsrätter deltar i undersök­ ningen är detta rimligen en hög skattning av antalet underhållsbidragsmål.s. 5

3.Det finns som delvis framkommit flera förklaringar till att antalet processer om underhållsbidrag till barn är få. Den kanske viktigaste är att det sedan 1996 inte finns någon kopp­ ling mellan det statligt administrerade underhållsstödet och det privaträttsliga underhållsbidraget. Det betyder att försäk­ ringskassan inte längre kräver att underhållsbidrag enligt FB ska fastställas för att barnet ska komma i åtnjutande av underhållsstöd.31 Ytterligare ett skäl till att antalet underhållsmål är få är den generella uppmaningen till föräldrar att välja utomrättsliga lösningar i mål rörande vårdnad, boende och umgänge samt närliggande frågor om barn (6:6 FB). Till detta kommer att barnets förutsättningar för att via domstol få ett mer substantiellt underhåll är begränsade, inte minst i förhållande till rätttegångskostnaderna. (Se nedan 2.4.) 2.3.1 Dispositiv process - i princip Underhållsskyldighet enligt FB fastställs av allmän domstol i ett i huvudsak dispositivt förfarande. Det i princip dispositiva för­ farandet medför att domstols ansvar för utredningen är begränsat. Är föräldrarna exempelvis överens om ett visst underhållsbidrag och yrkar att domstol i dom ska fastställa detta gör domstol ingen prövning i sak utan fastställer överens­s. 6

4.28 kommelsen. Föräldrar kan således ingå bindande avtal om underhåll. Vid tvist gör domstolen en prövning utifrån den bevisning som parterna förebringat. Vitsordas en uppgift utgår domstolen i sin bedömning från att denna är korrekt. Domstol kan inte fastställa ett högre eller ett lägre underhållsbidrag än vad som yrkats respektive medgivits. Tredskodom kan medde­ las bidragsskyldig förälder men eventuellt inte mot barnet.32 Huvudregeln är att tvistiga underhållsmål ska avgöras efter huvudförhandling. Kan en förlikning mellan parterna nås kan dock mål om underhåll avgöras redan vid den muntliga förbe­ redelsen eller ”på handlingarna”, dvs. utan något samman­ träde (jfr 42:18 RB, 14:12 ÄktB och 6:17 4 st. FB). 2.3.2 Jämkning av underhållsbidrag Underhållsbidrag enligt 7 kap. FB anpassas automatiskt till förändringar i penningvärdet.33 Underhåll kan även jämkas av domstol eller genom avtal (7:10 FB). Jämkning av avtal eller dom kan göras vid ändrade förhållanden, pga. oskäliga avtalsvillkor samt om underhållsbidrag under en tid av sex år inte har ändrats. Vissa inskränkningar föreligger avseende jämkning av underhåll för förfluten tid. Jämkas ett underhåll pga. ändrade förhållanden kan jämkning av underhållsbidrag för tiden innan talan väckts mot parts bestridande endast göras på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Barnet kan alltså inte få ett högre underhåll för denna tid. Jämkas avtalet på grund av oskäliga villkor får beslut om att erhållna bidrag ska betalas tillbaka endast meddelas om det finns särskilda skäl. Barnet ska normalt alltså inte behöva betala tillbaka vad det erhållit. Trots att ingen offentlig instans har ett uttryckligt ansvar för att hjälpa barn och föräldrar att fastställa underhållsbi­s. 6

5.29 drag förekommer det att socialnämndens familjerätt assiste­ rar vid upprättande av avtal om underhållsbidrag till barn. Enligt HovR kan särskilda krav ställas när avtal om under­ hållsbidrag upprättas av offentliganställda tjänstemän.s. 7

6.RH 1997:6 behandlar jämkning av avtal om underhåll upprät­s. 8

7.tat av en kommuns familjerättssektion då avtalet inte upprättatss. 8

8.i enlighet med domstolspraxis. Kostnaderna för det 18-årigas. 8

9.barnet, som förde sin egna talan och hade undertecknat avtalet,s. 8

10.hade beräknats på ett felaktigt sätt. Vidare hade den bidrags-s. 8

11.skyldiges bostadskostnad beaktats över norm och hänsyn felak­s. 8

12.tigt tagits till den bidragsskyldiges subsidiära underhållsskyldig­s. 8

13.het gentemot styvbarn. Avgörande för HovR:s bedömning vars. 8

14.att ungdomar ska kunna förlita sig på att avtal om underhållsbi­s. 8

15.drag som upprättas av offentliganställda tjänstemän grundar sigs. 8

16.på vedertagna principer för beräkning av underhåll. Skäl förs. 8

17.jämkning ansågs föreligga. Av 2004 års TR domar, inkomna i den aktuella undersök­ ningen, utgjorde tre av de fjorton mål som avgjordes efter prövning i sak jämkningar av tidigare domar respektive avtal.s. 8

Rättegångskostnader

1.Domstolsprocesser är dyra. Rättegångskostnader kan därför medföra att parternas processuella ställning och vilja att ini­ tiera en process blir beroende av vilka ekonomiska resurser de har. Rättegångskostnader kan därmed användas som ett medel för att minska processbenägenhet till förmån för utomprocessuell förlikning. Vad särskilt gäller dispositiva mål, såsom mål om underhållsbidrag, har betonats att parterna inte bör gå till domstol utan att första ha gjort allvarliga för­ sök att lösa tvisten på egen hand.34 Mot sådana begräns­ ningar av antalet processer står rättsstatens ambition att all­ mänheten oberoende av ekonomiska resurser ska kunna få vissa rättsliga ärenden prövade av domstol. Det har särskilt ansetts gälla indispositiva mål. Därför utgår allmän rättshjälps. 8

2.30 i vissa fall för kostnader i rättsliga angelägenheter om vård­ nad, boende och umgänge men också i undantagsfall för huvudsakligen dispositiva frågor såsom underhåll till barn (11 § Rättshjälpslagen, RhjL). Vad gäller föräldrars tvister om barn förs dock, oaktat det offentligas ansvar för barnets bästa, en allt större del av kost­ nader för en eventuell domstolsprocess över på parterna. För­ äldrarna måste nämligen i stor utsträckning via hemförsäk­ ringens rättsskydd betala kostnaderna för en process om underhållsbidrag.35 (Se vidare 2.4.1, 2.4.2.) Rättegångskostnader fördelas i mål om underhållsbidrag till barn vanligen enligt huvudregeln för processkostnader i dispositiva tvistemål. Det betyder att tappande part utöver sina egna rättegångskostnader också betalar motpartens kost­ nader (18:1 RB). Denna regel förväntas leda till att talan endast väcks i mål där käranden anser sig ha goda förutsätt­ ningar att vinna. Förliks parterna ska vardera parten bära sina kostnader om inte annat avtalats (18:5 3 st. RB). I mål om underhållsbidrag till barn kan dock vissa avvikelser från bestämmelserna i 18 kap. RB om rättegångskostnader göras enligt 7:19 1 st. FB. Finns det särskilda skäl får rätten således förordna att vardera part ska bära sina egna rättegångskost­ nader. Som särskilda skäl anges i förarbetena att barnet har egen bostad eller bor mer permanent hos någon annan än den vårdnadshavare som formellt är boförälder. Också om bar­ nets talan förs av en annan ställföreträdare än boföräldern kan särskilda skäl för kvittning finnas. För ett barn över 18 år sin egen talan kan det i sig vara skäl för kvittning.36 Finns dets. 8

3.31 inte sådana särskilda skäl och har barnet i rättegången företrätts av boföräldern betalar denne barnets kostnader (7:19 2 st. FB).s. 9

4.Rättegångskostnader kvittades i samliga fall utom tre av de 14 mål som avgjorts av TR efter prövning av tvisten i sak under 2004 och naturligtvis i samtliga fall där parterna förlikts som inkommit i undersökningen av 2004 års tingsrättsdomar. Kvittning har skett oberoende av hur stor skillnaden mellan medgivet och utdömt underhåll varit. Inte heller till­ mäts det någon betydelse om det är barnet som initierat mål om underhållsbidrag eller om barnet har stämts in av den bidragsskyldige föräldern. En parts rättegångskostnader skif­ tar beroende på hur komplicerat ett mål är. Går frågan till domstol förefaller det rimligt att räkna med en tidsåtgång för ombudet på cirka 10-15 timmar.37 Självrisken i hemförsäk­ ringarnas rättsskydd varierar, ett vanligt exempel är dock 20 procent av de faktiska kostnaderna, lägst 1 500 kr.38 En part kan alltså räkna med att stå för sina egna rättegångskostnader och att dessa kostnader kan uppgå till ungefär 3 500 kr. Sak­ nar parten hemförsäkring blir kostnaden det femdubbla.s. 10

5.Vissa frågor rörande rättegångskostnader i mål om under­ hållsbidrag till barn har prövats av HD. Ett exempel är frågan om vem av föräldrarna som ska betala barnets rättegångs­ kostnader när barnet bytt boendeform efter det att målet om underhållsbidrag har avgjorts.s. 10

6.NJA 2002 s. 471 rörde ansvaret för barnets rättegångskostnaders. 10

7.i ett mål där barnet hade bytt boförälder efter det att rättegångs­s. 10

8.kostnaderna uppkommit. Den tidigare boföräldern ålades atts. 10

9.istället för barnet betala den tidigare bidragsskyldige föräldernss. 10

10.rättegångskostnader. Den tidigare boföräldern hävdade att hons. 10

11.och barnet, som varken vid tidpunkten för talans väckande ellers. 10

12.senare under det att målet var anhängigt bott tillsammans, intes. 10

13.32 hade en sammanblandad ekonomi och hon därför skulle befrias från ansvaret för barnets rättegångskostnader. HD:s majoritet fann att den tidigare boföräldern inte skulle ersätta den senare boförälderns rättegångskostnader. Åberopas flera grunder i mål om underhållsbidrag till barn är det inte alltid helt enkelt att avgöra vem som är att betrakta som förlorande part och därmed som ansvarig för rättegångs­ kostnaderna i tvist om underhållsbidrag till barn (jfr 18:4 RB). Frågan har prövats av HD i NJA 1989 s. 700. I NJA 1989 s. 700 hade den underhållsskyldige av TR förplik­ tats att utge ett underhållsbidrag som var lägre än det yrkade. Vardera part överklagade till HovR. Den bidragsskyldige yrkade ersättning för rättegångskostnader, vilket ej prövats av TR. HovR fastställde TR:s dom samt fann att barnet skulle ersätta den bidragsskyldiges rättegångskostnader i TR då par­ terna ömsom vunnit och ömsom förlorat. Barnet ålades att betala den bidragsskyldiges rättegångskostnader i HovR. Barn och boförälder sökte revision och yrkade i första hand att var­ dera part skulle bära sina rättegångskostnader enligt 7:19 2 st. FB. I andra hand yrkade boföräldern att föräldrarna skulle ses som ömsom vinnande och ömsom tappande vardera part skulle bära sina kostnader enligt 18:4 RB. HD fann att skäl för kvitt­ ning enligt FB inte förelåg. HD fann vidare att vardera part var att se som tappande i HovR och skulle betala sina egna kostna­ der. Att den bidragsskyldige vunnit visst bifall till ett av TR för­ bisett yrkande om rättegångskostnader ändrade inte detta. Var­ dera part stod sina kostnader i HD. En grundläggande ambition i svensk barnrätt är som fram­ kommit att förmå parterna att komma överens och att själva nå en lösning utan domstols medverkan. Skulle det likväl er­ fordras medverkan av domstol sker det vanligen genom att parterna med domstols hjälp når en överenskommelse som stadsfästs av domstolen. I dessa fall kvittas regelmässigt rätte­ gångskostnaderna i enlighet med huvudregeln i 18:5 RB. För det fallet att en part däremot ensidigt återkallat talan betrak­ tas denne enligt huvudregeln som förlorande och ska betala motpartens kostnader. Frågan har prövats av HD i NJA 1998 s. 742.s. 10

14.33s. 11

15.I NJA 1998 s. 742 hade boföräldern väckt talan om höjning avs. 12

16.tidigare avtalat underhållsbidrag för ett barn. Då det visade sigs. 12

17.att den underhållsskyldiges inkomster inte hade ökat återkalla­s. 12

18.des talan. Barnet ålades att svara för den underhållsskyldigess. 12

19.rättegångskostnader. Barn och boföräldern överklagade ochs. 12

20.yrkade befrielse från att betala den underhållsskyldiges rätte­s. 12

21.gångskostnader. HD konstaterade att bestämmelserna i 18 kap.s. 12

22.RB inte var omedelbart tillämpliga men att motiven stödde ens. 12

23.tolkning av 7:19 FB enligt vilken en återkallad talan var att jäm­s. 12

24.ställa med att barnet förlorat. HD fann vidare att inga särskildas. 12

25.skäl förelåg som motiverade att rättegångskostnaderna kvitta­s. 12

26.des. Vid fördelningen av rättegångskostnader är således barnper­ spektivet begränsat. Det kan anföras möjligheten till jämk­ ning av rättegångskostnaderna är ett sätt att främja barnets intresse då det sällan eller aldrig riskerar att bli skyldigt att er­ sätta den bidragsskyldige förälderns rättegångskostnader. Det är dock tveksamt om detta är ett exempel på barnperspektiv då samma regler gäller för andra familjerättsliga tvister i vilka barnet inte är part. 2.4.1 Rättsskydd Efter 1997 års ändringar av RhjL är det i första hand rättsskyddsförsäkringen, inte den allmänna rättshjälpen, som ska utnyttjas för att täcka rättegångskostnaderna i tvister om underhållsbidrag till barn. Rättsskyddsförsäkringen ingår automatiskt i de flesta svenska hem-, villa- och fritidshusför­ säkringar. Som huvudregel krävs att försäkringen har varit gällande i två år innan rättsskyddsförsäkringen tas i anspråk. Rättsskyddet i föräldrarnas hemförsäkring omfattar tvister rörande underhållsbidrag till barn under förutsättning att tvisten inte har samband med föräldrarnas skilsmässa eller separation eller har väckts inom två år från det att frågan om skilsmässa eller samboseparation slutligen avgjorts. Ytterli­ gare en förutsättning för att rättsskyddsförsäkringen ska gälla är att den försäkrade anlitar ett juridiskt ombud som lever upp till de krav försäkringsbolagen ställer. Det innebär sam­s. 12

27.34 mantaget att ombudet ska vara en advokat eller jurist anställd hos en advokat som godkänts av Försäkringsbolagens rättsskyddsnämnd. Rättsskyddsförsäkringen innebär att den försäkrade beta­ lar en självrisk. Denna kan variera mellan försäkringsbola­ gen. Som framkommit är vanligen självrisken 20 procent av de ersatta kostnaderna eller lägst 1 500 kr.39 De högst belopp som ersätts är tre basbelopp, cirka 120 000 kr. För låg­ inkomsttagare med en bruttoårsinkomst understigande 120 000 kr kan självrisken innebära högre rättegångskostna­ der än den inkomstrelaterade rättshjälpsavgiften. 2.4.2 Rättshjälp Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som syftar till att hjälpa den som inte kan få rättsligt bistånd på annat sätt. Den allmänna rättshjälpen är inkomstrelaterad och upphör vid inkomster överstigande 260 000 kr och den rättssökande är skyldig att betala en rättshjälpsavgift. Rättshjälpsavgiften utgör 2-10 procent av de faktiska kostnaderna för den med en årsbruttoinkomst under 120 000 kr, 20 procent av de fak­ tiska kostnaderna för den med årsbruttoinkomster mellan 120 000 kr och 150 000 kr dock minst 1 500 kr. För den med årsbruttoinkomster mellan 150 000 kr och 260 000 kr utgör rättshjälpsavgiften 30 respektive 40 procent (23 § RhjL).40 För dessa inkomstgrupper kan rättsskyddsförsäkringen vara ekonomiskt mer fördelaktig än rättshjälpen. Är den rätts­ sökande minderårig får det beslutas att någon rättshjälpsav­ gift inte ska betalas om barnets ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Beviljas ett barn rättshjälp med sådana vill­ kor stannar hela barnets kostnader på staten.s. 12

28.35s. 13

29.För att rättshjälp ska medges ska det anses rimligt att staten bidrar till kostnaderna och att den sökande har behov av ett juridiskt ombud. Bedömningen av rätt till rättshjälp görs utifrån den sökandes möjligheter att utan rättshjälp tillvarata sina intressen i den aktuella angelägenheten. Ärendets svårig­ hetsgrad ska vägas mot den sökandes personliga kvalifikatio­ ner. Företräds barnet av en förälder är dennes kvalifikationer avgörande. För att rättshjälp ska beviljas ska den sökande som regel börja med en timmes rådgivning hos en advokat eller annan jurist som meddelar rättshjälp. Kostnaden för råd­ givningen betalas normalt av den sökande själv. Allmän rätts­ hjälp innebär att kostnader för juridiskt biträde, eller delar av kostnaderna, stannar på det allmänna. Däremot utgår inte ersättning för motparts kostnader. Sådana kostnader kan täckas av rättsskyddsförsäkring. I de fall då föräldrarna själva genom avtal vill komma överens om underhållsbidrag anses biträdesbehovet kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning.s. 14

30.Rättshjälp i tvist om underhållsbidrag kan utgå om tvisten har samband med skilsmässa, upplösande av samboförhål­ lande eller tvist om vårdnad, boende och umgänge. I andra fall krävs särskilda skäl för att få rättshjälp i mål om under­ håll (11 § p. 2 RhjL). Rättshjälp beviljas som huvudregel för maximalt 100 timmars arbete (15 § RhjL jämte 34 § RhjL). Det motsvarar i princip rättsskyddsförsäkringens tre prisbas­ belopp. Som framkommit uppbar barnet alternativt boendeföräldern rättshjälp i cirka en tredjedel av de domar och beslut om underhållsbidrag som meddelades under 2004.s. 14

31.Vid införandet av kravet på särskilda skäl för rättshjälp i mål om underhållsbidrag, den 1 december 1997, förutsattes att det då nyinförda underhållsstödet skulle medföra att i stort sett alla barn med särlevande föräldrar bosatta i Sverige skulle kunna få underhållsstöd. I motiven till RhjL görs en tydlig koppling mellan underhållsstöd och rättshjälp. Rätts­ hjälp ska komma i fråga endast om barnet har behov av ett större underhållsbidrag än vad som motsvaras av underhålls­s. 14

32.36 stödet, eller om barnet inte är berättigat till underhållsstöd. Den sökande måste även kunna visa att förhållandena är mer komplicerade än normalt. För att rättshjälp ska beviljas i mål om underhållsbidrag till barn krävs således, för det första, att det kan visas att barnets ekonomiska behov medför att nivån på underhållsbidraget överstiger underhållsstödet, alternativt att barnet inte är berättigat till underhållsstöd.41 För det andra ska förhållandena i det aktuella fallet vara komplice­ rade. Några särskilda riktlinjer för att bedöma vad som utgör mer komplicerade förhållanden ges inte i lagens förarbeten.42 En indikation på att målet är komplicerat kan dock vara att det har internationell anknytning.43 Också tidsåtgången för ombudets arbetsinsats kan medföra att ett mål ses som kom­ plicerat.44 För att barnet ska medges rättshjälp i mål om underhållsbi­ drag krävs således dels att målet är komplicerat, dels att bar­ nets behov av underhållsbidrag överstiger dess ekonomiska behov enligt UsL. Då barnets ekonomiska behov enligt 7 kap. FB beräknade enligt Socialstyrelsens schablon understiger vad som betraktas som barnets behov enligt UsL tycks detta krav förutsätta att barn som begär rättshjälp antingen yrkar stan­ dardtillägg eller göra gällande att särskilda behov föreligger. (Se vidare kapitel 3.) I annat fall understiger dess behov enligt FB regelmässigt dess behov enligt UsL (en annan sak är att proportioneringen mellan föräldrarna av FB:s lägre behov kan leda till att underhållsbidrag enligt FB fastställas till ett högre belopp än underhållsstödet). HD har dock i NJA 2003s. 14

33.37 s. 226 funnit att stor försiktighet ska iakttas vid beviljandet av rättshjälp när standardbidrag är yrkat. HD:s ställningsta­ gande motiveras av RhjL:s karaktär av social skyddslagstift­ ning.s. 15

34.I NJA 2003 s. 226 väckte ett tvåårigt barn talan mot sin far ochs. 16

35.yrkade att det utgående underhållsbidraget om 1 200 kr skulles. 16

36.jämkas till 2 500 kr pga. ändrade förhållanden. Barnet ansöktes. 16

37.om rättshjälp. Ansökan om rättshjälp avslogs av TR med moti­s. 16

38.veringen att särskilda skäl inte förelåg. HovR beviljade rätts­s. 16

39.hjälp med motiveringen att det yrkade underhållsbidraget klarts. 16

40.översteg underhållsstödet och att biträdet hade lagt cirka sjus. 16

41.timmar på ärendet. Behovet av arbetsinsatsen ifrågasattes inte av Domstolsverket. Av betydelse för HovR:s bedömning förefaller också ha varit att försök att nå en överenskommelse hade gjorts men miss­ lyckats. Domstolsverket överklagade. HD avslog med föl­ jande motivering barnets ansökan om rättshjälps. 16

42.”Det förhållandet att rättshjälp kan beviljas i fall då barnet hars. 16

43.ett behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödets. 16

44.kan, mot bakgrund av den restriktivitet som ligger i rekvisitets. 16

45.särskilda skäl, inte uppfattas så att rättshjälp alltid ska beviljas is. 16

46.sådana fall. Härutöver bör i det enskilda fallet krävas att förhål­s. 16

47.landena är mer komplicerade än normalt för att rättshjälp skas. 16

48.medges. Så kan vara fallet exempelvis om barnet har speciellas. 16

49.behov eller föräldrarnas ekonomiska förhållanden är svårut-s. 16

50.redda och svårbedömda. Med hänsyn till rättshjälpslagenss. 16

51.karaktär av social skyddslagstiftning bör vidare särskild restrik­s. 16

52.tivitet iakttas med att bevilja rättshjälp när underhållsbidragets. 16

53.inte är avsett att täcka ett barns grundbehov, utan avser s.k.s. 16

54.standardtillägg. Den omständigheten att ärendet krävt en biträ-s. 16

55.desinsats utöver två timmars rådgivning kan tyda på att ärendets. 16

56.är mer komplicerat än normalt, men bör i mål om underhållsbi­s. 16

57.drag till barn inte tillerkännas avgörande betydelse.” HD:s ställningstagande innebär att rättshjälp endast i undan­ tagsfall beviljas när fråga är om standardtillägg. Enligt HD medför RhjL:s karaktär av social skyddslagstiftning att stor försiktighet ska iakttas vid beviljandet av rättshjälp när stan­s. 16

58.38 dardbidrag är yrkat. HD diskuterar inte den omständigheten att beräkningsgrunden för barns behov av underhållsbidrag enligt FB understiger beräkningsgrunden för barns behov en­ ligt UsL. Med viss reservation för konsekvenserna av skillna­ der i föräldrarnas inkomst innebär det att standardtillägg eller särskilda behov i det flesta fall är en förutsättning för att bar­ net alls ska ha något intresse av att yrka ett underhållsbidrag enligt FB. Det i sin tur innebär att den restriktiva synen på rättshjälp till barn som kommer till uttryck i NJA 2003 s. 226 berör de allra flesta fall då ett barn initierar en tvist om under­ hållsbidrag.s. 16

Sammanfattande kommentar

1.Oaktat att Sverige genom ratificeringen av barnkonventionen åtagit sig ett långtgående ansvar för barnets bästa, och att materiell standard är en viktig aspekt av barnets bästa saknas ett offentligt organ med uppdrag att stötta barnet i frågor rörande underhållsbidrag efter en föräldraseparation. Detta förklaras av att barnet garanteras en ekonomisk minimistan­ dard genom underhållsstödet och den generella ekonomiska familjepolitiken. Barnet är därmed hänvisat till privata aktö­ rer, främst boföräldern, för att utverka ett underhållsbidrag som medger det en standard motsvarande föräldrarnas. För det fallet en överenskommelse med den bidragsskyldige för­ äldern inte kan nås är barnet hänvisat till att väcka talan vid allmän domstol. Barnets rättegångskostnader betalas vanli­ gen genom boförälderns privata rättsskyddsförsäkring. Av den undersökning av underrättspraxis som genomförts fram­ går att rättegångskostnaderna i mål om underhållsbidrag regelmässigt kvittas. Inte i något fall har 18:4 RB 1 st. in fino tillämpats, dvs. domstol har avstått från att jämka rättegångs­ kostnaderna med hänvisning till vad en part har tappat endast är av ringa betydelse. Vad gäller barnets möjlighet att få rättshjälp har HD intagit en starkt restriktiv hållning, särskilt om standartillägg ärs. 17

2.39 yrkat. Denna inställning inger betänkligheter. För låginkomst­ tagare kan användandet av rättsskyddsförsäkringen istället för rättshjälpen innebära betydligt högre kostnader. Skillna­ derna blir särskilt tydliga i mål om underhåll där barnets rättshjälpsavgift kan fastställas till noll kronor. Ska kostna­ derna däremot täckas genom boförälderns rättsskyddsförsäkring betalar boföräldern 20 procent av kostnaderna, oavsett inkomst. En alltför restriktiv syn på beviljande av rättshjälp i mål om underhåll kan vara konfliktdrivande då ett alternativ till att barnet driver en process om underhållsbidrag är att någon av föräldrarna väcker talan i en närliggande fråga såsom vårdnad, boende eller umgänge, mål vari rättshjälp lättare kan erhållas, och tar upp frågan om underhållsbidrag i detta mål. Till det kommer att standardtillägg kan vara en förutsättning för att barnets behov av underhållsbidrag ska kunna fastställas på en nivå som överstiger underhållsstödet.s. 17

3.Med hänvisning till de frågor som denna studie söker besvara kan konstateras barnets ekonomiska förutsättningar för en process om underhållsbidrag i allt väsentligt är avhängiga boförälderns ekonomi och möjlighet att betala en hemför­ säkring inkluderande rättsskyddsförsäkring samt rättsskyddsförsäkringens självrisk. Möjligheten att få rättshjälp är begränsad och rättegångskostnaderna kvittas regelmässigt, dvs. barnet betalar sina egna rättegångskostnaders. 18

4.40s. 18