Se vidare NJA 2004 s. 624.
Hänvisas från p. 6 (s. 414)
Inledande anmärkning
1.Andra former av användning sker genom länkläggning och användning av ramar (frames). Att lägga länkar till varumärken från en webbplats kan innebära att intryck av samröre skapas. Det rör sig även i detta fall snarast om en fråga om otillbörligt agerande på marknaden.s. 413
2.Länkar kan vara av skiftande slag, något som har påverkat den rättsliga bedömningen av dem. Generellt kan sägas att det har bedömts som försvårande om länken läggs på ett sådant sätt att användaren inte tydligt märker att det sker en förflyttning till en ny adress. Som exempel kan nämnas integrerade länkar som aktiveras automatiskt när en webbsida öppnas. Låt säga att en bild länkas till en webbsida med en integrerad länk. I ett sådant fall kommer bilden att visas automatiskt när webbsidan aktiveras och användaren som surfat in på sidan har ingen möjlighet att naturligt uppfatta att bilden i själva verket kommer från en annan dator än den på vilken webbplatsen finns lagrad.s. 413
3.Ramar är en annan form av länkläggning. I dessa fall förflyttas i och för sig användaren genom länken men ramarna på den ursprungliga sidan följer – så att säga – med i flytten. Det innebär att det blir svårare för användaren att uppfatta att den ursprungliga sidan har lämnats och att information som just visas i själva verket finns på en annan dator än den på vilken webbplatsen finns lagrad.s. 413
Exempel från praxis
1.I svensk praxis finns inget exempel som uttryckligen handlar om användning av varumärken och länkar/ramar. Ett exempel där användningen av länkar och ramar diskuterats och påverkat utgången av domstolarnas avgörande är Sony-fallet. Målet gäller användningen av det i Sverige registrerade varumärket -. Romero’s Food Products som har detta varumärke registrerat för datortjänster, utverkade genom domstolens försorg ett interimistiskt beslut om förbud riktat mot Sony om fortsatt användning av den aktuella 68 Del II – Bakgrund och problemen beteckningen. Det visade sig sedan att man från Sonys svenska webbplats via direktlänkar till Sonys europeiska webbplats kunde komma åt dokument där --märket användes. Romero’s ansåg att dessa direktlänkar medförde att Sony överträtt det aktuella vitesförbudet. I samband med att Romero’s förde talan om utbetalande av det vite som hade kopplats till det ursprungliga förbudet, prövades frågan om vad som skall anses vara varumärkesanvändning i Sverige.s. 413
2.Underinstanserna fäste avseende vid att Sony Sverige var etablerat på den svenska marknaden. De konstaterade vidare att det i det fall det nu rörde sig om hade varit förhållandevis enkelt att ta sig till de aktuella (icke svenska) sidor där --märket användes. Det kunde exempelvis visas att en användare, i ett visst utpekat fall, med hjälp av förflyttande länkar från den svenska webbplatsen kunde ta sig till en sida från vilken dokument, där -s. 414
3.-märket användes, kunde laddas ner. Domstolarna fäste också avseende vid att Sony hade marknadsfört produkter där --märket användes, i och för sig med uppgifter om att produkterna tills vidare endast kunde inhandlas genom ett besök på www.sonystyle.com. Det underströks därutöver att en tillfällig besökare knappast kunde märka att denne genom länkarna förflyttades till andra webbsidor i andra länder, bland annat eftersom engelska användes som språk såväl på den svenska webbplatsen som på dem där -- märket användes.s. 414
4.Tingsrätten och hovrätten kom fram till att åberopandet av den information som fanns på de andra (icke svenska) webbsidorna var att betrakta som känneteckensanvändning i Sverige. Till stöd för detta resonemang anfördes bland annat MP3-domen som uttalar att en aktör kan hållas ansvarig för olovligt förfogande om denne från en webbplats, genom länkläggning, gör MP3-filer tillgängliga för allmänheten.s. 414
5.Efter det att Svea HovR bekräftat att vitet skulle utbetalas har det ursprungliga intrångsmålet (som det interimistiska vitesförbudet kopplades till) avgjorts. Stockholms tingsrätt kom i detta mål fram till att det inte förelåg något intrång eftersom tingsrätten fann att det av Sony använda kännetecknet inte kunde anses förväxlingsbart med Romero’s registrerade varumärke. Det ursprungliga beslutet om interimistiskt vitesförbudet kunde således upphävas. Tingsrättens avgörande i intrångsfrågan har sedermera bekräftats av Svea HovR. När HD under 2004 beviljade prövningstillstånd avseende tvistens. 414
6.69 Del II – Bakgrund och problemen om utbetalande av vitet blev resultatet enkelt uttryckt att Sony slapp betala, eftersom det inte var något intrång. När det gäller frågan om det kan vara intrång i en svensk ensamrätt när länkar läggs till en internationell webbsida från en svensk webbsida skall dock understrykas att denna fråga aldrig togs upp till prövning av HD. Hovrättens avgörande i den delen är således slutligt. Resonemanget ovan, beträffande användning av varumärken genom Internetlänkar är således gällande även efter HD:s prövning av saken.s. 414