om kunskapsutveckling inom koncerner. 190.Detta är en annan skatterättslig grundfråga, se Kellgren 2004 kapitel 2. 191.Se t.ex. SRN:s förhandsbesked den 1 september 1999 om Skattskyldighet för stif- telse och avdragsrätt för bidrag till stiftelse. Stiftelsen hade som ändamål att bevara och göra tillgänglig för vetenskaplig forskning och allmänhet de kultur- och industrihistoriska miljöerna kring en gammal gruva m.m. Stiftelsen ansågs begränsat skattskyldig, medan ett bolag med anknytning till gruvbranschen fick avdrag för bidrag till samma stiftelse. Stif- telsen skulle för övrigt även utge stipendier. Det kan inflikas att enligt RÅ 2004 ref 131 är det inte ett villkor för forskningsstiftelsers begränsade skattskyldighet att deras verksam- het inriktas på att göra nytta för just staten eller det svenska samhället i övrigt. 192.Boyce & Kellgren 2003 och Påhlsson 2003:1 s. 379. Se om reciprocitetbegreppet: Kellgren 2005. 193.Se även kapitel 13. 194.Se närmare Kellgren 1999 och Boyce & Kellgren 2003. Om en skattebefriad stif- telse betalar sedvanliga löner till personer som ska utföra forskning neutraliseras recipro- citetsbristen genom att stiftelsen inte får avdrag för lönekostnaderna. 195.Enligt Jönsson-Lundmark 1999 gäller att ”[I]mmateriella resurser, som är avsedda att överlåtas på annan /…/ bör /…/ klassificeras som lager respektive som pågå- ende arbete för annans räkning och värderas analogt med motsvarande materiella till- gångar.”
Hänvisas från p. 9 (s. 1)
1.Kunskaper tycks bli allt viktigare i det ekonomiska livet, även om de na-s. 1
2.turligtvis i princip alltid varit centrala för både samhället och den enskil-s. 1
3.da människan. Ord som ”kunskapsföretag” och ”kunskapssamhälle”s. 1
4.används alltmer. Även om dessa uttryck i någon mån är modeord, indi-s. 1
5.kerar språkbruket att kunskapernas position anses vara särskilt centrals. 1
6.i denna tid. Forskning, utbildning och överhuvudtaget utveckling ochs. 1
7.förvärv av kunskaper anses vara av stor vikt för att bibehålla eller ökas. 1
8.välståndet i landet. De immateriella investeringarna sägs överstiga des. 1
9.materiella och de produkter som säljs är alltmer avancerade.s. 1
10.Vad som sker i ett samhälle påverkas av många faktorer, inte minsts. 1
11.av den ekonomiska politiken. Inom den ekonomiska politiken har skat-s. 1
12.tesystemet en stor betydelse. Kunskapsutveckling kan ske på en mängds. 1
13.olika sätt och i många olika sammanhang. Det finns skäl att anta atts. 1
14.skattereglerna påverkar i vilken mån kunskapsutveckling sker, vilkas. 1
15.kunskaper som utvecklas och vilka metoder som används. Det är t.ex.s. 1
16.mer attraktivt att göra sådana kunskapsutvecklingsinvesteringar som le-s. 1
17.der till avdragsrätt för utgifterna än sådana som måste betalas med be-s. 1
18.skattade medel. Skatterna kan stimulera, hämma eller på andra sätt sty-s. 1
19.ra kunskapsutvecklingen i samhället och det framstår därför som moti-s. 1
20.verat att närmare utforska skatternas betydelse i sammanhanget.s. 1
21.Syftet med denna bok är att från ett skatterättsligt perspektiv kastas. 1
22.ljus över relationen mellan kunskapsutveckling och beskattning och 18Del I: Inledning även att ge ett bidrag till frågan om nuvarande rättsläge synes vara ändamålsenligt. Närmare bestämt undersöks hur svenska företags utgifter för att erhålla nya kunskaper behandlas i den svenska inkomstbeskattningen. I de två närmast följande kapitlen presenteras studieföremålet och studiens metod och avgränsningar. Därpå följer en principiellt orienterad rättsutredande del (kapitel 5–12) och slutligen en rättspolitisk del (kapitel 13).s. 1
23.Det kan vara motiverat att redovisa de främsta skälen till den studie som redovisas i boken: 1)Kunskapsutveckling har en mycket stor betydelse i dagens samhälles. 18
24.och skatterna har potential att i hög grad påverka denna utvecklingss. 18
25.omfattning, form och inriktning. Det är därför angeläget att skatte-s. 18
26.effekterna vid företagens utgifter för kunskapsutveckling kartläggs. 2)Relationen mellan kunskapsutveckling och inkomstbeskattning ärs. 18
27.mycket komplex. Därtill är reglerna inte sällan komplicerade och dets. 18
28.skatterättsliga rättsläget i vissa delar osäkert. 3)De i sammanhanget relevanta skattereglerna uppvisar brister med av-s. 18
29.seende på bl.a. klarhet, regelteknisk enhetlighet och neutralitet. Där-s. 18
30.för behövs en rättspolitisk diskussion. 4)Relationen mellan kunskapsutveckling och beskattning är, kanskes. 18
31.något överraskande, mycket sparsamt behandlat i doktrinen. Dets. 18
32.finns också skäl att peka på att studien, vid sidan av att ge informa-s. 18
33.tion om rättsläget i flera viktiga frågor, också utgör ett bidrag tills. 18
34.”metodfrågan” om hur studier av relationen mellan kunskapsutveck-s. 18
35.ling och beskattning kan genomföras.s. 18
36.Kort om ämnet och studiens syfte och motiv19s. 19
37.Bokens titel, Kunskapsutveckling och beskattning, leder kanske tankens. 19
38.till sådana företag som brukar kallas kunskapsföretag. Strävan efter atts. 19
39.förvärva eller utveckla kunskaper är dock inte något fenomen som ärs. 19
40.specifikt för dessa. I konsekvens härmed har undersökningen inte inrik-s. 19
41.tats mot just kunskapsföretag. Den är i stället mer generellt upplagd. Ens. 19
42.annan sak är att studien kanske kan vara av särskilt intresse för kun-s. 19
43.skapsintensiva företag.s. 19