Stycket

3.I NJA 1998 s. 545 ansågs borgenärsskydd föreligga vid andel av en båt, när överlåtaren, som efter överlåtelsen ägde den andra andelen, tillsam­ mans med förvärvaren hade sambesittning till båten. Även här var praktiska skäl avgörande; om inte den nämnda situationen skulle godtas, skulle överlåtelse av andelar, där överlåtaren behåller en andel »[f]örhindra[s] eller åtminstone starkt försvåra[s]».1138 De ovan redovisade rättsfallen visar på en tilltagande pragmatism, där större hänsyn tas till vad som är praktiskt lämpligt, bl.a. med ett tydli­ gare beaktande av syftet att förhindra borgenärsbedrägerier och, i allt större utsträckning, överordnade syften, såsom att främja den allmänna omsättningen. Detta kan delvis förklaras av den ökade komplexiteten i handelslivet som medfört nya, ofta avancerade, affärsupplägg (exempel­ vis factoring och leasing). Säkert har också den kritik som Göranson riktade mot traditionsprincipen i sin avhandling (1985), samt även He­ landers förordande året dessförinnan av att det skall räcka med rådighetsavskärande, spelat in. Aven närmandet till de övriga europeiska rättsordningarna (där avtalsprincipen är den normala vid överlåtelse) tor­ de, inte minst genom Sveriges medlemskap i EU, ha inverkat.1139s. 324