Stycket

5.Genom SkbrL och dess förarbeten bringades till stor del klarhet be­ träffande pantsättning av muntliga fordringar och andra rättigheter. I motiven till SkbrL anges att dess bestämmelser i 3 kap. om enkla skul­ debrev torde komma att få analogisk tillämpning vid pantsättningar av andra typer av fordringar, även muntliga, än sådana som kommit till uttryck i enkla skuldebrev.1011 Denna förutsägelse har kommit att besan­ nas. I praxis har reglerna i 3 kap. SkbrL, särskilt 31 § avseende borgenärsskydd, i stor omfattning tillämpats analogt. Detta gäller inte endast fordringar utan även olika typer av andra rättigheter.1012 En panträtt är ett slags rättighet och kan även karaktäriseras som, eller anses innefatta, ett slags (icke personlig) fordran (panten ger rätt till betalning genom dess realisation).1013 Man bör med anledning av det ovanstående enligt min mening kunna resonera på följande sätt. Hasselrot ansåg före tillkomsten av SkbrL att en panträtt i t.ex. en muntlig fordran inte var möjlig, eftersom en pant­ rätt i en muntlig fordran aldrig kunde vara mer värd än det belopp som fordran vid var tid uppgick till, och om gäldenären betalade till borgenären/pantsättaren, så var därmed panträtten plötsligt värdelös eftersom fordran då hade upphört. Det förefaller troligt att Lennander resonerat på liknande sätt när hon menade att en »återpantsättning» är en ofull­ komlig rätt: C:s pant består av B:s panträtt och om A betalar till B så minskar automatiskt värdet av B:s panträtt, och därmed även C:s pant. Genom SkbrL:s ikraftträdande klarlades dock genom bestämmelsen i 29 § (och 10 §) och dess förarbeten att en gäldenär som var i ond tro om att pantsättning skett inte längre utan vidare kunde betala till borgenären/pantsättaren. Därigenom kunde, genom analog tillämpning i praxis, konstateras att en pantsättning av en muntlig fordran nu var möjlig och genom underrättelse till gäldenären gavs ett fullgott skydd. Enligt min uppfattning skulle - på de grunder som angivits ovan - motsvarande resonemang kunna tillämpas avseende pantsättning av panträtt. I vart fall genom SkbrL:s ikraftträdande skulle i så fall en pantsättning av panträt­ ten, med iakttagande av bestämmelserna i 29 och 31 §§ SkbrL - inte längre vara en ofullkomlig rätt. Det finns som sagt flera exempel på fall där SkbrL:s bestämmelser om enkla skuldebrev har tillämpats på rättigheter. I NJA 1971 s. 66 fastslogs att det för borgenärsskydd vid överlåtelse av bostads­ rätt krävs att bostadsrättsföreningen underrättas om överlåtelsen. HD hänvisade i domslutet inte till 31 § 1 st. SkbrL, där krav på underrättelse till gäldenären är uppställt för borgenärsskydd. Det råder dock inte någon tvekan om att domslu­ 284 12. A:s betalning till B; B:s »betalningslegitimation» tet var baserat på ett analogislut av den nämnda bestämmelsen (eller på den princip som är uttryckt i bestämmelsen).1014 Motsvarande princip har fastslagits även beträffande gåva (NJA 1993 s. 560) och pantsättning (NJA 1994 s. 668) av bostadsrätt.s. 282