14. C:s skydd mot B:s borgenärer sätt är fundamentalt ur sakrättslig synvinkel, då härigenom ett rådighetsavskärande kan sägafs] ha skett»), 487, 503 (»... det icke kan komma på tal att sakrättsskydd nås på lindrigare villkor än vad som enligt 29 § SkbrL krävs för att en överlåtare skall förlora sin legitimation i förhållande till gäldenären»), 511 och 524, Rodhe s. 400 och Rodhe, Pant sättning s. 202, Björk i SvJT 1983 s. 353, Bogdan i TfR 1981 s. 520 f., Henning i SvJT 1995 s. 79 och Martinson s. 281, 290 och 297. I Håstad betonades t.o.m. 3 u. betal- ningslegitimationen starkt, men därefter har dess betydelse tonats ned, se Håstad (3 u.) s. 191, Håstad (4 u.) s. 185 och 235 samt Håstad (5 u.) s. 253, 250, 299 f. och 293. Även i Håstad (6 u.) finns vissa resonemang där betalningslegitimationen synes ha tillmätts be tydelse, se s. 230, 255 f., 290, 293, 295 och 299 f. (jfr Myrdal s. 156, not 499). Se även Håstad, Studier s. 103, 105 och 113. Till skillnad från de nu angivna författarna tiller känner Lindskog inte betalningslegitimationen någon relevans för borgenärsskyddet, se Lindskog i SvJT 1994 s. 115 (not 9). Jfr dock Lindskog i SvJT 1983 s. 543 och Lindskog s. 414. Att betalningslegitimationen normalt skall vara avskuren för borgenärsskydd gäller även enligt dansk och norsk rätt, se Myrdal s. 175 ff. 1155 Se NJA 1980 s. 197 (sekundärpantsättning av entreprenadfordran), NJA 1986 s. 217 (sekundärpantsättning vid factoring) och NJA 1989 s. 671 (prövning av betalningslegiti mationen). Se även NJA 1998 s. 520. 1156 Det finns dock fall där borgenärsskydd kan uppkomma utan att betalningslegitima tionen är avskuren. Enligt 20 § jämförd med 22 § SkbrL kan borgenärsskydd uppkomma genom tradition av löpande skuldebrev som innehåller räntebetalningsdagar och/eller en amorteringsplan trots att gäldenären fortfarande kan betala med befriande verkan till överlåtaren/pantsättaren, se Myrdal s. 142 f. Det är också troligt att borgenärsskydd kan uppkomma i underrättelsefall (t.ex. 31 § 1 st. SkbrL) när en underrättelse kommit gälde- nären/tredje man till handa utan att denna tagit del av den. Se kapitel 14.2.5 vid not 1138. Se även övriga i kapitel 14.2.5 omnämnda fall. 1157 Se redogörelsen i Myrdal s. 141 f. och där anförd litteratur. Jfr även Martinson (som utkommit därefter) s. 278 f. och 302.
14. C:s skydd mot B:s borgenärer sätt är fundamentalt ur sakrättslig synvinkel, då härigenom ett rådighetsavskärande kan sägafs] ha skett»), 487, 503 (»... det icke kan komma på tal att sakrättsskydd nås på lindrigare villkor än vad som enligt 29 § SkbrL krävs för att en överlåtare skall förlora sin legitimation i förhållande till gäldenären»), 511 och 524, Rodhe s. 400 och Rodhe, Pant sättning s. 202, Björk i SvJT 1983 s. 353, Bogdan i TfR 1981 s. 520 f., Henning i SvJT 1995 s. 79 och Martinson s. 281, 290 och 297. I Håstad betonades t.o.m. 3 u. betal- ningslegitimationen starkt, men därefter har dess betydelse tonats ned, se Håstad (3 u.) s. 191, Håstad (4 u.) s. 185 och 235 samt Håstad (5 u.) s. 253, 250, 299 f. och 293. Även i Håstad (6 u.) finns vissa resonemang där betalningslegitimationen synes ha tillmätts be tydelse, se s. 230, 255 f., 290, 293, 295 och 299 f. (jfr Myrdal s. 156, not 499). Se även Håstad, Studier s. 103, 105 och 113. Till skillnad från de nu angivna författarna tiller känner Lindskog inte betalningslegitimationen någon relevans för borgenärsskyddet, se Lindskog i SvJT 1994 s. 115 (not 9). Jfr dock Lindskog i SvJT 1983 s. 543 och Lindskog s. 414. Att betalningslegitimationen normalt skall vara avskuren för borgenärsskydd gäller även enligt dansk och norsk rätt, se Myrdal s. 175 ff. 1155 Se NJA 1980 s. 197 (sekundärpantsättning av entreprenadfordran), NJA 1986 s. 217 (sekundärpantsättning vid factoring) och NJA 1989 s. 671 (prövning av betalningslegiti mationen). Se även NJA 1998 s. 520. 1156 Det finns dock fall där borgenärsskydd kan uppkomma utan att betalningslegitima tionen är avskuren. Enligt 20 § jämförd med 22 § SkbrL kan borgenärsskydd uppkomma genom tradition av löpande skuldebrev som innehåller räntebetalningsdagar och/eller en amorteringsplan trots att gäldenären fortfarande kan betala med befriande verkan till överlåtaren/pantsättaren, se Myrdal s. 142 f. Det är också troligt att borgenärsskydd kan uppkomma i underrättelsefall (t.ex. 31 § 1 st. SkbrL) när en underrättelse kommit gälde- nären/tredje man till handa utan att denna tagit del av den. Se kapitel 14.2.5 vid not 1138. Se även övriga i kapitel 14.2.5 omnämnda fall. 1157 Se redogörelsen i Myrdal s. 141 f. och där anförd litteratur. Jfr även Martinson (som utkommit därefter) s. 278 f. och 302.s. 330