Citat i kontext

Stycket

11.160 IV. Lagval och elektronisk handel knytning till ett annat land”. Ovan har berörts den osäkerhet som följer av att det inte på förhand är möjligt att uttala sig om vilken styrka de ”samlade omständigheterna” måste uppvisa för att presumtionen skall brytas. Osäkerheten gäller oavsett vad för rättsförhållande det är fråga om och således även elektroniska avtal. Därför är det inte möjligt att uttala sig särskilt om vad som gäller för åsidosättandet av presumtioner vid sådana. Den rättspraxis som föreligger i olika konventionsstater kan hårdraget sägas representera en av två skolor. Den första tar fasta på bestämmelsens ordalydelse, vilket innebär att det är tillräckligt att de samlade omständigheterna visar en närmare anknytning till ett annat land än den anknytning som framgår av presumtionen. Den andra skolan menar att en presumtionsregel bör ges en viss tyngd – om inte de samlade omständigheterna uppvisar en klart starkare anknytning till ett annat land, har presumtionsregeln inget egentligt värde. Den förra skolan synes främst företrädas av engelska domstolar, den senare av holländska. I avsaknad av svenska avgöranden på området är det inte möjligt att uttala sig om vilken av de båda skolorna en svensk domstol kan sägas tillhöra. Möjligen kan vissa antaganden göras från ett rättsfall från tiden innan Sverige tillträdde Romkonventionen. I NJA 1992 s. 823 menade HD att den i fallet gällande presumtionsregeln bör ”kunna frångås om rättsförhållandet har en klart starkare (min kurs.) anknytning till ett annat land”. Den faktiska konsekvensen av art. 4.5 är att det vid varje enskilt fall är nödvändigt att genomföra en sådan helhetsbedömning som följer av principen om den närmaste anknytningen i art. 4.1. Även vid elektronisk handel är det således nödvändigt att identifiera de moment som på ett eller annat sätt talar för att avtalet skall antas ha närmast anknytning till ett visst land. Några av de moment som vid webbaserad e-handel torde vara av störst intresse utgörs av webbplatsens språk, parternas hemvist vid avtalsingåendet, vilken valuta betalning skall erläggas i, parternas eventuella följdprestationer samt, vid indirekt elektronisk handel, avtalad plats för leverans av vara respektive utförande av tjänst.s. 380