Stycket

62.5,2 Adekvansläran och med den besläktade metoder Härigenom hade A åsamkats skada i form av dröjsmålsränta på det obetalda priset, kostnader för anskaffning av en ny lägenhet liksom flyttnings- och rättegångskostnader i den rättegång som inletts till följd av att köpet hävts. Kostnaderna ansågs ha varit påräknelig skada för vilken banken svarade p.g.a. avtalsbrottet.23 — Jfr även t.ex. HD 1994:37 och HD 1990:30.24 Se även t.ex. de nedan kap. 5.2.2 ref. HD 1927II446 och HD 1977II74, samt HD 1982 II 52 (ref. nedan kap. 5.2.4). I HD 2002:44 hade säljaren, sedan ett fastighetsköp hävts p.g.a. köparens avtalsbrott, rätt till ersättning för skada i form av att fastigheten efter köpet hade förlorat i värde till följd av den allmänna prisutvecklingen. HD betonade att de omständigheter som medförde att fastighetsvärdet sjönk inte på förhand kunde ha förutsetts av vare sig säljaren eller köparen, och att köparen bl.a. därför stod närmare att bära risken för värdereduktionen. — Tydligen var ska­ dan inte så utom förutsebarhet att den även låg utanför adekvansens ram. I fråga om omfattningen av en skada som till sin typ i och för sig är påräkne­ lig, torde adekvansläran däremot föranleda att ansvaret reduceras med den del av skadans omfattning som legat utom förutsebarhetens gränser.25 Från finsk rättspraxis kan hänvisas till t.ex. följande fall: I HD 1997:199 hade bowlingspelaren A låtit borra ett bowlingklot hos B, som till sitt yrke var försäljare av bowlingtillbehör och borrare av bowlingklot. B hade utfört borrningen vederlagsfritt, medan den normala avgiften annars var 100-200 mark per klot. Med detta klot deltog A i en internationell bowling­ tävling i Singapore (den s.k. Martell Santa Claus Open). Till den tävlande som först gjorde 12 strike i rad hade utfästs ett specialpris om en bil vars värde motsvarade ca 260 000 mark samt en gåvocheck om 50 000 Singaporedollar. Nämnda pris vanns av A. Efter detta hade A haft möjlighet att vinna ett ytterli­ gare pris. Då A:s klot i detta skede av tävlingen kontrollvägdes konstaterades emellertid klotet vara regelstridigt, varför A till följd av diskvalificering gick miste om nämnda priser. A hävdade att förlusten hade orsakats av B:s grova vårdslöshet, då denne som yrkesmässig borrare av bowlingklot hade försum­ mat att kontrollväga klotet. A yrkade därför att B skulle åläggas att utge ersätt­ ning för nämnda förlust. TR fann B vårdslös då denne inte hade försäkrat sig om att A blivit medve­ 23 Jfr även från t.ex. svensk rätts NJA 1991 s. 217, kommenterat av Herre, Ersätt­ ningar s. 352 ff., Ramberg, JT1991-92 s. 99 ff. Se f.ö. även den motsatta situatio­ nen i t.ex. UfR 1997 s. 697 (DaHD), som gällde factoring och revisors ansvar för en banks förlust till följd av belåning av fiktiva fakturor; se även Iversen s. 93. 24 Bägge refererade av t.ex. Saxén, Skadestånd s. 144 f. 25 Se även t.ex. Hemmo, Vahingonkorvauksen määräytymisestä s. 203, Hellner & Ramberg (2. uppl.) s. 248, Iversen s. 109.s. 11