Även avtal utanför förmögenhetsrättens område (jfr avtalslagens fullständiga namn) gäller ofta ekonomiska mellanhavanden, t ex familjerättsliga avtal om bodelning och underhållsbidrag, även om det självfallet också finns exempel på motsatsen. 36 § avtalslagen anses vara tillämplig även på familjerättsliga avtal (se t ex NJA 1982 s 230 angående jämkning av ett preliminärt bodelningsavtal, där 36 § AvtL visserligen inte tillämpades, men där HD sade att grunderna för paragrafen hade kunnat tillämpas; jfr von Post, a a, s 159, 258, 312). Överenskommelser inom privatlivets ram angående middagsbjudningar etc anses inte utgöra avtal i avtalsrättens mening. En viktig anledning till det torde vara att prestationernas värde inte kan mätas i ekonomiska termer och att rättsordningen skyddar människors plånböcker, men inte (annat än när det gäller förtal, förolämpning och än värre övergrepp) deras känslor.
Hänvisas från p. 1 (s. 100)
1.antal andra dygder, såsom frikostighet, stolthet, ambition, självbehärskning, vänlighet, uppriktighet (eller, som den kommer att benämnas i det följande, ärlighet) och kvickhet. I Dygder som drivkraft föreslås, som tidigare nämnts, tre par moderna dygder: mod och driftighet, rättvisa och empati samt omdöme och integritet. Där behandlas även ett antal dygder inom specifika verksamhetsområden såsom familjen, politiken och arbetslivet, och de som skulle kunna vara intressanta i detta sammanhang är en del av de som rör företagande och entreprenörskap, till exempel sparsamhet, pliktkänsla, pålitlighet och skötsamhet. Utan djupare diskussion nämns också på olika ställen i samma verk några andra dygder, varav lojalitet är en som bör anses vara relevant att behandla i en diskussion om ”avtalets praktik”. När det gäller vad en avtalsrelation rent faktiskt är, kan man konstatera att avtalet är en uppgörelse mellan två (eller flera) parter (vanligen) gällande ömsesidigt utbyte av nyttigheter som kan mätas i ekonomiska termer. Köpeavtal, tjänsteavtal (sådana som omfattas av konsumenttjänstlagen), anställningsavtal, arrendeavtal och hyresavtal (sådana som omfattas av JB) är lagreglerade avtalstyper som alla uppfyller den definitionen. Även sådana typer av avtal som entreprenadavtal, fraktavtal, avtal om immateriella tjänster, leasingavtal, franchisingavtal, abonnemangsavtal (från telefoni och el till tidningar) och många, många fler uppfyller defintionen. Samarbetsavtal som bolagsavtal eller aktieägaravtal innefattar inte på samma sätt ett ömsesidigt utbyte, men däremot att samtliga parter bidrar till samarbetet på avtalat vis och detta bidrag kan typiskt sett mätas med ekonomiska mått. Avtalsrelationens praktik innefattar skeendet från det att avtalsförhandlingarna inleds till dess att båda parter har fullgjort sina prestationer. Centrala begrepp är, menar jag, ömsesidighet och mätbarhet. Ett avtal förutsätter typiskt sett ömsesidighet, d v s att samtliga parters. 100