1.Skyddsombudens stoppningsrätt kan jämföras med den fackliga organisa tionens rätt till tolkningsföreträde vad gäller en medlems arbetsskyldighet enligt 34 § MBL. Båda befogenheterna kom till i mitten av 1970-talet och syftade till att ge arbetstagarsidan ett ökat inflytande över sina arbetsför hållanden. Ett syfte med tolkningsföreträdet var enligt löntagarorganisa tionerna att det skulle ”bidra till bättre balans i rättsförhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare”. Regeringen ansåg att en utgångspunkt för lagstiftningen borde ”vara att parterna skall vara jämbördiga och att var dera parten skall ha rätt att bedöma vad avtalet betyder i fråga om den egna avtalsprestationen”. Syftet med lagförslaget var att stärka arbetstagarsidans ställning.190s. 193
2.Tolkningsföreträdet innebär inte att den fackliga organisationen tar över arbetsgivarens ledningsrätt.191 Enligt den klassiska arbetsrätten gäller att ”arbetsgivaren har av tradition haft tolkningsföreträde”. Det betyder att det är arbetsgivarens mening som gäller vid en oenighet om arbetsskyldig het. Bakgrunden är ”rättsarvet från det gamla samhället”. Enligt legostad gan ”förfogade husbonden helt över tjänarens arbetskraft”. Detsamma gällde ”industriarbetarens fria arbetsavtal”. Arbetstagaren var underkastad ”arbetsgivarens myndighet, ledning och tillsyn.”192s. 193
3.De rättsliga förutsättningarna för tolkningsföreträde är att det kan tilllämpas, när det uppkommer en tvist mellan arbetsgivaren och den arbets tagarorganisation, som är bunden av samma kollektivavtal. Tvisten skall gälla en medlems arbetsskyldighet enligt avtal. Tolkningsföreträdet inne bär att organisationens mening skall gälla till dess tvisten slutligt prövats. Med organisationen menas i första hand den lokala arbetstagarorganisa tionen. Den kan drabbas av skadestånd vid en felaktig tillämpning. Inne bär arbetet fara för liv och hälsa har arbetsgivaren inte rätt att kräva att arbetet utförs, trots att denne måhända anser att det finns synnerliga skäl. Det finns vissa begränsningar vid tillämpningen av tolkningsföreträde.193 Det skall inte tillämpas ” när arbetsavtalet innebar ett uttryckligt åtagande att utföra arbete som var farligt och tvist inte råder om avtalets innebörd på den punkten.”194 Ett exempel på tolkningsföreträde som gäller arbetstagarnas säkerhet är följande. AD 2001 nr 10. Tågfallet. AD framhöll att en arbetstagare inte kan vägra att utföra arbete så snart förhållandena är mindre gynnsamma än vad som anges i arbetsmiljölagstiftningen. Tolkningsföreträde hade tilllämpats, eftersom arbetstagarna inte ansågs skyldiga att manövrera tågvärmeposter, då det var en säkerhetsrisk. Frågan hade prövats innan både av Yl och ASS med anledning av ett skyddsombudsstopp. ASS hade då funnit att det inte fanns någon grund för att meddela ett gene rellt förbud mot arbetet. AD hänvisade till Prop. 1975/76:105, bilaga 1, s. 495 att ett arbetsavtal kan innebära ett uttryckligt åtagande att utföra arbete som är farligt. AD framhöll i sin dom att tolkningsföreträdet tar sikte på undantagsbetonande situationer, som arbetstagarna inte skall behöva utsättas för. AD fann att fackföreningen saknat fog för att utöva tolkningsföreträde. Arbetstagarsidan fick betala 75 000 kronor i all mänt skadestånd. Skyddsombud har enligt rättspraxis rätt att meddela stopp, om det finns fog för det. Det finns det om tillsynen anser att det finns brister i arbets miljön och de har stöd i den arbetsmiljörättsliga lagstiftningen. Enligt nämnda dom kan inte en arbetstagare vägra att arbeta "så snart förhållan dena är mindre gynnsamma än vad som anges i arbetsmiljölagstiftningen”. En slutsats är att tolkningsföreträde inte kan tillämpas vid ”smärre” över trädelser av arbetsmiljölagstiftningen. Stoppningsrätten kan tillämpas vid överträdelser av arbetsmiljölagstiftningen, även vid smärre överträdelser dvs. sådana som leder till krav i inspektionsmeddelanden. En slutsats är då att det är mer förmånligt ur ett arbetstagarperspektiv att tillämpa stopp ningsrätten vid brister i arbetsmiljölagstiftningen än tolkningsföreträde. Här ser man ett exempel på olika reglers tillämpbarhet på till synes samma problem. Stopp och tolkningsföreträde har både likheter och olikheter. Båda befogenheterna innebär att ett visst arbete kan avbrytas med stöd av repre sentanter från arbetstagarsidan. En skillnad är att stoppningsrätten syftar till att förhindra att arbetstagare utsätts för arbete som innebär fara för liv och hälsa, medan tolkningsföreträde inte har någon sådan begränsning. En likhet är att stoppningsrätten kan tillämpas vid brott mot förbud som meddelats av AV och som vunnit laga kraft, men också vid brott mot gene rellt förbud. Tolkningsföreträde skall kunna tillämpas om arbetsgivaren tvingar arbetstagaren att begå brott och kanske också vid andra slag av överträdelser.s. 193
4.En annan skillnad är att en förutsättning för stopp är att arbetet skall innebära omedelbar och allvarlig fara enligt gällande arbetsmiljölagstift ning. Förutsättningen för tolkningsföreträde är att tvist uppkommit om medlems arbetsskyldighet enligt avtal eller allmänna rättsgrundsatser. I AD 2001 nr 10, (Tågfallet), framhåller domstolen som framgick ovan att tolkningsföreträdet tar sikte på undantagsbetonade situationer. Tolk ningsföreträde skall inte tillämpas om ett arbete enligt avtal är farligt och det inte råder någon tvist på den punkten. Det skall inte heller tillämpas så snart förhållandena är mindre gynnsamma än vad som anges i arbetsmil jölagstiftningen enligt AD:s rättspraxis. Utgångspunkten för tolkningsfö reträde är att den fackliga organisationen inte skall meddela tolkningsfö reträde med anledning av faror som anses vara överenskomna enligt anställningsavtalet. En stor skillnad är att skyddsombudet övertar arbets ledningen; det gör inte facket enligt 34 § MBL.195s. 236
5.Tillämpningsstudien visade att skyddsombuden naturligtvis endast kunde fa stöd av Yl under förutsättning att det fanns rättsligt stöd i arbets miljölagstiftningen. Tolkningsföreträdet utgår istället från anställningsav talet, kollektivavtalet och allmänna rättsgrundsatser. En likhet är dock att både stoppningsrätten och tolkningsföreträdet saknar formkrav. Det finns inga krav på skriftlighet vare sig vid stopp eller vid tolkningsföreträde. I båda fallen gäller att den som påstår något har bevisbördan dvs. skyddsom buden respektive den fackliga organisationen i dessa fall.196 En skillnad är att skyddsombudstopp kan tillämpas även om det saknas kollektivavtal och för arbetstagare som är oorganiserade. Tolkningsföreträde kan endast tilllämpas om parterna är bundna av kollektivavtal och tvisten gäller en med lem även om ”[O]rganiserade arbetstagare får följa med”.197 Skyddsombud bör kontakta arbetsgivaren innan stopp meddelas. Stopp kan dock tilläm pas utan att kontakt tagits med arbetsgivaren. Formen för ett tolkningsfö reträde förutsätter enligt AD 1988 nr 81 att arbetstagarorganisationen tar kontakt med arbetsgivaren och därefter sker förhandling. Det skall dock framgå att parterna har olika mening om arbetsskyldigheten.198 Formen för skyddsombudstopp är att kontakt bör tas med arbetsgivaren, men det är inte en rättslig förutsättning.s. 236
6.Skyddsombud har rätt till skadestånd om arbetsgivaren hindrat skydds ombudet genom att bortse från ett stopp. Förutsättningen är att skydds ombudet haft fog för stoppet och att det klart framgått att ett stopp med delats. Den fackliga organisationen har rätt till skadestånd om arbetsgiva ren brutit mot tolkningsföreträdet eller tolkat anställningsavtalet på ett felaktigt sätt och denne är i ond tro. En betydande skillnad är att skydds ombud som tillämpar stopp är fri från skadestånd såvida stoppet inte med delats i ett annat syfte än att påverka brister i arbetsmiljön eller t.ex. varit en dold stridsåtgärd. Den fackliga organisationen kan vid tolkningsföre träde tvingas att betala skadestånd om den tillämpat tolkningsföreträdet felaktigt. I AD 2001 nr 10 (Tågfallet), fick den fackliga organisationen alltså betala 75 000 kronor i allmänt skadestånd. En skillnad är också att handläggningen hos AV och regeringen är gratis, medan en arbetstagaror ganisation kan tvingas betala både sina egna och motpartens rättegångs kostnader om de förlorar sin talan i AD. En förklaring till att det är organisationen och inte en enskild företroendeman som tar ansvaret för tolkningsföreträdet, medan skyddsombudet tvingas att göra en egen bedömning är att det är organisationen som har alla rättigheter enligt MBL, medan det är det enskilda skyddsombudet som har det enligt AML.s. 236