1.Skyddsombudet har rätt att stoppa ett visst arbete. Begreppet visst arbete har inte diskuterats särskilt utförligt i förarbetena. Arbetsmiljöutredningen gav två exempel på arbeten som skulle kunna avbrytas. Det ena gällde ett arbete, där ”föreskriven skyddsanordning saknas eller ej fungerar och exempelvis risk för kroppsskada på grund härav föreligger”. Det andra exemplet gällde tillträde till ett ”visst arbetsutrymme”, där det fanns risk för ”gasförekomst eller liknande”.49 Det tredje exemplet framgick av special motiveringen till regeringens proposition om ny AML. I den framgick att skyddsombuden hade rätt att meddela stopp innan ett arbete påbörjats.50 Stopp kunde också gälla ensamarbete.51 Stoppningsrätten har två uttalade rättsliga begränsningar. Den gäller inte ”vid övning som leds av Försvarsmakten” och inte heller ”vid sådan övning med kommunal organisation för räddningstjänst som avser verk samhet under höjd beredskap” enligt 14 § AMF. En förklaring till dessa regler kan vara att Försvarsmakten och Räddningstjänsten anser att särskilt farliga övningar, som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa, måste kunna genomföras i utbildningssyfte. Ett skyddsombud skall då inte kunna hindra en sådan övning. Försvarsmakten och Räddningstjänsten har också egna interna regler. Det kan ha ökat deras rättsliga möjligheter att undantas från stoppningsrätt. Jag har inte kunnat finna att det finns någon uttrycklig begränsning av stoppningsrätten avseende visst arbete i någon annan lagstiftning som t.ex. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Polislagen (1984:387) eller Social tjänstlagen (2001:453) eller lag (1993:387) om stöd och service till vissa fimktionshindrade. Stoppningsrätten kan därför sägas ha ett vittomfat tande tillämpningsområde avseende vilka slag av arbeten som kan stoppas. En förklaring till det kan vara att befogenheten endast är tänkt att tilläm pas i undantagsfall. I AD:s praxis kan man finna att skyddsombuden tolkat begreppet visst arbete som en viss arbetsuppgift, allt arbete i en viss lokal eller en viss rela tion. Sex domar i AD har prövat skyddsombudens stoppningsrätt. En dom (AD 1979 nr 165 betår av prövning av fyra stopp). Fyra gånger prövade AD stopp som skett med anledning av en viss arbetsuppgift. I ett fall (AD 1979 nr 164) hade ett stopp orsakats av arbetet med ett visst lim som ansågs vara farligt. I två fall (AD 1979 nr 165 Lastrum A2 och A3) hade stopp orsakats av arbeten med lastning som kunde medföra risk för klämskador. I ytterligare ett fall (AD 2002 nr 98) hade arbetet vid en till verkningslinje stoppats, eftersom arbetet kunde innebära risk för att detal jer skulle kunna rasa över arbetstagarna. Fyra stopp gällde lokaler. Två stopp gällde lastrum på ett fartyg, där det fanns problem med luftkvalite ten. (AD 1979 nr 165, Lastrum M3, M6). I det ena fallet (M6) hade arbetsgivaren felaktigt uppfattat att det var ett stopp. Ytterligare ett stopp gällde arbetet i en verkstad (AD 1984 nr 58) där det skett en explosion. Ett fjärde stopp gällde arbetet på ett fartyg, som låg på ett varv. Orsaken var förekomsten av en råtta (AD 1987 nr 5 8). Ett stopp (AD 2000 nr 92) gällde en viss relation. En väktare var rädd för att bevaka en viss person ensam. En förklaring till att stoppningsrätten har tillämpats så olika beror på att behoven är olika och att de har förändrats över tid. En annan förkla ring kan vara att föreskriften om Hot och våld i arbetsmiljön (AFS 1993:2) tillkom först 1993.s. 48
2.Hur tillämpade då skyddsombuden begreppet visst arbete i tillämp ningsstudien?s. 1
3.Tillämpningsstudien visade att hälften av stoppen gällde riskfyllda arbetsuppgifter. Skyddsombuden tillämpade begreppet visst arbete enligt följande. Tabell 111:6. Tillämpningen av visst arbete. Nästan hälften av stoppen 45 % (87 av 195) orsakades av att skyddsombu den önskade förhindra ett visst riskfyllt arbete. Oftast (31 fall) gällde stoppen hanteringen eller förekomsten av ett visst ämne. Det kunde t.ex. lösningsmedel.52I vart tredje stopp 34 % (66 av 195) önskade skyddsom buden påverka arbeten som utfördes i vissa lokaler. Orsaken var oftast (37 stopp) problem med luftkvaliteten. Det kunde t.ex. gälla bristande ventilation i en lokal (Lu:21), förekomsten av mögel (Lu:15) och damm (Lu:47). Orsaken till stoppen kunde också vara mer allmänna brister i en lokal, som t.ex. att lokalerna var olämpliga (Lo:26).s. 1
4.Lo:28. Stoppet omfattade t.ex. allt arbete i en skolpaviljong. Orsakens. 1
5.var att medicinska besvär hade uppstått hos lärare och elever, som arbes. 1
6.tade i den. Ett skyddsombud stoppade arbetet med anledning av att arbetsgivaren planerade att arbeta i en viss lokal i framtiden.s. 1
7.Lu:22. Ett SKO stoppade kommande arbeten med vårdkrävande vårds. 1
8.tagare i en viss lokal i ett servicehus. Orsaken var att temperaturen upps. 1
9.mätte + 30 C. Tillsynen ställde krav i ett inspektionsmeddelande. Orsaken till stoppen var att bristerna ofta hade lett till akuta besvär som t.ex. andnöd eller allergier. Anledningen till stoppen kunde också vara att cancerframkallande ämnen spreds på ett riskfyllt sätt genom att punktut sug eller allmänventilation saknades. Relationen till andra människor orsakade 20 % (39 av 195) av stoppen. De oftast förekommande stoppen föranleddes av risken för rån inom han deln.53 Flera stopp orsakades av problem med vårdtagare, chefer och elever. Sju stopp orsakades av förekomsten eller risken för hot och våld från vårdtagare eller deras anhöriga.54 Tre stopp orsakades av konflikter med chefer och arbetsledare.55 Ett stopp innebar t.ex. att allt arbete på en brandstation stoppades (Pb:172), eftersom det fanns missnöje med ledningen. Stopp p.g.a. relationsproblem var nog inget som lagstiftarna hade förutsett. En förklaring till att dessa stopp handlade om relationsproblem som samarbete och trakasserier kan bero på att frågor om arbetsorganisation fördes in i AML 1991, att före skriften om internkontroll i arbetsmiljön trädde i kraft 1993 och att före skriften om kränkande särbehandling trädde i kraft 1994 (AFS 1993:17). De nya reglerna gav legitimitet till att även relationsfrågor var arbetsmiljö frågor. Det gav skyddsombuden en uttalad rätt att också påverka dessa frå gor. Övriga orsaker\&åå& till tre stopp. Med övriga orsaker menas att skydds ombuden t.ex. stoppade med anledning av att arbetsgivaren bröt mot en av ASS’ föreskrifter (B/E:8). Det kunde också gälla stopp med anledning av bristande uppföljning av krav i skyddsrondsprotokoll. Här kunde t.ex. uppges över ett dussin brister.56 Nästan hälften av stoppen var begränsade till en viss arbetsuppgift. En förklaring kan vara att risken var avgränsad och/eller att skyddsombuden var villiga att avgränsa sina stopp. De avgränsade stoppen underlättar för arbetsgivarna att ge arbetstagarna andra arbetsuppgifter under den tid stoppen varade. Det innebar att de negativa konsekvenserna inte blir så omfattande för arbetsgivarna. Det måste vara mer problematiskt för en arbetsgivare, när skyddsombuden meddelade stopp för allt arbete i en viss lokal, eftersom det kan vara svårt att finna ett alternativt arbete till dess att stoppet hävts.s. 1