1.Skyddsombuden påverkas av förändringarna under 1990-talet.s. 100
2.Antalet skyddsombud sjunker kraftigt under denna tid. År 1992 regists. 100
3.rerades ca 116 000 skyddsombud. År 1999 hade endast 87 000 skyddsoms. 100
4.bud anmälts till ASS:s skyddsombudsregister.191 Det sjunkande antalets. 100
5.anmälda skyddsombud kan ha flera förklaringar. En kan vara att arbetslöss. 100
6.heten ökade under denna tid.192 Färre arbetstagare kan göra att antalets. 100
7.skyddsombud sjunker. Då arbetslösheten ökar kan det vara färre arbetstas. 100
8.gare som vågar påta sig den utsatta funktionen som uppdraget kan innes. 100
9.bära. Det sjunkande antalet kan också förorsakats av att skyddsombudens. 100
10.fick en oklar funktion i de nya samverkansavtalen. Begreppet skyddsoms. 100
11.bud togs inte med i de centrala överenskommelserna på den offentligas. 100
12.sidan.s. 100
13.Skyddsombudens oklara funktion i de nya avtalen kan ha bidragit till atts. 100
14.många skyddsombud kände sig ensamma i sin roll. Det kan ha påverkat atts. 100
15.år 1999 bildades ett rikstäckande nätverk, Sveriges samlade skyddsombuds. 100
16.(SVSS). Syftet med nätverket ärs. 100
17.- att stödja det enskilda skyddsombudet,s. 100
18.- att ge ökad status åt skyddsombud, ochs. 100
19.- att samordna skyddsombudens utbildningsbehov.s. 100
20.Nätverket är tvärfackligt och skall ses som ett komplement till de fackligas. 100
21.organisationerna. Kenth Petterson generaldirektör för ASS, numera AV,s. 100
22.påminde 1999 om att ”skyddsombuden främst är de fackliga organisatios. 100
23.nernas ansvarsområde”. Pettersson uttalade sedan följande: ”De [skyddss. 100
24.ombuden] är väldigt viktiga också för oss, eftersom vi med våra 400 yrkes-s. 100
25.inspektörer inte kan besöka alla arbetsplatser. Det förutsätter att det finnss. 100
26.folk ute på arbetsplatser som tar upp problemen”.193 År 1999 ficks. 100
27.skyddsombuden med stöd av tidningen Du & JOBBET en hemsida,s. 100
28.www.skyddsombud.se, där de kan träffas för utbyte av erfarenheter.s. 100
29.Skyddsombudens rättsliga ställning både stärktes och försvagadess. 100
30.under 1990-talet. År 1991 fick skyddsombuden rätt att delta i planering avs. 100
31.ändrad arbetsorganisation, rätt att bevaka att arbetsgivaren genomför internkontroll och rätt att delta vid upprättande av de handlingsplaner, som var en del av internkontrollen. Vid revideringen förlorade skyddsom buden helt utan diskussion uppgiften att vinna arbetstagarnas medverkan enligt 6 kap. 4 § AML och sin uttryckliga rätt att kräva att arbetsgivaren skall meddela skyddsombuden vem denne skall vända sig till i skyddsfrågor enligt 7 § AMF. Om dessa förluster var förbiseenden eller åsyftade änd ringar är svårt att säga. Min uppfattning är att det var det förstnämnda. Sveriges anslutning till den Europeiska gemenskapen gav skyddsombudsinstitutet ökad legitimitet med stöd av EG:s ramdirektiv från 1989 om åtgärder för att främja arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (89/391/ EEG). Artikel 10 och 11 har betydelse för skyddsombuden. I artikel 10 Information till arbetstagarna framgår följande. 1. ... att arbetstagare och/eller deras representanter i företaget och/eller verksamheten får all den information som behövs om a) arbetsmiljörisker och skydds- och förebyggande åtgärder. I artikel 11 Samråd med och medverkan av arbetstagare framgår följande. 1. Arbetsgivarna skall inhämta synpunkter från arbetstagarna och/ellers. 100
32.deras representanter och låta dem delta i diskussioner om alla frågors. 101
33.som gäller säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Detta förutsätter ...s. 101
34.rätt för arbetstagarna och/eller deras representanter att lägga frams. 101
35.förslag. 2. Arbetstagare eller arbetstagarrepresentanter med särskilt ansvar förs. 101
36.skyddsfrågor har rätt till avvägd medverkan. 3. Arbetstagarrepresentanter med särskilt ansvar för skyddsfrågor skalls. 101
37.ha rätt att anmoda arbetsgivaren att vidta lämpliga åtgärder ochs. 101
38.lägga fram förslag i syfte att minska rikskerna för arbetstagarna och/s. 101
39.eller undanröja källan till faran. 4. De arbetstagare, som avses i punkt 2 och de arbetstagarrepresentans. 101
40.ter, som avses i punkterna 2 och 3, får inte missgynnas på något sätts. 101
41.på grund av sin verksamhet enligt punkterna 2 och 3. 5. Arbetsgivare måste ge arbetstagarrepresentanter med särskilt ansvars. 101
42.för skyddsfrågor tillräcklig ledighet med bibehållen lön och förses. 101
43.dem med tillräckliga resurser för att de skall kunna utöva de rättigs. 101
44.heter och fullgöra de uppgifter som följer av detta direktiv. 6. I överensstämmelse med nationell lagstiftning och/eller praxis hars. 101
45.arbetatagare och/eller arbetstagarrepresentant rätt att vända sig tills. 101
46.den arbetsmiljöansvariga myndigheten med klagomål, om de ansers. 101
47.att de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit inte är tillräckliga för atts. 101
48.uppnå säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Arbetstagarrepresentan-s. 101
49.ten skall ges tillfälle att lägga fram sina iakttagelser i samband meds. 101
50.inspektionsbesök av den behöriga myndigheten. Ett problem som togs upp under 1990-talet var skyddsombudens tillträdesrätt till s.k. ”främmande” arbetsplatser dvs. till sådana arbetsplatser som ombudets arbetsgivare inte rådde över. Vid en revidering av AML år 1994 fick skyddsombuden tillträdesrätt till dessa arbetsplatser.194 År 1997 före slog en utredning att skyddsombudens tillträdesrätt skulle gälla alla platser, där arbete utfördes, dvs. även utrymmen i bostadshus.195 Förslaget har ännu inte genomförts. Under 1990-talet kräver nya grupper inflytande. Vissa av dem fick också det. Elever från årskurs 7 och uppåt fick i början av 1990-talet rätt att utse elevskyddsombud.196 Dessa fick mycket begrän sade befogenheter och en svag rättslig ställning. Är 1998 föreslog Barnom budsmannen i en rapport att elevskyddsombud borde få en förstärkt roll, att de skulle utses även för årskurserna 1-6 och att barn inom förskola och fritidsverksamhet skulle omfattas av AML och ha rätt att representeras av vuxna barnskyddsombud.197s. 101
51.Utmärkande för inledningen av 2000-talet var att antalet arbetssjukdo mar ökade.1981 slutet av 1990-talet utgjorde en tredjedel av arbetsskadorna av belastningsskador. Den största ökningen av antalet anmälda sjukdomar orsakades av sociala och organisatoriska faktorer.199 År 2003 fanns ca 300 000 arbetsställen i Sverige med minst en anställd. Drygt 175 000 per soner var anställda på företag med 1-4 anställda och nästan 1.8 miljoner var anställda på företag med 1-49 anställda.200s. 1
52.LO ger ut skriften Arbetslivet och hälsan inför år 2000 - Ett LO-program för förbättring av arbetsmiljön (1999). I den framgår hur intresset för arbetsmiljö är konjunkturberoende. Det betyder att vid lågkonjunktur är intresset mycket svalt. LO visar också att det inom deras områden har skett en förskjutning från kemiska/fysiska problem till organisatoriska och psyko-sociala arbetsmiljöproblem. I rapporten framgick att LO:s medlem mar prioriterar frågor öm ”minskad arbetsbelastning och stress i första hand”. I rapporten deklarerar LO att deras mål är att alla skall kunna avsluta ett långt yrkesverksamt liv med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Ett medel att uppnå det anser LO bl.a. vara: - förstärkt samverkan mellan parterna, . - skyddsombuden måste få en bättre allmänfacklig utbildning samtidigts. 1
53.som arbetsmiljöfrågorna måste ingå som ett naturlig del i den allmäns. 1
54.fackliga utbildningen. - de regionala skyddsombuden skulle fa ökat ekonomiskt stöd. - Alla skyddsombud skulle ha minst 40 timmars utbildning i kursen ”Bättre arbetsmiljö”.201 TCO ger år 2003 ut skriften Mjuka människor i hårt arbete. Den beskriver stress och ohälsa bland medlemmar i TCO-förbunden. Den fokuserar sär skilt på olika anställningsformer och flexibiliseringens samband med ohälsa.202 SACO ger samma år ut Akademikerrapport 2003.1 den beskrivs bla akademikernas problem. Några problem som den särskilt tar upp är ojämlikheten mellan män och kvinnor och problemet med att akademiker nas kunskap, både att den inte utnyttjas tillräckligt och deras behov av kompetensutveckling.203 Ar 2001 bildas Arbetsmiljöverket genom att Yl och ASS slås samman till en myndighet. Det innebär bl.a. att en överklagningsinstans ASS för svinner för skyddsombuden.204 År 2001 ersätts föreskriften om Internkon troll av arbetsmiljön (AFS 1992:6, reviderad genom AFS 1996:6), med en ny föreskrift, Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 med tillägg AFS 2003:4). En nyhet är att arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete även skall omfatta inhyrd arbetskraft. I 4 § i den nya föreskriften uppma nas arbetsgivaren att ge skyddsombuden möjlighet att medverka i det sys tematiska arbetsmiljöarbetet. Det hade tidigare endast framgått i kom mentaren. Ett problem som framkommit under en längre tid var att poli tiker inom t.ex. kommuner och landsting inte uppfattade att de hade en funktion också som arbetsgivare. Det ledde år 2003 till att AV gav ut infor mationsskriften, Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöjrågprna. I den påminns politiker om sitt arbetsgivaransvar.205 De psyko-sociala frågorna var ett problem vid milleniumskiftet. Det ledde till att regeringen tillsatte en arbetsgrupp år 2000 som fick i uppgift att ”analysera den stora ökningen av arbetsbetingad ohälsa som har sam band med stress och andra organisatoriska och sociala faktorer”.206 Resul taten redovisas i två betänkanden vid namn Ett föränderligt arbetsliv på gott och ont - Utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan (Ds 2000:54) och Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv - En handlings plan för attf örnya arbetsmiljöarbetet (Ds 2001:28). Bakgrunden till utred ningarna var att antalet arbetsskador särskilt p.g.a. stress och utbrändhet hade tredubblats från 1996-1999 och att anmälningarna med anledning av mobbning eller trakasserier hade ökat med 140 % under motsvarande tid".207 Utredningarna utmynnade i ett 11-punktsprogram och i en trepartsdialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.208 De tre par terna lade fram ett förslag till Program, ett arbetslivf ör alla, Trepartssamtalen, 2002-11-05.2091 december påföljande år lämnade Svenskt Näringsliv samtalen.210 Orsaken kan vara att de krav som trepartssamtalen utmyn nade i ansågs av Svenskt Näringsliv alltför långtgående. Ett förslag var att arbetsgivaren skulle fa betala ytterligare 25 % i sjukersättning för heltidssjukskrivna.211s. 1
55.Som ett försök att uppmärksamma arbetsgivarna på de höga ohälsotalen infördes 2003 krav på redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgi vare, kommuner och landsting.212s. 104
56.Skyddsombudens särskilda funktion belystes under 2000.1 Ds 2001:28 framfördes några synpunkter på skyddsombudsinstitutet. Utredningen ansåg att ”samhället ger skyddsombuden en stark rättslig ställning”. Det framkom att uppdraget kunde ta någon timme per vecka eller vara ett heltidsuppdrag. Skyddsombudets påverkan skedde enligt utredningen främst genom ”argumentering baserad på kunskap och engagemang”. Utred ningen framhöll därför skyddsombudens behov av ”erforderliga kunskaper och tillgång till information som gör att de kan upptäcka problem och argumentera för lösningar”. Utredningen uppmärksammade två kunskaps områden som den ansåg särskilt viktiga för skyddsombuden. Det ena var ”samspelet mellan verksamhetsplanering, arbetsorganisation och resurser å ena sidan och mätningar och uppföljningar av stressymptom, arbetsbelast ning, sjukfrånvaro etc. å andra sidan”. Det andra var att skyddsombuden också skulle uppmärksamma sambandet mellan arbetsmiljö och ekonomi. Utredningen föreslog vidare att AML och MBL skulle ses över i syfte att samordna inflytandet. En sådan fick inte innebära ”någon försämring av de rättigheter och det inflytande som arbetstagare och skyddsombud och övriga fackliga företrädare har i dag”. Vidare fann utredarna att reglerna om skyddsombudens befogenheter var viktiga, eftersom dessa ”skapar en balans mellan arbetsgivarens beslutsrätt och arbetstagarnas rätt att inte bli utsatta för åtgärder som kan leda till ohälsa eller olycksfall”. Utredarna önskade också en prövning om en tydligare gräns mellan ”statens och par ternas ansvarsområde”.213 Trots att de psyko-sociala frågorna utgör en allt växande del av arbets skadorna saknas en föreskrift i ämnet. Det är ett problem för skyddsom buden, eftersom ett stöd i en föreskrift skulle underlätta för dem att ställa krav på arbetsgivaren. En orsak till att det saknas en föreskrift inom områ det, trots att det har gått 26 år sedan AML trädde i kraft, kan vara att ASS/ AV av tradition tar mycket stor hänsyn till arbetsgivarna vid sitt föreskriftsarbete. Verket meddelar ogärna föreskrifter om det inte finns en viss konsensus från arbetsmarknadens parter. Ett undantag är naturligtvis om kraven ställs i ett EG direktiv, då måste verket anpassa sig till det. AV läm nade sommaren 2003 förslag till en föreskrift om sociala och psykologiska arbetsmiljöflrhållande. Efter avslutad remissomgång är förslaget vilande.214 Skyddsombuden har inte endast betydelse för arbetstagarna och fack förbunden utan också för polis och åklagare vid utredning av arbetsmiljö brott. I en intervju 2001 med arbetsmiljöåklagaren Stefan Karlmark fram kom följande under rubriken Skyddsombudet - polisens förundersökare. Skyddsombuden fick följande råd i artikeln om arbetsolyckor: - Ställ tydliga krav och dokumentera dem noga! Då blir det lättare för mig att bevisa arbetsmiljöbrott. - Ni måste dokumentera era krav t.ex. i skyddsrondsprotokoll. Om arbetsgivaren inte vill skriva på en checklista, anteckna detta noga och med datum. Inträffar en olycka är bevisläget bättre om jag kan styrka att problemet har påtalats tidigare.s. 104
57.Ställ inte era krav enbart till den arbetsmiljöansvarige utan vänd er till högsta ledningen. De som sitter i styrelsen för ett aktiebolag är skyl diga att ingripa mot oegentligheter i verksamheten som de känner till, trots att arbetsmiljöansvaret delegerats ner. Gör styrelsen inget, så kom mer den inte undan rättsligt ansvar ifall något händer.215 Under de första åren av 2000-talet påbörjas en mer allmän debatt om behovet av nya arbetsmiljöavtal särskilt inom den privata sektorn. Några centrala arbetsmiljöavtal har inte funnit på 10 år. Debatten går bl.a. ut på att parterna skall kunna förhandla om brott mot AML med stöd av kol lektivavtal. Representanter från LO och TCO Rättsskydd diskuterar frå gan. Dan Holke, chef på LO:s Rättsskydd riktar kritik mot den statliga tillsynen och dess effektivitet i en debattartikel Varför är facklig övervak ning bättre än statligt (2001). Han framför följande. [Ä]ven i Sverige finns det inslag av statlig övervakning och kontroll, t.ex. inom arbetsmiljöområdet. Om arbetsgivaren bryter mot dessa bestämmelser kan facket normalt inte driva frågan till Arbetsdomstolens. 105
58.utan det är den statliga myndigheten som kan driva frågan genom poliss. 106
59.och åklagare. All erfarenhet visar att efterlevnaden av reglerna är betyds. 106
60.ligt sämre på dessa områden. Holke ger sedan ett antal argument varför arbetsmiljöfrågorna bör regleras i kollektivavtal. Han menar, - att reglerna får större legitimitet, - att de kan branschanpassas och ändras på ett enkelt sätt, - att de främjar ansvar och goda relationer, - att övervakningen blir effektivare, - att den enskilde arbetstagaren kan använda facket som sköld och - att det går att bli överens, - att tvisterna löses snabbt och billigt utan domstolar och jurister, - att kollektivavtal inte bara är en reglering utan också ett verktyg.216 Bo Ericson från LO och TCO Rättsskydd är mycket kritisk till AML och dess sanktionssystem. Under rubriken Upp till kampför en bättre arbetsmiljö (2002) framför han följande åsikter. - AML efterlevs inte, särskilt med avseende på den psykosociala arbetss. 106
61.miljön, - Det blir svårare att få någon till skyddsombud. - De flesta har tröttnat på att vädja till AV. - AML har låg status jämfört med LAS, MBL och andra arbetsrättsligas. 106
62.lagar. - AML saknar effektiva sanktionsmedel. - AML är ingen enkel lagstiftning. De viktigaste föreskrifterna är sås. 106
63.krångliga att det krävs utbildning och övning (underförstått för atts. 106
64.kunna tillämpa dem). Hans förslag är att införa ”civilrättsliga reglers. 106
65.med skadeståndspåföljd på arbetsmiljörättens område”.217 Carina Nilsson, LO:s arbetsmiljöutredare sedan 30 år tillbaka kritiserar i sin bok Vem bryr sig? Om arbetsmiljöarbete under tre årtionden (2003) både politiker och fackförbund. Hennes uppfattning är att det politiska intresset för arbetsmiljön är svagt och att konjunkturförhållandena har betydelse för hur stort intresse som arbetsmiljöfrågorna får. Hon tar upp problemet med avsaknaden av centrala arbetsmiljöavtal. Hon påminner om att uppbygg naden av ASL och AML utgick från att det fanns centrala arbetsmiljöav tal.218 Våren 2004 fattar LO:s styrelse beslut om att ta upp arbetsmiljöfrågor i årets avtalsrörelse. Styrelsen rekommenderar bl.a. sina förbund att i riks avtal införa regler om partsgemensam arbetsmiljöutbildning och stärkt fackligt inflytande över bemanningsplaneringen. Krav ställs på att lokala avtal skall ingås om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering.219 LO:s avtalssekreterare Erland Olausson uttalar följande om skyddsombu den: "De skall vara kvar på arbetsplatserna.” Sedan hänvisar han till närings departementets kommande utredning.220 Elektrikerförbundet inleder en strejk i syfte att påverka rätten att skriva in prövning av arbetsmiljöfrågor med stöd av kollektivavtal.2211 uttalandena framkommer ett behov av att komplettera den statliga tillsynen med kollektivavtal. Orsaken är att för bunden anser att de har mer effektiva sanktioner. Skyddsombudens fram tida funktion kommer att påverkas av den diskussion som startat inom LO. Regeringen tar LO:s kritik på allvar och beslutar den 23 juni 2004 om direktiv till en översyn av arbetsmiljölagen.222 Direktivet omfattar 11 punkter varav åtta har betydelse för skyddsombuden. Enligt direktivet skall översynen utreda följande områden. 1. Samordning mellan AML och MBL. 2. Barn och elevers arbetsmiljö. Elevskyddsombud och barnskyddsom bud. 3. Disposiviteten av systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. 4. Utbildning och kompetens. 5. Samordningsansvaret. 6. Inhyrarens skyldighet att informera uthyraren om risker. 7. Frågan om AML skall omfatta de som genomgår arbetsmarknadspolitiska program. 8. Arbete i arbetsgivarens hushåll. Dessutom skall effektivare sanktionssystem, skyldigheter för leverantörer och regelförenkling utredas. Punkterna 1-9 har betydelse för skyddsom budsinstitutet och kommer att kommenteras igen i följande avsnitt. Anta let skyddsombud ökar. Vid årsskiftet 2003/2004 fanns 107 000 anmälda till AV:s skyddsombudsregister.223s. 106
Vidgat tillämpningsområde
1.Under perioden 1970 t.o.m. juni 2004 krävde alltfler grupper rätt att före trädas av skyddsombud. Arbetstagarna på vissa mindre kontor och i buti ker hade inte samma rätt att utse skyddsombud, som andra arbetstagare. De hade undantagits i 1949 års Arbetarskyddslag. Orsaken var att de ansågs vara för fa och därför sakna behov av en organiserad skyddsverk samhet. Under 1970-talet kom frågan upp igen och 1973 slopades undan taget som gällde butiker, och kontor eftersom dessa arbetstagare nu upp fattades ha behov av skyddsombud.224s. 1
2.När Arbetarskyddslagen antogs 1949 omfattade den vissa elever, värn pliktiga och intagna i anstalt söm utförde arbete. Nämnda grupper undantogs från samverkansreglerna i ASL och hade därför inte rätt att vare sig utse eller företrädas av skyddsombud.s. 1
3.Elever krävde rätt att utse skyddsombud, men frågan om deras rätt var kontroversiell. Elevernas rätt till samverkan och rätt att utse företrädare togs upp av Skolöverstyrelsen vid införandet av AML. Regeringen över lämnade frågan till dåvarande Skolöverstyrelsen, Universitets- och hög skoleämbetet och till ASS samt till arbetsmarknadens parter.225 Det ledde 1987 till att en utredning tillsattes. Dess uppgift var att utreda ”elevernas deltagande i det lokala arbetsmiljöarbetet”. Utredningen ledde till ett för slag om elevmedverkan. Utredningen framhöll betydelsen av att ”ta tillvara den resurs som elevernas engagemang och medverkan utgör”.226 Utred ningens arbete ledde till att regeringen föreslog att elever från årskurs 7 och uppåt skulle få rätt att utse elevskyddsombud. Deras uppgift skulle vara att ”känna ett särskilt ansvar och vara aktiva, när det gällde att observera och driva arbetsmiljöfrågorna”. Elevskyddsombuden skulle också medverka i skyddskommittéerna. De skulle delta i skyddsronder och ”i planering av t.ex. nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder eller arbetsförhållanden i övrigt”. För att ge elevskyddsombuden möjligheter att påverka arbetsmil jön, skulle de få rätt till den information som de behövde, om den inte var hemlig. De skulle också få rätt till ledighet och utbildning. Men deras möj ligheter att påverka arbetsmiljön fortsatte att vara mycket begränsad. De fick t.ex. inte rätt att avbryta ett ”arbete”. Motivet var att; ”de bestämmel ser i arbetsmiljölagen som har en i huvudsak arbetsrättslig grund kan inte föras över till elevområdet”. Stoppningsrätten var ett exempel på en sådan regel. Orsaken var enligt regeringen att "stoppningsrättens betydelse när det gäller arbetstagare ligger i att upphörande med arbetet inte arbetsrättsligt kan betraktas som arbetsvägran, när ett skyddsombud har stoppat arbetet”.227 Reglerna om elevskyddsombud infördes i AML och i AMF 1990.228 Frågan om elever kom återigen upp tio år senare. År 2002 avläm nade 1999 års Skollagskommitté förslaget Skollagfir kvalitet och likvärdig het?23 Den har föreslagit ett utvidgat utbildningsbegrepp, som skall leda till att AML också skall gälla elever i förskola och fritidshem.230 Skolverket har också gjort en översyn av elevernas inflytande över arbetsmiljön. Den har resulterat i rapporten Elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud, vilken också innehåller förslag till föreskrifter. Förslaget förtydligar elevskyddsombudens roll och preciserar deras uppgifter. Elev skyddsombuden föreslås ges möjlighet att samverka med skyddsombud för skolans personal.2311 regeringens direktiv 2004:91 ingår att utreda frågan om ”en starkare ställning för elevskyddsombuden”. Värnpliktiga omfattas av AML, men inte av reglerna om skyddsombud. De fick 1988 rätt att utse skyddsassistenter med stöd av en särskild författ ning. Sedan 1998 har de värnpliktiga också rätt att utse huvudskyddsassistenter på varje förband. Denne skall samverka med förbandschefen vid pla nering och uppföljning av övningar och har rätt att samla värnpliktiga för utbildning, information och överläggningar om arbetsmiljö. Denne har också rätt att begära viss undersökning om arbetsmiljöförhållandena. För bandschefen är då skyldig att lämna besked utan dröjsmål i frågan. Skyddsassistenter har förslags- och yttranderätt i arbetsmiljökommit tén.232 Direktivet 2004:91 omfattar inte de värnpliktigas rätt att utse skyddsombud. Den som utfor anvisat arbete under värd i anstalt omfattas inte heller av 6 kap. AML. Det betyder att de som utför anvisat arbete t.ex. på en anstalt inte har rätt att företrädas av skyddsombud. En annan grupp som också omfattas av AML är asylsökande som sysselsätts i arbete. De omfattas sedan 1994 av AML, men inte heller av 6 kap. AML.233 Det betyder att de inte har rätt att utse skyddsombud eller företrädas av dem enligt gäl lande regler. Det ingår inte i ovan nämnda direktiv att ta upp deras rätt att omfattas av 6 kap. AML. Däremot innefattar direktivet ett förslag till att barn i förskola och inom fritidsverksamhet ska omfattas av AML och att deras behov av barnskyddsombud skall utredas. Direktivet omfattar också förslag att de som genomgår vissa arbetsmarknadspolitiska program skall likställas med arbetstagare vid tillämpningen av AML. Det framgår inte av direktivet om även dessa skall omfattas eller undantas av 6 kap. AML dvs. om reglerna om skyddsombud.s. 1
4.Skyddsombuden påfartyg hade tidigare inte lika långtgående möjlighe ter att påverka arbetsmiljön som skyddsombuden på land. Lagen från 1965234 reviderades år 1988.1 den senare fick Sjöfartsverket rätt att medge att ett eller flera skyddsombud utsågs gemensamt på ett fartyg som har samma redare. I skyddsombudens uppgift ingick att ”övervaka att fartyget är vederbörligen bemannat.” Skyddsombud för ombordanställda fick även rätt att stoppa ett arbete, men befälhaven fick rätt att avbryta skyddsom budets stopp under vissa förutsättningar.235 År 2001 gjordes en Översyn av fartygssäkerhetslagen^ I den föreslogs bl.a. att 6 kap. i AML skulle gälla med vissa undantag.237 År 2003 vidgades AML till att också omfatta fartygsarbete.238 Tillsynen skulle utföras av Sjöfartsverket. Regler om skydds ombud på fartyg finns i dag i 6 kap. AML, i 4 kap. Fartygssäkerhetslagen och i 5 kap. i Fartygssäkerhetsförordning. Av 6 kap. 4 § AML framgår att dessa skyddsombud skall vaka över att fartyget har rätt bemanning enligt beslut eller föreskrifter. I 5 kap. 4 § i nämnda förordning framgår föl jande.239s. 110
5.Befälhavaren skall underrätta skyddsombudet om till vem ombord soms. 110
6.framställningar i skyddsfrågor skall göras. Redaren skall meddelas. 110
7.ombordanställda till vem inom rederiet som framställningar skall görass. 110
8.i frågor om fartygets skyddsförhållanden. Det är samma slag av regler som fanns i 7 § AMF fram till 1991.s. 110
9.En ny grupp arbetstagare har uppmärksammats. De benämns personliga assistenter. I början av 1990-talet införs lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med lagen var att ge ett personligt utformat stöd åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien m.m., enligt 9a §. De personer som tar hand om de funktionshindrade benämns personliga assistenter. Det finns idag ca 40 000 personliga assistenter. De flesta av dem omfattas av AML, men några få ca 500 assistenter omfattas inte av lagen, eftersom de är anställda direkt av arbetsgivaren.240 De omfattas istället av lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. Lagen ersatte hembiträdes lagen (1944:461). Nuvarande lag har mycket svaga regler om arbetsmiljön och tillsynen. Enligt 15 § AMF får tillsyn i hemmet endast göras om arbetsgivaren eller arbetstagaren dvs. i detta fall den personliga assistenten begär det eller ”om det finns annan särskild anledning till det”. Gällande regler innebär att demenssjuka, psykiskt sjuka eller sådana som har begåvningsmässiga begränsningar kan vara arbetsgivare. De som är anställda av arbetsgivaren enligt denna lag har inte rätt att utse eller företrädas av skyddsombud. Enligt Dir. 2004:91 ingår att utreda arbetsgivarens ansvar. Det framgår inte av direktivet om dessa arbetstagare skall omfattas eller undantas från reglerna om samverkan enligt 6 kap. AML.s. 110
Nya och förlorade uppgifter
1.I början av 1970-talet framkom att det var svårt för skyddsombuden att påverka arbetsmiljöfrågorna, eftersom de kom in för sent i arbetsgivarens beslutsprocess. Arbetsgivaren kunde ha fattat beslut som var svåra att ändra, trots att besluten kunde leda till brister i arbetsmiljön. I syfte att ge skyddsombuden möjlighet att tidigt påverka arbetsmiljön infördes 1973 en planeringsrätt för dem. Den innebar att skyddsombuden fick rätt att delta i planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder samt yttra sig i bygglovsärenden.241 Planeringsrätten föreslogs utvidgas, då AML skulle införas 1977. LO ansåg att det fanns ett behov av att arbets tagarnas medverkan också skulle omfatta kemiska ämnen och produkter. LO ansåg att skyddsombud och skyddskommitté skulle delta i planering som gällde ”psyko-sociala förhållanden” och omfatta arbetsorganisationen. LO ansåg också att det borde framgå i lagen att ”arbetsgivaren skall redo visa planeringsunderlaget i form av bemannings- och organisationsplaner och befattningsbeskrivning”. Arbetstagarnas rätt att delta i planeringen skulle enligt LO vara en lagstadgad skyldighet för arbetsgivaren, som skulle vara ”förbunden med straffansvar”. TCO ansåg också att skyddsom budens planeringsrätt var viktig och framhöll att arbetsorganisationen var ”avgörande för den psykiska arbetsmiljön”. TCO föreslog även att arbets givaren skulle ”åläggas att redovisa bemannings-och organisationsplan, där arbetsuppgifternas krav på individen från fysisk och psyko-social synpunkt kan bedömas”. SAF gav endast stöd till att skyddsombuden deltog i plane ring av arbetsprocesser.242 Regeringen förslag uttrycktes på följande sätt. De anställda måste få delta i ”varje stadium i planeringen som är av bety delse från arbetsmiljösynpunkt”. Regeringen instämde också i att skydds ombuden skulle ha rätt till skadestånd, om de hindrades.243 En rätt för skyddsombuden att delta vid planering av arbetsprocesser och ämnen infördes 1977 i 6 kap. 4 § AML medan skyddsombudens rätt att delta vid förändringar av arbetsorganisation fick vänta.s. 111
2.I slutet av 1980-talet återkom diskussionen om betydelsen av en god arbetsorganisation för arbetsmiljön. Arbetsorganisationen hade tidigare främst diskuterats med stöd av MBL. Anledningen till att frågan återigen blev aktuell berodde på att en arbetsmiljökommission tillsattes år 1987. Kommissionens utredare ansåg bl.a. att det fanns ett behov av samordning mellan inflytandereglerna i AML och i MBL. Kommissionen hade utsett en särskild organisationsgrupp, (här kallad O-gruppen). Den hade också synpunkter på skyddsombuden.s. 112
3.O-gruppen ansåg att skyddsombuden skulle vara "påtryckare". Grup pen framhöll att skyddsombuden hade givits informations- och plane ringsrätt i syfte att ”balansera arbetsgivarens rätt att fatta beslut i företags lednings- och arbetsledningsfrågor” ... och som hade ”vissa maktbefogen heter”.244 Gruppen tog upp de arbetsorganisatoriska frågorna och påpe kade att dessa ”otvivelaktigt omfattas av arbetsmiljölagen”. Gruppens upp fattning var att skyddsombuden och skyddskommittén oftast tagit sig an den fysiska arbetsmiljön, medan arbetsorganisatoriska frågor företrädesvis handlagts genom MBL-förhandlingar. Gruppens slutsats var att ”arbets miljöarbetet måste integreras bättre i produktionsstyrningen” ... och ”inte får behandlas vid sidan om den ordinarie verksamheten”. Gruppen ansåg att en bättre samordning av AML och MBL på sikt var ”nödvändig”.245 Gruppens uppfattning var vidare att arbetsorganisatoriska frågor var vik tiga och att det fanns ett behov av att skyddsombuden deltog i planeringen även av dessa.246 Sådana regler antogs och fördes in i 6 kap. 4 § AML år 1991. Det innebar att skyddsombuden fick rätt att delta i planeringen av en ändrad arbetsorganisation.s. 112
4.Skyddsombuden fick även rätt att delta i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete. Arbetsgivarna behövde stöd i att organisera sitt arbets miljöarbete. Kommissionen föreslog därför att arbetsgivarna skulle bli skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete s.k. internkontroll. De skulle bl.a. upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. LO fram förde ”att fackets rätt till medverkan i bl.a. utarbetande av handlingsplaner, i utformningen av arbetsorganisation och i rehabiliteringsarbetet måste förstärkas och preciseras”. Regeringen hade ett antal synpunkter på de fackliga organisationernas roll. Den framhöll att de fackliga organisatio nernas ”påskyndande och reviderande roll måste bli tydlig genom att partsrollen utvecklas”. Regeringen ansåg att ”[d]et fackliga deltagandet bör koncentreras på att initiera frågor, medverka i arbetet med att ta fram handlingsplaner för arbetsmiljöns förbättring och övervaka genomföran det av dessa”. De olika viljeyttringarna resulterade i att regeringen föreslog att skyddsombuden skulle ”delta vid upprättande av handlingsplaner”.247 Riksdagen antog förslaget utan diskussion.248 Skyddsombudens bevakningsuppgift utvecklas under denna tid. Skydds ombuden skall enligt Hydén ses ”som bevakare av de anställdas intres sen”.249 I början av 1970-talet framkom att skyddsombuden inte kunde påverka brister i arbetsmiljön i den omfattning som delar av fackförenings rörelsen önskade. Arbetstagarna uttryckte sin oro över att arbeta med pro dukter eller ämnen, som de inte visste hur farliga de var. De krävde bättre information om skaderiskerna. Arbetsmiljöutredningen föreslog därför att om det ”finns grundad anledning att misstänka att arbetsförhållandena innebär risk för arbetstagarna med hänsyn till exempelvis förekomsten av ämnen eller produkter skall skyddsombud kunna kräva att arbetsgivaren låter kontrollera skyddsförhållandena".250 År 1973 infördes därför en regel som gav skyddsombuden rätt att ”vaka över sundhet och säkerhet”. Rätten medförde också att hänvändelseordningen fick ett tillägg, som innebar att skyddsombuden inte endast skulle kunna kräva åtgärd utan också under sökning av arbetsförhållanden, om de misstänkte att det fanns risker.251 Nästa bevakningsuppgift infördes 18 år senare. Skyddsombuden fick då i uppgift att vaka över att arbetsgivaren genom förde internkontroll.252 1 kommentaren till 3 § Internkontroll av arbetsmil jön (AFS 1996:6) uppges att skyddsombudets roll är att ”bevaka och driva på”.253 En viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet idag är att chefer, arbetsledare och arbetstagare har tillräckliga arbetsmiljökunskaper enligt 6 och 7 §§ Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 med ändring 2003:4). Regeringens direktiv 2004:91 framhåller särskilt betydelsen av utbildning och kompetens. En naturlig uppgift för skyddsombuden i framtiden kan bli att bevaka att chefer, arbetsledare och arbetstagare har tillräcklig utbild ning och kompetens. Ä andra sidan kan man påstå att den uppgiften har skyddsombuden redan idag med stöd av sin bevakningsuppgift enligt 6 kap. 4 § AML.s. 112
5.I två rättsfall i AD ser man hur skyddsombuden faktiskt kunde få bevakningsuppgifter mer i förhållande till arbetstagarna än till arbetsgi varna. I AD 1979 nr 67 beordrar en förman en onykter arbetstagare att arbeta med ett skyddsombud. Det verkar vara underförstått att skyddsom budet skall bevaka den onyktre arbetstagaren. I AD 1998 nr 97 framkom mer att ett kärnkraftverk har en alkohol- och narkotikapolicy som innebär att det är arbetsledningen och/eller skyddsombud som svarar för att avvisa sådana som är påverkade. Här kan man se hur ett skyddsombud i praktiken fått uppgifter som innebär att bevaka om en arbetstagare är påverkad och i så fall avvisa denne.s. 114
6.Skyddsombudens uppgift att medverka har sedan 1942 också reglerats i särskilda instruktioner, som bilades parternas arbetsmiljöavtal. Instruk tionerna gav skyddsombuden uppgifter som inte framgick i lag eller för ordning.s. 114
7.Vissa av uppgifterna skulle idag betraktas som arbetsgivaruppgifter. I Bilaga A till 1976 års Arbetsmiljöavtal mellan SAF-LO-PTK bilades en Instruktion fir skyddsombud. Av den framgick bl.a. att skyddsombud hade rätt att - bevaka att skyddsanordningar och övriga hygieniska anordningar finns,s. 114
8.är i gott skick och används. - medverka i information till nyanställda och minderåriga om riskernas. 114
9.och sättet att undvika dessa samt medverka i information till samtligas. 114
10.berörda arbetstagare om aktuella arbetsmiljöfrågor. - medverka i utredningar om orsaken till inträffade tillbud, olycksfall ochs. 114
11.yrkesskador samt verka för att liknade tillbud och skador kan undvikass. 114
12.i framtiden. - stimulera arbetstagarna att intressera sig för och delta i strävandena atts. 114
13.skapa god arbetsmiljö.254 Skyddsombudens uppgift att bevaka skyddsanordningar m.m., medverka i information av nyanställda och stimulera arbetstagarnas intresse kan betraktas ur olika aspekter. Skyddsombudens uppgift att bevaka skyddsan ordningar och medverka vid information kan ses som att de hjälper arbets givaren i dennes skyddsarbete. Det sistnämnda ingår idag i arbetsgivarens ansvar enligt 3 kap. 3 § AML.s. 114
14.Skyddsombudens uppgift att stimulera arbetstagarna kan också ses som ett stöd i arbetsgivarens skyddsverksamhet och ingick i skyddsombudets uppgift att vinna arbetstagarnas medverkan.s. 114
15.I Bilaga B Normalinstruktion fir skyddsombud samt i tillämpliga delar fir huvudskyddsombud^ som gällde under 1980-talet och som bilades Arbetsmiljöavtalet för kommuner och landsting (Miljö 81), framgick bl.a., att skyddsombuden skulle - ge vidareinformation till arbetstagarna om aktuella frågor som rör arbetsmiljön, - verka för att samtliga arbetstagare intresserar sig för och aktivt deltar i strävandena att skapa sunda och säkra arbetsförhållanden.255 Dessa uppgifter är ett led i uppgiften att vinna arbetstagarnas medverkan. De ingår idag i arbetsgivarens ansvar. I en vägledning om skyddsombudets uppgifter för statligt anställda från 1997 framgick att det ingick i skyddsombudens uppgifter att hålla sig kun nig om: - arbetsmiljöförhållandena inom sitt skyddsområde, - innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från ASS som är tillämpliga inom skyddsområdet, - annan lagstiftning i den utsträckning den har betydelse för den verk samhet som bedrivs.256 Vissa skyddsombud fick särskilda uppgifter. Under 1970-talet förslogs att de regionala skyddsombuden skulle ha som uppgift att ”aktivera det lokala skyddsarbetet". Tidigare hade de endast haft rätt att stimulera arbetstagar nas intresse för det lokala skyddsarbetet.257 Heinz Leymann redovisade i sitt arbete Regionalt skyddsombud. En balansgångpå slak lina^ (1983), vilka åtgärder de regionala skyddsombuden vidtog vid brister i arbetsmiljön. Vanligast var att de informerade arbetsgi varen om vilka åtgärder som denne skulle vidta. Näst vanligast var att de informerade det lokala skyddsombudet vad denne borde göra för att fa rättelse. Vanligt var också att de kallade på Yrkesinspektionen. I några fall hade de regionala skyddsombuden hotat med stopp, stoppat eller gjort polisanmälan.258 Andra skyddsombud fick i uppgift att samordna de lokala skyddsombu dens verksamhet. Den uppgiften gavs till s.k. huvudskyddsombud. Rätten att utse sådana infördes 1973 i dåvarande Arbetarskyddslagen efter före bild av SAF-LO-PTK arbetsmiljöavtal. Syftet var att effektivisera skydds arbetet. Huvudskyddsombuden fick i uppgift att samordna skyddsombu dens verksamhet och företräda, om problemen berörde t. ex. mer än ett skyddsområde.259 Förutsättningen för att utse huvudskyddsombud var att det fanns mer än ett skyddsombud på arbetsstället.260s. 114