Närliggande

13. Jfr MD 2001:16 (Hästens II), MD 2002:25 (Hästens III) och MD MD 2002:33 (Hästens IV). 140 vara väl känt inom reklambranschen såsom benämning på den av Reklamförbundet årligen anordnade tävlingen och prisutdelningen. I MD 2001:26 (Falu rödfärg) ansågs varumärket Falu Rödfärg åtnjuta mycket gott anseende och vara välkänt bland allmänheten. I MD 2002:10 (Hygglo) fick det enligt domstolen av utredningen anses klarlagt att namnet Igloo sedan lång tid var väl inarbetat och känt på den svenska marknaden och förknippades med GBs verksamhet. Namnet Igloo fick därmed anses vara ett så väl känt varukännetecken att det medförde ett renommé för GB. I MD 2002:20 (Champagnesmak) konstaterades Champagnen vara ett utomordentligt välkänt namn och ursprungsbeteckning för drycken Champagne. I MD 2002:27 (Glasstårta) konstaterades att Viennetta var ett väl inarbetat kännetecken i Sverige och måste anses väl känt av konsumenterna. Kännedomskravet har nyligen också på ett egenartat sätt ställts på sin spets i det s.k. Poolia-avgörandet. Enligt domstolen ålåg det Poolia att styrka att namnet Poolia var känt. Av utredningen i målet hade framkommit att Poolia sedan år 1999 varit innehavare av såväl firmanamnet Poolia som varumärket Poolia. Företagets marknadsföring hade enligt egen utsago varit omfattande. Någon utredning till styrkande härav hade emellertid inte lagts fram. Därför kunde inte utan vidare slutsatsen dras att namnet Poolia var ett så väl känt och inarbetat kännetecken för Poolia på den svenska marknaden att det förknippades med dess verksamhet. På föreliggande utredning kunde namnet Poolia således inte anses vara ett så väl känt varukännetecken att det medfört ett renommé för företaget. Till följd därav kunde det inte heller vara fråga om någon renommésnyltning som var otillbörlig enligt 4 § MFL. __________s. 82