1.Det personliga betalningsansvaret avser uteslutande sådana förpliktel ser som uppkommit under underlåtenhetstiden enligt ABL 13:17 tills. 385
2.562s. 385
3.17. Nya ” uppkommande förpliktelser” ansvarsperiodens slut enligt ABL 13:19, dvs. nya förpliktelser. För en styrelseledamot, annan ställföreträdare eller aktieägare som tillträtt under underlåtenhetstiden kan emellertid ansvaret endast omfatta för pliktelser som uppkommer därefter.s. 386
4.Enligt den tidigare lydelsen av ansvarsbestämmelsen, som gällde fram till den 1 januari 1988, avsåg ansvaret uppkommande ”förbindel ser”. Ändringen från ”förbindelser” till ”förpliktelse” lämnades okom menterad i lagförarbetena. Någon ändring i sak torde icke har varit avsedd. Ändå måste konstateras, att det föreligger en avgörande seman tisk skillnad mellan begreppen ifråga, särskilt om med ”förpliktelser” avses betalningsförpliktelser, vilket ligger nära hands. Så t.ex. är det fullt möjligt att ”gamla förbindelser” (i den meningen att de uppkommit före underlåtenhetstiden) ger upphov till nya ”förpliktelser”. Ett äldre hyres-, låne- eller anställningsavtal skulle därmed kunna medföra nya betalningsförpliktelser i form av hyra, amorteringar, ränta och lön. Begreppsförskjutningen innebär således till synes en saklig ändring; om denna varit avsedd eller inte saknar härvid betydelse. Problemet är att lagstiftaren vid ändringen inte gjort ett försök att definiera begreppet ”förbindelser” i syfte att identifiera skillnaden mellan begreppen.s. 386
5.Vid ett försök att fastställa innehållet i begreppet ”uppkommande för pliktelser” synes olika situationer, med skilda komplikationsgrader, kunna urskiljas. 1. Minst komplicerade är väl de fallen där obligationsrättsligt bins. 386
6.dande avtal tecknas efter det att någon av de alternativa underlåten-s. 386
7.hetsfristerna enligt ABL 13:17 inletts och under själva underlåtens. 386
8.hetstiden. Om avtalet medför en förpliktelse att betala hyra, lön,s. 386
9.ränta, amorteringar, köpeskilling, provision, etc., får i princips. 386
10.sådana förpliktelser anses vara uppkomna under underlåtenhetstis. 386
11.den. I vissa fall kan betalningsförpliktelsen emellertid varas. 386
12.betingad av en motprestation. Så t.ex. skall köpeskillingen intes. 386
13.erläggas förrän leverans ägt rum (enligt principen ”Zug um Zug”).s. 386
14.Om leverans sker inom underlåtenhetstiden, uppstår också ens. 386
15.betalningsförpliktelse under samma tidpunkt. Om leverans däres. 386
16.mot uteblir på grund av t.ex. anteciperat betalningsdröjsmål, ärs. 386
17.563s. 386
18.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrists. 387
19.också den skadeståndsskyldighet som kan följa därav en förpliks. 387
20.telse som uppkommit under underlåtenhetstiden. Detsamma gällers. 387
21.i samtliga fall av skadeståndsskyldighet på grund av bristandes. 387
22.betalning. I det omvända fallet, där förpliktelsen avser en skyldigs. 387
23.het att leverera varor eller tjänster mot betalning, och betalnings. 387
24.skett t.ex. förskottsvis, får förpliktelsen anses ha uppkommit unders. 387
25.underlåtenhetstiden, med det ovan angivna antagandet, att avtalets. 387
26.ingåtts efter det att underlåtenhetstiden inletts. Andra förpliktelsers. 387
27.på grund av skadeståndsskyldighet följer samma mönster. Des. 387
28.exempel som angivits så långt vilar emellertid på förutsättningens. 387
29.att såväl förbindelsen, dvs. det obligationsrättsligt bindande avtalet,s. 387
30.som förpliktelserna som följer därav uppkommit under underlåtens. 387
31.hetstiden. 2. Svårighetsgraden ökar när avtalet med obligationsrättsligt bins. 387
32.dande verkan ingåtts efter det att underlåtenhetstiden inletts, mens. 387
33.förpliktelserna som följer därav uppkommit sedan underlåtenhetens. 387
34.upphört enligt ABL 13:17, t.ex. sedan kontrollbalansräkning faks. 387
35.tiskt upprättats trots försening eller ”sammankallande” till förstas. 387
36.kontrollstämma skett, etc. Skall betalningsansvaret anses omfattas. 387
37.samtliga de betalningsförpliktelser som det inom underlåtenhetstis. 387
38.den ingångna avtalet ger upphov till, oaktat att vissa förpliktelser is. 387
39.själva verket inte aktualiseras förrän efter underlåtenhetens upphös. 387
40.rande? Antag t.ex. att ett tvåårigt hyresavtal, eller ett tillsvidarean-s. 387
41.ställningsavtal (eller kreditavtal om fem år), träffats efter det atts. 387
42.styrelsen enligt ABL 13:12 borde ha upprättat en kontrollbalanss. 387
43.räkning. Antag vidare att en sådan balansräkning faktiskt seders. 387
44.mera upprättas med en försening om sex veckor. Vad skall gälla oms. 387
45.betalningsansvaret för hyror som förfaller till betalning efter dennas. 387
46.brytpunkt? Vad skall gälla om löner, amorteringar, räntor, etc.? Vads. 387
47.gäller om bolaget beställer varor eller tjänster under underlåtens. 387
48.hetstiden under villkoret kontant betalning, och leveranserna skers. 387
49.efter brytpunkten? Om leverans sker före brytpunkten mot kredit,s. 387
50.skall betalningsansvaret omfatta hela kreditbeloppet? Svårighes. 387
51.terna är i det närmaste obegränsade och dessutom avsevärda, ochs. 387
52.564s. 387
53.17. Nya ” uppkommande förpliktelser”s. 388
54.de kompliceras ytterligare av lagstiftarens okommenterade termis. 388
55.nologiskifte från ”förbindelse” till ”förpliktelse”.s. 388
56.En given utgångspunkt vid prövningen av de aktuella frågorna ärs. 388
57.lagbestämmelsernas syfte. Regelkomplexet avser främst att skyddas. 388
58.bolagets borgenärer, subsidiärt dess aktieägare. De befintliga bors. 388
59.genärerna, dvs. de borgenärer som redan har fordringar hos bolagets. 388
60.före underlåtenhetstidens inledning, skall värnas i så måtto att bolas. 388
61.get så småningom skall likvideras innan det helt uttöms på tills. 388
62.gångar, men också i det att bolagsledningen skall avhållas ifrån atts. 388
63.underkasta bolaget ytterligare förpliktelser, på grund av vilka des. 388
64.tidigare borgenärerna tvingas konkurrera med tillkommande bors. 388
65.genärer om de tillgångar som återstår i bolaget (jfr med vad Linds. 388
66.skog s. 209 betecknar som ”avvecklingsintressef'f Ett meras. 388
67.avgränsat syfte är att skydda sådana borgenärer, vars fordringars. 388
68.eller rättigheter uppkommer efter det att bolaget börjat lida av faks. 388
69.tisk kapitalbrist (jfr återigen Lindskog s. 209 och det s.k. varnings-s. 388
70.intressef). Denna grupp av borgenärer är emellertid inte nödväns. 388
71.digtvis uteslutande ”tillkommande” bolag sborgenärer (se häroms. 388
72.Lindskog s. 209), utan kan också antas vara ”befintliga” borgenärers. 388
73.i den meningen att även ”befintliga” borgenärers rättigheter kans. 388
74.uppkomma efter faktisk kapitalbrist eller underlåtenhetstidenss. 388
75.inledning.s. 388
76.Vad Lindskog betecknar som ”varningsintresset” torde såledess. 388
77.avse samtliga borgenärer, oavsett om dessa är befintliga eller tills. 388
78.kommande, förutsatt endast att bolagets förpliktelser gentemots. 388
79.dessa borgenärer uppkommit efter den angivna underlåtenhetstid-s. 388
80.punkten. Lindskogs terminologi utesluter emellertid icke att hans. 388
81.avsett exakt den sistnämnda förutsättningen, och att begreppets. 388
82.”borgenär” därvid icke skall vara personorienterat utan fastmeras. 388
83.förpliktelseorienterat. En ”tillkommande bolagsborgenär” enligts. 388
84.denna terminologi skulle därför helt enkelt innebära en tillkoms. 388
85.mande förpliktelse.s. 388
86.Eftersom det personliga betalningsansvaret enligt ABL 13:17-s. 388
87.19 inte omfattar alla bolagsförpliktelser, utan endast de unders. 388
88.underlåtenhetstiden uppkommande förpliktelserna, förefaller dessas. 388
89.565s. 388
90.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrists. 389
91.sanktionsbestämmelser främst vara ägnade att upprätthålla var-s. 389
92.ningsintresset. Helt säkert är nu inte detta. Valet av sanktion kan has. 389
93.varit mer slumpmässigt, och kunde likaväl ha utfallit till förmån förs. 389
94.straff i form av höga böter eller betalningsansvar för samtliga förs. 389
95.pliktelser för att verka handlingsdirigerande och för främjandet avs. 389
96.samtliga bolagsborgenärers intressen.s. 389
97.Svårigheten med att framhäva varningsintresset som tolknings-s. 389
98.grund är emellertid, att bestämmelserna saknar uttryckliga anviss. 389
99.ningar om en skyldighet för bolagsföreträdare eller andra att riktas. 389
100.en varning till bolagsborgenärema. Kontrollbalansräkningen skalls. 389
101.visserligen framläggas på bolagsstämma, men ingenting i bestäms. 389
102.melserna förpliktar styrelsen eller annan att på ett eller annat sätts. 389
103.offentliggöra kontrollbalansräkningarna, så att bolagsborgenäremas. 389
104.åtminstone teoretiskt sett kan anses ha varnats. Vad som trots allts. 389
105.talar för varningsintresset som tolkningsgrund är att bolagsföreträ-s. 389
106.darna vid faktisk kapitalbrist och i anslutning till upprättandet avs. 389
107.kontrollbalansräkningarna får anses ha en allmän gäldenärsrättslig,s. 389
108.straffrättsligt grundad skyldighet att i samband med påtagandet oms. 389
109.nya förpliktelser informera de ifrågavarande borgenärerna oms. 389
110.bolagets (prekära) ekonomiska förhållanden. Argumentationen bärs. 389
111.emellertid vissa tecken av cirkelresonemang, och synes inte ge etts. 389
112.handfast stöd för att varningsintresset av lagstiftaren sätts som dets. 389
113.primära vid utformningen av sanktionsbestämmelsema.s. 389
114.Under antagandet, att varningsintresset oaktat det ovan anfördas. 389
115.utgör tolkningsgrund, torde emellertid samtliga bolag sborgenärer,s. 389
116.såväl befintliga som tillkommande, behöva varnas, så att de ges tills. 389
117.fälle att vidtaga åtgärder för att undvika rättsförluster. Avgörandes. 389
118.vid tillämpningen av bestämmelsen om det personliga betalningss. 389
119.ansvaret och tolkningen av begreppet ”uppkomna förpliktelser”s. 389
120.bör med ett sådant synsätt vara frågan, huruvida förpliktelsen hades. 389
121.kunnat undvikas om borgenären i tid varnats, genom att bolagetss. 389
122.styrelse och övriga företrädare iakttagit bestämmelserna i ABLs. 389
123.13:12-16.s. 389
124.Den teoretiska utgångspunkten är, som bekant, att så länge bolas. 389
125.get inte uppvisar faktisk kapitalbrist, skall bolagets ägare och leds. 389
126.566s. 389
127.17. Nya ” uppkommande förpliktelser”s. 390
128.ning (med vissa särskilt stipulerade undantag i aktiebolagslagen)s. 390
129.inte svara för bolagets förpliktelser. En borgenär kan inte meds. 390
130.framgång göra gällande ansvarsgenombrott när han träder i förbins. 390
131.delse med bolaget, trots att bolaget har lågt aktiekapital och stors. 390
132.riskexponering. I inomobligatoriska förhållanden kan härvid bors. 390
133.genären sägas ha en undersökningsplikt så till vida, att han själv is. 390
134.princip får bära skadan av försummelser i vad avser kreditprövs. 390
135.ning, säkerheter, m.m. Vid faktisk kapitalbrist enligt ABL 13:12s. 390
136.skall emellertid borgenärerna på ett eller annat sätt varnas oms. 390
137.avtalsförpliktelsen uppkommit efter underlåtenhetens upphörande.s. 390
138.Skulle så t.ex. ett provisionsavtal ha ingåtts, innefattar betals. 390
139.ningsansvaret all provision på grund av utfört arbete under under-s. 390
140.låtenhetstiden, men även därefter under en avtalsstadgad uppsägs. 390
141.ningstid och eljest ett skadestånd. För leasingavtal torde samma saks. 390
142.gälla som för hyra. För konsultavtal gäller detsamma som för pros. 390
143.visionsavtal.s. 390
144.Mera oklart är hur detta synsätt harmonierar med utomobligato-s. 390
145.riska förpliktelser som uppkommer under underlåtenhetstiden.s. 390
146.Såvitt gäller sådana förpliktelser saknar ”varningsintresset” reles. 390
147.vans och får i stället ”avvecklingsintresset” primär betydelse;s. 390
148.genom avveckling förhindras att bolagets verksamhet ger upphovs. 390
149.till utomobligatoriskt ansvar. Här träder sanktionsbestämmelsernass. 390
150.handlingsdirigerande funktion i förgrunden.s. 390
151.3. Mera vanligt förekommande torde vara situationen där avtalets. 390
152.ingåtts före underlåtenhetstidens inledning, men givit upphov tills. 390
153.förpliktelser under underlåtenhetstiden och därefter. Avgörande förs. 390
154.betalningsansvaret bör på samma sätt som under 2. ovan vara dens. 390
155.princip som utmejslats mot bakgrund av antagandet om lagstifts. 390
156.ningens syfte och varningsintressets funktion: Betalningsansvarets. 390
157.skall omfatta alla sådana förpliktelser som hade kunnat undvikass. 390
158.om befintliga eller tillkommande bolagsborgenärer givits tillfälles. 390
159.att vidtaga adekvata åtgärder. Innebörden av det sagda är t.ex. atts. 390
160.ett låneavtal som ingås före den ifrågavarande brytpunkten, dvs.s. 390
161.underlåtenhetstidens inledning, med avseende på kapitalbeloppets. 390
162.inte kan ses som en uppkommande förpliktelse som omfattas avs. 390
163.567s. 390
164.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrists. 391
165.betalningsansvaret, t.o.m. i det fallet där borgenären låter sig nöjas. 391
166.med en säkerhet som icke är fullgod. En annan sak är om låneavtas. 391
167.let medger, att lånet sägs upp till omedelbar betalning när säkerhes. 391
168.tens värde undergått väsentlig minskning, och detta också har skett.s. 391
169.I den mån en tillämpning av en sådan uppsägningsklausul skulle has. 391
170.givit borgenären ytterligare säkerheter, vid en rättidig varning,s. 391
171.torde betalningsansvaret omfatta denna kompensation. Såsoms. 391
172.Lindskog konstaterat, torde räntan följa kapitalet (se Lindskog s.s. 391
173.243). Även med en rätttidig varning hade borgenären inte kunnas. 391
174.vidta några åtgärder till undvikande av rättsförluster i vad avsers. 391
175.räntan. För hyres- och leasingavtal som ingåtts före brytpunktens. 391
176.torde betalningsansvaret omfatta hyror under underlåtenhetstidens. 391
177.intill dess hyresvärden, uthyraren (eller leasegivaren) beretts möjs. 391
178.lighet att vidtaga åtgärder för undvikande av rättsförluster. Betals. 391
179.ningsansvaret omfattar hyror under en viss begränsad övergångspes. 391
180.riod, men inte den skadeståndsskyldighet som följer av att avtalets. 391
181.bringats till upphörande i förtid. Det sagda gäller också anställs. 391
182.ningsavtal som träffats före brytpunkten, och förpliktelsen atts. 391
183.betala lön för genomförd arbetsprestation. Betalningsansvaret börs. 391
184.emellertid inte omfatta lagstadgad uppsägningslön, avtalats. 391
185.avgångsvederlag, etc. (jfr Lindskog s. 243).s. 391
186.Beträffande sådana skyldigheter, dvs. hyra under en avtalsstipu-s. 391
187.lerad uppsägningstid, lag- eller avtalsstadgad uppsägningslön,s. 391
188.avgångsvederlag, skadeståndsskyldighet för förtida uppsägning avs. 391
189.avtal, m.m. hade en rättidig varning till den ifrågavarande borgenäs. 391
190.ren normalt icke kunnat leda till ett vidtagande av åtgärder soms. 391
191.resulterat i undvikandet av just dessa rättsförluster. Med andra ord,s. 391
192.hade bolagets styrelse givit borgenärerna signaler i tid genom upps. 391
193.rättandet av kontrollbalansräkning, m.m., så skulle dessa förpliktels. 391
194.ser ändå ha uppkommit på grund av de tidigare ingångna avtalen,s. 391
195.utan möjlighet för borgenärerna att förbättra sin ställning för mots. 391
196.svarande fordringar eller rättigheter. Det sagda gäller också etts. 391
197.leveransavtal som upprättats före brytpunkten, enligt vilket leves. 391
198.rans också skett dessförinnan. Sker däremot leveransen efter bryts. 391
199.punkten, utan att leverantören kan utnyttja sin s.k. stoppningsrätts. 391
200.568s. 391
201.17. Nya ”uppkommandeförpliktelser”s. 392
202.eller motsvarande, får betalningsansvaret anses omfatta hela betals. 392
203.ningsskyldigheten enligt avtalet. En rättidig varning hade givits. 392
204.leverantören möjligheten att innehålla leveransen eller häva avtas. 392
205.let. I enlighet med vad som ovan sagts om hyra m.m. skall emellers. 392
206.tid betalningsansvaret inte omfatta skadeståndsskyldighet på grunds. 392
207.av utebliven leverans till följd av en hävning. Avser leveransavtalets. 392
208.en bolagets skyldighet att leverera mot förskottsbetalning, soms. 392
209.skett före brytpunkten, faller denna betalning utanför betalningsans. 392
210.svaret. Har däremot förskottsbetalning skett efter brytpunkten, gäls. 392
211.ler det motsatta. För konsultavtal gäller i princip detsamma som förs. 392
212.anställningsavtal. Ett licensavtal följer i huvudsak principerna förs. 392
213.hyresavtalet. För provisionsavtal som ingås före brytpunkten, ärs. 392
214.principerna desamma.s. 392
215.I det specialfall som förekom i NJA 1981 s. 801, som främsts. 392
216.avsåg frågan om en provisionsfordran utgjorde massafordran i kons. 392
217.kurs, skulle en tilllämpning av här formulerad princip förmodligens. 392
218.utfalla så, att om det arbete som föranleder provisionsförpliktelsens. 392
219.fortskrider till ett slutgiltigt resultat före underlåtenhetens upphös. 392
220.rande, skall provision för det slutliga resultatet omfattas av betals. 392
221.ningsansvaret. I det i NJA 1981 s. 801 aktuella fallet skulle såledess. 392
222.en tillämpning av principen medföra, att betalningsansvaret omfats. 392
223.tade provisionsförpliktelsen. I fallet hade en mäklare anvisat ens. 392
224.köpare före underlåtenhetstidens inledning, och en försäljning hades. 392
225.kommit till stånd under underlåtenhetstiden. Det förhållandet atts. 392
226.provisionsfordringen i fallet inte kvalificeras som en massafordrings. 392
227.i konkurs grundas på andra överväganden (bl.a. prioritetsordning is. 392
228.konkurs) än sådana som ligger till grund för här aktuella bestäms. 392
229.melser.s. 392
230.Såvitt gäller rättegångskostnader är rättsläget oklart. För det falls. 392
231.borgenären väckt talan före underlåtenhetstidens inledning, bör des. 392
232.kostnader som åsamkats borgenären under underlåtenhetstidens. 392
233.omfattas av betalningsansvaret, men också endast sådana kostnaders. 392
234.som uppkommer så länge underlåtenheten består. Om talan väcktss. 392
235.efter brytpunkten, dvs. under underlåtenhetstiden, får betalningsans. 392
236.569s. 392
237.IX. Tvång slikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrists. 393
238.svaret således anses omfatta rättegångskostnader under underlåten-s. 393
239.hetstiden men inte därefter. 4. Vad nu sagts om förpliktelsers uppkomst gäller, mutatis mutandis,s. 393
240.de fall underlåtenheten enligt ABL 13:17 avser dröjsmål med sams. 393
241.mankallandet till en första kontrollstämma i enlighet med ABLs. 393
242.13:14 och dröjsmål med likvidationsansökan hos rätten i enlighets. 393
243.med ABL 13:16. Principerna är desamma för aktieägares ansvars. 393
244.enligt ABL 13:18. De som däremot handlar på bolagets vägnar meds. 393
245.vetskap om styrelsens underlåtenhet, ansvarar endast för förpliktels. 393
246.ser som ”därigenom” uppkommer för bolaget. Såsom framgåtts. 393
247.ovan, innebär ett handlande på bolagets vägnar såväl medverkan is. 393
248.beslut som verkställighet av beslut som medför att förpliktelse förs. 393
249.bolaget uppkommer. Detta kan t.ex. innebära, att en bolagsföreträ-s. 393
250.dare blir ansvarig för en förpliktelse som uppkommit som ett resuls. 393
251.tat av tidigare förbindelse eller avtal, i enlighet med vad som ovans. 393
252.diskuterats. Även om t.ex. bolagsföreträdaren inte medverkat pås. 393
253.något sätt i ingåendet av ett hyresavtal, kan ett handlande på bolas. 393
254.gets vägnar resultera i ett betalningsansvar för senare hyresförplik-s. 393
255.telser. Detsamma gäller tidigare tecknade leveransavtal, närs. 393
256.bolagsföreträdaren genom sitt handlande utlöser leveranser.s. 393
257.Ansvaret är emellertid begränsat till just de förpliktelser som upps. 393
258.kommer på grund av handlandet.s. 393
259.Om avräkningsfrågor och andra särskilda frågor som berörs. 393
260.invändningsrätt, m.m. se Lindskog s. 244 ff. För frågan om när ens. 393
261.skatteskuld uppkommer, se Lofgren och Kornfeld, Personligts. 393
262.ansvar, 3 uppl. s. 75. Huvudregeln syns vara att en skatteskuld upps. 393
263.kommer vid inkomstårets slut, se NJA 1971 s. 85. I den departes. 393
264.mentspromemoria som låg till grund för lagen (1971:1072, ändrads. 393
265.1997:517) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. uttaladess. 393
266.emellertid ståndpunkten, att en förpliktelse att betala skatt uppkoms. 393
267.mer redan vid själva intäktens uppkomst. En intäkt som sådan utlös. 393
268.ser emellertid icke skatt. Det är endast om intäkten efter avdrag förs. 393
269.kostnader ger upphov till en vinst som redovisas i årsbokslutet soms. 393
270.en skattefordran kan tänkas uppkomma. Förhållandet är ett annats. 393
271.beträffande moms, källskatt, arbetsgivaravgifter, etc. I sådana falls. 393
272.570s. 393
273.18. Ansvarsperiodens upphörandes. 394
274.kan förpliktelsen att betala skatt eller avgift uppkomma mera regels. 394
275.bundet vid ett flertal tillfällen under inkomståret. Se härom skattes. 394
276.betalningslagen (1997:483).s. 394