Stycket

8.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrist bakgrund av omständigheter som ofta påstås ha förelegat flera år tidi­ gare. Allt som oftast framkallas en sådan process av en bolagets kon­ kurs. Rekvisitet ”skäl att antaga” är av objektiv natur. Det som skall bedömas är vad en normalt aktsam styrelseledamot (eller annan) skulle ha dragit för slutsatser av den information han eller hon erhållit om bolagets utveckling. Det förutsätts härvid att styrelseledamoten aktivt medverkar i mottagandet av informationen, främst i form av rapporter från bolagets verkställande ledning (jfr NJA 1988 s. 620, prop. 1979/ 80:143 s. 186 och RH 1994:17). I objektiviseringen av rekvisitet ligger också en skyldighet att hålla sig underrättad, när informationsflödet avtar. Det är uppenbart, att vid en objektiv bedömning rapporteringen om bolagets utveckling förutsätts fungera. Betalningsansvar kan därför utlösas vid bristande rapporteringsrutiner. På samma sätt som vid uttolkningen av ett sedvanligt ondtrosrekvisit, skall frågan ställas, om det för styrelseledamoten av en normal rapportering borde ha framgått sådana skäl att antaga, att bolaget led av kapitalbrist. Till sådana utlö­ sande faktorer hör givetvis allt som signalerar en negativ ekonomiskt utveckling för bolaget, bl.a. ökande förluster, även oväntade sådana, minskade intäkter, ändrade marknadsförutsättningar, vikande kundun­ derlag, ned- eller avskrivningsbehov i vad avser tillgångar, goodwill, aktiverade kostnader (jfr RH 1989:43) t.ex. på grund av osäkra kund­ fordringar, en mera varaktig nedgång på fastighetsmarknaden, etc., eller en mer eller mindre väsentlig ökning av kostnader (jfr RH 1994:18).s. 301