1.Varje värdeöverföring (vederlagsfri utbetalning), så också vinstutdel ning, förutsätter för sin giltighet eller laglighet att de tvingande borgenärsskyddsreglerna iakttas. Det bundna egna kapitalet skall vara intakt efter överföringen och därutöver skall försiktighetsprincipen tillämpas. Om samtliga aktieägare är överens härom, kan däremot formföreskrif terna avseende värdeöverföringar och vinstutdelningar negligeras.s. 233
2.En efterutdelning är i detta perspektiv att behandla som varje annan värdeöverföring eller vinstutdelning. En efterutdelning är en annan vär deöverföring eller vinstutdelning än den som det fattas beslut om vid ordinarie bolagsstämma i anslutning till att balansräkningen avseende det senaste räkenskapsåret fastställts. I begreppet efterutdelning skall förmodligen också - till skillnad från förtäckt vinstutdelning eller icke formenlig värdeöverföring - rymmas, att utdelningen skall vara formenlig, dvs. ske i enlighet med beslut vid extra bolagsstämma. Möjli gen kan skillnad göras mellan efterutdelning i vid mening, dvs. all vär deöverföring eller utdelning som äger rum utanför och efter den ordina rie bolagsstämman, å ena sidan, och efterutdelning i inskränkt mening,s. 233
3.410s. 233
4.6. Om efterutdelning, förskottsutdelning och koncernbidrag dvs. formenlig utdelning enligt beslut vid extra bolagsstämma, å den andra. Oavsett begreppstolkningen gäller att samtliga utdelningsformer är lagliga och giltiga om de sker inom ramen för borgenärsskyddet och - vid formavvikelse - med samtliga aktieägares godkännande.s. 234
5.Enligt gällande rätt förutsätter en efterutdelning i denna inskränkta mening inte att aktieägarna vid bolagsstämman tillhandahålls något sär skilt beslutsunderlag. En annan sak är att detta är rekommendabelt. Vid beslut om efterutdelning bör beslutsfattarna ha tillgång till ett sådant beslutsunderlag som bestämmer gränserna i borgenärsskyddshänseende för utdelningen. Främst gäller det sagda tillämpningen av försiktighets principen. Under tiden fram till den bolagsstämma vid vilken beslut om efterutdelning skall äga rum kan verksamheten i bolaget utvecklas så negativt att en tillämpning av försiktighetsprincipen inte medger en efterutdelning. (Till tillämpningen av försiktighetsprincipen återkom mer framställningen nedan.) 1. Enlig Lagförslaget 14:3 skall beslut om efterutdelning vid extras. 234
6.bolagsstämma grundas på ett beslutsunderlag, bl.a. bestående i års-s. 234
7.redovisningshandlingar, revisionsberättelse, en styrelses redogös. 234
8.relse och ett yttrande av revisorerna. Såsom har konstaterats ovan,s. 234
9.skall detta krav på beslutsunderlag icke betecknas som ett tvings. 234
10.ande borgenärsskydd, utan som ett dispositivt minoritetsskydd: Oms. 234
11.samtliga aktieägare är överens härom, kan således avvikelser skes. 234
12.från bestämmelsen i fråga. I aktiebolag med stor ägarspridning ärs. 234
13.normalt en sådan avvikelse inte praktiskt möjlig. I enmans- ellers. 234
14.fåmansbolag kan emellertid vid enhällighet bestämmelsen lämnass. 234
15.därhän. Slutsatsen om bestämmelsens dispositiva natur grundas is. 234
16.förstone på dess utformning: Det ifrågavarande beslutsunderlagets. 234
17.skall vara tillgängligt i syfte att ”beräkningen av täckningen för dets. 234
18.bundna egna kapitalet” skall kunna grundas därpå. En sådan beräks. 234
19.ning kan emellertid också göras i efterhand och rekonstrueras pås. 234
20.grundval av beslutsunderlaget i fråga. Av central betydelse ärs. 234
21.endast att det faktiskt föreligger täckning för bolagets bundna egnas. 234
22.kapital efter värdeöverföringen. Härutöver skall försiktighetsprins. 234
23.cipen städse tilllämpas.s. 234
24.411s. 234
25.VIII. Om vinstutdelnings. 235
26.En annan grund för slutsatsen är, att såväl gällande rätt som Lags. 235
27.förslaget tillåter värdeöverföringar, helt utan att bolagsstämmans. 235
28.fattar beslut härom, dvs. icke formenliga värdeöverföringar (ellers. 235
29.förtäckta vinstutdelningar), under förutsättning endast att aktieäs. 235
30.garna är överens härom. Det synes därför inte vara logiskt att kvas. 235
31.lificera bestämmelsen om beslutsunderlaget som en tvingandes. 235
32.regel, när samtidigt värdeöverföringar helt utan upprätthållande avs. 235
33.formkrav godtas. Det sist sagda framgår också av Lagförslagets. 235
34.14:2. I Lagförslaget 14:3 kommer dessutom ett alternativ tills. 235
35.uttryck såtillvida, att beslut om efterutdelning också kan fattas avs. 235
36.styrelsen. Även vid sådana styrelsebeslut skall beräkningen avs. 235
37.täckningen för det bundna egna kapitalet grundas på sagda beslutss. 235
38.underlag. Aktieägarna kan samfällt instruera styrelsen om att utföras. 235
39.en beräkning på det anvisade sättet. Försummelse från styrelsenss. 235
40.sida att följa en sådan instruktion kan vara skadeståndsgrundande.s. 235
41.Om emellertid aktieägarna instruerar styrelsen att fatta beslut oms. 235
42.efterutdelning utan det sagda beslutsunderlaget, kan detta förhåls. 235
43.lande i och för sig icke grunda beslutets ogiltighet eller olaglighet. 2. Mot det anförda skulle kunna invändas, att ett beslut om efterutdels. 235
44.ning i vart fall förutsätter en tidigare, vid ordinarie bolagsstämmas. 235
45.fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret för att varas. 235
46.giltigt och lagligt (se t.ex. Andersson s. 574 ff.). Denna förutsätts. 235
47.ning skulle därmed utgöra en tvingande princip till skydd förs. 235
48.bolagsborgenärerna. På samma grunder som bestämmelserna is. 235
49.Lagförslaget 14:3 om beslutsunderlag vid extra bolagsstämmas. 235
50.måste emellertid kravet på en fastställd balansräkning betecknass. 235
51.som dispositiv. Eftersom en fullständigt oriktig balansräknings. 235
52.enligt vad som ovan anförts i sig inte grundar ogiltighet eller olags. 235
53.lighet, kan den totala avsaknaden av en balansräkning som fasts. 235
54.ställts ej behandlas på annat sätt. Det för ogiltiga och olagliga värs. 235
55.deöverföringar utformade sanktionssystemet enligt gällande rätts. 235
56.(ABL 12:5, 2 st.) och enligt Lagförslaget (14:6, 3 st.) är nämligens. 235
57.tillämpligt endast när de tvingande borgenärsskyddsreglerna oms. 235
58.bundet eget kapital och försiktighetsprincipen överträtts. Ett kravs. 235
59.på fastställd balansräkning blir i beaktande av sanktionssystemets. 235
60.412s. 235
61.6. Om efterutdelning, förskottsutdelning och koncernbidrags. 236
62.inte meningsfullt, om inte kravet utvidgas till att omfatta en fasts. 236
63.ställd och korrekt upprättad balansräkning enligt god redovisningss. 236
64.sed, m.m. På samma sätt som vid avsaknaden av en fastställds. 236
65.balansräkning skulle en fastställd men oriktigt upprättad balansräks. 236
66.ning med avvikelse från god redovisningssed till grund för en vinsts. 236
67.utdelning i sådant fall leda till att utdelningen - oaktat att dets. 236
68.bundna egna kapitalet hade full täckning efter utdelningen ochs. 236
69.överträdelse av försiktighetsprincipen inte skett - i och för sig vars. 236
70.ogiltig och olaglig. Följden av ett sådant synsätt skulle vara, att alls. 236
71.värdeöverföring och all vinstutdelning som icke grundades på ens. 236
72.fullt korrekt och fastställd balansräkning skulle vara ogiltig. Dets. 236
73.sagda skulle också gälla oberoende av om vinstutdelningen hades. 236
74.varit möjlig vid en fullt korrekt upprättad och fastställd balansräks. 236
75.ning. Detta har veterligen aldrig tidigare hävdats och ligger, soms. 236
76.ovan påtalats, ej heller i linje med regelsystemet i aktiebolagslagen.s. 236
77.Synsättet är ej heller förenligt med den gängse inställningen - is. 236
78.såväl gällande rätt som i Lagförslaget - att icke formenliga värdes. 236
79.överföringar är giltiga så länge det bundna egna kapitalet är täckts. 236
80.och försiktighetsprincipen iakttas. 3. En efterutdelning i vid och inskränkt mening innebär följaktligens. 236
81.ett icke formenligt eller formenligt ianspråktagande av disponiblas. 236
82.vinstmedel enligt en fastställd och korrekt upprättad balansräkning,s. 236
83.eller, om sådan inte upprättats, enligt den fastställda och korrektas. 236
84.balansräkning som borde ha upprättats. Utanför begreppet efteruts. 236
85.delning synes emellertid falla den sakutdelning där försäljning skers. 236
86.av tillgångar till bokfört värde, vilket värde understiger marknadss. 236
87.värdet. Det sistnämnda är en värdeöverföring (vederlagsfri utbetals. 236
88.ning), men inte en efterutdelning.s. 236
89.Till skillnad från en efterutdelning utgör en förskottsutdelnings. 236
90.icke ett sådant ianspråktagande av disponibla vinstmedel. En förs. 236
91.skottsutdelning tar fastmera sikte ^förväntade vinstmedel. Gruns. 236
92.den till en förskottsutdelning är således förväntningarna om dens. 236
93.vinst som verksamheten under det räkenskapsår under vilket för-s. 236
94.skottsutdelningen äger rum (eller i vart fall i tiden före den ordinas. 236
95.rie bolagsstämma, vid vilken en balansräkning för detta räkens. 236
96.413s. 236
97.VIII. Om vinstutdelnings. 237
98.skapsår skall fastställas) slutligen skall medföra. Förskottsutdel-s. 237
99.ningen skulle emellertid också kunna avse förväntningarna om ens. 237
100.vinst under nästföljande räkenskapsår eller räkenskapsåren därefs. 237
101.ter. (Förskottsutdelningen avser således anteciperad vinst och är pås. 237
102.så sätt en s.k. interimsutdelning.) Begreppet förskottsutdelning saks. 237
103.nar emellertid en legaldefinition. Det enda som med säkerhet kans. 237
104.sägas om förskottsutdelningen är att den går utöver vad som är tills. 237
105.gängligt för utdelning enligt fastställd balansräkning för det senastes. 237
106.räkenskapsåret. Förhållandet mellan en efterutdelning och en förs. 237
107.skottsutdelning skulle också kunna beskrivas så att när efterutdel-s. 237
108.ningen blir större än vad fastställd balansräkning medger i form avs. 237
109.disponibla vinstmedel och med iakttagande av försiktighetsprincis. 237
110.pen, skall diskrepansen utgöra en förskottsutdelning. 4. Enligt den vedertagna uppfattningen är en efterutdelning inoms. 237
111.ramen för borgenärsskyddsreglerna giltig och laglig, alltmedan ens. 237
112.förskottsutdelning, som inte ryms inom disponibla vinstmedels. 237
113.enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret (ochs. 237
114.en tillämpning av försiktighetsprincipen), dvs. som inte är en efters. 237
115.utdelning, är olaglig och ogiltig. Om dessa två slutsatser råder fulls. 237
116.enighet i den aktiebolagsrättsliga doktrinen.s. 237
117.Enligt Lagförslaget skall ”förbudet mot förskottsutdelning”s. 237
118.kvarstå (se SOU 1997:168 s. 70, och SOU 2001:1 s. 358): ”Utbes. 237
119.talningar i förskott skall så även i fortsättningen vara förbjudnas. 237
120.medan utbetalningar i efterskott, vare sig de sker öppet eller förs. 237
121.täckt, godtas.” Rättsföljden av en sådan olaglig förskottsutdelnings. 237
122.skall emellertid betraktas mot bakgrund av sanktionssystemets. 237
123.(ABL 12:5 och i Lagförslaget 14:6). I första hand stadgas återbä-s. 237
124.ringsansvar, i andra hand skall bristtäckning ske. (Till dessa sank-s. 237
125.tionsregler återkommer framställningen nedan.) Detta återbärings-s. 237
126.och bristtäckningsansvar kan ofta icke komma att aktualiserass. 237
127.sedan förväntningarna om en vinst motsvarande förskottsutdels. 237
128.ningen väl realiserats. Den olagliga förskottsutdelningen kan däris. 237
129.genom komma att legaliseras och övergå till att bli en formenligs. 237
130.vinstutdelning på ordinarie eller extra bolagsstämma inom ramens. 237
131.för borgenärsskyddsreglerna.s. 237
132.414s. 237
133.6. Om efterutdelning, förskottsutdelning och koncernbidrags. 238
134.Saken kan också utvecklas så att förskottsutdelningen motsvarass. 238
135.av, eller ligger inom ramen för, vad som sedermera beräknas varas. 238
136.faktiska, disponibla vinstmedel. En förskottsutdelning borde emels. 238
137.lertid också kunna legaliseras genom ett efterföljande, icke formen-s. 238
138.ligt vinstutdelningsbeslut av aktieägarnas samfällt eller på grund avs. 238
139.deras samfällda direktiv, uttryckligen eller konkludent. Även härs. 238
140.vid bör gälla, att den balansräkning som borde ha upprättats ochs. 238
141.fastställts skall läggas till grund för ”legaliseringsprövningen”.s. 238
142.Avgörande bör återigen vara förekomsten av faktiska, disponiblas. 238
143.vinstmedel med hänsyn till det årsbokslut som borde ha upprättatss. 238
144.avseende det räkenskapsår, under vilket förskottsutdelningen ägdes. 238
145.rum. Återbärings- och bristtäckningsansvaret utlöses givetvis, oms. 238
146.bolaget går i konkurs innan vinstmedel motsvarande förskottsuts. 238
147.delningen upparbetats. (Redovisningstekniskt finns ingen ”vinst”s. 238
148.före räkenskapsårets utgång.) Detsamma gäller om den realiserades. 238
149.vinsten är mindre än förskottsutdelningen, varvid mellanskillnadens. 238
150.kan grunda ett betalningsansvar.s. 238
151.Slutligen kan situationen gestalta sig så att verksamhetsutvecks. 238
152.lingen under det nästföljande räkenskapsåret är så negativ, att ens. 238
153.tillämpning av försiktighetsprincipen icke medger en vinstutdels. 238
154.ning motsvarande förskottsutdelningen, varför samma ansvar kans. 238
155.komma att aktualiseras. För det fall förskottsutdelningen inte fullts. 238
156.ut legaliseras före en konkurs, kan de ansvariga träffas av ytterlis. 238
157.gare sanktioner, t.ex. straffpåföljderna i brottsbalken 11 kap. Ju närs. 238
158.mare räkenskapsårets slut förskottsutdelningen äger rum, destos. 238
159.mindre får allmänt sett risken antas vara för att återbärings- ellers. 238
160.bristtäckningsansvar kan komma i fråga. En förskottsutdelnings. 238
161.som sker strax före räkenskapsårets utgång, eller t.o.m. därefters. 238
162.sedan årsbokslut upprättats, får allt som oftast antas ha ägt rum pås. 238
163.grundval av rimliga antaganden om disponibla vinstmedel. Dens. 238
164.risk som därvid kvarstår är att utrymmet för vinstutdelning reduces. 238
165.ras på grund av en negativ verksamhetsutveckling före den slutgils. 238
166.tiga legaliseringen - på grund av en tillämpning av försiktighetss. 238
167.principen - i samband med en formenlig eller icke formenligs. 238
168.vinstutdelning.s. 238
169.415s. 238
170.VIIL Om vinstutdelning 5. Gällande aktiebolagslag, ävensom Lagförslaget, saknar särskildas. 239
171.regler om koncernbidrag. Koncembidragsbegreppet är skatterätts-s. 239
172.ligt förankrat. Företeelsen ger möjlighet till resultatutjämning inoms. 239
173.en koncern. Aktiebolagsrättsligt är ett koncernbidrag från ett dots. 239
174.terbolag till moderbolaget, eller via moderbolaget till andra delars. 239
175.av koncernen, i regel att jämställa med en förskottsutdelning mens. 239
176.mera sällan en efterutdelning. Det saknar härvid betydelse om kons. 239
177.cernen utgör en koncern enligt koncerndefinitionen i ABL 1:5. Förs. 239
178.bedömningen av frågan, huruvida koncernbidraget utgör en förs. 239
179.skottsutdelning och huruvida den som sådan är laglig eller inte, ärs. 239
180.det endast av betydelse att det koncembidragsgivande aktiebolagets. 239
181.är registrerat som sådant i Sverige. (Det inledande stycket i Aktie-s. 239
182.bolagskommitténs betänkande, ”Vinstutdelning i aktiebolag”, SOUs. 239
183.1997:168 s. 80, om koncernbidrag upptar koncerndefinitionen ochs. 239
184.ger därmed det vilseledande intrycket av att ett koncernbidrags. 239
185.endast kan ges inom en sådan koncern. Inte ens skatterättsligt syness. 239
186.så behöva vara fallet.) Ett koncernbidrag kan självfallet lämnas närs. 239
187.som helst under ett räkenskapsår, men i praktiken synes den vanlis. 239
188.gaste tidpunkten för koncernbidraget vara i nära anslutning till dets. 239
189.”löpande” räkenskapsårets utgång. Den resultatutjämnande effeks. 239
190.ten genom koncernbidraget uppnås nämligen bäst när resultaten is. 239
191.koncernen och behovet av resultatutjämnande koncernbidrag kans. 239
192.överblickas. Ofta sker detta i samband med att årsboksluten uppräts. 239
193.tas. Enligt praxis i näringslivet redovisas koncernbidraget oftasts. 239
194.som en affärshändelse under räkenskapsårets sista dag. Mera sällans. 239
195.verkställs koncernbidragsbeslutet genom en faktisk utbetalning;s. 239
196.istället bokförs ofta koncernbidraget som en skuld respektive fords. 239
197.ring hos respektive bolag. Beslutet om koncernbidrag fattas all soms. 239
198.oftast av dotterbolagets styrelse på instruktion av eller medgivandes. 239
199.från moderbolaget. Vid en efterföljande ordinarie bolagsstämma is. 239
200.dotterbolaget fastställs sedan balansräkningen m.m. och ”fasts. 239
201.ställs” också den vinstutdelning som skett genom lämnandet avs. 239
202.koncernbidraget. 6. Koncernbidraget från dotter- till moderbolag, eller till koncernen is. 239
203.övrigt via moderbolaget, är således i sin praktiska gestaltning ingets. 239
204.416s. 239
205.6. Om efter utdelning, förskottsutdelning och koncernbidrags. 240
206.annat än en förskottsutdelning. (Om koncernbidrag ”nedåt i kons. 240
207.cernen, t.ex. från moder- till dotterbolag, se bl.a. Nerep s. 211 ochs. 240
208.SOU 1997:168 s. 84; sådana bidrag betecknas i princip icke soms. 240
209.vederlagsfria utbetalningar.) I vad som förefaller vara ett obiter dics. 240
210.tum i NJA 1995 s. 742 (s. 763), synes emellertid Högsta domstolens. 240
211.uttala ståndpunkten, att koncernbidraget är en företeelse som ärs. 240
212.fullt förenlig med aktiebolagslagen. Högsta domstolen konstaterars. 240
213.nämligen, att ”förfarandet med bidragen har ansetts böra godtass. 240
214.trots att de anses utgivna under det löpande året och således påvers. 240
215.kat fritt eget kapital som redovisas för samma år”. Förfarandet meds. 240
216.koncernbidrag innebär enligt Högsta domstolen ”en begränsads. 240
217.avvikelse från kravet på att det som utdelas skall rymmas inom fritts. 240
218.eget kapital som redovisats i en fastställd balansräkning”. Aktiebo-s. 240
219.lagskommittén har därefter tagit detta Högsta domstolens synsätts. 240
220.till utgångspunkt för hanteringen av koncernbidrag i Lagförslaget.s. 240
221.Visserligen skall enligt kommittén, såsom berörts ovan, utbetals. 240
222.ningar i förskott även fortsättningsvis vara förbjudna (se SOUs. 240
223.2001:1 s. 358 f.), men såvitt gäller koncernbidrag föreslår inte koms. 240
224.mittén några begränsningar i gällande praxis (se SOU 1997:168s. 240
225.s. 82). Denna kommitténs inställning reflekteras emellertid inte is. 240
226.Lagförslaget: Något undantag för koncernbidrag föreslås inte tills. 240
227.det allmänna förbudet mot förskottsutdelning, såsom detta kommits. 240
228.till uttryck i Lagförslaget 14:4 (”värdeöverföringar under löpandes. 240
229.räkenskapsår” får ske med ett sammanlagt belopp som uppgår tills. 240
230.högst det fria egna kapitalet enligt den senast fastställda balansräks. 240
231.ningen). Undantaget för - och lagligheten av - koncernbidrags. 240
232.enligt gällande bidragspraxis får istället anses framgå av förarbets-s. 240
233.uttalandena, vilka så gott som helt ansluter till Högsta domstolenss. 240
234.obiter dictum i NJA 1995 s. 742. Det är dock oklart om dessa uttas. 240
235.landen skall vara ett uttryck för gällande rätt. 7. Vad som inte i tillräcklig grad har uppmärksammats i sammans. 240
236.hanget är att Högsta domstolen i sitt uttalande i NJA 1995 s. 742s. 240
237.går längre än att allmänt diskutera det godtagbara i ett visst kon-s. 240
238.cernbidragsförfarande. Ovan har anförts, att koncernbidrag i nus. 240
239.berörd form utgör förskottsutdelning, och därför i och för sig bordes. 240
240.417s. 240
241.VIIL Om vinstutdelnings. 241
242.vara olaglig, men att bidragen såsom de förekommer i praxis legas. 241
243.liseras genom en efterföljande formenlig eller icke formenlig vinsts. 241
244.utdelning motsvarande minst koncernbidraget och inom ramen förs. 241
245.vid legaliseringstidpunkten förekommande disponibla vinstmedels. 241
246.(inklusive en tillämpning av försiktighetsprincipen). Det har ocksås. 241
247.påtalats ovan, att enligt koncembidragspraxis bidragen lämnas is. 241
248.nära anslutning till räkenskapsårets utgång, varför riskerna med atts. 241
249.ett återbärings- eller bristtäckningsansvar utlöses är begränsade.s. 241
250.Högsta domstolen för i det refererade målet emellertid saken etts. 241
251.steg längre. Koncernbidragen skall enligt Högsta domstolen utgöras. 241
252.en laglig form av förskottsutdelning: Högsta domstolen hänvisars. 241
253.härvid till de ”särskilda omständigheter som således kan sägass. 241
254.motivera en för koncernbidragen begränsad avvikelse från stånds. 241
255.punkten att vinster uppkomna under ett år inte skall kunna utdelass. 241
256.under samma år”(kursivering tilllagd). Såsom varande en lagligs. 241
257.utdelning behöver således koncernbidraget icke legaliseras i ovans. 241
258.angiven mening. Aktiebolagskommittén tycks biträda Högsta doms. 241
259.stolen i denna uppfattning (se SOU 1997:168 s. 81 f.). En annan saks. 241
260.är sedan, tillägger kommittén, att koncernbidraget skall ges inoms. 241
261.ramen för de tvingande borgenärsskyddsbestämmelsema om buns. 241
262.det eget kapital och försiktighet.s. 241
263.Det bör härvid beaktas, att högstadomstolsuttalandet inte är förs. 241
264.enat med villkor i vad avser tiden för lämnandet av koncernbidrag;s. 241
265.uttalandet är således icke begränsat till koncernbidrag som lämnass. 241
266.i mycket nära anslutning till räkenskapsårets utgång. Redan häriges. 241
267.nom kan uttalandet få långtgående konsekvenser; i princip varjes. 241
268.koncernbidrag som lämnas från dotter- till moderbolag, eller vias. 241
269.moderbolag till övriga koncernbolag, närhelst det lämnas under dets. 241
270.löpande verksamhetsåret, skulle enligt Högsta domstolen (meds. 241
271.biträde av Aktiebolagskommittén) utgöra en laglig form av förs. 241
272.skottsutdelning. Möjligen kan den inskränkningen skönjas, atts. 241
273.bidraget skall ligga någorlunda i linje med näringslivets koncernbi-s. 241
274.dragspraxis. Det är dock oklart om förenligheten med koncernbi-s. 241
275.dragspraxis har stipulerats som ett villkor för legalisering av bidras. 241
276.418s. 241
277.6. Om efterutdelning, förskottsutdelning och koncernbidrags. 242
278.get - vilket förefaller mindre sannolikt - eller om denna praxis ärs. 242
279.ett rättspolitiskt grundat kausa till undantaget.s. 242
280.Vidare uppställs inget krav på att dotterbolaget skall vara helägts. 242
281.av moderbolaget. Minoritetsskyddsreglerna och främst likhetss. 242
282.grundsatsen förutsätter emellertid härvid att det sker en likabehands. 242
283.ling av samtliga aktieägare, varför ett beslut om koncernbidrag is. 242
284.vart fall och i praktiken måste ha samtliga aktieägares stöds. 242
285.(uttryckligt eller konkludent). Alternativt måste minoriteten koms. 242
286.penseras med en motsvarande utdelning (se härom t.ex. SOU 1997:s. 242
287.168 s. 82). 8. Likväl skall icke Högsta domstolens generella legalisering av kons. 242
288.cernbidraget såsom en förskottsutdelning överdramatiseras. Oavs. 242
289.sett om koncernbidraget förklaras vara lagligt eller förbjudet ärs. 242
290.nämligen förutsättningen för att återbärings- eller bristtäckningsan-s. 242
291.svar icke skall aktualiseras, att koncernbidraget sedermera (och is. 242
292.praktiken före konkursen) motsvaras av disponibla vinstmedel;s. 242
293.såsom varande en värdeöverföring måste vid koncernbidrag borge-s. 242
294.närsskyddsreglema städse iakttas. Samtidigt är emellertid högsta-s. 242
295.domstolsuttalandet ägnat att avdramatisera koncernbidraget ochs. 242
296.förskottsutdelningen såsom en ”olovlig”, ”olaglig” och ”ogiltig”s. 242
297.företeelse. Visar sig det koncernbidragsgivande (eller förskottsut-s. 242
298.delande) bolaget sedermera ha täckning för bidraget eller utdels. 242
299.ningen i disponibla vinstmedel, är ”olagligheten”, etc. undanröjds. 242
300.(”läkt”, ”botad” eller legaliserad). Därmed skall emellertid inte des. 242
301.ovan påtalade riskerna med ett alltför tidigt koncernbidrag helt negs. 242
302.ligeras. 9. Om nu koncernbidraget - atypiskt - lämnas efter räkenskapsåretss. 242
303.utgång (i motsats till det normala fallet, där koncernbidraget kons. 242
304.stituerar räkenskapsårets sista affärshändelse), men före en efters. 242
305.följande ordinarie bolagsstämma, borde rimligen ett sådant kons. 242
306.cernbidrag aktiebolagsrättsligt icke behandlas på annat sätt än dets. 242
307.koncernbidrag som lämnas strax före räkenskapsårets utgång. Avs. 242
308.annan mening är uppenbarligen Lindskog (s. 55 och 85, fotnot 22).s. 242
309.Tidsintervallet mellan räkenskapsårets utgång och den ordinaries. 242
310.bolagsstämman betecknas av Lindskog som en ”förbjuden tid”. Etts. 242
311.419s. 242
312.VIIL Om vinstutdelnings. 243
313.samfällt aktieägargodkännande är enligt Lindskog inte tillräckligts. 243
314.för att neutralisera tidsspärren (se även Lindskog, JT 1992-93 s. 94,s. 243
315.not 92). Lindskog tror sig med en hänvisning till Nerep (s. 194, fots. 243
316.not 210) ha stöd för sin ståndpunkt i detta arbete, men slutsatsen oms. 243
317.”stöd” grundas på en villfarelse: Fastmera ställs frågan i den fotnots. 243
318.till vilken Lindskog hänvisar, varför Lindskog diskvalificerars. 243
319.regeln om fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsårets. 243
320.från gruppen av dispositiva formbestämmelser i ABL 12 kap.s. 243
321.Under alla förhållanden skall en sådan utdelning under den förs. 243
322.bjudna tiden enligt Lindskog kunna ”läkas” eller legaliseras, och etts. 243
323.eventuellt återbärings- och bristtäckningsansvar kunna utsläckas,s. 243
324.genom att aktieägarna på den ordinarie bolagsstämman beslutar oms. 243
325.en vinstutdelning som minst motsvarar den ”förbjudna” utdels. 243
326.ningen. Lindskog uppvisar emellertid en påtaglig kluvenhet införs. 243
327.koncernbidrag och utdelningar under den förbjudna tiden, särskilt is. 243
328.följande uttalande (s. 55, fotnot 90):s. 243
329.”Den förbjudna tiden framstår som en följd av lagstiftarens meds. 243
330.vetna önskemål om att tillgodose ett visst skyddsintresse. Iställets. 243
331.torde den vara en följd av att lagstiftaren tänkt sig att vinstutdelnings. 243
332.skulle beslutas endast på ordinarie bolagsstämma ... Eftersom årss. 243
333.redovisningen fastställs på denna stämma, är det naturligt att knytas. 243
334.an till den däri ingående balansräkningen. Om tanken hade varit atts. 243
335.vinstutdelning skulle få ske också på extra bolagsstämma hades. 243
336.säkert föreskrivits att handlingar enligt 4:4,1-3 p. skulle läggas frams. 243
337.... Och om sådana föreskrifter funnits, hade någon förbjuden tids. 243
338.inte rått... Sett i detta perspektiv kan sättas i fråga om inte vinstuts. 243
339.delning under den förbjudna tiden skulle få ske med samtliga akties. 243
340.ägares samtycke. Frågan har dock knappast någon betydelse, efters. 243
341.som en vinstutdelning under den förbjudna tiden normalt läks pås. 243
342.den följande ordinarie bolagsstämman”.s. 243
343.Lindskogs resonemang i det citerade avsnittet synes närmasts. 243
344.utmynna i slutsatsen, att principen om den förbjudna tiden endasts. 243
345.utgör ett minoritetsskydd (jfr dock Lindskog s. 55 och nästföljandes. 243
346.fotnot 91).s. 243
347.420s. 243
348.6. Om eft erutdelning, förs kottsutdelning och koncernbidrag Uppfattningen, att tidsintervallet mellan räkenskapsårets utgång och den därefter följande ordinarie bolagsstämman utgör en absolut ”förbju den tid”, under vilken ingen utdelning får ske och inget koncernbidrag får lämnas, synes vila på föreställningen, att hänvisningen till en fast ställd balansräkning i ABL 12:2 inte uteslutande är avsedd att utgöra en beräkningsgrund för utdelningsbara medel utan också ett tvingande borgenärsskyddskrav på att balansräkningen för det senaste räkenskapsåret skall ha fastställts (se om denna föreställning bl.a. Andersson s. 186 f. och 568 ff.). Det är emellertid svårt att inse varför denna formföreskrift om en fastställd balansräkning skulle till skillnad från övriga formföre skrifter i ABL 12 kap. vara tvingande. Andra aktiebolagsrättsliga meka nismer är avsedda att tillse att ordinarie bolagsstämma faktiskt hålls och att därvid såväl resultat- som balansräkning fastställs, m.m., se t.ex. ABL 13:10. Uteslutet är inte heller att underlåtenheten att uprätta eller till PRV inge årsredovisningshandlingar kan utgöra bokföringsbrott enligt BrB 11:5. Av skäl som redovisats ovan kan enligt min mening hänvisningen till den fastställda balansräkningen i ABL 12:2 icke ses på annat sätt än som en beräkningsgrund för omfattningen av laglig vinst utdelning eller värdeöverföring. (Se även SOU 1997:168 s. 65 f., där distinktionen mellan formerna för värdeöverföringar till skydd för aktieägarna, å ena sidan, och bestämmelser om omfattningen av sådana värdeöverföringar till skydd för bolagsborgenärerna, å den andra, mar keras. Jfr härtill Lagförslaget 14:3, första stycket, som går i samma rikt ning och avser att reglera ”beräkningen” av täckningen för det bundna egna kapitalet.)s. 244
349.Såsom har berörts ovan, konstituerar enligt Andersson (s. 187) hän visningen i ABL 12:2 till en fastställd balansräkning ett tvingande borgenärsskyddskrav, t.o.m. ”absolut tvingande”, vilken terminologi indikerar en högre tvingandegrad än eljest. (Vad som skiljer en ”absolut tvingande” regel från en blott ”tvingande” sådan är emellertid oklart.) I det absolut tvingande kravet ligger enligt Andersson (s. 569 f.) också förutsättningen, att den fastställda balansräkningen är korrekt upprättad. En logisk följd härav måste bli, att varje utdelning på grundval av en inkorrekt upprättad, men fastställd balansräkning leder till återbäringsskyldighet, helt oberoende av i vilken utsträckning - eller om överhus. 244
350.421s. 244
351.VIIL Om vinstutdelnings. 245
352.vudtaget - utdelningen inneburit ett intrång i det bundna egna kapitalet.s. 245
353.Kravet på en fastställd balansräkning, och att denna skall vara korrekts. 245
354.upprättad, måste därför ses som två självständiga, borgenärs skyddandes. 245
355.krav och tvingande regler oberoende av det bundna egna kapitalets tills. 245
356.stånd. T.o.m. om balansräkningen är inkorrekt upprättad, i så måtto atts. 245
357.den på grund härav ger ett mindre vinstutdelningsutrymme än vad ens. 245
358.korrekt upprättad balansräkning skulle ha givit, måste en utdelning pås. 245
359.grund av balansräkningen föranleda återbäringsans var. Samtidigt hävs. 245
360.dar Andersson (s. 570), att inte ”varje felaktighet” skall leda till återbä-s. 245
361.ringsansvar, dock utan att ge något närmare besked om vilka felaktigs. 245
362.heter som skall undantas som ansvarsgrundande rättsfakta. Föreställs. 245
363.ningen saknar emellertid stöd såväl i aktiebolagslagen som desss. 245
364.förarbeten; ej heller rättspraxis kan sägas stödja detta synsätt och häns. 245
365.visningen av Andersson (s. 186, fotnot 126) till NJA 1976 s. 618 är svårs. 245
366.förståelig i sammanhanget.s. 245
367.Det är således av största principiella vikt att såvitt gäller hänviss. 245
368.ningen till en fastställd balansräkning skilja mellan kravet på sådans. 245
369.balansräkning som formföreskrift och balansräkningen som utgångss. 245
370.punkt för beräkningen av utdelningsbara medel. I det senare hänseens. 245
371.det, dvs. som beräkningsgrund, är hänvisningen till den fastställdas. 245
372.balansräkningen tvingande. Såsom formföreskrift är den däremots. 245
373.endast dispositiv. Sålunda gäller, att om en utdelning skett utan atts. 245
374.balansräkning fastställs, men med samtliga aktieägares godkännande,s. 245
375.skall vid tvist om utdelningens laglighet avgöras vad som var utdels. 245
376.ningsbart med den balansräkning som borde ha fastställts som beräks. 245
377.ningsgrund. Detta synsätt harmonierar också bäst med Högsta domstos. 245
378.lens inställning i NJA 1988 s. 620 till behovet av kontrollbalansräkning.s. 245
379.Innebörden av det sagda är, att en efterutdelning borde kunna skes. 245
380.under den s.k. förbjudna tiden, trots att en balansräkning för det senastes. 245
381.räkenskapsåret, dvs. det räkenskapsår som just löpt ut, ännu icke fasts. 245
382.ställts. Vad som är utdelningsbart i en sådan efterutdelning måste avgös. 245
383.ras mot bakgrund av den senast fastställda balansräkningen - återigens. 245
384.som beräkningsgrund - men också med iakttagande av försiktighetss. 245
385.principen; en tillämpning av denna princip kan leda till att en utdelnings. 245
386.inte är möjlig till följd av att det just utgångna räkenskapsåret på grunds. 245
387.422s. 245
388.6. Om efterutdelning, förskotts utdelning och koncernbidrag av uppvisad förlust reducerat efterutdelningsutrymmet. Efterutdelning kan givetvis också betecknas som ett koncernbidrag.s. 246
389.För det fall utdelningsbara medel saknas vid en sådan efterutdelning, kan utdelning istället karaktäriseras som en förskottsutdelning, vilken för laglighet förutsätter att det nyss utgångna räkenskapsåret varit vinst givande. Riktigare är emellertid att beteckna en sådan vinstutdelning, innefattande utdelningsbara medel enligt en provisorisk, rudimentär eller t.o.m. fiktiv balansräkning, avseende det utgångna räkenskapsåret, som en icke formenlig vinstutdelning, låt vara att den utdelningen av de beslutsansvariga betraktas ha skett ”förskottsvis”, intill dess att en slut lig och eventuellt fastställd balansräkning föreligger. Vid enighet aktie ägarna emellan är kriterierna för utdelningens laglighet, att det finns täckning för bolagets bundna egna kapital och att försiktighetsprincipen beaktats. Utdelningen under det ifrågavarande tidsintervallet är således icke att i egentlig mening beteckna som en förskottsutdelning utan endast som en icke formenlig vinstutdelning. Härmed skulle endast utdelningar under löpande räkenskapsår som går utöver utdelningsbara medel och som tar sikte på räkenskapsårets eventuella vinst betecknas som förskottsutdelning.s. 246
390.Aktiebolagskommittén (se SOU 1997:168 s. 69 f.) företrädde inled ningsvis en annan ståndpunkt. Kommittén föreslog 1997 att utrymmet för efterutdelning skulle begränsas. Beslut om efterutdelning skulle inte få fattas efter utgången av räkenskapsåret närmast efter det år för vilket balansräkningen har fastställts. Om således ett aktiebolags räkenskapsår motsvarade kalenderåret, skulle ett beslut om efterutdelning endast kunna fattas intill utgången av december månad. I kommitténs först upprättade lagförslag formulerades bestämmelsen sålunda (16:2, se för fattningskommentaren SOU 1997:168 s. 94): ”Beslut om vinstutdelning fattas å ordinarie bolagsstämma eller av extra bolagsstämma som hålls efter ordinarie stämma men under samma räkenskapsår som denna.” Förslaget synes vara ett uttryck för tanken, att efter utgången av det löpande räkenskapsåret föreligger en absolut förbjuden tid fram till nästföljande ordinarie bolagsstämma. Det förefaller ha tillkommit i borgenärsskyddande syfte (se SOU 1997:168 s. 69).s. 246
391.423s. 246
392.VIII. Om vinstutdelnings. 247
393.I motsvarande bestämmelse i Lagförslaget 15:2 har emellertid denna utdelningsbegränsning fallit bort: ”Beslut om vinstutdelning fattas å ordinarie bolagsstämma eller av extra bolagsstämma.” Lagförslaget innehåller härtill en bestämmelse som saknar motsvarighet i 1997 års delbetänkande. Lagförslaget 14:4 tycks förutsätta, att en s.k. förbjuden tid icke existerar. Värdeöverföringar föreslås vara tillåtna under alla delar av räkenskapsåret, även under den s.k. förbjudna tiden, förutsatt att täckning finns för bolagets bundna egna kapital (se om denna bestämmelse särskilt ovan i avsnitt 5). I författningskommentaren till Lagförslaget 14:4 (se SOU 2001:1 s. 359) uttalas härvid, att en extra bolagsstämma kan fatta beslut om värdeöverföring ”under förutsättning att stämman hålls senast dagen före nästa ordinarie bolagsstämma”. Någon ytterligare kommentar till ändringen i Lagförslaget 15:2 (till vad som i 1997 års delbetänkande utgjordes av 16:2) lämnas inte. Genom de föreslagna bestämmelserna synes Aktiebolagskommitténs syn på den s.k. förbjudna tiden sammanfalla med den av mig ovan förespråkade.s. 247