(icke formenlig) vinstutdelning

1.Analysen i 1994 års arbete (Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier - sär­ skilt om kapitalskyddet s. 189 ff.) gav vid handen, att formföreskrifterna i ABL 12 kap. om vinstutdelning är dispositiva bestämmelser. De mate­ riella borgenärsskyddsbestämmelserna i ABL 12:2 är däremot tving­ ande. Slutsatsen härav är bl.a., att förtäckt (icke formenlig) vinstutdel­s. 200

2.377s. 200

3.VIIL Om vinstutdelnings. 201

4.ning kan vara såväl lovlig som olovlig beroende på vinstutdelningenss. 201

5.förenlighet med de tvingande bestämmelserna. En annan slutsats är, atts. 201

6.så länge samtliga aktieägare är överens, kan vinstutdelningen ske i allas. 201

7.former, även i förtäckt form, utan iakttagande av formföreskrifterna is. 201

8.ABL 12:3. En förtäckt vinstutdelning är således lovlig om samtligas. 201

9.aktieägare samtyckt härtill och utdelningen överensstämmer med des. 201

10.tvingande borgenärsskyddsreglema i ABL 12 kap.s. 201

11.Aktieägarnas samtycke kräver ingen särskild form, utan kan ocksås. 201

12.vara konkludent (se härom även Lindskog s. 19 ff., 81 ff. och 137 f.).s. 201

13.Samma ståndpunkt uttalas av Aktiebolagskommittén i delbetänkandet,s. 201

14.Vinstutdelning i aktiebolag SOU 1997:168 s. 67 (se även SOU 2001:1s. 201

15.s. 354 ff.): ”Formkraven är uppställda i aktieägarnas intresse och kans. 201

16.åsidosättas om samtliga ägare är ense därom. Det betyder, som tidigares. 201

17.har nämnts, att aktieägarna samfällt kan besluta ta i anspråk tillgångars. 201

18.svarande mot fritt eget kapital utan att iaktta de särskilda vinstutdel-s. 201

19.ningsreglerna ... Om samtliga aktieägare har godkänt ett åsidosättandes. 201

20.av vinstutdelningsreglerna kan detta åsidosättande därefter inte åbero­s. 201

21.pas av bolaget.”s. 201

22.Vidare uttalas härvid, att även övriga minoritetsskyddsbestämmelsers. 201

23.kan med samtliga aktieägares godkännande åsidosättas, häribiand lik­s. 201

24.hetsprincipen. Värdeöverföringar (dvs. utbetalningar) till annan äns. 201

25.aktieägare måste också ske enligt ett enhälligt beslut av aktieägarna (ses. 201

26.även SOU 2001:1 s. 356 in fine).s. 201

27.I NJA 1995 s. 742 kommer samma ståndpunkt till uttryck i det att dets. 201

28.uttalas, att ”en överföring av bolagets medel utan iakttagande av de for­s. 201

29.mella beslutsreglerna i t.ex. 12 kap. 1 och 3 §§ ABL inte behöver varas. 201

30.olovlig i och för sig.” Vidare framhålls att de ”formella beslutsbestäm­s. 201

31.melserna inte kan anses tillhöra de regler som är tillkomna för att utgöras. 201

32.skydd för borgenärerna” (se fallet s. 761 och 762. Se även s. 763, där dets. 201

33.tilläggs, att ”förtäckta utdelningar skulle kunna vara lovliga i och förs. 201

34.sig”).s. 201

35.I en kommentar till sagda rättsfall (se SvSkT 1/96 s. 74, 78) fann jags. 201

36.att högstadomstolsavgörandet föranledde bl.a. följande slutsatser: Des. 201

37.formella reglerna om bl.a. beslut om vinstutdelning på ordinarie bolags­s. 201

38.stämman, och övriga beslutsregler i ABL 12:1 och 3, skall inte rättsligts. 201

39.378s. 201

40.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (ickeformenlig) vinstutdelning kvalificeras som tvingande regler eller borgenärsskyddsregler, utan är fastmera att beteckna som minoritetsskyddsregler, och således disposi­ tiva. Härav följer att en avvikelse från de ifrågavarande formella beslutsreglerna inte kan leda till att en vinstutdelning blir olovlig från borgenärssynpunkt. En förtäckt eller icke formenlig sakutdelning är således inte ogiltig redan av det skälet att de formella reglerna inte iakt­ tagits. Detsamma gäller givetvis också utdelningar av annat än sakvär­ den. Till dessa, sålunda dispositiva, formella regler får också räknas t.ex. styrelsens vetorätt beträffande utdelnings omfattning och kravet på att beslut om utdelning skall tas på ordinarie bolagsstämma. I enlighet med det sagda är s.k. förtäckta utdelningar, dvs. utdelningar som inte följer de formella beslutsreglerna, lovliga och giltiga i den mån de inte överstiger utdelningsbart belopp enligt fastställd balansräkning - med iakttagande av försiktighetsprincipen - för det senaste räkenskapsåret och samtliga aktieägare står bakom beslutet. Förtäckta vinstutdelningar är följaktligen inte olovliga uteslutande av det skälet att de är förtäckta (se även SOU 1997:168 s. 93).s. 202

41.Slutsatsen av det sagda är således, att det numera får anses stå klart, att formföreskrifterna i ABL 12:1 och 3 utgör dispositiva minoritets­ skyddsregler. Till skydd för aktieägarminoriteten uppställs i ABL 12:3 kravet på att beslut om vinstutdelning skall fattas av bolagsstämman. Sådana beslut på bolagsstämman erfordrar endast enkel majoritet (vil­ ket framgår av ABL 9:28, 1 st.). Denna princip motverkas emellertid av den för aktiebolagsrätten grundläggande likhetsprincipen. För det fallet majoritetsbeslut står i strid med likhetsprincipen, kan beslutet klandras (se ABL 9:39 och 40). Bolagsstämman kan vidare fatta beslut om vinst­ utdelning av annat än pengar till aktieägarna, dvs. utdelning av sakvär­ den, och även sådana beslut förutsätter endast enkel majoritet (jfr SOU 1997:168 s. 71). Minoriteten skyddas återigen av likhetsprincipen och den s.k. generalklausulen i ABL 9:37. (Om dessa principer, se framställ­ ningen ovan i avsnitt VI.)s. 202

42.Varje annan avvikelse från formföreskrifterna förutsätter emellertid samtliga aktieägares medverkan, även att beslutet fattas av bolagsstäm­ man. Så t.ex. gäller att om utbetalning eller värdeöverföring skall ske till annan än aktieägare, kan endast aktieägarna samfällt besluta härom.s. 202

43.379s. 202

44.VIIL Om vinstutdelning Detsamma gäller beslut om vinstutdelning på extra bolagsstämma. En avvikelse från bestämmelserna i ABL 12:3, 1 st., andra meningen, om styrelsens vetorätt och minoritetsskyddet i ABL 12:3, 2 st., fordrar också enhällighet. Bolagsstämmans beslut enligt ABL 12:6 om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål fattas emellertid med enkel majoritet, men återigen måste varje avvikelse från formföreskrif­ terna ha godtagits av samtliga aktieägare.s. 203

45.Samtidigt framhålls i olika sammanhang, ofta med emfas (se t.ex. SOU 1997:168 s. 69, SOU 2001:1 s. 358 f., Lindskog s. 21 f., och Andersson s. 231 ff.), att bolagsstämman är exklusivt behörig att besluta om vinstutdelning, oavsett om denna är formenlig och i enlighet med formföreskrifterna i ABL 12 kap. eller är förtäckt (icke formenlig). Påståendet är naturligtvis riktigt, men kan ändå tyckas förvillande. A ena sidan understryks, att formföreskrifterna i ABL 12 kap. är disposi­ tiva, och att aktieägarna i samverkan fullt ut disponerar över formerna för vinstutdelningen, förutsatt endast att de tvingande borgenärsskyddsgränsema beaktas. A andra sidan påtalas, att endast bolagsstämman kan besluta om vinstutdelning, vilket förhållande har en lång rad konse­ kvenser. Så t.ex. medför den exklusiva behörigheten att bolagsstämman icke äger rätt att delegera beslutsfattandet till annat bolagsorgan, t.ex. styrelsen. Delegation kan varken ske i form av föreskrift i bolagsord­ ningen eller genom ett generellt eller enskilt beslut på bolagsstämman. Det senare följer av en numera allmänt accepterad e contrario-tolkning av kompetensfördelningsbestämmelserna i aktiebolagslagen: När i aktiebolagslagen har stadgats, att bolagsstämman skall besluta i viss fråga, kan delegation icke ske till annat bolagsorgan, såframt icke uttryckligt lagstöd härför föreligger. Ett sådant lagstöd för delegation finns t.ex. för emission av aktier eller skuldebrev, m.m. och förvärv av egna aktier. Bolagsstämman ges härvid rätt att bemyndiga styrelsen att fatta beslut i dessa frågor inom vissa ramar. Vissa andra fall av delega­ tion har diskuterats lagtolkningsvis, men även därvid har förutsatts att lagstöd föreligger (se t.ex. Lindskog s. 199, och Ahman s. 617 ff., 624 ff.).s. 203

46.Av det förhållandet att lagstiftaren valt att explicit stadga om delega­ tionsrätt, har följaktligen motsatsvis den gängse uppfattningen grun­ dats, att delegation icke kan ske i de andra fall där i aktiebolagslagens. 203

47.380s. 203

48.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (ickeformenlig) vinstutdelning föreskrivits att bolagsstämman har exklusiv beslutskompetens. Mot denna allmänna utgångspunkt finns heller ingenting att erinra. Eftersom explicit lagstöd för delegation av beslut om vinstutdelning saknas, kan i enlighet härmed bolagsstämman inte till styrelsen eller annan överföra beslutsrätten i vinstutdelningsfrågor. (Märk härvid att enligt 75 §, 1 st., i 1944 års aktiebolagslag i bolagsordning kunde föreskrivas, att annan än bolagsstämman ägde besluta om vinstutdelning, se härom SOU 1941:9 s. 290 f. Vid införandet av 1975 års aktiebolagslag utmönstrades emellertid denna bestämmelse, och enligt förarbetena, se prop. 1975:103 s. 479, skulle detta medföra att delegationsrätten avskaffades. Lagstiftaren synes härvid göra samma e contrario-tolkning av aktiebo­ lagslagen till utgångspunkt som den ovan omtalade. Se också Ahman s. 620 f.)s. 204

49.En ytterligare konsekvens av att bolagsstämman har exklusiv behö­ righet i vinstutdelningsfrågor är, att om styrelsen eller annat bolagsorgan utan föregående bolagsstämmobeslut företar en rättshandling som i själva verket är en vinstutdelning, om än en förtäckt sådan, styrelsen saknar behörighet härtill, oaktat att den förtäckta vinstutdelningen icke åsidosätter de tvingande utdelningsbegränsningarna. En rättshandling utan behörighet är i princip ogiltig. Med ett sådant principiellt synsätt skulle varje förtäckt och icke formenlig vinstutdelning vara ogiltig. Den naturliga frågan som därvid inställer sig är, vilken betydelse det i sådana fall har att formföreskrifterna i ABL 12 kap. är dispositiva.s. 204

50.Den nu något förenklade bilden av rättsläget på det förevarande området är självfallet långt mycket mer mångfacetterad och behöver därför nyanseras.s. 204

51.För det första kan konstateras, att kravet på ett bolagsstämmobeslut inte nödvändigtvis innebär en skyldighet att i. formell ordning avhålla bolagsstämma och upprätta protokoll härför. Bolagsstämmoformaliteterna skall ses i ljuset av att till synes fler än 95 % av samtliga aktiebolag i Sverige utgörs av s.k. enmans- eller fåmansbolag. I sådana bolag hålls sällan bolagsstämma i den meningen att kallelse sker i enlighet med bestämmelserna i ABL 9 kap. och aktieägarna samlas för att enligt upp­ rättad dagordning fatta beslut, vilka sedan protokollförs m.m. Bolagsstämmobesluten - allt som oftast relaterade till ordinarie bolagsstäm­s. 204

52.381s. 204

53.VIIL Om vinstutdelning man - fattas genom att ett på förhand upprättat bolagsstämmoprotokoll distribueras till aktieägarna för godkännande och eventuell underskrift. I aktiebolag med en stor ägarspridning är detta givetvis icke en hanterlig form för beslutsfattandet, varför bl.a. risken för klander av besluten på grund av att formföreskrifterna icke följs i sådana bolag leder till att bolagsstämmorna är helt formenliga. Situationen blir densamma i aktie­ bolag med få delägare, där ägarna inte kan arbeta i full enighet. Även i sådana fall är således risken främst för klander avgörande för att for­ menliga bolagsstämmor hålls.s. 205

54.Bolagsstämmobeslut som fattas utan egentligt sammanträde på ovan angivet sätt - s.k. per capsulam-beslut - är följaktligen fullt giltiga om aktieägarna är eniga härom. (Se härom Johansson, Bolagsstämma s. 440ff„ och Lindskog s. 90 f., samt därvid fotnot 51 med hänvis­ ningar.) Enigheten skall avse avvikelsen från de i ABL 9 kap. stadgade formföreskrifterna i och för sig; den behöver icke nödvändigtvis avse de materiella beslut som fattas på detta förenklade sätt. Det hitintills sagda förutsätter att aktieägarna i någon mening är medvetna om att bolags­ stämma hålls på det förenklade sättet, eftersom det tillhandahålls ett bolagsstämmoprotokoll för godkännande och eventuell underskrift (underskriften beroende på om aktieägaren utsetts till justeringsman eller i övrigt har att underteckna protokollet enligt ABL 9 kap.).s. 205

55.Men vad skall gälla om aktieägarna samtycker i en viss fråga och t.o.m. beslutar härom utan att detta kommit till uttryck i ett bolagsstäm­ moprotokoll? Kan ett sådant beslut jämställas med ett bolagsstämmobe­ slut? Så synes vara förutsatt i Aktiebolagskommitténs betänkande, Vinstutdelning i aktiebolag (SOU 1997:168 s. 93), i uttalandet, att vinst­ utdelningsbeslut kan fattas ”av bolagsstämman eller av aktieägarna samfällt”. (Se även SOU 2001:1 s. 356. Aktiebolagskommitténs resone­ mang i SOU 1997:168 s. 67 f. vilar också på förutsättningen att ett enhälligt beslut av aktieägarna kan jämställas med ett bolagsstämmobe­ slut.)s. 205

56.Det har också i den aktiebolagsrättsliga doktrinen uttalats, att det är en ”grundläggande aktiebolagsrättslig princip”, att ”samtliga aktieäga­ res samtycke har samma rättsverkningar som ett i vederbörlig och kor­ rekt ordning tillkommet beslut på bolagsstämman” (se t.ex. Anderssons. 205

57.382s. 205

58.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (ickeformenlig) vinstutdelning s. 241, jfr Lindskog s. 90 f.). Slutsatsen härav är att ett samtycke av samtliga aktieägare ersätter en formenlig bolagsstämma och ett bolagsstämmobeslut (se Andersson op. cit., och Lindskog s. 91). Föreligger icke enighet, kan beslutet såsom varande jämställbart med ett bolagsstämmobeslut säkerligen klandras, bl.a. på den grunden att beslutet inte tillkommit i behörig ordning. (Om kallelse till bolagsstämma överhu­ vudtaget icke skett, gäller en i princip obegränsad klandertid enligt ABL 9:40, p. 3.) Föreligger å andra sidan enighet, blir beslutet gällande, om inte annat så på grund just av enigheten. Annan än aktieägare, t.ex. bola­ get självt eller bolagsborgenärerna, äger icke rätt att klandra ett sådant beslut. Visserligen stadgas i ABL 9:39 att även styrelsen, styrelseleda­ mot eller den verkställande direktören får föra talan om klander - i bola­ gets namn får det förutsättas - men, såvitt gäller beslut i strid med form­ föreskrifterna, är talerätten i praktiken ofta begränsad till aktieägarna. Spegelbilden av att ett samfällt aktieägarbeslut är giltigt i samma utsträckning som ett formenligt bolagsstämmobeslut är, att endast aktie­ ägarna i realiteten - en- och fåmansbolag - disponerar över talan om gil­ tigheten av beslutet.s. 206

59.Men vad gäller om det samfällda aktieägarbeslutet inte ens protokol­ leras i vederbörlig ordning? Enligt ABL 9:38 skall stämmoprotokoll genom ordförandens försorg upprättas. I protokollet skall antecknas dag och ort för bolagsstämman samt vilka beslut som stämman har fattat. Vidare skall protokollet undertecknas på visst sätt och justeras. Det har t.o.m. framförts, att en förutsättning för ett samfällt aktieägarbesluts gil­ tighet ”bör vara”, att det får formen av ett bolagsstämmobeslut som införs i ett daterat protokoll och undertecknas eller på annat sätt god­ känns av samtliga aktieägare (se Nial, Svensk Associationsrätt, 5 uppl. s. 168, men också SOU 1941:9 s. 486 f.).s. 206

60.Protokolleringen är givetvis nödvändig när ett beslut för att kunna verkställas måste registreras hos PRV. Så t.ex. skall ett beslut om änd­ ring av bolagsordningen genast anmälas för registrering och får med visst undantag icke verkställas förrän registrering har skett (se ABL 9:35). I ABL 4:15, 3 st., stadgas vidare att styrelsen ej kan fatta beslut om emission enligt ett bemyndigande innan registrering har skett. Vissa beslut kan helt eller delvis verkställas före registreringen, men krävers. 206

61.383s. 206

62.VIII. Om vinstutdelning ändå av andra skäl att registrering äger rum (se t.ex. ABL 4:9-12). Ett vinstutdelningsbeslut förutsätter för verkställighet emellertid inte registrering hos PRV. En annan sak är att ett beslut härom vid ordinarie bolagsstämma skall framgå av bolagsstämmoprotokoll, etc. som skall inges till PRV tillsammans med årsredovisningshandlingarna enligt års­ redovisningslagen 8:3 jämfört med bokföringslagen 6:2 och följande bestämmelser.s. 207

63.Att ett beslut inte kan verkställas på grund av att det inte registrerats av PRV, hindrar emellertid inte att beslutet i sig är giltigt (protokoll här­ över kan upprättas i efterhand och behöver inte antedateras), förutsatt att det i lagen icke föreskrivs, att ansökan om registrering skall ha ingi­ vits inom en viss tid för att beslutet skall äga giltighet. Det är också uppenbart att det från bevissynpunkt är fördelaktigt att protokoll upprät­ tas i den vedertagna formen. (Om protokollets presumtionsverkan här­ vidlag, se bl.a. Johansson, Bolagsstämma s. 436 ff.) Bolagsstämman konstitueras emellertid inte genom protokollet (se Johansson op. cit., och Lindskog s. 91, fotnot 51).s. 207

64.Således bör gälla, att där beslutets giltighet enligt lag icke förutsätter att protokoll häröver ingivits i ansökan till PRV, eller i övrigt inte för­ utsätter att protokoll upprättats, ett samfällt beslut av aktieägarna utan iakttagande av formföreskrifterna i ABL 9 kap. är i giltighetshänseende att jämställa med bolagsstämmobeslut. Ett sådant samfällt beslut kan, såsom framgått ovan, avse vinstutdelning. Beslutet kan emellertid utö­ ver att vara informellt också vara konkludent; det kan således framgå av omständigheterna att aktieägarna är överens (se Lindskog s. 91). Genom ett sådant beslut ges bolagets ställföreträdare (styrelsen och den verkställande direktören) såväl behörighet som befogenhet att verk­ ställa beslutet (jfr Andersson s. 242, ävensom s. 593, och den där före­ trädda ståndpunkten, att samtliga aktieägare i efterhand kan ratihabera andra bolagsorgans förtäckta vinstutdelningar). Innebörden av att beslu­ tet kan vara konkludent är också, att ställföreträdarna vid verkställighet av beslutet implicit har givits intrycket av att samtliga aktieägarna står bakom beslutet och dess verkställighet. I enmansaktiebolag torde i prak­ tiken sällan förekomma rättsliga komplikationer härvidlag. I fåmansbolag blir det avgörande om bevisning om ett sådant samfällt godkän­s. 207

65.384s. 207

66.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (ickeformenlig) vinstutdelning nande kan förebringas. Verkställighet av ett vinstutdelningsbeslut utan ett föregående, samfällt och konkludent beslut av aktieägarna torde i praktiken vara ytterst sällsynt. Varje verkställighet kommer åtminstone att påstås ha ägt rum mot bakgrund av ett sådant beslut, och invänd­ ningar häremot lär av naturliga skäl icke aktualiseras. Föreligger å andra sidan meningsskiljaktigheter mellan aktieägarna i ett fåmansbolag om vinstutdelningen, återstår ingen annan möjlighet än att besluta härom på en formenlig bolagsstämma. I praktiken kan följaktligen föreställas endast formenliga bolagsstämmobeslut eller verkställighet av uttryck­ liga eller konkludenta och samfällda aktieägarbeslut om vinstutdelning. För det fall det ändå skulle påstås, att styrelsen eller den verkställande direktören har handlat utan ett sådant behörighetsgrundande beslut, var­ för rättshandlingen skulle vara ogiltig, får påståendet anses samman­ hänga med att aktieägarna efter rättshandlingens genomförande blivit oeniga härom och att avgörande bevisning om tidigare enighet saknas.s. 208

67.Till yttermera visso förefaller ståndpunkten, att bolagsstämmans rätt att besluta om vinstutdelning inte kan delegeras, väl kategorisk. Se här­ vid t.ex. Aktiebolagskommitténs uttalande i SOU 1997:168, att bolags­ stämmans exklusiva rätt att besluta om vinstutdelning ”varken in casu eller genom föreskrift i bolagsordningen” kan frånhändas till styrelsen eller annan (se betänkandet s. 94). Bortsett från att kravet på ett formellt bolagsstämmobeslut enligt vad som ovan framgått mer eller mindre är en fiktion, i synnerhet som beslutet kan vara högst informellt och kon­ kludent, och att aktieägarnas samverkan kan ersätta ett bolagsstämmo­ beslut, måste ståndpunkten av följande skäl nyanseras.s. 208

68.Det i aktiebolag srätten förekommande implicita och motsatsvis här­ ledda förbudet för bolagsstämman att delegera sin exklusiva beslutsrätt till styrelsen eller annan utan uttryckligt lagstöd synes primärt vara motiverat av hänsyn till minoritetsägarna. Varje aktieägare i minoritetsställning (egentligen aktieägarna över huvud) skall ges tillfälle att på bolagsstämma göra gällande sin ståndpunkt, plädera och rösta i enlighet med denna, påverka innehållet i beslutet och lyssna på andras mening. Delegationsförbudet skulle på så sätt vara i viss mening demokratiskt grundat: En aktieägare måste kunna uppfylla sin funktion som sådan vid bolagsstämma. En aktieägarmajoritet - inte ens en kvalificerad sådan -s. 208

69.385s. 208

70.VIIL Om vinstutdelnings. 209

71.skall inte generellt i bolagsordningen eller eljest, ej ens in casu, kunnas. 209

72.delegera beslutsrätten inom det exklusiva området till styrelsen ellers. 209

73.annan och därigenom undandra minoriteten möjlighet att påverkas. 209

74.besluten. (Se härom främst Ahman s. 621. Jfr Andersson s. 576:s. 209

75.”Bolagsstämman äger enligt ABL inte överlämna beslutanderätten is. 209

76.fråga om vinstutdelning till styrelsen, annat bolagsorgan eller utomstå­s. 209

77.ende”, se s. 578 ff.) En bolagsstämma i den i ABL 9 kap. föreskrivnas. 209

78.ordningen tillgodoser dessutom kravet på en sådan formalisering som ärs. 209

79.nödvändig för vissa beslut, som för att vara effektiva förutsätter med­s. 209

80.verkan av PRV. (Härför fordras emellertid, såsom framgått ovan, endasts. 209

81.upprättandet av bolagsstämmoprotokoll, om enighet härom föreligger.)s. 209

82.Om nu delegationsförbudet har till syfte att skydda en aktieägarmino-s. 209

83.ritet, och således är en minoritetsskyddsprincip, uppkommer frågan vads. 209

84.som hindrar delegation i de fall full enighet härom föreligger aktieä­s. 209

85.garna emellan. Vad skulle således hindra att aktieägarna på bolags­s. 209

86.stämma eller eljest enhälligt delegerar rätten att besluta om vinstutdel­s. 209

87.ning till styrelse eller annan för viss tid eller in casu, givetvis med bibe­s. 209

88.hållen rätt att när som helst återkalla delegationen? Grundade skäl förs. 209

89.sådana hinder saknas, och såvitt är bekant har sådana ej överhuvudtagets. 209

90.anförts. På samma sätt som aktieägarna samfällt kan besluta om att ickes. 209

91.hålla en formenlig bolagsstämma, utan per capsulam fatta beslut i vissas. 209

92.frågor, borde det vara möjligt för aktieägarna att enhälligt delegeras. 209

93.beslutsrätten till t.ex. styrelsen, i vart fall i det enskilda fallet. (Närmasts. 209

94.denna slutsats synes Lindskog komma s. 81, när han försiktigtvis fram­s. 209

95.för tanken att delegation skall kunna ske in casu ”med avseende på etts. 209

96.förestående beslutstillfälle”. Samtidigt framhåller Lindskog, att delege-s. 209

97.ring icke kan ske på grundval av ett majoritetsbeslut, vilket överens­s. 209

98.stämmer med vad som ovan anförts. Delegeringen ”i det enskilda fallet”s. 209

99.förutsätter enligt Lindskog, att samtliga aktieägare är ense därom.)s. 209

100.Delegation i ett enskilt vinstutdelningsärende kan förutses ske t.ex.s. 209

101.på det sättet att en majoritet av aktieägarna på bolagsstämman beslutars. 209

102.att utdelningen inte skall leda till en omedelbar betalningsskyldighet förs. 209

103.bolaget, utan att aktieägarnas fordring skall förfalla till betalning vid etts. 209

104.senare tillfälle, och dessutom kanske villkoras av att vissa ytterligares. 209

105.omständigheter inträffar. Att ett sådant majoritetsbeslut inte kan åstad­s. 209

106.386s. 209

107.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (icke formenlig) vinstutdelning kommas beträffande utdelningar enligt ABL 12:3, 2 st., dvs. enligt minoritetsskyddsregeln, är en annan sak. Gällande bestämmelser synes inte förhindra, att ett utdelningsbeslut villkoras på berört sätt. (Se härom t.ex. SOU 1971:15 s. 317). Borgenärs skyddet kan knappast lida skada av att verkställandet av ett utdelningsbeslut skjuts upp och villkoras. När sedan utdelningsbeslutet så småningom verkställs, skall den ifråga­ varande utbetalningen icke betecknas som en efterutdelning i teknisk mening, varför ej heller försiktighetsprincipen blir tillämplig såsom en förutsättning för full utbetalning (förutsatt givetvis, att så ej föreskrivits i utdelningsbeslutet). Det villkorade utdelningsbeslutet ligger utom ramen för utdelningsbegränsningarna i ABL 12 kap., och följer endast de interna föreskrifterna. (I skattehänseende borde i princip en fordring icke anses ha uppkommit vid beslutstillfället, utan först sedan villkoren uppfyllts och i övrigt en fordring föreligger enligt beslutet. I undantags­ fall kan en skatterättslig ”genomsyn” komma att äga rum, om villkoren t.ex. endast är fiktiva.)s. 210

108.Det förhållandet att nu omtalade, villkorade utdelningsbeslut, eller beslut som innebär att tillkomsten av en aktieägares fordring skjuts upp till ett senare tillfälle, är förenliga med bestämmelserna i ABL 12 kap., följer närmast av att utdelningsbeslut i regel endast erfordrar enkel majoritet, och att aktieägarna disponerar över beslutets utformning, för­ utsatt att beslutet i övrigt är förenligt med aktiebolagslagens bestämmel­ ser om likhet, borgenärsskydd, etc. I propositionen till ABL (se prop. 1975:103 s. 479) berörs kort frågan om styrelsens rätt att hålla inne en utbetalning till aktieägarna på grund av ett beslut om uppskjuten utdel­ ning. Härvid synes förutsättas, att styrelsen har en sådan rätt t.o.m. utan stöd av ett särskilt stadgande härom i lagen. Ståndpunkten vilar på före­ ställningen , att den utbetalning som sker enligt tidigare beslut skall kva­ lificeras som en efterutdelning, och att försiktighetsprincipen därför är tillämplig. Fråga är emellertid om en felsyn (eller möjligen begreppsför­ virring): En efterutdelning följer av ett självständigt bolagsstämmobeslut om ianspråktagande av fria medel enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret. Det förutnämnda, villkorade beslutet, eller beslutet om att uppskjuta verkställandet av utbetalningen, innefattar i sig ett ianspråktagande av fria medel, och skall redovisas som en skuld,s. 210

109.387s. 210

110.VIIL Om vinstutdelnings. 211

111.eventualförpliktelse, reservering, eller motsvarande för åstadkomman­s. 211

112.det av en rättvisande bild. Själva utbetalningen förutsätter normalt setts. 211

113.inte ett nytt beslut av bolagsstämman. Något efterutdelningsbeslut aktu­s. 211

114.aliseras inte därmed.s. 211

115.Vad som skall gälla om samtliga aktieägare enhälligt på bolagsstäm­s. 211

116.man beslutar om en mer generell delegation, t.ex. i bolagsordningen, ärs. 211

117.emellertid oklart. Så mycket är givet, att en sådan generell delegations. 211

118.skapar praktiska svårigheter för och vid aktieomsättningen. Även oms. 211

119.omsättningsskyddet givits betydande utrymme i aktiebolagslagen, kans. 211

120.intresset för en god och problemfri omsättning knappast sägas varas. 211

121.avgörande för här aktuell fråga. Allmänna, demokratiska hänsyn kans. 211

122.dock icke bortses ifrån. En ändring av en bolagsordningsbestämmelses. 211

123.av nu berört slag kräver emellertid till synes inte enhällighet, utans. 211

124.endast en majoritet av den allmänna kvalificeringsgraden i ABL 9:30s. 211

125.(2/3 av såväl de avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företräddas. 211

126.aktierna).s. 211

127.Några tungt vägande skäl mot rättsenligheten av en generell delega­s. 211

128.tion har veterligen icke formulerats. De till skydd för en aktieägarmino-s. 211

129.ritet gällande principerna om likhet, m.m. är också tillämpliga vid besluts. 211

130.på grund av delegation. Mot en enhällig och generell delegation skulles. 211

131.dock kunna invändas, att en sådan gör det svårare för minoritets aktieä­s. 211

132.garna att göra gällande sina aktiebolagsrättsliga rättigheter. Så länges. 211

133.bolagsstämman fattar beslut i vinstutdelningsfrågor, ges minoritetsä-s. 211

134.garna alltid möjlighet att anföra klander mot besluten på minoritetsrätts-s. 211

135.liga grunder. I samband med klander ges minoritetsägarna också tillfälles. 211

136.att hindra verkställighet av ett bolagsstämmobeslut som står i strid meds. 211

137.minoritetsskyddsreglema. Intill dess att verkställighet har skett, kans. 211

138.tredje man ej ha några anspråk på bolaget på grund av stämmobeslutet.s. 211

139.Svårigheter att återkalla en delegation kan också föreligga. Sådana svå­s. 211

140.righeter kan emellertid övervinnas genom att en minoritet (om t.ex. 5-s. 211

141.10 %) ges rätt att diktera återkallandebeslut. Såsom har uppmärksam­s. 211

142.mats av Lindskog (s. 21 f., men också Johansson, Bolagsstämmans. 211

143.s. 98 ff. med ytterligare hänvisningar) är vinstutdelningen (kapital­s. 211

144.användningen) endast indirekt.s. 211

145.388s. 211

146.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (ickeformenlig) vinstutdelnings. 212

147.När rätten att fatta beslut om vinstutdelning generellt delegeras till styrelsen eller annan, som också företräder bolaget, föreligger en rätts­ handling vars giltighet måste prövas i särskild ordning. Ett beslut på grund av delegation, eller verkställigheten därav, kan inte klandras i den i ABL 9:39-40 föreskrivna ordningen. Det är uteslutet att klanderbe­ stämmelserna är direkt eller analogivis tillämpliga på sådana beslut. (Se Åhman s. 629, och Lindskog s. 83.) Det återstår därför för minoritetsägarna att göra gällande rättshandlingens ogiltighet på grund av bristande behörighet eller befogenhet. Ogiltigheten kan emellertid inte direkt göras gällande av minoritetsägarna, utan endast av bolaget. Minorite­ tens möjligheter att påverka bolagsföreträdarna (genom beslut och instruktioner) i en sådan riktning att ogiltigheten görs gällande av bola­ get, kan ofta vara begränsade. Även om minoriteten framgångsrikt för­ mått bolagsföreträdarna att göra gällande ogiltigheten, kan resultatet bli att rättshandlingen består. Det minoritetsskydd som kvarstår är därige­ nom möjligheten att vägra bevilja ansvarsfrihet och väcka skadestånds­ talan enligt ABL 15 kap.s. 212

148.Om generell delegation i vinstutdelningsfrågor är förenlig med aktie­ bolagslagen, vilket således här är föremål för diskussion, föreligger också behörighet för delegaten att rättshandla, om rättshandlandet skett inom ramarna för borgenärsskyddsbestämmelserna. (Står rättshandlan­ det i strid med dessa bestämmelser, föreligger ogiltighet på grund av behörighetsöverskridande.) Har däremot rättshandlandet inneburit ett befogenhetsöverskridande på grund av att det t.ex. står i strid med lik­ hetsgrundsatsen, de aktiebolagsrättsliga generalklausulerna, jävsreglerna, etc., kan rättshandlingen bli bestående på grund av god tro hos motparten (se ABL 8:35, 2 st.) eller oberoende därav om befogenhetsöverskridandet avser en överträdelse av en föreskrift om verksamhetsföremålet eller andra föreskrifter (beslut, instruktioner, etc.) som medde­ lats i bolagsordningen eller av bolagsstämman. (Till frågan om förhål­ landet mellan ABL 8:35 och 12:5 återkommer framställningen nedan.)s. 212

149.Med hänvisning till vad som nu anförts synes övervägande ändamålsskäl tala mot att generell delegation skall kunna ske ens med samtycke av samtliga aktieägare. Slutsatsen överensstämmer också väl med de lagstadgade principerna för delegation (t.ex. bemyndigande enligt ABLs. 212

150.389s. 212

151.VIIL Om vinstutdelning 4:15, 2 st., andra meningen, och 7:15, 1 st., 2 p., enligt vilket bemyndi­ gandet skall gälla viss tid, dock längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma). Ändamålsskälen för dessa principer synes vara desamma som de ovan berörda. Däremot synes inget hindra att, om samtliga aktieägare är överens därom, delegation sker i ett enskilt fall, eller möjligen under viss tid, t.ex. fram till nästa ordinarie bolags­ stämma. En delegation på andra villkor grundar inte behörighet för delegaten och medför således ogiltighet (oberoende av god eller ond tro hos motparten).s. 213

152.Sammanfattningsvis kan avvikelse från formföreskrifterna i ABL 12 kap. ske genom 1. ett enhälligt bolagsstämmobeslut på grundval av en bolagsstämma i föreskriven ordning, 2. ett bolagsstämmobeslut per capsulam genom upprättandet av ett bolagsstämmprotokoll, eller 3. ett konkludent beslut av samtliga aktieägare utan bolagsstämma och bolagsstämmoprotokoll. Om samtliga aktieägare är överens härom, kan delegation ske in casu till styrelsen eller annan att fatta beslut om vinst­ utdelning, eller för viss kortare tid, dock längst intill nästa ordinarie bolagsstämma. Delegation kan icke ske genom majoritetsbeslut. Gene­ rell delegation genom bolagsstämmobeslut eller genom föreskrift i bolagsordningen torde icke vara möjlig. Avvikelse från formföreskrif­ terna kan ske i den meningen att beslut inte fattas på ordinarie bolags­ stämma, att beslut helt eller delvis inte fattas på bolagsstämma över huvud, att beslutet avser utdelning till annan än aktieägare, eller att beslutet fattas oaktat att styrelsen är häremot. Således är formföreskrif­ terna i ABL 12 kap. dispositiva i denna mening; en avvikelse förutsätter samverkan mellan samtliga aktieägare och det finns begränsningar i rätten att delegera beslutsfattandet. Av det sagda följer också att bolags­ stämmobeslut i strid med formföreskrifterna kan klandras av bolagets aktieägare. Detsamma gäller bolagsstämmobeslut i strid med de princi­ per som i övrigt upprätthåller minoritetsskyddet. Klander kan också ske av sådana samfällda aktieägarbeslut som är att jämställa med bolags­ stämmobeslut, ävensom konkludenta sådana. Har emellertid beslutet lämnats oklandrat och därefter verkställts, eller har rättshandling före­ tagits på grundval av delegation in casu, kan bolaget göra gällande ogil­ tighet på grund av befogenhetsöverskridande. (Föreligger icke behörig-s. 213

153.390s. 213

154.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (icke formenlig) vinstutdelning het på grund av att bolagsstämman inte fattat beslut överhuvudtaget eller på grund av att rättshandlingen vilar på generell delegation, är beslutet ogiltigt redan på grund härav.)s. 214

155.Vid förekomsten av ett enhälligt aktieägarbeslut (här förutsätts att det kan bevisas, vilket stundom i fall av konkludenta beslut kan vara besvärligt), är följaktligen vinstutdelningen giltig, om denna skett inom ramen för de tvingande utdelningsbegränsningama. Ett befogenhetsöverskridande kan under sådana förhållanden icke ha skett. Om aktieä­ garna saknar grund för att göra gällande ogiltighet, är bolaget eller bolagsborgenärerna (t.ex. i konkurs) knappast bättre ställda när fråga är om överträdelse av formföreskrifter eller minoritetsskyddsregler. Endast i det fallet aktieägarna icke alls ställer sig bakom t.ex. ett styrel­ sebeslut om vinstutdelning, eller lämnar en tidsbestämd generell full­ makt till styrelsen att fatta beslut härom, kan en efterföljande rättshand­ ling träffas av ogiltighet på grund av behörighetsöverskridande. Sådan ogiltighet kan göras gällande av bolaget. I enmans- och fåmansbolag, där identitet föreligger mellan aktieägare och bolagets ställföreträdare, är den sistnämnda situationen emellertid i praktiken utesluten. Sådan måste situationen ha varit i NJA 1995 s. 742.s. 214

156.Ovan har konstaterats, att formföreskrifterna i ABL 12 kap. är dispo­ sitiva. Föreligger det konsensus mellan aktieägarna, förfogar dessa samfällt över formföreskrifterna. Aktieägarna kan konkludent och i efterhand godkänna (ratihabera) en förtäckt vinstutdelning (t.o.m. kon­ kludent ratihabera vederlagsfria utbetalningar i andra former än de före­ skrivna). Aktieägarnas samfällda godkännande ger också behörighet för det rättshandlande bolagsorganet. Utan ett sådant samtycke saknas behörighet (och befogenhet). Vidare gäller att en generell delegation till styrelsen eller annan inte grundar behörighet (och därmed ej heller befo­ genhet), förutsatt att delegationen inte avser en bestämd - och kortare - tidsperiod. Avsaknad av behörighet medför att rättshandlingen är ogiltig (i princip oberoende av god eller ond tro hos motparten). Detsamma gäl­ ler befogenhetsöverskridande (dock att god tro kan tillmätas relevans). För frågan om ogiltigheten av en rättshandling och talerätten torde det ovan konstaterade kunna leda till följande slutsatser.s. 214

157.391s. 214

158.VIIL Om vinstutdelning 1. När en formenlig (reguljär) vinstutdelning beslutad på ordinaries. 215

159.bolagsstämma står i strid med de tvingande borgenärsskyddsreg-s. 215

160.lerna i ABL 12:2, dvs. överstiger det belopp som är utdelningsbart,s. 215

161.med iakttagande av försiktighetsprincipen, föreligger ogiltighets. 215

162.och återbäringsskyldighet enligt ABL 12:5, 1 st., såvitt gäller dets. 215

163.lagstridiga beloppet (överskottet), jämte ränta m.m. Bolaget hars. 215

164.talerätt även i konkurs, och därmed skyddas bolagsborgenärerna.s. 215

165.God tro hos mottagaren tillmäts emellertid relevans, och bevisbör­s. 215

166.dan för ond tro åvilar bolaget. 2. Sker en utbetalning enligt en icke formenlig vinstutdelning, dvs.s. 215

167.förtäckt vinstutdelning, med ett belopp som överstiger det som ärs. 215

168.utdelningsbart enligt ABL 12:2, skall vad som ovan i p. 1 fastställtss. 215

169.tillämpas analogivis. (Till den analoga tillämpningen återkommers. 215

170.framställningen nedan.) 3. För detfall fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsårets. 215

171.överhuvudtaget icke föreligger, skall vad som ovan i 1 och 2 p.s. 215

172.omtalats tillämpas i beaktande av en prövning av frågan, vad soms. 215

173.skulle ha varit utdelningsbart, om en fastställd balansräkning före­s. 215

174.legat (jfr härvid reglerna vid tvångslikvidation på grund av kapital­s. 215

175.brist, där en av grundprinciperna är att faktisk kapitalbrist skalls. 215

176.föreligga, och NJA 1988 s. 620). Principerna enligt ovan blir till­s. 215

177.lämpliga endast om det som utbetalats i form av vinstutdelning fak­s. 215

178.tiskt överstiger vad som i en sådan, i efterhand upprättad balansräk­s. 215

179.ning (med iakttagande av försiktighetsprincipen) är utdelningsbart.s. 215

180.Avsaknaden av en fastställd balansräkning såsom ett element i års­s. 215

181.redovisningen sanktioneras av bestämmelserna i ABL 13:10. Dets. 215

182.formkrav som föreligger om fastställd balansräkning till grund förs. 215

183.ett vinstutdelningsbeslut är i och för sig ingen tvingande borgenärs-s. 215

184.skyddsregel (av annan mening till synes Andersson s. 574 ff. ochs. 215

185.577). Resultatet härav blir, att så länge utbetalningen inte överskri­s. 215

186.der utdelningsgränserna i ABL 12:2, såsom det kan konstateras i ens. 215

187.i efterhand upprättad balansräkning, utdelningen i och för sig är gil­s. 215

188.tig, trots att fastställd balansräkning icke förelegat. Det förhållandets. 215

189.att fastställd balansräkning saknats vid vinstutdelningsbeslutet kan,s. 215

190.å andra sidan, i en talan initierad av aktieägare göras gällande soms. 215

191.392s. 215

192.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (ickeformenlig) vinstutdelnings. 216

193.ogiltighetsgrund. Vad nu sagts gäller också när en oriktig balans­s. 216

194.räkning fastställts. Vad som är utdelningsbart skall givetvis beräk­s. 216

195.nas med utgångspunkt i en riktig balansräkning. Det förhållandets. 216

196.att en balansräkning är oriktig medför inte att en formenlig utdel­s. 216

197.ning i sin helhet blir ogiltig, förutsatt att det utdelade beloppet lig­s. 216

198.ger inom ramen för utdelningsgränserna enligt en korrekt upprättads. 216

199.balansräkning. Det sagda förutsätter, att den i efterhand upprättades. 216

200.balansräkningen avser bolagets ställning vid tidpunkten för dens. 216

201.ifrågavarande utbetalningen. Redan på grund härav saknas skäl atts. 216

202.ansluta sig till den ståndpunkt som Andersson (s. 574 och 577) för­s. 216

203.fäktar, nämligen att kravet på förekomsten av en fastställd balans­s. 216

204.räkning är en tvingande borgenärsskyddsregel: Om vinstutdel-s. 216

205.ningsreglema i ABL 12:2 icke hindrar en utdelning på grundval avs. 216

206.en helt oriktig, men fastställd balansräkning, förutsatt att utdel­s. 216

207.ningen icke överstiger vad som är utdelningsbart enligt en korrekts. 216

208.upprättad balansräkning, kan knappast en fullständig avsaknad avs. 216

209.en fastställd balansräkning hindra en utdelning, som enligt en is. 216

210.efterhand upprättad balansräkning avseende tidpunkten för utdel­s. 216

211.ningen varit möjlig. 4. Under antagandet att det som utbetalas ligger inom ramen för utdel­s. 216

212.ningsgränserna i ABL 12:2, men utbetalningsbeslutet har fattats avs. 216

213.annan än bolagsstämman, vilket således konstituerar ett behörighets-s. 216

214.överskridande, är beslutet ogiltigt. Eftersom behörighetsreglerna,s. 216

215.enkannerligen principerna om kompetensfördelningen bolagsorga-s. 216

216.nen emellan (funktionsfördelningen), icke tillkommit i bolagsbor-s. 216

217.genärens intresse, och således icke berör bolagsborgenärernas rätt-s. 216

218.tigheter, kan knappast bolagsborgenärerna ges talerätt, t.ex. is. 216

219.samband med bolagets konkurs (genom konkursförvaltaren, jfrs. 216

220.Andersson s. 647 f., och Lindskog s. 90, och därvid fotnot 50). Vads. 216

221.nu sagts om behörighetsöverskridande och talerätt gäller också dets. 216

222.fallet där överskridandet sammanhänger med en på grundval avs. 216

223.aktieägarnas beslut i generell, tidsobestämd delegation till annans. 216

224.än bolagsstämman att besluta om vinstutdelning. 5. För det fall en formenlig eller icke formenlig vinstutdelning ägers. 216

225.rum i strid med ABL 12:3, 1 st., andra meningen, om styrelsenss. 216

226.393s. 216

227.VIIL Om vinstutdelnings. 217

228.vetorätt, men med samtliga aktieägares godkännande, är vinstut­s. 217

229.delningsbeslutet giltigt, eftersom överträdelsen endast avser en dis­s. 217

230.positiv regel. Om däremot samtliga aktieägare icke har godkänts. 217

231.vinstutdelningsbeslutet i fråga, föreligger ogiltighet och talerätt is. 217

232.bolagets och aktieägarnas intresse enligt ABL 12:5. Ett förfogandes. 217

233.över den dispositiva bestämmelsen förutsätter samtycke av samt­s. 217

234.liga aktieägare, och ett vinstutdelningsbeslut utan medgivande avs. 217

235.samtliga aktieägare utgör ett behörighetsöverskridande och är där­s. 217

236.för ogiltigt som sådant. (Andersson s. 646 f., men även i andra sam­s. 217

237.manhang i samma arbete, företräder dock ståndpunkten, atts. 217

238.bestämmelsen i fråga är en tvingande bestämmelse i bolagsborge-s. 217

239.närens intresse.) Utbetalningsmottagarens goda tro skall tillmätass. 217

240.relevans i enlighet med ABL 12:5, 1 st. 6. Under samma antaganden som vid p. 5 ovan, är ett vinstutdelnings­s. 217

241.beslut fattat på extra bolagsstämma giltigt, om alla aktieägare sam­s. 217

242.tycker till att beslutet fattas i sådan ordning. Detsamma gäller vinst­s. 217

243.utdelningsbeslut som fattas utanför en formenlig bolagsstämmas. 217

244.med aktieägarnas samtycke eller efterhandsgodkännande (ratihabi­s. 217

245.tion). De aktieägare som inte godkänt, att vinstutdelningsbeslut fat­s. 217

246.tas på extra bolagsstämma, kan klandra beslutet enligt ABL 9:39-s. 217

247.40. Om klander icke sker inom den i ABL 9:40 stadgade tidsfristens. 217

248.(enligt ABL 9:40, 2 st., p. 2), kan talan väckas senare än inom dens. 217

249.i bestämmelsens första stycke föreskrivna tidsfristen om tre måna­s. 217

250.der, eftersom samtycke till beslutet krävs av alla aktieägare; till frå­s. 217

251.gan om denna klanderfrist är evig eller inte hänvisas till framställ­s. 217

252.ningen ovan). Väcks klandertalan för sent, blir beslutet giltigt.s. 217

253.Därest icke alla aktieägare ställer sig bakom ett vinstutdelningsbe­s. 217

254.slut utanför en formenlig bolagsstämma, föreligger icke behörig­s. 217

255.het. I sådana fall gäller vad som sagts i p. 4 ovan. 7. Under samma antaganden som ovan om att vinstutdelningsbeslutets. 217

256.ligger inom ramen för borgenärsskyddsreglerna, kan ett vinstutdel­s. 217

257.ningsbeslut på bolagsstämma som står i strid med likhetsprincipen,s. 217

258.generalklausulen i ABL 9:37 eller jävsreglerna klandras i den is. 217

259.ABL 9:39-40 stadgade ordningen. Väcks ej klandertalan inom dens. 217

260.angivna tidsfristen (beträffande tidsfristen, se framställningen ovans. 217

261.394s. 217

262.3. Om lovlig och olovlig, förtäckt (ickeformenlig) vinstutdelnings. 218

263.om klander), är beslutet giltigt. För det fall klandertalan väcks, ochs. 218

264.beslutet befinns vara ogiltigt, men har verkställighet skett dessför­s. 218

265.innan, gäller vad som i ABL 12:5 stadgas; god tro hos mottagarens. 218

266.har härvid rättslig relevans. (Detsamma torde gälla en verkställig­s. 218

267.het i strid med ett verkställighetsförbud.) 8. Om beslut om vinstutdelning fattas med samtliga aktieägares god­s. 218

268.kännande (på förhand eller genom ratihabition), inte direkt avs. 218

269.bolagsstämman, men i strid med likhetsprincipen, generalklausu­s. 218

270.len i ABL 9:37 eller jävsreglerna, föreligger ett befogenhetsöver-s. 218

271.skridande (behörighet föreligger dock). Ogiltigheten kan grundass. 218

272.på en tillämpning av ABL 12:5, 1 st., alternativt ABL 8:35, 2 st.,s. 218

273.första meningen. Mottagarens goda tro skall tillmätas rättslig rele­s. 218

274.vans i båda fallen. 9. Om befogenhetsöverskridandet är av annat slag än det ovan i 8 p.s. 218

275.angivna, men i övrigt med samma förutsättningar, t.ex. att vinstut­s. 218

276.delningsbeslutet omfattar ett större belopp än vad aktieägarna sam­s. 218

277.fällt godkänt (men fortfarande inom ramen för utdelningsbegräns-s. 218

278.ningama), eller att utdelningsbeslutet innebar en tidigareläggnings. 218

279.av utbetalningsdagen, eller eljest stå i strid med bolagsordningsfö-s. 218

280.reskrift, verksamhetsföremålet, bolagsstämmoinstruktion, etc., ärs. 218

281.icke ABL 12:5 tillämplig med hänsyn till att denna bestämmelses. 218

282.endast omfattar utbetalningen ”i strid mot denna lag”, dvs. i strids. 218

283.med aktiebolagslagen. Istället blir ABL 8:35 att tillämpa, varvids. 218

284.bl.a. gäller att mottagarens god eller onda tro saknar relevans. I samtliga ovan nämnda fall i 5-9 p. kan talerätten endast utövas av bola­ get i aktieägarnas intresse, men inte av bolaget i konkurs i bolagsborgenärens intresse. Den rätt som enligt ABL 9:39 ges aktieägare, styrelsen, en styrelseledamot och den verkställande direktören att föra talan om klander av bolagsstämmobeslut, torde ej avse konkursförvaltaren (jfr Lindskog s. 138 f. och Andersson s. 648). I samtliga fall där aktieägarna enhälligt ställer sig bakom ett vinstutdelningsbeslut inom ramen för utdelningsbegränsningarna, kan konkursförvaltaren inte ha anspråk på talerätt. Vad som gäller i fall av befogenhetsöverskridande (där behörig­ heten grundas på samtliga aktieägares godkännande) är emellertids. 218

285.395s. 218

286.VIII. Om vinstutdelning oklart. Måhända är frågan alltför opraktisk för att förtjäna en grundlig analys, särskilt som ett befogenhetsöverskridande enligt ABL 9:35, 2 st., andra meningen, dvs. när överskridandet avser verksamhetsföremålet, bolagsordningsföreskrifter i övrigt eller instruktion från överordnat organ, ytterst sällan torde aktualisera en talan mot utdelningsadressaten. Bolagets talerätt mot styrelsen eller den verkställande direktören vid befogenhetsöverskridande torde dock gälla också vid bolagets konkurs.s. 219