1.För styrelseledamot och den verkställande direktören finns jävsregler is. 68
2.ABL 8:20 och 28. Reglerna är ett uttryck för principen att bolagets ställ företrädare och ledning har en skyldighet att agera lojalt mot bolagets. 68
3.och ta till vara bolagets intressen. Föreligger intressekonflikter, får ens. 68
4.styrelseledamot eller verkställande direktör inte ”handlägga” frågan.s. 68
5.Enligt jävsbestämmelserna får en styrelseledamot eller verkställandes. 68
6.direktör inte handlägga en fråga oms. 68
7.avtal mellan styrelseledamoten eller den verkställande direktören och bolas. 68
8.get, avtal mellan bolaget och tredje man, om styrelseledamoten eller dens. 68
9.verkställande direktören i frågan har ett väsentligt intresse som kan stridas. 68
10.mot bolagets, eller avtal mellan bolaget och en juridisk person, som styrels. 68
11.seledamoten eller den verkställande direktören ensam eller tillsammanss. 68
12.med någon annan får företräda.s. 68
13.Styrelsesuppleanter (ABL 8:2), vice verkställande direktörer (ABLs. 68
14.8:24, 1 st.) och särskilda firmatecknare jämte suppleanter till sådanas. 68
15.(ABL 8:31, 2 st.) faller också under jävsbestämmelserna. (Beträffandes. 68
16.likvidator och dess suppleanter, se jämväl ABL 13:29). Jävet för supps. 68
17.leanter aktualiseras givetvis endast vid inträde i ordinaries ställe (se bl.a.s. 68
18.Svernlöf, Aktiebolagets suppleanter s. 84 ff. och 96 ff.).s. 68
19.245s. 68
20.V. Jävsreglers. 69
21.Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. Undantag från jäv görs i ABL 8:20 och 28, 2 st. för aktiebolag som direkt eller indirekt ägs av en person. Vidare görs undantag från 3 p. när avtalet avser företag i samma koncern eller företagsgrupp av motsvarande slag.s. 69
22.Jävsbestämmelserna utökades genom 1998 års ändring (1998:760) av ABL med p. 3 ovan och undantagsreglerna. Inflytandet från EU-rätten har varit begränsat. Ett undantag är möjligen ABL 8:22, enligt vilken bestämmelse alla avtal mellan aktieägaren och bolaget med endast en aktieägare skall antecknas eller fogas till styrelsens protokoll, om inte avtalet avser löpande affärstransaktioner på sedvanliga villkor, vilket stadgande föranletts av art. 5 i det tolfte bolagsdirektivet om enmansbolag, se prop. 1993/94:196 s. 167 och SOU 1992:83 s. 161. Bestämmel sen skall emellertid mest kvalificeras som en ordningsregel och är knap past att beteckna som en jävsbestämmelse. Lagförslaget (se SOU 2001:1) 7:20 och 28 innehåller inga sakliga ändringar av gällande rätt.s. 69
23.För aktieägaren gäller enligt ABL 9:36 (jfr Lagförslaget 6:40) en i förhållande till styrelseledamot och verkställande direktör väsentligt begränsad jävsbestämmelse. En aktieägare får inte själv eller genom ombud ”rösta” ifråga om 1. talan mot honom, 2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller någon annan förpliks. 69
24.telse mot bolaget, eller 3. talan eller befrielse som avses i 1. och 2. som gäller någon annan,s. 69
25.om aktieägaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan stridas. 69
26.mot bolagets. Jävsbestämmelsen gäller såväl aktieägaren som ombud för aktieägaren. Ändringarna av bestämmelsen 1998 (1998:760) var uteslutande av redaktionell karaktär; några sakliga ändringar var således inte avsedda (se prop. 1997/98:99 s. 253).s. 69
27.Samtliga specifika jävsregler för styrelseledamot, verkställande direktör och aktieägare kan sägas syfta till att motverka intressekonflik ter; det ifrågavarande jävet skulle kunna kvalificeras som ett slags ”intressejäv”. Fråga är om sådana fall där en styrelseledamot, verkstäls. 69
28.246s. 69
29.1. Allmänts. 70
30.lande direktör eller aktieägare typiskt sett har kolliderande intressen atts. 70
31.bevaka, antingen direkta, egna intressen, eller intressen hos närstående fysisk eller juridisk person, som står i konflikt med de intressen som det bolag han företräder, eller är ägare av, har. (Se dock Ahman s. 766, soms. 70
32.till det s.k. intressejävet endast räknar det fall styrelseledamoten ellers. 70
33.den verkställande direktören inte är part, utan enbart har ett intresse is. 70
34.frågan.)s. 70
35.För styrelseledamot som är s.k. arbetstagarrepresentant enligt lags. 70
36.(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda gällers. 70
37.enligt denna lag 14 § särskilda jävsbestämmelser. Arbetstagarrepresen-s. 70
38.tanten får inte delta i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal ellers. 70
39.stridsåtgärder, eller av andra frågor där den fackliga organisationen pås. 70
40.arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets.s. 70
41.Vidare gäller om företagets verksamhet är av sådan natur eller har etts. 70
42.sådant ändamål som avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmandes. 70
43.i arbetslivet, att arbetstagarrepresentanten inte heller har rätt att delta is. 70
44.ett beslut, som avser verksamhetens mål eller inriktning.s. 70
45.En rättshandling i strid med jävsbestämmelserna för styrelseledamot,s. 70
46.verkställande direktör eller särskild firmatecknare utgör ett befogen-s. 70
47.hetsöverskridande enligt ABL 8:35. Rättshandlingen är ogiltig, oms. 70
48.motparten insåg eller borde insett att befogenhetsöverskridande skett.s. 70
49.Rättshandlingen kan emellertid trots befogenhetsöverskridandet ratiha-s. 70
50.beras av styrelsen eller i sista hand av bolagsstämman. När en aktieäs. 70
51.gare avlägger en röst i strid med jävsbestämmelsen i ABL 9:36, är röss. 70
52.ten ogiltig; klander av ett bolagsstämmobeslut, som tagits på grundvals. 70
53.av ogiltiga röster, kan leda till att beslutet blir ogiltigt.s. 70
54.I den aktiebolagsrättsliga litteraturen har stundom frågan ställts,s. 70
55.huruvida jävsbestämmelserna är tvingande eller dispositiva (eller fakuls. 70
56.tativa, se t.ex. Johansson, Bolagsstämma s. 490, med avseende på jävss. 70
57.bestämmelsen för aktieägare). Johansson når efter viss utredning sluts. 70
58.satsen, att det är ”väl motiverat att anta att lagens regler är tvingande”.s. 70
59.Slutsatsen grundas emellertid på ett resonemang om avvägningen mels. 70
60.lan majoritets- och minoritetsintressena i ett aktiebolag och frågan,s. 70
61.huruvida jävsgrunderna genom bestämmelser i bolagsordningen ellers. 70
62.eljest kan utvidgas respektive inskränkas. (Härvid redovisar Johansson,s. 70
63.247s. 70
64.V Jävsregler ibidem, olika uppfattningar i litteraturen, t.ex. Taxell, Aktiebolagets organisation, Åbo 1983, s. 32, som innebär att jävsbestämmelserna kan utvidgas men inte inskränkas, och å andra sidan Nial, Svensk associa tionsrätt i huvuddrag, 4 uppl. Stockholm, 1988 s. 158, med ståndpunk ten att ”avvägningen” mellan majoritets- respektive minoritetsintres sena är ”tvingande”.)s. 71
65.Terminologiskt brukar i allmänhet gränsen mellan tvingande och dis positiva ABL dras så, att en tvingande bestämmelse är en sådan som aktieägarna icke ens i full enighet kan med giltig verkan avvika ifrån, eftersom bestämmelsen är avsedd att primärt skydda andra än aktieä garna, härvid främst bolagsborgenärerna, men också andra tredje män, aktieinvesterare, etc. En dispositiv bestämmelse är å andra sidan en sådan som aktieägarna kan förordna avvikelser ifrån i bolagsordningen eller på annat sätt. En annan sak är sedan att majoritetskraven kan växla beroende på fråga, från enkel (eller absolut) majoritet, över kvalificerad majoritet till enhällighet, för att en avvikelse skall få giltig verkan. En avvikelse från de dispositiva, formella reglerna i ABL 9 kap. förutsätter i allmänhet enhällighet. Med en sådan terminologi förefaller det vara oegentligt att tala om en tvingande bestämmelse till aktieägarminoritetens förmån (se Johansson, ibidem, med hänvisning till prop. 1975:103 s. 254 f.). Med sagda terminologi skall i stället jävsreglerna betecknas som dispositiva, i den meningen att de i vart fall genom enhälliga aktie - ägarbeslut kan utvidgas eller inskränkas, t.ex. genom föreskrifter i bolagsordningen eller bolagsstämmoinstruktioner till styrelsen. Det för hållandet att jävsbestämmelserna icke utgör tvingande skyddsregler framgår redan härav, att de saknar betydelse i aktiebolag som ägs av en enda person. I Högsta domstolsavgörandet NJA 1981 s. 1117 fastställes detta rättsförhållande slutgiltigt. Eftersom jävsbestämmelserna syftar till att skydda bolagets, dvs. ytterst aktieägarnas, intressen, föreligger ingen intressemotsättning som kan grunda jäv, när aktiebolaget ägs och företräds av samma person. Principen kom att lagfästas år 1998 (1998:760) och därvid till och med att utvidgas till att omfatta såväl direkt som indirekt ägande (se härom prop. 1997/98:99 s. 217 f.). Grundläggande för slutsatsen, att jävsbestämmelserna icke är tillämp liga i s.k. enmansbolag, torde också vara att bestämmelserna inte kans. 71
66.248s. 71
67.1. Allmänt kvalificeras som borgenärsskyddsregler eller eljest tvingande regler, vilket förhållande också var avgörande i 1981 års dom. Detta har också varit förutsatt i den aktiebolagsrättsliga doktrinen (se t.ex. Nial, Aktiebolagsrättsliga studier s. 110 f., som i diskussionen om jävsbestämmelsernas tillämpning noga skiljer mellan borgenärsintressena och bolagets intressen).s. 72
68.Det får därmed anses stå klart, att jävsbestämmelsema icke kan kva lificeras som tvingande skyddsregler. Det sagda leder till att även om jävsbestämmelsema betecknas som ”tvingande” minoritetsskyddsregler, aktieägarna enhälligt kan besluta om att generellt eller i ett enskilt fall utvidga eller inskränka bestämmelsernas räckvidd. En sådan avvi kelse kan komma till uttryck i en bolagsordningsföreskrift, bolagsstämmoinstruktion, beslut eller på annat sätt. Generella avvikelser torde emellertid icke vara praktiskt förekommande. Även om det således är möjligt att utvidga jävsbestämmelsema till att omfatta allehanda jävsliknande situationer, får ett rättshandlande i strid med sådana utvid gande bestämmelser ses som ett sådant befogenhetsöverskridande som inte leder till ogiltighet enligt ABL 8:35, trots att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet (härvid bortses från rena kollusionssituationer som i undantagsfall kan föranleda en tillämpning av avtalslagen 36 §). Det är endast befogenhetsöverskridanden i strid med de lagstadgade jävsbestämmelsema, som kan leda till ogiltighet vid motpartens onda tro. Ej heller en generell inskränkning av jävsbestämmelserna t.ex. i en bolagsordningsföreskrift, förefaller vara praktisk. För det fall bolagsstämman i undantagsfall har beslutat om en sådan inskränkning, utvidgas också bolagsföreträdarnas befogenhet härmed och reduceras således området för befogenhetsöverskridanden.s. 72
69.Med den ovan angivna, och med all säkerhet vedertagna terminologin måste följaktligen jävsreglerna betecknas som dispositiva bestämmel ser.s. 72
70.249s. 72
71.V. Jävsreglers. 73