Rättsfall

NJA 1981 s. 1117

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1981 s. 1117

BibTeX

@misc{nja-1981-s-1117,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1981 s. 1117}},
  year         = {1981},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

9 hänvisningar i 5 artiklar · 9 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20204 hänvisningar

Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 4 ställen

Se t.ex. NJA 1981 s. 1117 och NJA 2013 s. 117.fotnot 30 · s. 1065
Se NJA 1981 s. 1117 och NJA 2013 s. 117. I sistnämnda fall konstaterade HD att styrelsen är syssloman. Det framstår som oklart om det är en felskrivning mot bakgrund av att styrelsen är ett bolagsorgan och det är de enskilda styrelseledamöterna som har en på sysslomannarättsliga grunder vilande omsorgs- och lojalitetsplikt.fotnot 128 · s. 1125
Se angående tolkningen av bolagets intresse, NJA 1981 s. 1117. En närliggande fråga behandlades i NJA 2021 s. 776. Se NJA 1992 s. 43 angående tillämpningen av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett avtal som hade träffats mellan ett byggbolag och en byggmästarbildad bostadsrättsförening. Se för en kritisk analys av fallet Jessica Östberg, Något om framtida medlemmars intresse och SAS-principen i ljuset av NJA 2013 s. 117, Håkan Julius m.fl. (red.), Bostadsrätten i initial- och övergångsskeden, Stockholm 2019, s. 55 ff. samt Niklas Arvidsson, Associationsrättsligt samtycke och skadestånd, särskilt om förhållandet mellan samtyckesprincipen och associationsintresset, SvJT 2014 s. 653 ff. Angående bolagets intresse vid insolvens, se Jessica Östberg, Något om bolagets intresse vid insolvens, Ulf Bernitz m.fl. (red.), Festskrift till Lars Pehrson, s. 455 ff.fotnot 139 · s. 1129

Det civilrättsliga i svensk inkomstskatterätt2 hänvisningar

Patrik Emblad · 2020, s. 1–2084 · 2 ställen

Juridiska personers borgensåtaganden1 hänvisning

Torbjörn Ingvarsson · 2003, s. 8–110 · 1 ställe

Inskränkningar i jävsreglernas tillämpningsområde finns i 8kap. 20 § 2 st. ABL. Undantaget i första meningen ansluter till rättsfallet NJA 1981 s. 1117, vilket rörde ett avtal mellan en styrelseledamot och bolaget när ledamoten var ensam ägare till bolaget. HD konstaterade i fallet att det i dessa situationer inte förelåg någon intressekonflikt mellan bolaget och aktieägarna. När det är fråga om ett enmansbolag utgör alltså inte jävsreglerna något hinder för att borgen ställs för ägaren. Det bör dock anmärkas att kapitalskyddsreglerna kan utgöra hinder för att säkerhet ställs för ensamägare.2.3.1Jäv · p. 31 · s. 30

Aktiebolagsrättslig analys - ett tvärsnitt av nyckelfrågor1 hänvisning

Erik Nerep · 2003, s. 10–576 · 1 ställe

Terminologiskt brukar i allmänhet gränsen mellan tvingande och dis positiva ABL dras så, att en tvingande bestämmelse är en sådan som aktieägarna icke ens i full enighet kan med giltig verkan avvika ifrån, eftersom bestämmelsen är avsedd att primärt skydda andra än aktieä garna, härvid främst bolagsborgenärerna, men också andra tredje män, aktieinvesterare, etc. En dispositiv bestämmelse är å andra sidan en sådan som aktieägarna kan förordna avvikelser ifrån i bolagsordningen eller på annat sätt. En annan sak är sedan att majoritetskraven kan växla beroende på fråga, från enkel (eller absolut) majoritet, över kvalificerad majoritet till enhällighet, för att en avvikelse skall få giltig verkan. En avvikelse från de dispositiva, formella reglerna i ABL 9 kap. förutsätter i allmänhet enhällighet. Med en sådan terminologi förefaller det vara oegentligt att tala om en tvingande bestämmelse till aktieägarminoritetens förmån (se Johansson, ibidem, med hänvisning till prop. 1975:103 s. 254 f.). Med sagda terminologi skall i stället jävsreglerna betecknas som dispositiva, i den meningen att de i vart fall genom enhälliga aktie - ägarbeslut kan utvidgas eller inskränkas, t.ex. genom föreskrifter i bolagsordningen eller bolagsstämmoinstruktioner till styrelsen. Det för hållandet att jävsbestämmelserna icke utgör tvingande skyddsregler framgår redan härav, att de saknar betydelse i aktiebolag som ägs av en enda person. I Högsta domstolsavgörandet NJA 1981 s. 1117 fastställes detta rättsförhållande slutgiltigt. Eftersom jävsbestämmelserna syftar till att skydda bolagets, dvs. ytterst aktieägarnas, intressen, föreligger ingen intressemotsättning som kan grunda jäv, när aktiebolaget ägs och företräds av samma person. Principen kom att lagfästas år 1998 (1998:760) och därvid till och med att utvidgas till att omfatta såväl direkt som indirekt ägande (se härom prop. 1997/98:99 s. 217 f.). Grundläggande för slutsatsen, att jävsbestämmelserna icke är tillämp liga i s.k. enmansbolag, torde också vara att bestämmelserna inte kantvingande eller dispositiva karaktär · p. 65 · s. 71

Om aktiebolagsstyrelsers arbetsformer1 hänvisning

Per Samuelsson · SvJT 2001 s. 458–472 · 1 ställe

Se NJA 1981 s. 1117.fotnot 30 · s. 470