1.Analysen och diskussionen kring principerna för ansvarsgenombrott har i den aktiebolagsrättsliga doktrinen och i utredningsarbetet i hög grad - och möjligen i alltför hög grad - kretsat kring Högsta domstolsavgörandet NJA 1947 s. 647 (se härom t.ex. sammanställningen i SOU 1987:59 s. 51 ff. och 55 ff. och Moberg s. 58 ff. och 76 ff.). Domskälen i detta rättsfall är emellertid ytterligt vaga och kasuistisk utformade, med hänvisning till ospecificerade ”omständigheter” i övrigt. Genom en sådan hänvisning får Högsta domstolen anses ha markerat sin ovilja att utforma en generell princip; prejudikat värdet av domen kan därför inte betecknas som särskilt beaktansvärt. Ett är dock säkert, nämligen att ansvarsgenombrott kan aktualiseras i andra fall än sådana som är lags. 408
2.16s. 408
3.2. Rättspraxiss. 409
4.stadgade. Förutsättningarna för ett sådant genombrott är emellertids. 409
5.oklara. De anvisningar som 1947 års avgörande ger är, att det förhållans. 409
6.dena att bolaget kan karaktäriseras som aktieägarnas gemensammas. 409
7.verkställighetsorgan och att bolaget inte utövar någon självständigs. 409
8.verksamhet, kan tillmätas betydelse vid prövningen av frågan oms. 409
9.ansvarsgenombrott. I den aktiebolagsrättsliga doktrinen (och i lagförars. 409
10.beten) har sedan försök gjorts att på grundval av de vaga domskälen is. 409
11.fallet formulera mera handgripliga principer (om denna litteratur ses. 409
12.ovan och härutöver Danielsson, Aktiekapitalet s. 108 ff., Borgström,s. 409
13.Koncemrättsliga problem 1970 s. 157 ff., Gorton, uppsats i Tidskrift förs. 409
14.rättsvetenskap 1985 nr 2 s. 198 ff. och SOU 1993: 23, Lag om skattean-s. 409
15.svar s. 128 ff.). Övriga i den aktiebolagsrättsliga doktrinen nämndas. 409
16.domstolsavgöranden har antingen alltför specifik föreningsrättslig präs. 409
17.gel (se NJA 1935 s. 81 och NJA 1942 s. 473) eller mycket begränsads. 409
18.relevans för frågan om ansvarsgenombrott (se NJA 1975 s. 45, soms. 409
19.gällde en s.k. oäkta koncern, och NJA 1982 s. 244, som har yttersts. 409
20.begränsat tilläggsvärde för principerna om ansvarsgenombrott). I NJAs. 409
21.1992 s. 375 ogillades talan, delvis på grund av principerna om ansvarss. 409
22.genombrott, med hänsyn till att de påstådda, ansvarsgenombrottsgrun-s. 409
23.dande omständigheterna varit kända för borgenären ifråga (jfr SOUs. 409
24.1987:59 s. 134). Härutöver finns ett par hovrättsfall (se Hovrätten övers. 409
25.Skåne och Blekinge T 205/86 och Hovrätten för Västra Sverige T 272/s. 409
26.89), som ger föga vägledning. I det senare hovrättsfallet ålades moders. 409
27.bolaget att svara för dotterbolagets skulder i visst hänseende med föls. 409
28.jande motivering:s. 409
29.”Enligt hovrättens mening är den grundläggande förutsättningen förs. 409
30.att ett ansvarsgenombrott skall kunna konstateras i ett fall av förevas. 409
31.rande natur att gäldenärsbolaget inte bedriver någon i förhållande tills. 409
32.moderbolaget självständig verksamhet. Underkapitalisering ochs. 409
33.osjälvständig förvaltning utgör därvid i sig sådana omständigheters. 409
34.som kan medföra att en verksamhet i sin helhet kan betecknas soms. 409
35.osjälvständig.”s. 409
36.17s. 409
37.I. Ansvarsg enombrott I fallet befanns såväl underkapitalisering som osjälvständighet före ligga. I sistnämnda hänseende konstaterade hovrätten, att dotterbolaget kunde karakteriseras som en personalavdelning inom moderbolaget och att konstruktionen var ett rent sken. Något subjektivt rekvisit förutsattes icke behöva uppfyllas. Fallet har inte upptagits till prövning i Högsta domstolen.s. 410
38.Vägledningen i rättspraxis har således mycket vaga konturer. Någon princip om ansvarsgenombrott kan knappast utvecklas med stöd härav. Bedömningen i SOU 1987:59 (s. 109), att rättspraxis ger ”en ungefärlig uppfattning” om när ansvarsgenombrott föreligger, är följaktligen ogrundad.s. 410