Hela artikeln

R

uth

M

annelqvist

S

ambandi

SOCIALFÖRSÄKRINGEN

EN RÄTTSVETENSKAPL1G STUDIE AV

SAMBANDET MELLAN FÖRMÅNER OCH

AVGIFTER I SOCIALFÖRSÄKRINGEN

Samband 1 socialförsäkringen

1.Denna digitala version av verket är nedladdad från juridikbok.se.s. 3

Den licens som tillämpas för de verk som finns på juridikbok.se är Creative

Commons CC BY-NC 4.0. Licensvillkoren måste följas i sin helhet och

1.dessa finner du här https://creativecommons.org/licenses/by-s. 3

2.nc/4.0/legalcode.svs. 3

3.Sammanfattningsvis innebär licensen följande:s. 3

4.Tillstånd för användaren att:s. 3

5.• Kopiera och vidaredistribuera materialet oavsett medium eller formats. 3

6.• Bearbeta och bygga vidare på materialets. 3

7.Villkoren för tillståndet är:s. 3

8.• Att användaren ger ett korrekt erkännande, anger en hyperlänk till licensens. 3

9.och anger om bearbetningar är gjorda av verket. Detta ska göras enligt gods. 3

10.sed.s. 3

11.• Att användaren inte använder materialet för kommersiella ändamål.s. 3

12.• Att användaren inte tillämpar rättsliga begränsningar eller teknik soms. 3

13.begränsar andras rätt att gör något som licensen tillåter.s. 3

14.Se även information pås. 3

15.https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/deed.svs. 3

Samband i socialförsäkringen

En rättsvetenskaplig Studie av sambandet mellan

1.förmäner och avgifter i socialförsäkringen.s. 5

Samband i

socialförsäkringen

Er. rättsvetenskaplig Studie av sambandet mellan

förmäner och avgifter i socialförsäkringen

Ruth Mannelqvist

IUSTUS FÖRLAG

1.© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2003 ISBN 91-7678-539-4 Omslag: Förlaget Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 2003 Förlagets adress: Östra Ägatan 9, 753 22 Uppsala Tfn: 018-69 30 91, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.ses. 8

Förord

1.I Maria Gripes ungdomsroman ’’Glasbläsarns barn” berättas det om korpen Kloke som förlorade sitt ena öga när han tittade för djupt i vishetens brunn. Jag har ännu kvar bäda mina ögon och för det vill jag framförallt tacka min handledare docent Äsa Gunnarsson. Äsa har varit mycket inspirerande, uppmuntrande, bestämd, vägledande, bistäende, övertalande, kamratlig och rolig. Handledningar vid stranden i Lissabon, pä den soliga balkongen i Provence och under en försommardag i Keele har varit särskilt uppskattade. Tack Äsa!s. 9

2.Jag anställdes vid institutionen som adjunkt sommaren 1994 efter det att jag först blivit kontaktad av dävarande Studierektor Karin Ägren. Karin har sedan dess ständigt uppmuntrat och stöttat mig, bl.a. som lärare, forskare och hundägare. Även Karin har varit stärkt bidragande till att jag behällit mina ögon.s. 9

3.Som en del av projektet ’’Social skatterätt och Fiskal socialrätt - en fräga om effektivitet och rättvisa” päbörjade jag mitt avhandlingsarbete i augusti 1999. Förutom min handledare och tillika projektledare Äsa Gunnarsson knöts även Barbro Widerstedt och Chris Stattin till projektet. Tillsammans med Äsa, Barbro och Chris har mänga intressanta diskussioner förts. Projektet har till största delen finansierats av Riksförsäkringsverket. Utöver projektmedlen har min forskning erhällit finansiellt stöd av Handelshögskolan vid Umeä universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeä universitet, Nordeas Norrlandsstiftelse och Emil Heijnes Stifteise för rättsvetenskaplig forskning.s. 9

4.Jag har under arbetets gang diskuterat heia eher delar av min avhandling i det ’’Genusrättsliga seminariet” vid institutionen. Seminariets del­ tagare har bistätt med uppmuntran, konstruktiv kritik och mänga skratt. Ni är - som alltid - guld värda. Jag vill särskilt tacka Monica Burman, Görel Granström, Äsa Persson och Lena Wennberg för att ni i omgängar kommenterat mitt manus. Genusrättsliga seminariet är och har varit en stör tillgäng, med mänga vetenskapliga samtal, under min forskarutbildning’s. 9

5.En bra arbetsmiljö och trevliga kollegor vid institutionen har varit upplyftande. Mänga har visat stört intresse i mitt avhandlingsarbete, ävens. 9

6.5 om det säkert finns dem som är trötta pä att höra om socialförsäkringens principiella uppbyggnad. Tom Madell, Asbjörn Eriksson och Örjan Ed­ ström är nägra av dem som höll ut och lämnade viktiga synpunkter. Dessutom har Lotta Wendel i Lund och Thomas Erhag i Göteborg särskilt granskat mitt arbete och for det är jag mycket tacksam. Ett varmt tack vill jag ocksä rikta till min vän Helena Fällman, CSN, som läst och kommenterat och till Pat Shrimpton, institutionen for moderna spräk vid Umeä universitet, for den engelska spräkgranskningen.s. 9

7.Arbete är dock endast en del av livet. Härliga skoterturer med solen i ansiktet, en hjortronmyr som översvämmas av bär, lördagskvällar med familjen smaskandes pä popcorn och godis, sommarkvällar med vännerna pä altanen när grillen glöder, politiska diskussioner med mamma - det är andra viktiga delar av livet. Min mamma Anna-Lisa, mina närmaste vänner Christina och Lena samt min man Roger och mina barn Niklas och Alice gör att mina ögon är i behäll.s. 10

8.Avslutningsvis instämmer jag med Maria Gripe när hon säger att; ’’den vises sinne är sällan glatt. Mättligt vis ska man vara.” Umeä den 29 april 2003 Ruth Mannelqvist 6s. 10

Innehäll

1.AVDELNINGI • VÄLFÄRD OCH RÄTT 13s. 11

Inledning 14

1.1.1.1 Välfärden i rättslig kontext 16s. 11

2.1.1.2 Socialförsäkringsrättslig forskning 16s. 11

3.1.2 Avhandlingen syfte 17s. 11

4.1.2.1 Teori och metod 19s. 11

5.1.3 Normer och strukturer i rätten 22s. 11

6.1.3.1 Rättsprinciper 23s. 11

7.1.3.2 Normativa grundmönster 26s. 11

8.1.3.3 Jämställdheten som norm 27s. 11

9.1.3.4 Vägledande för metoden 28s. 11

10.1.4 Disposition 28s. 11

Välfiird och socialförsäkring 30

1.2.1 Välfärdsstater 31s. 11

2.2.1.1Den svenska välfärdsstaten 35s. 11

3.2.2 Välfärd och rätt 39s. 11

4.2.2.1Välfärdsstat ur rättsligt perspektiv 41s. 11

5.2.2.2Sociala rättigheter 41s. 11

6.2.2.3Sociala förmäner 44s. 11

7.2.2.4Formell och materiell jämställdhet 46s. 11

8.2.3 Rättvis och effektiv välfärd 49s. 11

9.2.3.1Rättvis fördelning 50s. 11

10.2.3.2Ekonomisk effektivitet 54s. 11

11.2.4 Socialförsäkringens kontext 56s. 11

12.7 AVDELNINGII • STRUKTUR-OCH PRINCIPANALYS AVs. 11

13.SOCIALFÖRSÄKRINGEN 63s. 12

Sociala försäkringars framväxt 64

1.3.1 Socialförsäkringens fem utvecklingsfaser 65s. 12

2.3.1.1 Den inledande fasen 66s. 12

3.3.1.2 Stabiliseringsfasen 68s. 12

4.3.1.3 Efterkrigsfasen 70s. 12

5.3.1.4 Reformeringsfasen 73s. 12

6.3.1.5 Besparingsfasen 77s. 12

7.3.2 Socialförsäkringen EU-anpassas 80s. 12

8.3.2.1 Bosättningsbaserade försäkringar 82s. 12

9.3.2.2 Arbetsbaserade försäkringar 85s. 12

10.3.3 Sociala avgifter 87s. 12

11.3.3.1 Socialavgifter 88s. 12

12.3.3.2 Pensionsavgifter 89s. 12

13.3.4 Allmänna utvecklingslinjer 90s. 12

Socialförsäkringens principer 93

1.4.1 Samband i socialförsäkringen 94s. 12

2.4.2 Socialförsäkringsförmäners rättsliga principer 96s. 12

3.4.2.1 Försäkringsmässighet 98s. 12

4.4.2.2 Obligatorisk och allmän försäkring 105s. 12

5.4.2.3 Ersättning av grundtrygghet ellers. 12

6.inkomst 107s. 12

7.4.2.4 Inkomstbortfallsprincipen 108s. 12

8.4.2.5 Könsneutral socialförsäkring 110s. 12

9.4.2.6 Fördelnings- och effektivitetsprincipers. 12

10.i socialförsäkringen 111s. 12

11.4.3 Finansiering av socialförsäkringen 114s. 12

12.4.3.1 Arbetsgivaravgifter 115s. 12

13.4.3.2 Pensionsavgifter 117s. 12

14.4.4 Rättsliga principer i sociala avgifter 119s. 12

15.4.4.1 Kollektiva avgifter 121s. 12

16.4.4.2 Ändamälsbestämda avgifter mens. 12

17.ända inte 122s. 12

18.4.4.3 Avgift eller skatt 123s. 12

19.4.4.4 Lagstiftningens ambivalens 126s. 12

20.8s. 12

21.4.5 Principanalys 129s. 129

22.4.5.1 Effektivitets- och rättviseargumenten is. 129

23.rättsnormerna 131s. 129

24.4.5.2 Socialförsäkringens normativa grundmönster 134s. 129

25.4.5.3 Samband mellan förmän och avgift? 135s. 129

En socialförsäkring genom livet 140

1.5.1 Livscykelperspektivet 141s. 129

2.5.2 Familj och studier 143s. 129

3.5.2.1 Föräldraförsäkringen 145s. 129

4.5.2.2 Försäkring vid studier 146s. 129

5.5.3 Ohälsa och arbetslöshet 150s. 129

6.5.3.1 Sjukförsäkringen 152s. 129

7.5.3.2 Sjuk-och aktivitetsersättning 153s. 129

8.5.3.3 Arbetsskadeförsäkringen 154s. 129

9.5.3.4 Arbetslöshetsförsäkringen 155s. 129

10.5.4 Älderdom 159s. 129

11.5.4.1 Det gamla pensionssystemet 161s. 129

12.5.4.2 Det nya pensionssystemet - inkomstgrundades. 129

13.älderspension 161s. 129

14.5.4.3 Efterlevandepension 165s. 129

15.5.5 Socialförsäkringen i livscykeln 166s. 129

16.5.5.1 Arbetslöshetsförsäkring i socialförsäkringen 166s. 129

17.5.5.2 Socialförsäkringen ur ett jämställdhets-s. 129

18.perspektiv 169 AVDELNINGIII • INKOMSTBEGREPPEN 175s. 129

Inkomstbegreppens relevans 176

1.6.1 Olika inkomstbegrepp 177s. 129

2.6.2 Skatterättsliga inkomstbegrepp 177s. 129

3.6.3 Möjligt samband utifrän inkomstbegreppen? 181s. 129

Sociala avgifters inkomstbegrepp 183

1.7.1 Arbetsgivaravgifter 183s. 129

2.7.1.1 Arbetsgivar-och arbetstagarbegreppet 184s. 129

3.9s. 129

4.7.1.2 Äldersgräns för uttag av avgifter 186s. 186

5.7.1.3 Avgiftspliktig ersättning 187s. 186

6.7.1.4 Skattefri ersättning 188s. 186

7.7.1.5 Avgiftsfri ersättning 190s. 186

8.7.1.6 Ersättning till utomlands boende personer 191s. 186

9.7.1.7 Avgifternas fördelning 192s. 186

10.7.1.8 Inkomstbegreppet inom arbetsgivaravgifterna 193s. 186

11.7.2 Älderspensionsavgifter 194s. 186

12.7.2.1 Den allmänna pensionsavgiften 195s. 186

13.7.2.2 Statlig älderspensionsavgift 196s. 186

14.7.2.3 Den allmänna pensionsavgiftenss. 186

15.inkomstbegrepp 197s. 186

16.7.3 Arbetslöshetsförsäkringens finansiering 198s. 186

17.7.4 Studiemedlens finansiering 199s. 186

18.7.4.1 Äterbetalning och nedsättning av ärsbelopp 199s. 186

Förmäners inkomstbegrepp 202

1.8.1 Sjukpenninggrundande inkomst - SGI 202s. 186

2.8.1.1 Arbetstagarbegreppet 203s. 186

3.8.1.2 Inkomst i pengar 205s. 186

4.8.1.3 Uppskattade varaktig inkomst 207s. 186

5.8.1.4 Andring av sjukpenninggrundad inkomst 209s. 186

6.8.1.5 Inkomstbegreppet for sjukpenninggrundandes. 186

7.inkomst 210s. 186

8.8.2 Pensionsgrundande inkomst - PGI 211s. 186

9.8.2.1 Livsinkomstprincipen 213s. 186

10.8.2.2 Inkomst i pengar och annan skattepliktigs. 186

11.förmän 213s. 186

12.8.2.3 Pensionsgrundande belopp - PGB 217s. 186

13.8.2.4 Inkomstbegreppet for pensionsgrundandes. 186

14.inkomst 220s. 186

15.8.3 Sjukersättningens antagandeinkomst 221s. 186

16.8.3.1 Bruttoarsinkomst som antagandeinkomst 221s. 186

17.8.3.2 Inkomstbegreppet for antagandeinkomst 222s. 186

18.8.4 Inkomst inom studiemedel 223s. 186

19.8.4.1 Inkomstprövning 223s. 186

20.8.4.2 Inkomstbegreppet inom studiemedel 224s. 186

21.8.5 Inkomst inom arbetslöshetsförsäkring 225s. 186

22.8.5.1 Arbetstagare eller foretagare 225s. 186

23.10s. 186

24.8.5.2 Bisyssla 226s. 226

25.8.5.3 Dagsförtjänst och normal arbetstid 227s. 226

26.8.5.4 Ersättningen 229s. 226

27.8.5.5 Inkomstbegreppet i arbetslöshetsförsäkringen230s. 226

28.8.6 Skilda inkomstbegrepp 231 AVDELNING IV • SAMMANFATTANDE ANALYS OCHs. 226

29.DISKUSSION 235s. 226

En social forsäkring eller socialförsäkring? 236

1.9.1 Välfärden i rättslig kontext 237s. 226

2.9.2 Socialförsäkringens rättsliga särdrag 238s. 226

3.9.3 Legaldefinitioners alternativ 242s. 226

4.9.4 Fran samordning till samband 245s. 226

Summary 251

Källförteckning 255

1.11s. 226

AVDELNING I

VÄLFÄRD OCH RÄTT

1."Välfdrdsstaten har enligt min mening kommitför att stanna,s. 228

2.inte bara i Sverige utan i heia den Europeiska Gemenskapen. Det gäller nu att utifrän välfärdsstatens grundläggande värdepremisser bygga upp enjuridisk tradition, som inte bara omfattar de rättsliga formernas. 228

3.utan ocksd det materiella innehället i välfdrdsrätten, de nyas. 228

4.grundbegreppen, värdena och värdekonflikterna ochs. 228

5.koherensen i systemet. ”s. 228

Inledning

1.Den svenska välfärdsstaten har vuxit fram sedan början av 1900-talet och välfärdspolitiken har framförallt formats utifrän fördelningspolitiska motiv. Befolkningsfrämjande ätgärder och ekonomisk tillväxt har utgjort andra drivkrafter vid utformningen av välfärdssamhället. Centrala mal for den ekonomiska politiken har varit rättvisa och jämställdhet. Sammantaget utmynnar dessa politiska utgängspunkter i olika rättvise- och effektivitetsprinciper. Socialpolitiken har utgätt frän rättvis fördelning av medborgarnas tillgäng till välfärden och hur det materiella välständet fördelas. Den välfärdspolitiska rättvisemälsättningen har därvid kombinerats med olika effektivitetsargument för att uppnä en rättvis fördelning.s. 1

2.Jämställdhetsaspekten har varit en annan viktig politisk utgängspunkt i välfärdssamhället de senaste trettio ären. Välfärd och jämställdhet anses vara intimt förknippade med varandra och delar av de fördelningspolitis­ ka argumenten grundas just pä jämställdhet. Svensk jämställdhetspolitik baseras huvudsakligen pä en likhetsideologi och formell likabehandling. Den välfärdspolitiska retoriken har ofta hävdat att välfärdsstaten och socialförsäkringen möjliggör för bade män och kvinnor att förvärvsarbeta och värda sina barn. Feministisk välfärdsforskning har emellertid visat att kvinnor är mer beroende av välfärdsstaten än män. Det kan förklaras med att kvinnor i högre utsträckning än män behöver olika transfereringar för att klara sin försörjning samt arbetar inom den offentliga sektorn.s. 1

3.Välfärd och välfärdsstat är mängfacetterade begrepp. I socialpolitisk kontext definieras välfärdsstater genom olika klassificeringar och Gosta Esping-Andersens typologisering, som utgär frän politiska ideologier, är mycket välkänd. Välfärdssystemen grupperas här i kategorier av generell eher selektiv välfärd, som i stör utsträckning baseras pä de sociala förmäner som välfärdssamhället utger. Med generella välfärdssystem avses att för­ mäner urges till alia, medan selektiva förmäner utfaller eher behov. Den svenska eher nordiska välfärdsmodellen har uppkommit i en socialdemokratisk förvaltning och uppvisar flera karakteristiska drag. Den beskrivs sammanfattningsvis som ett genereilt system där staten tillhandahäller ekonomiska förmäner till olika grupper eher kategorier av människor. Därutöver tillgodoses särskilda behov i annat än pengar, t.ex. sjukvärd, 14 skola eller barnomsorg. Slutligen har staten rätt att utkräva tvängsmässiga bidrag i form av skatter utan koppling till förmänerna. Trots att ett karakteristiskt drag for välfärdsstaten är rätten att utta skatter, tas liten hänsyn till välfärdens finansiering vid typologiseringen av välfärdsstater. Klassificeringen blir därför sällan fullständig eftersom systemens karaktär ocksä sammanhänger med bur de finansieras.s. 1

4.Under senate är har välfärdsforskningen analyserat trygghetssystemen även ur ett individperspektiv. Det innebär att utöver det offentliga systemet beaktas även kollektiva icke-offentliga och privata trygghetssystem. I den svenska välfärdsmodellen bar det offentliga systemet länge varit dominerande. Inom pensionssystemet samverkar dock de olika trygghets­ systemen och generellt kan den enskildes pensionsutfall beskrivas utifrän tre niväer. Först utgär den allmänna pensionen frän det offentliga syste­ met. För den som förvärvsarbetat utfaller dessutom vanligen en avtalspension. Den utgör en del av arbetsgivarnas trygghetsätaganden och tecknas kollektivt. Slutligen kan den enskilda omfattas av en individuell och privat pensionsförsäkring, som den enskilde själv bekostat.s. 2

5.En grundval för den svenska välfärdsmodellen är arbete. Skatt pä arbete är den viktigaste källan för att finansiera det svenska välfärdssystemet och stora delar av välfärden grundas pä att den enskilde ska försörja sig själv. Förlorar individen möjligheten att försörja sig träder socialförsäkringen in och täcker inkomstbortfallet eller försörjningshindret. En viktig del av det svenska välfärdssystemet är därför socialförsäkringen. Framväxten av den kan förklaras med arbetarröreisens kamp för ett mer jämlikt samhälle samt en strävan mot modernisering och industrialisering. Social­ försäkringen beskrivs vanligen som transfereringar frän välfärdsstaten, vilka bestär av olika ekonomiska förmäner. Förmänerna utfaller bl.a. vid sjukdom, älderdom, värd av barn eller arbetslöshet. Försäkringen finansie­ ras huvudsakligen genom allmänna skatter, socialavgifter och avkastning pä fonderade medel.s. 2

6.Under de sista tio ären har de socialpolitiska diskussionerna avseende socialförsäkringen i första hand avsett försäkringens effektivitet. Debat­ ten har framförallt rört ett ökat ekonomiskt samband mellan förmäner och avgifter i försäkringen. Argumentationen vilar pä ett antagande om att det bör vara ett tydligt samband mellan försäkringsavgift och försäkringsförmän. Resonemanget förutsätter att avgiften bestäms utifrän den försäkrade risken. Sambandskravet gör att socialförsäkringens bäda delar — förmäner och avgifter — mäste analyseras närmare. Socialförsäkringen utgör en grundbult i den svenska välfärdsstaten och den rättsliga analysen tar därför sin början i välfärden.s. 2

7.15s. 2

.1.1 Välfärden i rättslig kontext

1.Den välfärdsstat som vuxit fram har enligt Anna Christensen inte nägon klar och genomtänkt rättslig form. Välfärdsrätten har inte utvecklat nä­ gon rättslig tradition utifrän rättsliga Strukturen Stig Jägerskiöld konstaterade redan i mitten av 1970-talet att ”[s]ocial hänsyn och social omvärdnad är idag en väsentlig del av vär rättsordning.”1 Inte desto mindre styrs lagstiftningen helt av ekonomiska och andra politiska beslut i stället for rättsliga principer eher en koherent Systematik. Aven jämställdhetsideologin har präglat rättsutvecklingen i den svenska välfärdsmodellen. Det främsta medlet for att uppnä jämställdhet är den formella likabehandlingen i lagstiftningen. Den uttrycks genom en könsneutral lagstiftning.s. 1

2.I den rättsliga kontexten utgör socialförsäkringen en del av den offentligrättsliga lagstiftningen. Regleringen av socialförsäkringen klassificeras som socialrätt, inom ramen for förvaltningsrätten. Finansieringen betraktas huvudsakligen som en del av skatterätten. Inom den rättvetenskapliga forskningen har fokus i huvudsak legat pä enskilda förmänssystem och den rättsliga systematiseringen vilar pä andra samhällsvetenskapliga typologiseringar. En närmare analys av socialförsäkringens rättsliga Struktur visar att försäkringen inte är ett system baserat pä rättsliga normet och principer. Regelsystemets uppbyggnad kännetecknas av förmäner som tillkommit vid olika tidpunkter, utifrän varierande orsaker och med skilda syften. Försäkringen bestär av en brokig skara förmäner och avgifter som sinsemellan varierar högst betydligt och delvis uppvisar fa likheter. Rättsreglerna är utspridda i en mängd författningar med olika särregleringar som präglar innehällen i desamma. I motiven till socialförsäkringslagen diskuteras fränvaron av enhetliga definitioner av begrepp som socialförsäkring, social trygghet och socialhjälp. Det konstaterades att det som är sammanhällande for socialförsäkringen är de myndigheter som handhar försäkringen. Nägon teoretisk eher principiell definition av socialförsäkringsbegreppet ansägs inte ändamälsenlig.2 Enligt socialförsäkringslagens legaldefinition är socialförsäkringen de sociala försäkringar och andra bidrag som administreras av de allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Premiepensionsmyndigheten.3s. 1

3.De socialpolitiska diskussionerna om samband mellan avgifter och för­ mäner tar utgängspunkten i olika antaganden om socialförsäkringens karaktär. Ett samband förutsätter att förmäner och avgifter är jämförbara. Om det förhäller sig sä och om antagandena överensstämmer med socialförsäkringens rättsliga system och rättsnormer blir därför en mycket viktig fräga att besvara. 16s. 1

Socialforsäkringsrättslig forskning

1.En viktig del av rättsvetenskapen är bl.a. att studera olika rättsliga begrepp och termer. För att ge begreppen en innebörd och synliggöra deras principiella och normativa innehäll mäste de studeras i det rättsfält de befinner sig i. Den samhällsvetenskapliga välfärdsforskningen har i huvudsak bedrivits av ekonomer och sociologer. Intresset har inriktats pä övergripande ekonomiska och politiska faktorers inverkan pä välfärdens utformning.4 Sociologers forskning om socialförsäkringen har i första hand avsett olika förmäner i försäkringen. Finansieringen av försäkringen har ofta intagit en undanskymd position och mycket sällan satts i samband med förmänerna. Inom den ekonomiska forskningen har finansie­ ringen däremot stätt i förgrunden utan närmare koppling till förmänerna.5s. 2

2.Svensk forskning inom det rättsvetenskapliga välfärdsomrädet eher välfärdsrätten har framförallt genomförts inom det socialrättsliga omrädet. Anna Christensen och Lotta Vahlne Westerhäll har varit särskilt framträdande inom den socialförsäkringsrättsliga forskningen. I det s.k. NORMA-projektet har Christensen och Vahlne Westerhäll, tillsammans med Ann Numhauser-Henning, studerat sociala trygghetssystem i Euro­ pa. Lars Bejstam och Thomas Erhag är andra rättsvetenskapliga forskare som analyserat socialförsäkringen. Erhags forskning innehäller viktiga analyser av socialavgiftssystemet, ett system som i övrigt är belyst i ringa omfattning i den rättsvetenskapliga forskningen.6 Christer Silfverbergs och Äsa Gunnarssons forskning utgör dock nägra exempel. Problematisering av välfärdsstatens rättsliga regiering har särskilt gjorts av Anna Christen­ sen, Häkan Gustafsson, Anna Hollander, Häkan Hyden, Lotta Vahlne Westerhäll och Karsten Äström.s. 2

Avhandlingen syfte

1.I de socialpolitiska diskussionerna eftersträvas ett ökat samband mellan förmäner och avgifter i socialförsäkringen. Kravet pä samband utgär frän att socialförsäkringsförmänerna och socialavgifterna är jämförbara med en privaträttslig försäkring.7 Detta väcker frägor om förmänernas och avgifternas rättsliga karaktär.s. 2

2.17s. 2

3.Avhandlingens övergripande syfte är att problematisera föreställningen om samband mellan avgifter och förmäner i socialförsäkringen. Kravet pä samband gör att socialförsäkringens bäda delar - förmäner och avgifter - mäste analyseras närmare. I avhandlingen identifieras social­ försäkringens utmärkande kännetecken genom en analys av social förmäners historiska, teoretiska, välfärdsstatliga och rättssystematiska gründet. Härigenom kan försäkringens rättsprinciper urskiljas. Dessa bildar tiilsammans med rättsreglerna de rättsnormer som är styrande för social­ försäkringen.s. 3

4.Identifieringen av socialförsäkringens rättsliga Struktur syftar till att ifrägasätta och omdefiniera den pragmatiska legaldefinition som äterfinns i socialförsäkringslagen. Socialförsäkringen struktureras därför i en ny rättslig Systematik som baseras pä socialförsäkringens rättsnormer. För­ säkringens principer om rättvisa och effektivitet blir därför särskilt vägledande. Den försäkringsmässighet som i synnerhet är relevant för den enskilde är försäkringens fördelning inom individens liv. I den omdefinierade rättsliga Systematiken indelas därför förmänerna i ett livscykelperspektiv. Grupperingen av förmänerna utifrän individens livscykel tydliggör försäkringens omfördelning bäde inom individens liv och mellan individer.s. 3

5.Ett övergripande politiskt mäl, även inom välfärdssystemen, är ju en ökad jämställdhet. Normen om jämställdhet har präglat socialförsäk­ ringen och pä samma sätt som annan lagstiftning är socialförsäkringen huvudsakligen könsneutralt utformad. Utifrän ett antal socialförsäkringsförmäner problematiserar jag därför jämställdhetsaspekten i den könsneutrala socialförsäkringen.s. 3

6.Arbetslinjen är en förutsättning för socialförsäkringen. Inkomstbortfall eher annat försörjningshinder ersätts först när den enskilde inte längte kan tillgodose sin egen försörjning. Det medför att inkomsten är viktigt i flera avseenden. Den utgör mänga gänger en förutsättning för att rätten till socialförsäkringen ska uppstä. Vidare används den som beräkningsunderlag för att avgöra ersättningens storlek. Slutligen fastställs socialavgifterna pä grundval av inkomsten. Jag menar därför att inkomsten kan beskrivas som en sammanhällande länk mellan förmäner och avgif­ ter och är därmed avgörande för sambandet mellan dem. I avhandlingen studeras och jämförs därför inkomstbegreppen, bäde inom och mellan förmäner och avgifter. Eftersom socialavgiftsrätten utgär frän ett samband mellan avgifter och shatter relateras inkomstbegreppen till de skatterättsliga inkomstbegreppen. Bäde anställda och de som bedriver näringsverksamhet omfattas av socialförsäkringsförmäner och skyldigheten att erlägga socialavgifter, men för att materialer ska vara hanterbart har jag valt att avgränsa Studien att endast avse arbetstagare. 18s. 3

7.Den sociala dimensionen har under senare är varit föremäl för en omfattande diskussion inom EU. Utifrän principen om fri rörlighet mellan EU:s stater, har rätten för medlemsstaternas innevänare att omfattas av sociala skyddsnät varit viktig och genom införandet av socialförsäkringslagen har den svenska socialförsäkringen delvis EU-anpassats. Eftersom syftet är att systematisera den nationella regieringen av socialförsäkringen utelämnas de internationella aspekterna pä socialförsäkringen i arbetet. Det EG-rättsliga inflytandet bjuder pä bade komplexitet och omfattning, vilket Erhag behandlar pä ett värdefullt sätt i sin avhandling.8s. 4

Teori och metod

1.Utgängspunkten för mitt arbete är det socialpolitiska kravet pä ett ökat samband mellan förmäner och avgifter i socialförsäkringen. Ansatsen är problemorienterad med avsikten att göra en rättslig analys av socialförsäkringens Struktur och rättsnormer.9 Föreställningen om samband mel­ lan olika förmäner samt mellan förmäner och avgifter styr analysen av det rättsliga systemet. Istället för att följa regelverkets innehäll och ge en bild av rättsordningen är arbetet fokuserat pä en systematisering av rätten utifrän de rättsnormer som karakteriserar socialförsäkringen. Problemställningen har huvudsakligen varit avgörande för mitt metodval. I ana­ lysen av socialförsäkringsrättens principiella innehäll har jag hämtat stör inspiration frän Christensens teori om normativa grundmönster och i efterhand funnit stöd i Häkan Gustafssons niväindelning av rätten. De teoretiska aspekterna utvecklas närmare i avsnitt 1.3. Jag har utifrän rättens niväer och normativa mönster betraktat socialförsäkringen i ett internt och ett externa rättsligt perspektiv. De interna och externa perspektiven är en metodaspekt pä hur jag analyserar rätten. Med internt perspektiv avses rättsreglerna och rättsprinciperna. Dessa bildar rättsnormer som med ett externt synsätt infogar den rättsliga normeringen i ett samhälleligt perspektiv. Pä en strukturell nivä bildar dessa rättsnormer olika rätts­ liga fält. Förändrade rättsnormer kan orsaka förskjutningar i rättsfältet. Dessa förskjutningar studeras med hjälp av normativa grundmönster och de kan i förlängningen medföra förändringar i rättsnormerna. Liksom Lotta Vahlne Westerhäll menar jag att rättens niväer bör betraktas som en cirkel där regier, principer och normet ständigt päverkar varandra ochs. 4

2.”[...] där man inte har att utgä frän att päverkansriktningen ständigt är ens. 4

3.och densamma, utan där regier kan skapa principer som i sin tur kan pä-s. 4

4.verka skapandet av nya regier samtidigt som konturerna av samhälleligas. 4

5.19s. 4

6.handlingsprogram eller basvärden utkristalliseras, vilka kan interagera meds. 5

7.principer och regier.”10 Juridiken päverkas av rätten och samhället. Genom en rättshistorisk analys av socialförsäkringen tydliggörs de samhälleliga normer som omvandlats till rättsregler och principer i socialförsäkringen. Försäkringen styrs dessutom av den samhällskontext i vilken den befinner sig och därför blir välfärdsmodellen betydelsefull för socialförsäkringens rättsnormer. Härigenom kan en teoretisk ram, där rätten betraktas som rättsstatsrättlig eller välfärdsstatsrättslig, utformas. Den teoretiska aspekten möjliggör en jämförelse, i den välfärdsstatsrättsliga kontexten, av socialförsäkringens principer med andra rättsliga principer. En rättslig princip i rättsstatligt perspektiv kan fa en annan tolkning eller betydelse utifrän en välfärdsrättslig syn. Pä liknande sätt päverkar rättens Systematik socialförsäk­ ringen. Analyser av den rättsliga Systematiken är därför viktigt för att klargöra socialförsäkringens rättsnormer.s. 5

8.I socialförsäkringslagen finns försäkringens legaldefinition, som utgär frän vilka myndigheter som handhar de uppräknade förmänerna.11 Förmänernas materiella innehäll äterfinns emellertid inte i socialförsäkrings­ lagen utan lagen hänvisar endast till andra regleringar av förmänerna. Socialförsäkringen regieras därmed av en stör mängd författningar och regier. Dessa bildar inget enhetligt system och det saknas vanligen nägot samband mellan dem. Reglerna vilar pä olika normer och principer och rättsreglerna ändras ofta av ekonomiska eller andra politiska skäl. Detta kan ses som ett hinder mot att uttala sig principiellt om socialförsäkring­ en. Jag betraktar det däremot som en rättsvetenskaplig utmaning och uppgift att försöka identifiera en rättslig Systematik i socialförsäkringen. Genom att använda mig av begreppet välfärdsrätt öppnas en möjlighet att förändra den rättsliga systematiseringen eller tematiseringen av rätten. Härigenom kan socialförsäkringsförmänerna analyseras och systematiseras utifrän en finansrättslig dimension, pä sä sätt att den rättsliga kopplingen mellan socialförsäkringens innehäll och finansiering kan beaktas.s. 5

9.Jag inleder arbetet med att placera socialförsäkringen i en välfärdstatlig kontext med hjälp av en genomgäng av det karakteristiska för den välfärdsstatliga rätten och en rättshistorisk genomgäng av sociah reformers tillkomst. Socialförsäkringens olika principer baseras pä att försäkringen ska vara bäde rättvis och effektivt. Jag analyserar därför vad som avses med rättvisa och effektivitet i socialförsäkringen. Socialförsäkringsrättsliga prin­ ciper och normer urskiljs genom en inventering av motiven till social20 försäkringslagstiftningen. Här äterfinns de samhälleliga värden och normer som sedan transformeras till rättsnormer. Med hjälp av rättsnormerna kan de kriterier som är typiska för socialförsäkringen tydliggöras. Utgängspunkten för analysen av rättsnormerna tas i de förmäner som uppräknas i socialförsäkringslagen samt arbetslöshetsförsäkringen och studiestödssystemet.s. 5

10.Utifrän en bade extern och intern syn pä socialförsäkringsrätten i rättsvetenskapen används rättsnormerna för att omsystematisera socialförsäk­ ringen i ett livscykelperspektiv. Den faktiska indelningen av förmänerna i livscykelperspektivet har jag i huvudsak hämtat frän Riksförsäkringsverkets indelning av det ekonomiska trygghetssystemet. Perspektivet möjliggör en analys av försäkringens omfördelning mellan individer och inom en individs livscykel. Beskrivningen av förmänerna i socialförsäk­ ringen genom livet är till ^tor del deskriptiv.s. 6

11.Genusperspektivet är en viktig aspekt i analysen av socialförsäkringen p.g.a. den tydligt rädande jämställdhetsnormen. Jag har i huvudsak valt att använda genus som ett analytiskt verktyg för att närmare granska ett antal socialförsäkringsförmäner utifrän likabehandling och reproducering av manliga eher kvinnliga normet i försäkringen.s. 6

12.Avhandlingen innehäller en analys av inkomstbegreppen i socialför­ säkringen. Inkomstbegreppen beskrivs huvudsakligen deskriptivt och jag har utgätt frän den traditionella rättsvetenskapliga metoden. Genereilt sett har rättspraxis använts i en begränsad omfattning i avhandlingen. Det beror framförallt pä att principiella diskussioner om socialförsäkringens bestämning eller kriterier är i det närmaste obefintliga i domarna.12 Praxis har därför endast använts vid analyser och jämförelser av olika försäkringsoch inkomstbegrepp inom skatterätten, privaträtten och socialrätten.s. 6

13.21s. 6

14.Inledningsvis päpekade jag att socialförsäkringen enligt legaldefinitionen inte utgör ett sammanhället system utan bestär av ett flertal förmäner med olika rättsliga konstruktioner. Med detta i beaktande använder jag emellanät begrepp som antyder ett systemtänkande eilet systemsammansättning av socialförsäkringen utifrän legaldefinitionen. Avsikten är dock inte att pästä att försäkringens legaldefinition baseras pä ett rättssystem som systematiserats utifrän regier och principer. Begreppet system används endast för att beskriva en typ av förmän eher avgift. Det bör vidare understrykas att med begreppet socialförsäkringen avser jag ett flertal förmäner.s. 7

15.Socialförsäkringsrätten är ett föränderligt rättsomräde. Det sker stän­ dig! lagändringar, pä mer eher mindre detaljnivä. I avhandlingen har jag inte beaktat ändringar efter den 1 januari 2003.s. 7

Normer och strukturer i rätten

1.Rätten är ett medvetet skapat normsystem som formeilt antas i det politiska systemet. Det gör att rätten ocksä deltar i genomförandet av Politi­ ken.13 De underliggande normerna som uttrycks genom rätten ger ocksä det rättsliga systemet dess principiella karaktär. När principer lyfts fram synliggörs de normet som styr rätten och vilka förändringar som uppstär när lagstiftningen förändras. Gustafsson menar därför att ur ett samhällsperspektiv är rätten härigenom ett av de mest ideologiskapande och ideologibärande företeelserna i samhället.14s. 7

2.Rättens systembyggnad päverkar stärkt vär uppfattning om rättsliga fenomen och rätten betraktas gärna som systematisk, schematisk och förenklad. Den rättsliga kartan delas i offentlig och privat rätt. Dessa indelas vidare i skilda rättsomräden som har olika begreppssystem med varierande principer och rättigheter. Disciplinerna har även olika systematiska lösningar, specifika utgängspunkter samt skilda rättskällor och tankesätt.s. 7

3.Rätten kan betraktas pä olika niväer.15 Gustafsson menar att den rätts­ liga Strukturen innehäller en rättsordning och ett rättssystem. Med rättsordning avser han en ordnad och systematiserad nivä av rättsregler. Ge­ nom att tillföra rättsprinciper, olika rättsliga argumentationsmodeller och skilda rationalitetskriterier, bildar rättsordningen ett rättssystem. Här22 igenom utfylls vagheter och oklarheter i rättsordningen. Rättsystemet har en tolkningsfunktion och en systematiserande egenskap och bildar, tillsammans med bl.a. principerna, en systematisering av de faktiska rättsreglernas mängfald. Gustafsson päpekar att bade rättsordningen och rättssystemet är nödvändiga för rättsförstäelsen. Motivet till uppdelningen mellan rättsordning och rättssystem pä strukturnivä är enligt Gustafsson synliggörandet av rättsprincipernas värdeförankring och rättssystemets beroende av den samhälleliga kontexten.16s. 7

4.Pä samma sätt som den rättsliga Systematiken kan indelas i rättsord­ ning och rättssystem kan normerna inom rätten indelas i rättsregler och rättsprinciper. Gustafsson kallar strukturnivän för rättsfält och normnivän för rättsnormer. Rättsordningen innehäller rättsregler och i rättsystemet äterfinns rättsprinciper. Niväuppdelningen är inte hierarkisk utan görs för att kunna beskriva och analysera rättens olika funktioner. Det finns olika rättsvetenskapliga förhällningssätt till niväerna, där den traditionella rättsdogmatiken utgär frän rättsreglerna och deras sammanhang. Genom ett rättsteoretiskt förhällningssätt rättfärdigas reglerna av principer. Principerna betraktas här som värdeprinciper som mäste stä i överensstämmelse med rättsreglerna. En extern förklaring av rätten synliggör en normförskjutning frän sociala normer till rättsnormer, vidare till en intern systematisering i rättsprinciper och rättsregler. Gustafsson anser att en rättsprincip är en översättning av en social värdeprincip till det juridiska omrädet. Rättsprinciper är bestämmande för vilka rättsregler som faller inom det som är juridiskt möjligt. Därför kan inte rättsregler som Strider mot vissa grundläggande rättsprinciper och antagande i den rätts­ liga Strukturen, införas i rättsordningen.17s. 8

5.Hyden menar att välfärdsrätten kan betraktas i bäde ett internt och ett externt perspektiv. Den rättsliga regieringen inom välfärden är beroen­ de av den politiska kontexten som möjliggör välfärden. Hyden beskriver det som en kompromiss mellan ena sidan regier och principer och andra sidan kravet pä funktion.18s. 8

Rättsprinciper

1.Rätten bestär säledes inte bara av rättsregler utan innehäller även generella och vaga rättsprinciper. Principerna utgörs av bl.a. allmänna rättsgrundsatser, vägledande normer, generalklausuler eher riktlinjer. Äsa Gunnarsson anser att det är viktigt att betona förhällandet mellan rätts­ regler och rättsprinciper eftersom en rättspositivistisk tolkning av rättens. 8

2.23 tenderar att endast avse rättsregler.19 Gustafsson päpekar vikten av att studera sambandet mellan regier och principer eftersom frägan om principernas värdering är ett rättsteoretiskt problem.20 Rättsfilosofen Ronald Dworkins välkända teori om rättsregler och rättsprinciper visar pä vissa särskiljande drag mellan begreppen. Han menar att rättsregler är anting­ en applicerbar eher inte i en viss situation. Rättsprinciper däremot kan tas under övervägande och fungerar som grundläggande eher vägledande ideal. Det innebär att rättsprinciper kan strida mot varandra men ända vara giltiga, eftersom principerna kan vägas mot varandra.21 Aven Martti Kairinen anser att rättsprinciper kan, i motsats till rättsregler, kollidera med varandra utan att bli upphävda. Med hjälp av principer far vi kännedom om huvudregler och undantag och kan med dem lösa kollisioner mellan enskilda normer. Principerna äterspeglar även rädande äskädningar beträffande uppskattade värden och fyller luckor i den positiva rätten.22s. 8

3.Rättsprinciperna framträder inom rätten pä olika sätt. Vissa uttrycks direkt i lagen. Andra principer ligger till grund för vissa rättsregler och äterfinns som rekommendationer eher skäl i juridisk argumentation. Rättsprinciper hämtas ocksä ur motiven till lagstiftningen.23 Rättsprinci­ perna har olika roller i rätten. De kan ingä i den rättsliga värdebasen och utgöras av exempelvis rättssäkerhet eher äganderätt. Principerna kan även fungera som gründet för enskilda rättsregler. Det finns därmed olika ty­ per av principer inom sfären av principer. Aleksander Peczenik exemplifierar detta bl.a. med principer om offentlig maktutövning och olika privaträttsliga, straffrättsliga och skatterättsliga principer. Härutöver finns olika rättskälle-, lagtolknings- och rättsfallstolkningsprinciper att beakta.24 Som tidigare pävisats anser Gustafsson att principer därför bade genererar regier och rättfärdigar rättsliga beslut.25s. 9

4.Rättsordningen har systematiserats utifrän olika gründet beroende av den historiskt betingande sammansättningen av rättssystemet. Principer, som är beroende av samhällelig kontext och som uppkommit vid olika tidpunkter, blandas i rättsfältet. Det medför att det uppstär motsättningar säväl inom rättens niväer som mellan dem. Gustafsson beskriver konflikterna som horisontella eher vertikala. Olika horisontella konflikter finns pä varje nivä. Vertikala konflikter uppstär t.ex. när rättsprinciper 24 inom rättssystemet inte korrelerar med vissa rättsregler i rättsordningen. Motsättningarna kan lösas antigen genom att betrakta principerna som konkurrerande och inte med varandra uteslutande. Ett annat synsätt är att inta motsatt Standpunkt och anse att principerna är motsägande och utesluter varandra. Den uppfattningen visar pä en misstro mot försöket att konstruera en heltäckande och tolkningsmässigt övergripande metateori. Istället kan begränsade delar av rättssystemet teoretiskt renodlas utifrän principer och juridiska argumentationsmodeller.26s. 9

5.Bade rättsregler och rättsprinciper uttrycks i stör utsträckning genom olika begrepp och termer. Begrepp och termer som initialt används kan med tiden fä andra betydelser och innebörder. Ibland kan begreppen omdefinieras och förnyas och tidigare argument och forklaringar till be­ greppen beaktas inte längte. Samma termer används dessutom inom olika delar av rättsordningen eher rättssystemet. Det är exempelvis vanligt med civilrättsliga termer i offentligrättslig lagstiftning.s. 10

6.Inom skatterätten fyller civilrättsliga termer enligt Sture Bergström vanligtvis Funktionen att definiera vilka civilrättsliga aktiviteter som beskattas. Avtalsrätten och familjerätten styr delar av det ekonomiska livet som sedermera är föremäl för beskattning. Bergström menar att det inte är meningsfullt att ersätta den civilrättsliga terminologin med en skatterättslig. Det medför endast att tillämparen ända mäste utgä frän den civilrättsliga terminologin eftersom de civilrättsliga transaktionerna gmndas pä den. Samtidigt päpekar Bergström att civilrättslig terminologi och begreppsbildning är anpassade efter de syften som ligger till grund för civilrättslig lagstiftning. Skatterättslig lagstiftningen har ändamäl som inte överensstämmer eller är relevanta i civilrättsligt hänseende.27 Aven i annan offentligrättslig lagstiftning förekommer civilrättsliga termer. En del av avhandlingens Studieobjekt är just termen försäkring som förekom­ mer inom socialförsäkringen. I civilrättsliga sammanhang har termen vissa innebörder och i en offentligrättslig kontext är betydelsen nägon annan.s. 10

7.Ett begrepp uppstär genom att termen far en innebörd och en förstäelse. Termen kan ges olika innebörd inom skilda rättsomräden, vilket medför att det uppstär skilda rättsliga begrepp med samma term. När begreppen ändrar rättslig innebörd utan stöd i lagstiftningsreformer kan rättsutvecklingen beskrivas som en intern process, d.v.s. en förändrig av rätten som tar sin utgängspunkt i rätten.s. 10

8.25s. 10

Normativa grundmönster

1.Hur rättsliga begrepp ges olika innebörder bör nyanseras med art samhällsnormernas förändringar ställer nya normativa krav som rättssystemet successivt anpassas till. I sin teori om normativa grundmönster menar Christensen att juridiken är en kodifiering av moraliska sedvänjor och grundhällningar som bildas i ett samhälle.28s. 11

2.”Här kan man urskilja vissa mönster, som gär igen i olika sammanhangs. 11

3.och som har en viss konstans.”29 Dessa mönster kallar hon för normativa grundmönster och varje möns­ ter har sitt kärnomräde eher ursprungsomräde. Det finns olika normativa grundmönster och de äterspeglas i det sociala fält som juridiken rör sig i. Christensen har definierat detta fält som den sociala dimensionen och menar att reglerna omfattar förhällanden som pä ett direkt sätt berör i stört sett alia människor i det dagliga livet. Reglernas Funktion är att bevara, säkra och utveckla detta dagliga liv.s. 11

4.De normativa grundmönstren växer fram kring olika poler som fungerar som dragningskraft för rätten. Rättsliga regleringar av ett visst samhällsfenomen kan skifta med tiden beroende av de olika polernas dragningskraft. Normativa grundmönster kan bl.a. bildas kring poler om formell rättvisa. Andra grundmönster kan uppstä kring principer om likafördelning eher behovsfördelning.s. 11

5.Christensen har definierat tre generella grundmönster som hon kallar det marknadsfunktionella grundmönstret, skydd för etablerad position respektive rättvis fördelning. Det marknadsfunktionella mönstret främjar förändring och införandet av nya verksamheter. Mönstret innebär en ständig omfördelning av värden och därigenom uppnäs en förändring av redan uppnädda positioner. I mönstret ingär exempelvis avtalsfriheten och delar av äganderätten. Funktionen hos mönstret är att öka den ekonomiska effektiviteten och därmed heia samhällets välständ. Andra socia­ la hänsyn ryms inte i detta mönster.s. 11

6.Det andra grundmönstret kailas skydd för etablerad position. Chris­ tensen menar att mönstret äterfinns inom alia rättsomräden i det hon kallar för den sociala dimensionen. Grundmönstret skyddar bara den som redan har en viss etablerad position. Hur positionen har uppnätts saknar betydelse och grundmönstret kan därför mycket väl kombineras 26 med poler av fördelningsrättvisa. Besittningsskydd for hyresgäster och anställningsskyddet kan nämnas som exempel pä grundmönstret skydd for etablerad position.s. 11

7.Rättvis fördelning är det tredje grundmönstret som Christensen identifierar. De tvä andra mönstren bygger ocksä pä rättvis fördelning men utgär endast frän formella rättvisekriterier. Varje fördelning som görs i en fungerande marknad enligt det marknadsfunktionella mönstret är rättvist ur marknadsperspektivet. Skydd for etablerad position förutsätter att den sociala ordningen som ska skyddas är mer eher mindre rättvis. Rättvis fördelning bygger emellertid pä materiell rättvisa där den förde­ lande Funktionen är viktig.s. 12

8.Det kan uppstä konflikter mellan monster med olika innehäll och Christensen betonar att grundmönstren inte bildar nägot system eher nägon hierarki. Christensen har använt teorin pä ett flertal rättsomräden i den sociala dimensionen och hon menar att det normativt grundmönster skydd for etablerad position märks tydligt inom socialförsäkringen genom dess inkomstbortfallsprincip. Den sociala dimensionen omfattar familjerätten, arbetsrätten, hyresrätten och socialrätten. Fyra rättsliga omräden som i tidigare ordningar hamnat längt frän varandra.30s. 12

Jämställdheten som norm

1.Bäde Gustafssons och Christensens teser om normers omvandling frän sociala normer till rättsnormer underbygger ocksä att jämställdhetsaspekten i rätten är viktig. Jämställdhetspolitiken har stärkt präglat rättens könsneutrala utformning. Jämställdhetsnormen baseras pä en likhetsideologi, där formell likabehandling är ett mäl som samtidigt används som ett medel. Genom att problematisera juridiken utifrän kön eher genus kan jämställdhetsnormen i rätten analyseras. Med begreppet genus avses inte endast biologiska kön, utan en marketing att kön är historiskt, socialt och kulturellt betingade. Begreppen kön och genus används ofta tillsammans. Genus används dä som ett socialt kön, i motsats till biologiskt kön.31 Den rättsvetenskapliga genusforskningen är gränsöverskridande, med flera olika riktningar och det kritiska förhällningssättet med starka normativa drag är en gemensam nämnare.32 Rätten problematiseras uti­ frän genus pä flera sätt som förändras över tid och är kopplad till lagstiftningens utformning. Ett sätt är att utgä frän lagens formella lika­ behandling. Analyser av hur rätten reproducerar manliga normet soms. 12

2.27 därmed missgynnar kvinnor trots rättens könsneutrala utformning är ett annat sätt att problematisera rätten. Eva-Maria Svensson menar att genusforskningen försöker omdefiniera de grundläggande strukturerna och sätten att tänka och förstä rätten utifrän kön/genus.33s. 12

3.’’Rätten mäste vara verkligt könsneutral, d.v.s. passa lika bra och vara likas. 13

4.användbar för kvinnor som för män.”34 Genom att använda genus som ett analytiskt begrepp kan forskaren frigöra sig frän den egna förstäelsen av kön. Trots att mälsättningen om jämställdhet syftar till att alia behandlas lika och därmed fränta könsuppdelningen sin relevans, utgär lagstiftaren frän de olika könskategorierna. Härigenom kan lagstiftningen bidra till en reproduktion av kön istället för att upphäva dem?5s. 13

Vägledande för metoden

1.Regler inom socialförsäkringen förändras ständigt. Men det innebär inte att rättsprinciperna i försäkringen ändras. I arbetet utgär jag frän att socialförsäkringens rättsliga karaktär bestäms av de rättsnormer som är typiska för försäkringen. Föreställningen om samband mellan förmäner och avgifter har varit vägledande i mitt arbete och avgörande för valet av metod. Sammantaget ligger synen pä rättsprinciper som vägledande nor­ met i rättssystemet till grund för mitt metodval som redovisats i avsnitt 1.2.1.s. 13

2.”[...] we should understand social security law as legislation which is con­s. 13

3.stantly changing, not as a consequence of transition in the surroundings. 13

4.society but as an active participant in the transition.”36s. 13

Disposition

1.Avhandlingen är indelad i fyra avdelningar. Den första delen heter ”Valfärd och rätt” och bestär av kapitlen ett och tvä. Det första kapitlet innehäller en inledning med problemställning och metodfrägor. Det andra kapitlet fungerar som ett kontextavsnitt, där avsikten är att placera in avhandlingens tema i en samhällelig kontext. Välfärdsstaters typologisering 28 och dess rättsliga regiering berörs. Socialförsäkringen utgör en betydelsefull del av välfärdssamhället och en viktig utgängspunkt är att försäkringen bör vara bade effektiv och rättvis.s. 13

2.Den andra delen, som innehäller kapitlen tre till och med fern heter ’’Struktur- och principanalys av socialförsäkringen”. Kapitel tre beskriver framväxten av förmäner och avgifter i socialförsäkringen medan försäkringens principiella ständpunkter lyfts fram i kapitel fyra. Kapitlet inleds med att avhandlingens problemställning presenteras närmare. Därefter analyseras försäkringsmässighet genom en jämförelse mellan socialrättslig och privaträttslig försäkring. Den för socialförsäkringen grundläggande inkomstbortfallsprincipen och försäkringens obligatorium analyseras. En granskning av avgifterna ur ett skatterättsligt perspektiv leder vidare till en principiell analys av socialavgifterna. I päföljande kapitel fern systematiserar jag om socialförsäkringen utifrän de rättprinciper som beskrivits i kapitel fyra. Förmäner som innehäller socialförsäkringsrättsliga kriterier bildar innehäller i vad jag bedömer som en renodlad socialförsäkring. Detta görs med utgängspunkt frän de förmäner som ingär i socialförsäkringens legaldefinition. Dessutom inkluderas ett par förmäner som idag inte ingär i försäkringen. Förmänerna delas in i livscykelperioder hos enskilda individer och de materiella förmänsreglerna beskrivs översiktligt.s. 14

3.Den tredje delen av avhandlingen heter ’’Inkomstbegreppen” och in­ nehäller kapitlen sex, sju och ätta. Här diskuteras inkomstbegreppen i de sociala förmäner som jag hänfört till en renodlad socialförsäkring och begreppens relevans. Inkomstbegreppen i socialförsäkringssystemet styr bäde förmäner och avgifterna. Dessa inkomstbegrepp vilar i sin tur delvis pä det skatterättsliga inkomstbegreppet. I kapitel sex diskuteras inkomstbegreppets betydelse för bäde förmäner och avgifter. Kapitel sju innehäller en genomgäng av inkomstbegreppen i socialavgifterna och i kapitel ätta studeras inkomstbegreppen inom socialförsäkringen.s. 14

4.Avhandlingens fjärde och sista del heter ’’Analys och diskussion” och innehäller kapitel nio. Här diskuteras socialförsäkringsrättsliga principer och normet med utgängspunkt i sambandssträvandena mellan förmäner och avgifter.s. 14

5.29s. 14

Välfärd och socialförsäkring

1.’’Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall varas. 2

2.grundläggande mal för den offentliga verksamheten. Der skall särskilt äliggas. 2

3.der allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verkas. 2

4.för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.”1 Välfärd är ett omfattande begrepp med skiftande innebörder. En bred definition inkluderar allt som har ett värde för individen och kan avse fritid, hälsa, mat o.s.v.s. 2

5.”1 den dominerande svenska forskningstraditionen har välfärd ofta definie-s. 2

6.rats som förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk ochs. 2

7.fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m.m. med vars hjälp individens. 2

8.kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor.”2 Fran ett ekonomiskt perspektiv är välfärd inkomster och konsumtionsutrymme och därmed välstand. Välfärd avser även icke-ekonomiskt välbefinnande, säsom relationer till andra människor och hälsa.3s. 2

9.I ekonomisk teori används välfärdsbegreppet som nytta eher tillfredställelse av preferenser. I empiriska undersökningar kvantifieras välfärd som en Funktion av de varor som har ett värde för individen.4 Begreppet välfärd begränsas inte till tjänster eher inkomster som härrör frän den offentliga sektorn, utan awägningen mellan privata och offentliga tjänster spelar en central roll för välfärdens innehäll och utveckling.5 Det ekono­ miska synsättet sätter oftast ekonomisk effektivitet i första rummet.s. 2

10.Inom andra vetenskaper, t.ex. sociologi, betraktas välfärden frän ett socialpolitiskt perspektiv. Socialpolitik kan kort beskrivas som samhällets ätgärder för att hindra eher lösa sociala problem. Välfärdsdelning mellan medborgarna blir därmed av centrala betydelse.6 Analyserna av 30 fördelning utmynnar ofta i hushällens disponibla inkomst som ett matt pä välfärd, med rättviseaspekter som utgängspunkt.s. 2

11.Aven jämställdhet kan betraktas som välfärd och dessa anses vara intimt förknippade med varandra.s. 3

12.”[...] den stegvis reformerade barn- och familjepolitiken, satsningarna päs. 3

13.skola, värd och omsorg och programmen för att öka sysselsättningen ochs. 3

14.minska arbetslösheten, är väsentliga Steg i utvecklingen mot en större rätt-s. 3

15.visa och ökade jämställdhet mellan män och kvinnor.”7s. 3

Välfärdsstatet

1.’’Välfärdsstatens framväxt hör till nittonhundratalets stora förändringar. Dens. 3

2.har kantats med kontroverser och politiska Strider. Nägra av stridsfrägornas. 3

3.har rört fördelningspolitiken och förhällandet mellan staten och ekono-s. 3

4.min. Tvister om fördelningspolitiken har huvudsakligen handlat om vilkas. 3

5.som skall fa och vilka som skall betala.”8 En stör del av en stats ätagande gentemot medborgarna brukar samlas under begreppet välfärdsstat.9 Iden om välfärdsstaten kan historiskt späras till slutet av 1800-talet. Den dominerande tanken var att vissa behov och risker, t.ex. sjukdom, arbetslöshet eher fattigdom, skulle delas av samhället.10 En utgängspunkt som är gütig än i dag. Nicola Lacey menar att välfärdsstaten utgär frän att vissa behov anses vara av sädan funda­ mental vikt att samhället bör garantera att de tillgodoses. Enligt Lacey är välfärdsstatens uppfyllande av vissa behov en kontroversiell fräga. Vilka behov ska tillgodoses och i vilken utsträckning. Hon menar dock att diskussionen om välfärdsstaten rör graden av behovstillfredsställelse och inte förekomsten av den, oavsett partiideologisk tillhörighet.11s. 3

6.Välfärdsstatsbegreppet har i litteraturen kommit att fa olika betydelser.12 En klassisk definition är:s. 3

7.”En ’välfärdsstat’ är en stat i vilken organiserad makt (via politik och admi­s. 3

8.nistration) används medvetet i syfte att modifiera marknadskrafternas speis. 3

9.i tre riktningar - för det första genom att garantera individer och familjers. 3

10.en minimiinkomst oberoende av marknadsvärdet hos deras resurser, för dets. 3

11.andra genom att göra det möjligt för individer och familjer att minskas. 3

12.31s. 3

13.osäkerheten i försörjningen när det gäller vissa ’sociala hot’ (t.ex. sjukdom,s. 4

14.älderdom och arbetslöshet), som annars leder till kriser för individen eilets. 4

15.familjen, och för det tredje genom att garantera att alia medborgare obero-s. 4

16.ende av status och klass erbjuds bästa tillgängliga standard när det gäller ens. 4

17.överenskommen grupp sociala tjänster.”13 Tre karakteristiska drag kan definiera välfärdsstaten. Den tillhandahäller förmäner till alia människor i en viss grupp, kategori eher under vissa förutsättningar. Förmänerna omfattar ekonomiskt stöd genom bl.a. sjukpenning eher försörjningsstöd och kopplas inte till den enskildes finansiella insatser. Bestämda behov tillgodoses genom särskilda förmäner i annat än pengar. Det kan bl.a. ske med faktisk omvärdnad i form av äldreboende eher sjukvärd. Slutligen utkräver samhället tvängsmässiga bidrag av innevänarna, i form av skatter, utan koppling till förmäner.14s. 4

18.Gründen för välfärdssystemet anses vila pä ett generationskontrakt, där olika generationer tar ansvar för varandra.15 De förvärvsarbetande generationerna finansierar sociala ätaganden för bäde yngre och äldre gene­ rationer enligt ’’pay as you go-principen”.16s. 4

19.Jämförande studier har gjorts av välfärden i olika samhällen. Genom typologiseringar har staterna indelats i olika kategorier. I en Studie frän 1970-talet urskiljer Richard Titmuss tre typiska välfärdsmodeller.17 Den marginella modellen, prestationsmodellen och den institutioneilt omför­ delande modellen. I den marginella modellen tillgodoses välfärden främst genom familjen och marknaden. Endast om familjen eher marknaden inte kan tillgodose välfärdsbehoven ingriper staten. Prestationsmodellen kopplar välfärden till den enskildes ställning pä arbetsmarknaden. De sociala förtjänsterna fördelas i relation till den enskildes arbetsprestation och produktivitet. Den institutioneilt omfördelande modellen tillhanda­ häller universella förmäner via staten.s. 4

20.Esping-Andersen inför en historisk dimension i en annan välkänd typologisering av välfärdsstater frän början av 1990-talet. Indelningen görs i kategorierna liberala, konservativa och socialdemokratiska välfärdsstater och det maktförhällande som anses Annas mellan olika välfärdspolitiska aktörer synliggörs. Den liberala modellen utgär frän marknaden och innebär att ekonomiskt stöd endast ska lämnas till dem som inte kan försörja 32 sig själv. Modellen har sedermera kompletterats med ett kriterium om grundtrygghet, med förmäner som lämnas lika till alia medborgare. Den konservativa välfärdsmodellen förutsätter att familjen ansvarar för medlemmarnas försörjning och stöd lämnas därför till familjen. Slutligen finns den socialdemokratiska välfärdsstaten och den benämns ofta som den nordiska eher den svenska modellen. I den socialdemokratiska model­ ten har staten ett grundläggande ansvar för medborgarnas välständ. Förmänerna är individbaserade och ges till grupper som antas behöva stöd utan behovsprövning. Förmänerna bestär även av inkomstrelaterade ersattnmgar.s. 4

21.Genom typologiseringen av välfärdsstaterna tydliggörs ocksä olika välfärdspolitiska Strategien19 Den selektiva Strategin baseras pä inkomstrela­ terade förmäner som utgör ett lägsta grundskydd. Det innebär att förmänen minskar ju högre inkomst den enskilda har. Förmänerna finansieras därför i huvudsak av dem som har inkomster över den garanterade nivän. En annan strategi är den generella Strategin med enhetliga lägsta garantiniväer. Det innebär att förmäner utgär lika till alia och är varken behovs- eher inkomstprövade. Den generella Strategin kallas även enhetsmodellen och den finansieras med en skatt pä alia inkomster. Kännetecknande för den svenska välfärden är en korporativ modell där en garantinivä kompletteras med olika inkomstförsäkringar. Det är staten som har ansvaret för de kompletterande inslagen och förmänsniväerna, liksom skatten, päverkas av inkomsten.s. 5

22.Under senate är har synen pä välfärdsstrategier kommit att utvidgas. Utgängspunkten är en blandad välfärd med bäde offentliga och privata trygghctssystcm. Fokus ligger pä individens trygghet, där allmänna och offentliga, kollektiva samt privata trygghetssystem ingär. Bedömningen av välfärdens fördelning tar hänsyn till även de andra trygghetssystemen utöver de allmänna och offentliga Systemen. Dessa olika trygghetssystem samverkar och kan utgöra komplement eher substitut till varandra. I Sverige har det offentliga trygghetssystemet dominerat medan de tvä andra trygghetsanordningarna fungerat som komplement till det offentliga systemet.20 Valter Korpi och Joakim Palme urskiljer fem typer av välfärdsstater, som systematiseras utifrän förmänernas utformning och finansiering. Modellerna bestär bl.a. av selektiva, generella och arbetsmarknadsrelaterade förmänssystem. Korpi och Palme hävdar att även den frivilliga eher privata välfärdsmodellen mäste beaktas. Utgängspunkten för deras typologisering har hämtats frän tre aspekter. Den första är rät-s. 5

23.33 ten eilet behörigheten till socialförsäkringsförmänerna. Korpi och Palme ställer upp fyra förutsättningar där betalningen till systemet och bosättning utgör tvä exempel. Den andra aspekten är i vilken omfattning förmänen täcker ett inkomstbortfall. Slutligen är det tredje perspektivet en kombination av de tvä första och hänförs till hur socialförsäkringen administreras.21 Korpi och Palme menar att den generella Strategin har den bästa omfördelande effekten.s. 5

24.’’The more we target benefits at the poor only and the more concerned wes. 6

25.are with creating equality via equal public transfer to all, the less likely wes. 6

26.are to reduce poverty and inequality.”22 Välfärdens innehäll och fördelning av resurser har länge statt i fokus for den socialpolitiska forskningen. Finansieringen har inte uppmärksammats i samma utsträckning. Förhällandet har dock pätalats under 1990-talet och olika typologiseringar utifrän finansieringens grundläggande kännetecken har gjorts.23s. 6

27.”A balanced view of the welfare state should take proper account both ofs. 6

28.its benefits and its costs.”24 Välfärdsstatens sociala förmäner finansieras genom shatter och sociala avgifter. Avgifterna betalas av löntagare, arbetsgivare eher egenföretagare. Sociala förmäner kan ocksä finansieras utanfor skattesystemet, genom bl.a. tvingande avgifter till privata försäkringsbolag. Synen pä finansie­ ringen och fördelningen mellan shatter och avgifter varierar och välfärden betalas pä olika sätt i skilda välfärdsmodeller.25 En allmän trend i Europa är dock en ökad orientering mot en skattefinansiering av de sociala trygghetssystemen enligt Erhag.26s. 6

29.Finansieringen av förmänerna kan kategoriseras utifrän de förmäner som ingär i välfärdsstatens trygghetssystem. Behovsprövade bidrag eller förmäner finansieras vanligtvis genom allmänna skatter. Det gäller ocksä i hög utsträckning bosättningsbaserade ersättningar som garanterar en lägsta levnadsnivä. De garantiersättningar som ingär som en bas i en inkomstrelaterad socialförsäkring, i t.ex. föräldraförsäkringen, finansieras ofta genom avgifter som betalas av den försäkrade eller arbetsgivaren. De ofifentliga inkomstbortfallsförsäkringarna finansieras i hög grad via arbetsgivar- eller egenavgifter. Finansieringen av det ofifentliga systemet 34 kan jämföras med arbetsmarknadsförsäkringarna, som ocksä administreras och finansieras i huvudsak genom avgifter frän arbetsgivare och arbetstagare.27 Arbetsmarknadsförsäkringarnas rättsliga konstruktion baseras dock pä ett privaträttsligt avtal med ett kollektive avtalstecknande och tillhandahälls genom ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare.s. 6

Den svenska välfärdsstaten

1.Bakom den svenska välfärdspolitiken ligger framforallt fordelningspolitiska motiv.28 Det har utmynnat i Hera betydelsefulla kännetecken för den nordiska och särskilt den svenska välfärdsmodellen.29 Nägra viktiga kriterier är det sociala skyddsnät som omfattar flertalet, höga inkomstbortfallsersättningar, ett flertal bosättningsrelaterade ersättningar, en stor offentlig sektor och en välfärd finansierad med shatter. Dessutom anses den aktiva arbetsmarknadspolitiken, med en mälsättning att hälla arbetslösheten lag, och jämställdhetssträvanden vara utmärkande faktorer. Den svenska välfärdsstaten vänder sig i stor utsträckning till unga och vuxna, och inte bara till äldre.30 Därigenom sker en fördelning over livscykeln.31 Det märks bl.a. genom satsningar pä utbildning, barntillsyn, föräldraförsäkring och barnbidrag.32 Enligt det socialpolitiska synsättet är den svenska välfärden generell genom att bidrag och förmäner omfattar alia. Generella förmäner är dock inte tillgängliga för alia och envar utan de utfaller till en särskild kategori eher personkrets.33 Det förekommer även sociala förmäner som utformats selektivt, genom att de anpassats till den enskildes behov.34s. 7

2.Som nämnts är jämställdhetsideologin stark i den svenska välfärdssta­ ten. Det Anns en politisk strävan mot formell likhet mellan könen och att människor ska behandlas lika. Den nordiska eher svenska välfärdssta­ ten anses ha gynnat kvinnors ekonomiska oberoende och frigörelse. Förmänerna har utformats individuellt och neutralt lika för män och kvinnor. Den individuella utformningen har bedömts som särskilt gynnsam för kvinnor, men de formella likhetssträvandena har inte medfört att ojämlikheter upphört.35s. 7

3.35s. 7

4.Omfördelningseffekterna i välfärdssystemet är ett annat utmärkande kännetecken för den svenska välfärdsstaten. Dessa anses uppkomma genom bade förmänernas utformning och finansiering. Förmänerna finansieras i huvudsak genom allmänna skatter och avgifter samt avkastning pä fonderade medel. Avgifterna bestär av socialavgifter och allmän pensionsavgift. Socialavgifterna indelas i sin tut i arbetsgivaravgifter och egenavgifter.s. 8

5.Arbetsgivar- och egenavgifterna uttas pä förvärvsinkomster men finansierar förmäner for bade dem som har arbete och dem som saknar förvärvsarbete.36s. 8

6.’’Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. [...] Ofinansierade ut-s. 8

7.gifter utgör inget annat än en beskattning av framtida generationer.”37 Den allmänna trenden mellan ären 1960 och 1990 var att socialförsäkringens finansiering skiftade frän att ha bekostats av egenavgifter och all­ männa skatter, till att lejonparten finansierades genom arbetsgivaravgif­ ter.38 Välfärdstjänster i form av bl.a. äldreomsorg och sjukvärd betraktas inte som en försäkringsfräga. Det har snarare sett som samhällets sociala ansvar för medborgarna och har därför huvudsakligen finansierats ge­ nom allmänna skatter.39 Under det senaste decenniet märks en normativ förskjutning frän den socialdemokratiska modellen när det gäller finansieringen av välfärden. Det nya pensionssystemet innebär en skiftning frän förmänsbestämd till avgiftsbestämd försäkring. Egenavgifter som betalas av arbetstagare har äterinförts. I nya reformförslag märks en tydligare koppling mellan förmäner och avgifter och närmandet mot självfinansierade trygghetssystem är tydlig.40 Reformer och utredningar indikerar en tydligare arbetsmarknadsrelaterad strategi med inslag av privata eher frivilliga välfärdsalternativ.s. 8

8.Ett annat mycket tydligt och utmärkande drag för den svenska väl­ färdsstaten är betoningen pä arbete och den s.k. arbetslinjen har haft stör genomslagskraft.s. 8

9.’’Den allmänna försäkringen bör sä längt möjligt innehälla drivkrafter tills. 8

10.arbete. Försäkringssystemet skall utformas sä att den enskilde stimuleras atts. 8

11.arbeta framför att uppbära försäkringsförmäner. Passiva utbetalningar av 36s. 8

12.ersättningar som ersätter arbete bör i möjligaste man undvikas. Försäkring-s. 9

13.ens utformning bör präglas av arbetslinjen och rehabiliterande arbete börs. 9

14.ingä som viktiga delar.”41 Arbetslinjen innebär att flertalet av de sociala förmänerna förutsätter förvärvsarbete. Arbete har sedan länge utgjort basen för den svenska välfärdsstaten. De politiska intentionerna är att arbete utgör det främsta medlet för att minska ojämlikhet mellan människor. Sedan början av 1900-talet kan arbetslinjen späras i svensk välfärdspolitik. I 1916 ärs arbetsskadelagstiftning framgär att de skadade skulle hjälpas tillbaka till arbetslivet om det var möjligt. Människor skulle Ieva av arbete och inte av bidrag.42 Även inom arbetslöshetsförsäkringen märks tydliga kopp­ lingar mellan förvärvsarbete och sociala förmäner. När den första frivilliga arbetslöshetsförsäkringen infördes poängterades att understöd utan nägon motprestation frän den enskilde endast erbjöds under förutsättning att sysselsättning inte künde beredas. Försäkringen fungerade därför som ett komplement till andra arbetsmarknadsätgärder.43 Även den idag gällande arbetslöshetsförsäkringen betraktas som en omställningsförsäkring till dess att den arbetslöse far nytt arbete.s. 9

15.’’Arbetslöshetsförsäkringen är pä det viset avsedd att stärka arbetslinjen is. 9

16.arbetsmarknadspolitiken.”44 Socialförsäkringens koppling till arbetslinjen blir ocksä tydlig under 1970-talet, när rättigheter i samband med barnafödande relaterades till arbetet.45 Den starka kopplingen mellan arbete och sociala rättigheter gör att den svenska välfärdsstaten kan betraktas som ’’workfare” snarare än ’’welfare”.46 Socialförsäkringen bör därför ses som ett kompletterande och beroende system i förhällande till lönearbete.47s. 9

17.När statsfinanserna blev svaga och lägkonjunkturen tilltog i början av 1990-talet ansägs arbetslinjen ocksä innefatta devisen ”[a]tt arbete bör löna sig ...”.48 I tider med hög arbetslöshet betonas arbetslinjen alltmer i socialförsäkringen. Genom att understryka arbetslinjen i sjukförsäkringen anses längvariga sjukskrivningar kunna motverkas.49 Arbetslinjen fram-s. 9

18.37 halls dock särskilt inom arbetslöshetsförsäkringen, bl.a. genom stränga kvalifikationskrav och en tidsbegränsad rätt till försäkringen.50 Dilemmat att hart driva arbetslinjen i besparingstider, med en krympande arbetsmarknad, bar dock uppmärksammats.51 Motiven att alltmer betona arbetslinjen kan forklaras med en oro over att arbetslöshetsförsäkringen överutnyttjas. Farhägor over en framväxande ’’arbetslöshetskultur” har dock inte besannats. Istället har det konstaterats ”[a]tt arbetsviljan är hög hos de arbetssökande och sökaktiviteten hälls uppe även hos de 1 angtidsarbets 1 ösa”.52s. 9

19.I den ekonomiska litteraturen diskuteras fusk och överutnyttjanden under begreppet moral hazard.53 Förmäners existens eher deras utformning anses kunna stimulera människor till att överutnyttja försäkringen, undanhälla information eher pä andra sätt bete sig sä att försäkringen fördyras.54 Det beskrivs ocksä som ett överutnyttjande av försäkringen, där bidrag eher förmäner utnyttjas pä ett oönskat sätt.55 Inom försäkringsteorin har fyra typer av moral hazard identifierats. Om inte alia bidrar ekonomiskt till systemet eher om samtliga försäkrade söker ersättning samtidigt föreligger moral hazard. Fenomenet uppstär ocksä om vissa utestängs eher när endast de som kan betraktas som högriskförsäkringstagare äterfinns inom försäkringssystemet.56 Redan i början av 1900-talet uttrycktes en oro om att moral hazard künde uppstä i förmänssystemet. När den första pensionen infördes är 1914 ifrägasattes om pensionen skulle motverka folkets arbetsamhet och sparsamhet.57 Farhägorna har därefter en undanskymd plats i förarbetena fram till slutet av 1980-talet, när socialförsäkringens effekt pä människors beteenden äterigen blev ett befarat problem. Det märks bl.a. i diskussioner omkring det stora antalet sjukskrivna i Sverige under senate är. Moral hazard har i den frägan använts som en möjlig delförklaring.58s. 10

20.Frän 1900-talets början fram till 1990-talet pägick uppbyggnaden av den svenska välfärdsstaten genom sociala reformer. Därefter Steg arbetslösheten och den statliga ekonomin försämrades. Högre krav ställdes pä välfärdssamhället samtidigt som inkomster i form av skatter och avgifter minskade. Samhälleliga ätaganden avseende sociala förmäner künde där38 med inte bekostas i samma utsträckning som tidigare. Det medförde nedskärningar i trygghetssystemen genom bl.a. införandet av karensdagar i sjukförsäkringen, skärpta bevisregler inom arbetsskadeförsäkringen och striktare kvalifikationsregler för förtidspension. Samtidigt försämrades det relativa löneläget inom den offentliga sektorn och den negativa stres­ sen ökade för anställda i välfärdstjänstomrädet. Det är ett arbetsomräde där arbetstagarna i stör utsträckning är kvinnor. En krympande offentlig sektor innebar dessutom att mänga kvinnor förlorade arbetet. Kvinnor har dessutom bedömts vara mer beroende av välfärdsstaten än män.59 Studier visar att kvinnors försörjningsbörda för barn har ökat. De flesta ensamstäende föräldrar utgörs av kvinnor som försörjer fler barn än vad ensamstäende pappor gör. Kvinnor har dessutom lägre inkomster än män och erhallet därför en störte andel av de olika försörjnings- och behovsrelaterade bidragen. Kvinnors beroende av välfärdsstaten beskrivs som dubbel. Staten fungerar bade som arbetsgivare och utger förmäner.60 Sammantaget medförde nedskärningarna och besparingarna i välfärds­ staten att kvinnorna drabbades i dubbel bemärkelse.61s. 10

Välfärd och rätt

1.Välfärden är definierad och typologiserad i sociologisk och ekonomisk forskning. Lagstiftningen utgär i huvudsak frän de politiska besluten inom olika omräden av välfärden. Det har inte utvecklats nägon juridisk tradi­ tion pä välfärdsomradet, liknande juridikens traditionella kärnomräden, som bidrar till att forma välfärdspolitikens materiella innehäll pä mer var­ aktig sätt.62s. 11

2.”[...] att utveckla grundläggande rättsliga strukturer, som kan överlevas. 11

3.regeringsskiften och stä emot tillfälliga svängningar i opinionen. Dit hars. 11

4.välfärdsrätten (ännu) inte nätt. Välfärdslagstiftningens materiella innehälls. 11

5.bestäms hek av politik och ekonomi.”63 Den rättsliga regieringen av välfärden avser övergripande socialpolitiska beslut, säsom bl.a. hälsovärd, sysselsättning, ekonomiska resurser, familj och sociala relationer, bostad och närservice. Familjerätt, arbetsrätt ochs. 11

6.39 boenderätt kan därmed ocksä betraktas som delar av välfärdsregleringen.64 Välfärdens rättsliga innehäll kan även avse en begränsad del av socialpolitiken.65s. 11

7.Delar av den rättsliga regieringen omkring social välfärd äterfinns i den rättsliga disciplinen socialrätt. I den juridiska Systematiken ingär den som en del av förvaltningsrätten. Kännetecknande for socialrätten är den omfattande författningsmaterian. Vahlne Westerhäll menar att det är en äterspegling av samhällsutvecklingen. Den moderna välfärdsstaten utmärks av det allmännas ingripande i enskildas liv med olika stöd- och hjälpätgärder. Till begreppet socialrätt hänför Vahlne Wester­ häll omrädena socialförsäkringsrätt, lagstiftning om sociala bidragsformer och socialtjänstomrädet, hälso- och sjukvärdsrätt samt lagstiftning rörande social sekretess. Definitionen medför att det finns rättsomräden som utelämnats trots att de har en inverkan pä välfärden. Det gäller t.ex. skatterätt och lagstiftning omkring skolan.66s. 12

8.Kairinen utgär frän en vidare definition av socialrätten och menar att den kan betraktas som en produkt av samhällets socialpolitik, förknippad med det moderna lönearbetet. Han menar att den inte bör klassificeras som en underordnad del av förvaltningsrätten. Den bör istället ses som ett uttryck för en rättslig nomadkultur eftersom socialrätten har ändrats i expansiv och kvalitativ bemärkelse under välfärdsstatens utveckling.67s. 12

9.Med den utgängspunkten kan senate ärs diskussioner omkring välfärdsstatsrätten betraktas. Den beskrivs som de nordiska ländernas rätts­ liga regiering, där staten ätagit sig att lösa vissa uppgifter pä samhällets vägnar.68 Användandet av begreppet välfärdsrätt öppnar upp för en förändrad rättslig systematisering eher tematisering av rätten. Här kan bade välfärdens förmänssystem ingä tillsammans med den finansrättsliga dimensionen. Den rättsliga kopplingen mellan välfärdsstatens innehäll och dess finansiering kan härigenom beaktas.s. 12

10.Ett sätt att beskriva välfärdsrätten är att utgä frän olika rättstraditioner. Välfärdsrätten eher välfärdsstatsrätten baseras i huvudsak pä den traditionella rättsstatens rättsliga regiering. Bäde Häkan Hyden och Vahlne Westerhäll utgär frän de rättsstatliga och välfärdsstatliga ideologierna för att beskriva det som kan betraktas som kännetecknande för rätten. 40s. 12

Välfärdsstat ur rättsligt perspektiv

1.Välfärdsstaten har utvecklats utifrän rättsstaten men skiljer sig ät pä ett flertal punkter.69 I rättsstaten tilidelas medborgarna individuella rättigheter som grundas pä ett frihetstänkande och en likabehandling. Den välfärdsstatliga utgängspunkten är istället indirekta och kollektiva rättigheter med den materiella rättvisan som grundval.s. 13

2.Hyden och Vahlne Westerhäll menar att det finns särskiljande drag mellan rättsstatsrätten och välfärdstatsrätten. Det är framförallt reglernas konstruktion och rättigheternas fördelning som ätskiljer dem.70 I rätts­ staten utgörs reglerna framförallt av pliktnormer eller förhällningsregler. De är uppbyggda som äkta rättssatser med rättsfakta och rättsföljd. Ett visst Faktum ger en särskild rättslig följd och det är upp till den enskilde att aktivera sina rättigheter. Välfärdsstatens regiering kännetecknas av att reglerna är utformade som awägnings- eller mäl-medelnormer. Rätten förutsätter att det finns en svagare part eller en individ som i ett visst hänseende är särskilt skyddsvärd. Härigenom förlorar rättsregeln nägot av sin generella karaktär, eftersom personkretsen är avgörande för rättigheten. Enligt Hyden har välfärdsstatens rättsregler en annan funktion än de rättsstatliga pliktnormerna. De innehäller ofta mälbeskrivningar tillsammans med anvisade medel för att uppnä malen. Konsekvenserna blir att den rättsliga bedömningen föregär handlingen, till skillnad frän pliktnormerna som aktualiseras i efterhand. Dessutom medför det att utvärderingen av mäl-medelnormernas användning inte kan ske av jurister utan av dem som besitter den professionella kunskapen för att uppnä det ställda mälet. Det hindrar dock inte att besluten kan prövas eller i vissa fall fattas av jurister eller domstol.71s. 13

3.Den svenska rättsordningen bestär av bäde rättsstatliga och välfärds­ statliga regleringar. Reglerna kan fungera dels jämsides och dels kompletterande till varandra inom samma rättsomräde.s. 13

Sociala rättigheter

1.”It is customary to define the welfare state by reference to certain rights ofs. 13

2.the citizen and by the state’s ability to meet the claims which flow froms. 13

3.these rights.”72 De socialrättsliga konstruktionerna av sociala förmäner kan betraktas som rättigheter. I mälsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § RF äterfinns bl.a.s. 13

4.41 de sociala rättigheterna. Inom den juridiska doktrinen finns skilda uppfattningar om begreppet sociala rättigheter.73 En uppfattning är att reiationen mellan stat och individ inte kan jämföras med relationen mellan individer. Det skulle därmed vara en skillnad mellan civilrättsliga och offentligrättsliga rättigheter. Rättigheter kan ocksä uttryckas i begreppen negativa och positiva rättigheter.74 De negativa rättigheterna benämns även liberala rättigheter och utgörs av de klassiska liberala fri- och rättig­ heterna säsom religionsfrihet, yttrandefrihet och äganderätt. De anses ge medborgaren en rätt eher ett skydd att agera utan att bli förhindrad av staten. Rättigheternas syfte är att begränsa statens makt. Det ska jämfö­ ras med de positiva eilet sociala rättigheterna, som förutsätter ett skydd for den enskilde med statens hjälp. De positiva rättigheterna eher välfärdsrättigheterna förutsätter en stark stat. Det krävs att staten intar en aktiv roll för att tillhandahälla skydd eher hjälp till individen. Liberala rättig­ heter har vidare ett konstitutionellt skydd som välfärdsrättigheter saknar.s. 13

5.Hyden menar att skillnaden mellan negativa och positiva rättigheter kännetecknas av att tilldelningen av de klassiska rättigheterna sker direkt till individen genom lagstiftningen. Utifrän grundlagen kan den enskilde direkt vända sig till domstol om denne anser att rättigheterna kränkts. Sociala rättigheter tillkommer den enskilda först efter myndighets beslut. Rättigheten kan därför betraktas som indirekt och myndigheterna som ska stödja och tillvarata de enskildas rättigheter avgör därmed även innehället i dem.75s. 14

6.I rättighetsdiskursen uttalas ofta argumentet att sociala rättigheter inte utgör genuint rättsliga rättigheter säsom de liberala. Skälen härför anses vara att sociala rättigheter är osjälvständiga och avhängig andra system och därför saknar autonomi. Vidare kräver sociala rättigheter ett aktivt ingripande frän staten. Slutligen behandlas individer och grupper olika eftersom de sociala rättigheterna baseras pä en strävan mot materiell rättvisa och inte formell rättvisa.76s. 14

7.Gustafsson anser docks. 14

8.”... att det i en logisk - eller ätminstone analytisk — mening finns det ingens. 14

9.egentlig motsättning mellan olika rättighetstyper, utan de regierar olikas. 14

10.delar av samhällslivet avhängigt rättsfältets specifika normerande funktio-s. 14

11.ner i dessa delar.”77 42 Han anser vidare att skillnaderna mellan olika typer av rättigheter inte innebär att de bör rangordnas utifrän olika definitioner utan istället avvägas och viktas mot varandra utifrän rättighetens bakomliggande syfte.s. 14

12.Anna Hollander menar att rättighetsbegreppet överlevt doktrinens analys och att det behövs i juridiken. Hon anser dock att det inte finns nägon exakt definition av vad som avses med rättighetslag. De kriterier som utmärker positiva rättigheter är i stör utsträckning desamma som gäller for negativa rättigheter. I doktrinen finns det ett antal kriterier som anses kännetecknande for en social rättighet.78 Förmänen bör vara formulerad som en individuell rättighet. Bade förutsättningar for att erhälla förmänen och förmänens innehäll mäste finnas angiven i lag. Andra kri­ terier är förmänens beroende av budgetanslag och den enskildes överklaganderätt. Hollander anser dessutom att förekomsten av statlig tillsyn och kontroll samt sanktionsmöjligheter mot myndigheter for utkrävande av individuella rättigheter är viktiga kriterier.79 Till skillnad frän Hollander och Vahlne Westerhäll anser Gustafsson att kriterierna inte utgör en definition av begreppet sociala rättigheter utan kan användas som indikatorer for styrkan av rättigheten.s. 15

13.Utifrän rättigheternas karaktär urskiljer Vahlne Westerhäll tre typer av sociala rättigheter.80 För det första förekommer egentliga rättigheter, vilka är legala rättigheter med överklagningsmöjligheter. Den egentliga rättigheten kan ses som krav frän den enskilde som ska uppfyllas av staten. Rättigheten finns uttryckt i lag och den enskilde kan därigenom kontrollera om kravet uppfyllts. Görs inte det äterstär möjligheten att överklaga. Den andra typen av rättighet kan betraktas som en kvasirättighet eher servicerättighet. Den utmärks av att en uttrycklig skyldighet för det allmänna som dock inte motsvaras av en rättighet för den enskilde. Vahlne Westerhäll menar att kvasirättigheten begränsas av resurstillgängen och rättighetskonstruktionen innebär att möjligheten till domstolsprövning saknas. Istället finns olika inrättningar dit den enskildes anmärkningar kan föras, t.ex. socialstyrelsen. Den tredje typen av rättigheter kallar Vahlne Westerhäll för mälorienterade rättigheter. De utformas som mälsättningar till omsorgsgivaren utan att det framgär hur detta ska genomföras. Ofta saknas klagomöjligheter och nägon Sanktion inträder inte om mälsättningen bryts.s. 15

14.43s. 15

15.Vahlne Westerhäll menar att en rättighetslagstiftning kan förstärka rättsskyddet för den enskilde.81 Rättigheterna kan vara generella eilet selektiva. Generella rättigheter liknar de negativa rättigheterna som omfattar alia, oberoende av orsaken till behovet eher kön, etnicitet, betalningsförmäga eher liknande. Selektiva rättigheter omfattar endast vissa kategorier av människor med vissa behov, t.ex. sjukdom eher arbetsoförmäga.s. 16

16.De positiva rättigheternas beroende av budgetanslagen anförs ofta som argument över sociala rättigheters bräckliga grund. Gustafsson menar att beroendet av budgetanslaget har betydelse ocksä för de liberala rättighe­ terna. Allmänna val kostar pengar för staten, vilket gör att även den fria rösträtten är beroende av den statliga ekonomin.82s. 16

17.Statliga uppgifter som har karaktären av rättigheter som enskilda medborgare kan genomdriva i domstol, anses utgöra ett nytt rättsligt mönster i välfärdsstaten. Men mänga av de rättsliga regleringarna inom välfärdsomräden utgörs inte av sädana utkrävbara rättigheter. Christensen me­ nar att de arbetsmarknadspolitiska ätgärderna är av den karaktären.83 Välfärdstatlig lagstiftning innebär därför inte detsamma som regiering av sociala rättigheter även om flertalet förmäner har en rättighetskaraktär.s. 16

Sociala förmäner

1.Huvuddelen av de välfärdsrättsliga förmänerna som äterfinns i socialrätten ingär i socialförsäkringen. Med välfärdsrättsliga förmäner avses ekonomiska ersättningar som utfaller vid t.ex. nedsättning av arbetsförmägan, barnafödande eher studier.84 Begreppet sociala förmäner kan jämföras med begreppet ’’social security”.85 Det Anns en distinktion mellan ’’social security” och ’’social welfare”. Med ’’social security” avses ofta arbetsrelaterade förmäner, medan ’’social welfare” innefattar behovsprövade förmäner. I mänga fall används dock ’’social security” för bäda typer av förmäner och socialförsäkringens förmäner kan betraktas som navet i välfärdsstaten.86s. 16

2.’’The major social insurance programs catering for citizens’ most importants. 16

3.needs during the life course constitute a key part of the welfare state.”87 44 De socialpolitiskt beslutade förmänerna i välfärdsstaten kan beskrivas pä olika sätt. En indelningsgrund är att utgä frän förmänernas generella eller selektiva karaktär. Välfärdsstatens offentliga förmäner kopplas ofta till inkomst eller beende. Förmänerna kan härmed ocksä kategoriseras utifrän arbete eller bosättning. Allmänt sett kan socialförsäkringens förmäner indelas i tre huvudtyper. En kategori är grundbidrag eller försörjningsrelaterade förmäner. Grundbidragen är av skiftande karaktär men bar som gemensamt syfte att ge en skälig levnadsstandard och tillförsäkra en ekonomisk grundtrygghet. De urges i huvudsak oberoende av den försäkrades inkomst och avser att belt eller delvis täcka försörjningen. Grund­ bidragen kan delas in i olika undergrupper. En variant är ersättningar med enhetliga niväer som ofta utgörs av garantiniväer. En annan undergrupp är kompletterade ersättningar pä schablonnivä som urges till vissa grupper, t.ex. barnfamiljer. Syfte är att utjämna inkomstskillnader mellan familjer och trygga barns uppväxt. Förmänsformen är framförallt av generell karaktär och urges som en bosättningsrelaterad ersättning, även rill den som inte inträtt i arbetslivet.s. 16

4.Inkomstprövade förmäner är av mycket skiftande karaktär och utges beroende av den försäkrades inkomst eller försörjningssituation. Förmä­ nerna är avsedda att täcka behov vid olika situationer och utgär därför selektivt efter behov som en bosättningsbaserad ersättning. Syftet med förmänsmodellen är att stärka köpkraften hos människor med läg eller ingen inkomst. Inkomstunderlaget är därför av stör vikt för de inkomst­ prövade förmänerna.s. 17

5.Inkomstrelaterade förmäner ersätter en reducerad inkomst och utges i princip med högre belopp vid ökande inkomster. Genom preciserade grundvillkor avgränsas de situationer som är förmänsgrundande och personkretsen far härmed betydelse. Inkomstrelaterade förmäner täcker det inkomstbortfall som kan förekomma vid t.ex. sjukdom eller föräldraledighet och grundas pä arbetslinjen. Nägon individuell behovsprövning sker inte utan det är den ersättningsgrundade inkomsten som är avgörande. Inkomstunderlaget är därför av stör betydelse för hur förmänen bestäms. De inkomstrelaterade förmänerna motsvaras av de arbetsbaserade försäkringarna.88s. 17

6.I ett kontinentaleuropeiskt perspektiv är sociala förmäner utbetalningar av kontanta medel eller tillhandahällande av tjänster, där förmä­ ner som t.ex. sjukhusvärd regieras i socialförsäkringen. Erhag menar att det innebär en vidare definition av sociala förmäner än den socialpolitiska indelningen.89s. 17

7.45s. 17

8.Christensen menar att socialförsäkringens olika förmäner kan betraktas utifrän ett normativt perspektiv. Genom att placera försäkringen i ett socialt sammanhang framgär det att socialförsäkringen har vuxit fram som en del av lönearbetarsamhälle. Försäkringen kompletterar den fördelning av resurser som sker via arbetsinkomster och har till syfte att fylla de luckor och brister som finns i lönearbetet. Ett normativt grundmönster är forsörjningsbehovet. Här äterfinns förmäner som ska säkra en grundläggande inkomstnivä för utsatta grupper och vilar mot grundmönstret rättvis fördelning. Ett annat mönster är inkomstbortfallsprincipen, vilken följer dem som är etablerade pä arbetsmarknaden. Inkomstbortfallsprincipen är därför mycket besläktat med det andra grundmönstret etablerad position. Det tredje mönstret är intjänande och det äterfinns nära den marknadsfunktionella polen. Sammantaget anser hon att olika förändringar som företagits i socialförsäkringen under 1990-talet visar pä en förändring i det normativa fältet. Hon pekar pä en generell förskjutning i riktning mot en intjänandeprincip och det marknadsfunktionella grundmönstret. När det gäller ersättningar som utgär under endast en kort tid kan dock inkomstbortfallsprincipen och skyddet för den etablerade Positionen fortfarande anses som hällbar.90s. 18

Formell och materiell jämställdliet

1.Ett utmärkande drag för den svenska välfärdsstaten är som tidigare konstaterats det uttalade strävandet mot jämställdhet. Jämställdhetsideologin har ocksä stärkt präglat rättskulturen under de senaste 30 ären. Det finns en tydlig föreställning om formell likhet mellan könen och att människor ska behandlas lika även inom juridiken. Ständpunkten om lika rättigheter mellan kvinnor och män har därför erhällit ett konstitutioneilt skydd.91 Sedan 1960-talet har det pägätt ett intensiv! och mälmedvetet arbete att omvandla könsspecifika rättsliga normer till könsneutrala.92 Könsneutral lagstiftning är idag en tydlig norm och lagstiftningen är där­ för i huvudsak neutralt utformad.93 Den neutrala utformningen innebär att rätten framställs som ett rationeilt och systematiskt objekt samt att rättssubjektet är en fri jämlik och oberoende individ som saknar kön.94 Den formella likabehandlingen har dock kommit att ifrägasättas allt mer. 46s. 18

2.’’Eftersom likabehandling är ett mal kan detta inte samtidigt användas soms. 19

3.en metod for art uppnä just likabehandling.”95 Det har ocksä uppmärksammats att rätten baseras pä en norm som är mer manlig än kvinnlig, en norm som är dold i lagstiftningen p.g.a. dess könsneutrala utformning.96s. 19

4.Ankepensionen är ett exempel pä en pensionsförmän som reformerades till ett könsneutralt efterlevandeskydd.97 I mitten av 1940-talet infördes änkepensionen. Den tillkom for att det ansägs angeläget att tillskapa ett ekonomiskt skydd for änkor. Det hade sedan länge ansetts att änkornas lott var särskilt svär eftersom kvinnorna inte deltagit i lönearbetet utan tagit hand om barnen.98 Änklingarnas situation bedömdes inte lika besvärlig eftersom deras ekonomiska belägenhet inte künde jämföras med änkornas. Det var mannen som försörjde familjen och han var därför inte i behov av ekonomiskt stöd vid makans fränfälle. Under 1980-talet lyfts jämställdhetsaspekten in i diskussionerna omkring änke­ pensionen. En förändrad samhällsstruktur och ändrade familjemönster utgjorde motiven for en reformerad änkepension. Kvinnors ökade deltagande i förvärvslivet och mindre antal barn i kombination med ett ökat antal skilsmässor och lägre antal giftermäl ansägs medverka till att änkor inte längte hade behov av samma skydd som tidigare. Vidare anfördes det Faktum att män var exkluderade frän änkepensionen som ett motiv till att genomföra ett könsneutralt efterlevandeskydd. Förändringen inne­ bar att änkepensionen skulle upphöra pä sikt och istället infördes en efterlevandepension. De grundläggande principerna var att förmänerna skulle vara könsjämlika och utformas neutralt beträffande samlevnadsformerna." Förutom att reformen innebar att efterlevandeskyddet gjordes könsneutralt medförde den även andra grundläggande förändringar. Frän att ha varit ett standardskydd kom pensionen att utgöra ett tidsbegränsat stöd. Den nya efterlevandepensionen ska ses som en kompensation for de kostnader som uppstär pä grund av dödsfallet.s. 19

5.Införandet av den könsneutrala efterlevandepensionen har medfört konsekvenser for efterlevande kvinnor. Inledningsvis kan konstateras att den som fyllt 65 är har inte rätt till efterlevandeskydd. Det kan jämföras med änkepensionen som utgär även efter det att den förmänsberättigade uppnätt 65 är. Vidare utfaller efterlevandeskyddet under en mycket begränsad tid jämfört med änkepensionen. Genereilt sett innebar reformens. 19

6.47 en försämring for kvinnor och en förbättring for män. I den EG-rättsliga litteraturen brukar det fenomenet beskrivas som ’’levelling down-problematik”.100 När kravet pä jämställdhet far gehör sker detta genom att kvinnors viilkor försämras, for att bättre överensstämma med männens villkor. Detta görs istället for att förbättra förmänerna for män. En konsekvens som det könsneutrala efterlevandeskyddet far, är att hänsyn inte tas till samhällsstrukturen. Kvinnor arbetar i högre utsträckning deltid och är ofta yngre än män i en parrelation. Det innebär att kvinnor blir fattigare när männen dör än vad männen blir när kvinnor dör. Efter­ levandeskyddet är konstruerat utifrän en föreställning om ett jämställt samhälle, vilket dock inte föreligger.s. 19

7.Den starka jämställdhetsideologi, som äterfinns i det könsneutrala sättet att formulera rätten, döljer en ojämställd realiter. Det gör att även om rättsreglerna uppfyller grundlagens krav pä formell likabehandling innebär det inte att diskriminering av kvinnor har upphört. En könsneutral lagstiftning kan istället försvära strävanden mot reell jämställd­ het.101s. 20

8.”Att utgä frän likhet när det räder reell olikhet innebär som bekant att dens. 20

9.reella olikheten befästes.”102 Avständet mellan den svenska jämställdhetspolitiken och juridiken är stört. Politiskt eftersträvas reell jämställdhet medan den formella likabehandlingen inom rätten lämnar förhällandet till jämställdheten i orubbat läge.103 För att uppnä reell likabehandling och lika resultat for män och kvinnor kan därfor viss särreglering behövas.s. 20

10.Den ekonomiska välfärden, med socialförsäkringen i spetsen, utgör som konstaterats en stör del av välfärden. Socialförsäkringens rättsliga utformning är könsneutral. Det Anns dock undantag frän den könsneu­ trala utformningen av socialförsäkringsförmäner. Ett exempel utgörs av sjukförsäkringens havandeskapsersättning. När rätten till havandeskapsersättning fastsläs i lagtexten anges den försäkrade som kvinna.104 I samband med införandet av inkomstskattelagen är 2000 diskuterades skattelagstiftningens spräkliga utformning avseende kön. Det konstaterades 48 att i skattelagstiftningen användes - i enlighet med traditioneilt spräkbruk - maskulinum när den person som avses inte är närmare definierad. Eftersom lagstiftningen inte heller gjorde skillnad mellan kvinnor och män, ansägs det inte heller finnas nägon anledning att använda Femininum. Det fastslogs att användandet av dubbla former, t.ex. han eller hon, honom eller henne, skulle tynga texten i betydande omfattning. For att uppnä en lättläst och klar text beslutades att detta därför skulle undvikas och att den maskulina formen även fortsättningsvis skulle användas.105s. 20

Rättvis och effektiv välfärd

1.Som tidigare päpekats kännetecknas de välfärdsrättsliga lösningarna av att rättigheter eller förmäner förmedlas indirekt till individen via myndigheter. Framträdande principer om omfördelning och tillväxt är andra tydliga drag. Omfördelning kan uttryckas i rättviseprinciper medan tillväxten vilar pä effektivitetsargument.s. 21

2.I rättsstaten är reglerna utformade utifrän föreställningen om att det räder jämlikhet i samhället. Rättvisa uppnäs genom att reglerna tillämpas likformigt. Den välfärdsstatliga regiering utgär däremot frän ett ojämlikt samhälle som därför kräver regier för att utjämna olikheterna.106 Lacey menar att välfärdsstaten därför är ett uttryck för en social rättvisa. Med social rättvisa avses just fördelning av nyttigheter mellan samhällets medborgare.107 Malet för välfärdsstaten och välfärdspolitiken är att välfärden ska vara bade rättvis och effektiv. Begreppen rättvisa och effektivitet är dock mängtydiga och mycket omdiskuterade. De kan definieras utifrän olika förutsättningar och perspektiv. Effektivitet och rättvisa anses dessutom vara ömsesidigt beroende och om den ena förändras far det effekter pä den andra.108s. 21

3.I en genomgäng av rättviseteorierna inom skatterätten visar Gunnars­ son att det inte finns nägon objektiv grund för att fastställa vad som är en rättvis skattefördelning. Gunnarsson menar att det är lagstiftaren som genom rättspolitiska ställningstaganden bestämmer vad som är grundläggande etiska normet för en rättvis beskattning av fysiska personers inkomst, konsumtion eller förmögenhet.109 Detsamma gäller ifräga om rättvisa inom andra välfärdsrättsliga omräden. I motiven till socialförsäk-s. 21

4.49 ringslagstiftningen framgär att försäkringen förutsätts vara utformad utifrän effektivitets- och rättviseprinciper.s. 21

5.’’Utgängspunkten skall alltsä vara en allmän försäkring som är baserad päs. 22

6.inkomstbortfallsprincipen och som uppfyller kraven pä trygghet, rättvisas. 22

7.och effektivitet.”110 Vad som avses med effektivitet och rättvisa i det enskilda fallet far därför klarläggas genom ett synliggörande av lagstiftningens förutsättningar och utgängspunkter.111 Effektivitets- och rättviseprinciper i socialförsäkringen formas utifrän ett flertal perspektiv. Principerna utmynnar i ett flertal bedömningsgrunder som pä olika sätt styr utformningen av försäkringssystemet. Effektiviteten kan vara av ekonomisk eilet administrativ art. Med administrativ effektivitet avses bl.a. samordning inom försäkringens administration och informationsutbyte mellan olika förvaltningsmyndigheter.112 I den följande framställningen kommet dock endast den ekonomiska effektiviteten att belysas, eftersom socialförsäkringens adminis­ tration inte behandlas i detta arbete. Den rättvisa som framförallt avses inom socialförsäkringen är ekonomisk rättvisa genom omfördelning. Rätt­ visa och effektivitet eftersträvas pä olika sätt i socialförsäkringen. Tonvikten mellan principerna varierar över tid. Vid försäkringens uppbyggnad och reformering stod rättvisan i förgrunden, medan det under senate tid särskilt anförts olika effektivitetsargument.113 Paul Spicker menar dock att principer om effektivitet är underordnade andra principer inom välfärden eftersom effektiviteten mäste sättas i relation till nägot mäl.114s. 22

Rättvis fördelning

1.Rättviseperspektiven inom välfärdsrätten utgär framförallt frän fördel­ ning.115 En vedertagen innebörd av begreppet rättvisa är fördelning av möjligheter, förmäner och bördor.116 Vad som är en rättvis fördelning kan betraktas utifrän individen eher kollektiver. En rättvis fördelning sker ocksä pä olika sätt. Peczenik redogör för tre olika allmänfilosofiska rätt50 viseteorier.117 Dessa är jämlikhet mellan människor, skydd för de sämre ställda och välförvärvade rättigheter. Jämlikhetsrättvisan innehäller bade formella och materiella rättviseaspekter. Formell rättvisa är att lika behandlas lika. Peczenik menar att den formella rättvisan behandlar individer och inte grupper.118 Innehället i och utfallet av fördelningen är avgörande för den materiella rättvisa. Den ifrägasätter olikheter och eftersträvar bestämda krav pä samhällets sociala ordning.119 Jämlikheten förutsätter en jämförelse mellan en konstant sida och en relativ sida. Den konstanta sidan relateras till en referenspunkt för att avgöra om nägot är rättvist ei­ let inte. Det mäste Annas godtagbara skäl om der existerar skillnader. För att avgöra om skillnaderna är godtagbara blir den relativa sidan aktuell. Den relativa sidan varierar därför mellan äskädningar och är beroende av vad som jämförs.120 Eftersom materiell rättvisa avser fördelning med olika utgängspunkter blir en awägning mellan olika rättviseprinciper nödvändig. När det exempelvis gäller skatter och sociala förmäner fördelas dessa olika i syfte att jämställa människor. En del av den jämlika rättvisan är jämställdhet. En annan del av jämlik rättvisa är ’’behälla-rättvisa”. Rätt­ visan ligger i att var och en far behälla det som denne rättmätigt skafiFat Sig'121s. 22

2.De andra tvä rättviseteorierna företräds framförallt av John Rawls och Robert Nozicks rättviseläror menar Peczenik.122 Rawls rättviseprincip innebär att skyddet för den sämst ställde är viktigast. Nozicks rättviselära grundas pä vad som kan betraktas som rättvisa förvärv eher överlätelser. Marknaden kan tillgodose den enskildes önskan att själv välja sina nyttigheter och välfärdsstaten är därmed orättvis.s. 23

3.Jag har konstaterat att socialförsäkringen utgör en viktig del av välfärden. Själva förekomsten av en socialförsäkring kan betraktas som en materiell ”behälla-rättivsa”. Det kan uppfattas som rättvist att fa behälla den standard som upparbetats genom förvärvsarbete. Rättvisan kan även kopplas till möjligheten att ta del av försäkringen. Ersättningen ska ges pä lika villkor till alia försäkrade, en formell rättvisa, medan dem som inte ingär i den försäkrade personkretsen inte omfattas. Följande citat frän en budgetproposition i slutet av 1990-talet är belysande.s. 23

4.’’Den största fördelningspolitiska orättvisan idag Anns mellan dem soms. 23

5.saknar jobb och dem som har ett arbete.”123s. 23

6.51 Men inte bara själva förekomsten av en socialförsäkring kan studeras ur ett rättviseperspektiv. Aven inom socialförsäkringen äterfinns olika rättviseprinciper. I motiven till socialförsäkringslagstiftningen framgär att försäkringens ersättning ska ges pä lika villkor till alia försäkrade. Försäkringsskyddet ska även innehälla ett betydande matt av utjämning mellan gruppet som löper olika risk att drabbas av sjukdom. Det innebär att skyddet inte riskdifferentieras. En annan rättviseaspekt i försäkringen utgär frän försäkringens kostnader. Trots att kostnaderna för olika försäkringsskydd varierar far skillnaderna endast slä igenom i begränsad omfattning i försäkringsvillkoren för den enskilde.124s. 23

7.Rättvisa inom socialförsäkringen diskuteras utifrän bade formell och materiell rättvisa. Rättsreglerna vilar pä tvä normativa rättviseprinciper, nämligen ’’behälla-rättvisan” och jämlikhet genom omfördelning. Behällarättvisan argumenterar för rättvisan att fä en förmän som motsvarar den avgift som den försäkrade har erlagt. Detta kan ocksä beskrivas som kom­ mutativ eilet utbytbar rättvisa och är nära besläktad med grundläggande (avtalsrättsliga) principer inom privaträtten. Förmänerna är relaterade till vad den enskilde har bidragit med och vilar pä den s.k. försäkringsprincipen. Samtidigt begränsas behälla-rättvisa eilet försäkringsprincipen genom att kostnadsvariationen endast far begränsad genomslagskraft i den enskildes försäkringsvillkor.125s. 24

8.Rättvisa genom omfördelning baseras pä jämlikhet och solidaritet inom kollektiver. Socialförsäkringskostnadernas mycket begränsade genomslag i försäkringsvillkoren och avsaknaden av riskdifferentiering är kännemärken för en omfördelande rättvisa. Jämlikheten manifesteras genom de fördelningsprinciper som styr socialförsäkringen. Fördelningen kan ske mellan generationer och inkomstgrupper. Christensen kallar förmäner som baseras pä omfördelning för solidariska förmäner.126 Men fördelning kan ocksä ha andra syften, som inte har med jämlikhet att göra. Detta gäller t.ex. socialförsäkringens fördelning inom livscykeln hos en och samma individ.s. 24

9.Utöver rättvis fördelning av socialförsäkringsförmäner bör hänsyn även tas till rättvisan i fördelningen av finansieringen av försäkringen.s. 24

10.’’Den viktigaste rättvisefrägan är [därför] att varje generation mäste betalas. 24

11.för sin del av välfärden.”127 Välfärden och socialförsäkringen betalas genom allmänna skatter och sociala avgifter. De principer som främst varit vägledande för rättvisebegrep52 pet i den skatterättsliga lagstiftningen är skatteförmägeprincipen och strävan efter horisontell och vertikal rättvisa. Principerna innebär att personer med samma faktiska inkomst ska betala samma skatt och skatten ska utjämna inkomsterna pä ett väl awägt sätt.128 Rättviseaspekter i skatterätten diskuterades bl.a. i samband med skattereformen är 1991.s. 24

12.”Det förtjänar emellertid att än en gang släs fast att det övergripande malets. 25

13.för skattereformen är att ästadkomma en samhällsekonomiskt effektiv be-s. 25

14.skattning samtidigt som fördelningspolitiska mal uppfylls.”129 I reformen betonades en likvärdig behandling av olika arbetsinkomster och kapitalinkomster. Tidigare var reglerna inom beskattningsrätten olikformade och det ansägs vara ett fördelningspolitiskt hinder. De som framförallt bedömdes ha möjlighet att utnyttja rättens inkonsekventa utformning var höginkomsttagare.130 En persons skatteförmäga ansägs skapas av inkomsten. Genom en neutralt utformad beskattningsrätt skulle alia inkomst behandlas lika och därmed rättvisa. Tolkningen av skatte­ förmägeprincipen i 1991 ärs skattereform är att likabehandla skatteobjekten, alltsä inkomsterna. Det är inte detsamma som att likabehandla skattesubjekten understryker Gunnarsson. Socialpolitiska hänsyn i skatterätten har övergivits och istället har teorier om neutralitet i beskattningen fatt kräftigt ökad betydelse. Gunnarsson menar dock att eftersom skattesystemet, tillsammans med transfereringssystemet, har stör betydelse för välfärdsfördelningen mäste en ständig awägning företas. Bedömningen ska göras mellan en effektiv resursallokering och en rättvis fördelning. I de ekonomiska teorierna om effektiv resursfördelning som styr utformningen av skattesystemet förekommer dock inga awägningar om vad som är en rättvis skattefördelning. Principerna vilar pä ekonomiska bedömningar av hur beskattningen ska vara neutral i förhällande till ekonomiskt handlande. Neutral skatterätt i detta avseende päverkas därmed inte av bakomliggande värderingar om rättvisekrav anser Gunnarsson.131s. 25

15.Mälet om en likformig beskattning gällde inte bara inkomstskatten utan även övriga delar av skattesystemet. Därför breddades även underlaget till socialavgifterna i reformen. Det skulle inte föreligga nägon skillnad mellan inkomster utan alia förvärvsinkomster skulle bli föremäl för nägon form av socialavgift.132 Rättvisegrunden för socialavgifter är där­ med delvis densamma som för inkomstskatterätten. Lika inkomster ska behandlas lika.s. 25

16.53s. 25

Ekonomisk effektivitet

1.Inom socialförsäkringen eftersträvas ekonomisk effektivitet. Liksom beträffande rättvisebegreppet finns det olika typer av effektivitet. Begreppets betydelsekärna kan uttryckas som maluppfyllelse. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan den generella definitionen beskrivas som:s. 26

2.’’Effektivitet med avseende pä en viss uppsättning mal är uppfyllda om,s. 26

3.och endast om, inget av malen skulle kunna uppnäs i högre grad utan atts. 26

4.nägot av den andra skulle uppnäs i lägre grad.”133 Ekonomisk effektivitet kan skildras som den optimala användningen av resurser för att nä ett visst mal eller vilken metod som ska användas för att hushälla med resurser.134 Mäluppfyllelsen behöver inte avse endast ett mal utan flera mal och flera dimensioner av mäluppfyllelse är möjliga. Vid en endimensionell effektivitet uppfylls endast ett mal och kan jämföras med Utilitarismen.135 Alla mal kan läggas samman till ett mal för att maximera summan av all nytta. Med tvadimensionell effektivitet avses uppfyllelse av tvä mal. En vanlig form av tvadimensionell effektivitet är kostnadseffektiviteten. Här ska bade kostnaden hällas nere och Produk­ tionen maximeras. Det ska dock understrykas att begreppet effektivitet inte är entydigt utan det har mänga innebörder, varav en sammanfaller med produktivitet.136 Effektiviteten kan ocksä vara mängdimensionell och den viktigaste formen är Paretoeffekten. Genom en effektiv tilldelning av nyttigheter inom en grupp av personer uppnäs Paretooptimalitet. En Paretooptimal tilldelning innebär att ingen i gruppen ska kunna fa mer utan att nägon annan far mindre. Paretokriteriet utgör kärnan i effektivitetsbegreppet och har central betydelse i ekonomisk analys. Med en Paretooptimal bedömning kan jämförelser göras utan att nägon hänsyn tas till människors välfärd i övrigt. Välfärdens fördelning beaktas inte och ett Paretoeffektivt tillständ kan därför vara mycket orättvist.137 I ekonomisk teori anses det föreligga ett nära samband mellan denna effek­ tivitet och en idealt fungerande marknadsekonomi.138s. 26

5.Inom den ekonomiska välfärdsdiskursen äterfinns tvä typer av effektivitetsbegrep, nämligen efficiency och effectiveness. Med det förstnämnda avses relationen mellan mäl och kostnad, där det bästa resultatet till den 54 lägsta kostnaden är mest effektiv. Det andra begreppet innebär en maxi­ mering av den mälsättning som eftersträvas.139s. 26

6.I likhet med rättvisediskussionen kan effektivitetsanalysen ta sin utgängspunkt i själva förekomsten av en socialförsäkring. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv anses existensen av försäkringen vara effektiv eftersom den begränsar olika sociala risker.140 Effektivitetsbegreppet inom socialförsäkringen är mängtydigt.s. 27

7.’’Effektivitet i den allmänna försäkringen är en förutsättning för att välfär-s. 27

8.den i samhället längsiktigt skall kunna upprätthällas. ”141 Genereilt sett har effektivitet i socialförsäkringen alltid efterstävats men innebörden i effektivitetsbegreppet har inte alltid varit detsamma. Effektiviteten betraktas ur flera aspekter och med olika effektivitetsprinciper.s. 27

9.’’Dagens läge inom socialpolitiken kännetecknas framförallt av starka strä-s. 27

10.vanden att göra socialförsäkringarna än effektivare.”142 I början av 1960-talet värderades effektiviteten i socialförsäkringen utifrän försäkringens täckningsgrad. Det avgörande var i vilken utsträckning som den enskilde fick sina behov tillgodosedda genom socialförsäkringen eher genom andra medel.143 Denna typ av effektivitet kan jämföras med effectiveness, eftersom det vara maximeringen av försäkringens mälsätt­ ning som bedömdes.s. 27

11.Socialförsäkringen styrs även av kravet pä samhällsekonomisk effekti­ vitet. I motiven till den allmänna försäkringen understryks vikten av att det mäste finnas möjligheter att kontrollera och begränsa samhällets kostnader för försäkringen.144 Det kan göras genom att äterupprätta arbetsförmägan hos den som nyttjar försäkringen. Genom förebyggande insatser kan likasä inflödet till försäkringen begränsas. Bedrivs verksamheten mälinriktat och planmässigt, med uppföljning och utvärdering, anses effektivitet kunna uppnäs. Effektiviteten i detta avseende utgörs av efficiency eftersom relationen mellan mäl och medel granskas och det bästa resultatet till lägsta kostnaden är att föredra.s. 27

12.Som tidigare visats är arbetslinjen en vägledande princip inom social­ försäkringen. Arbetslinjen anses medföra att försäkringen blir samhällsekonomiskt effektiv. Ju Her som arbetar, desto fler bidrar till försäkringens. 27

13.55 och delar därmed pä kostnaden. Andra effektivitetsprinciper är sambandsprinciperna. Dessa utgörs dels av sambandet mellan förmäner och avgifter och dels sambandet mellan skattebasen för avgifter och inkomster. Ett samband mellan förmäner och avgifter kan medföra en kostnadseffektiv försäkring om den enskilde betalar förmänen med avgifter. Finns ett samband mellan skattebasen för avgifter och inkomster anses ocksä det medföra en samhällsekonomsikt effektiv försäkring. Avgifterna ska utformas neutralt och likformigt i jämförelse med inkomstskatten. Med neutralitet avses att skattebasen ska vara lika för inkomstskatten och avgiften. Neutralitet innebär inte att det behöver vara nägon rättvisa i skattefördelningen, utan avser en formell neutralitet oavsett omfördelning eher inte.145 I skattereformen är 1991 utformades skattebaserna neutralt för att undvika ekonomiska snedvridningar. Därmed skulle bl.a. avgiftsfria löneförmäner inte längte eftersträvas frän de skattskyldigas sida.146 Även de samhällsekonomiska effektivitetsprinciperna utgörs framförallt av efficiency eftersom det är relationen mellan mäl och kostnad som ligger i förgrunden.s. 27

14.Jag har tidigare visat att socialförsäkringen i stör utsträckning finansieras med allmänna skatter och sociala avgifter. Även i dessa sammanhang diskuteras ekonomisk effektivitet. Ett belysande exempel är argumentet om skattens ineffektivitet.s. 28

15.’’Skattefinansiering kan ofta vara förenad med en samhällsekonomisk kost­s. 28

16.nad till följd av att skatter ‘stör’ den marknadsmässiga prisbildningen, vil-s. 28

17.ket medför att resurserna i ekonomin används pä ett mindre effektivt sätts. 28

18.än om de fördelats mellan olika ändamäl direkt pä marknaden.”147 Den skatterättsliga lagstiftningen är i hög grad styrd av mälet om ekono­ misk effektivitet. Gunnarsson menar att effektiviteten baseras pä neutrala beskattningsregler i förhällande till ekonomiskt handlande. Det ska vara ekonomiska effektivitetsaspekter som är avgörande för människors hand­ lande och inte skattereglerna.148s. 28

Socialförsäkringens kontext

1.Sammanfattningsvis har typologiseringen av välfärdsstater fungerat som utgängspunkt för stora delar av välfärdsforskningen. Indelningar har gjorts utifrän bäde innehället i sociala förmäner och konstruktionen av 56 finansiering. Esping-Andersens indelning har varit särskilt vägledande. Typologiseringen av välfärsstater är dock grovt generaliserad. Den utgär frän individer som alia agerar likadant pä arbetsmarknaden, med att arbeta heltid och inte ha nägra förvärvsavbrott o.s.v. Det är ett beteende som framförallt äterfinns bland män.149 Kritikerna menar att typologiseringarna förhäller sig okritisk till kvinnor, familjen och det obetalda arbetet. Fokus har istället belt riktats mot staten och marknaden.150 Anneli Anttonen menar att den traditionella typologiseringen av välfärdsstaten har huvudsakligen avsett det hon kallar socialförsäkringsstaten. Enligt Anttonen har välfärdsstaten tvä sidor, nämligen socialförsäkringsstat och social servicestat. Medborgarna skyddas frän inkomstbortfall i socialförsäkringsstaten medan den sociala servicestaten bidrar till omsor­ gen om svaga grupper. Socialförsäkringsstaten ger skydd ät medborgare som är väl förankrade i arbetslivet och p.g.a. den könsmässiga arbetsdelningen omfattar detta särskilt män. I den socialdemokratiska välfärdsmodellen har kvinnors möjlighet att kombinera omsorgsansvar och förvärvsarbete särskilt underlättats men Anttonen anser att den faktiska fördelningen av omsorgsarbetet mellan könen inte ändrats. Anttonen hävdar att socialförsäkringsstaten gör medborgarna mindre beroende av marknaden för sin överlevnad och den sociala servicestaten minskar bundenheten till familjen för säväl omsorgsbehövande som de kvinnor som traditionellt utfört omsorgsarbetet. För att välfärdsforskningen inte ska vara könsblind menar Anttonen att bäda sidor av välfärdsstaten mäste beaktas.151s. 28

2.Välfärdssamhället anses delvis grundat pä det sociala kontrakter mel­ lan människor, genom att t.ex. den yrkesarbetande generationen betalar pensionerna för äldre generationer.152 Detta sociala kontrakt anses möjliggöras genom ett genussystem. Yvonne Hirdman definierar genussystemet som en Struktur som ordnar könen i samhället.153 Genussystemet baseras pä tvä grundläggande fundament. Det ena är dikotomin eller isärhällandet av könen genom att inte blanda manligt och kvinnligt. Hierarkin med den manliga normen som överordnad är den andra. Männen är människor och de utgör normen för det normala och det allmängiltiga. Hirdman menar att det inom detta system äterfinns ett kon­s. 29

3.57 trakt mellan könen. Genuskontraktet är mycket konkreta föreställningar pä olika niväer om hur kvinnor och män ska vara mot varandra.s. 29

4.’’Kontrakten är i sig de ömsesidiga föreställningarna. Systemet är den pro­s. 30

5.cess som via kontrakten skapar en ny segregering, ny hierarkiering.”154 Genuskontraktet skapar balans men innebär ocksä förhandlingar som i sig kan Ieda till konflikter eftersom kvinnor och män har olika maktstrategier anser Hirdman. Konflikten mellan könen döljs i den könsneutrala lagstiftningen.155 Hirdman menar vidare att genus spelat roll för välfärdens utformande. Könssegregerade arbetsplatser och löneskillnader som utgär frän ett isärhällande av könen är en del av välfärdsstaten. Välfärdsstaten, tillsammans med familjen och arbetsmarknaden, anses medföra nya typer av genuskontrakt.156 Genuskontraktet utformar fördelningen i familjen, där kvinnor i större utsträckning än män utför det obetalda arbetet i hemmet. Kontrakter utgär frän en genusordning. Det är samma genusordning som möjliggör även andra sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Samhällets sociala kontrakt möjliggörs säledes genom genussystemet.157s. 30

6.Typologiseringen av välfärdsstater är inte bestämmande för den rättsliga uppbyggnadcn. Välfärdspolitiken har dock stärkt päverkat juridikens innehäll i den svenska välfärdsstaten. Utifrän välfärdssamhällets diskurs, med dess underliggande normet, kan därför gründen för rättsliga nor­ met och principer synliggöras. Den välfärdsstatliga rätten har uppkommit i en samhällskontext som särskilt framhällit omfördelning, ekonomisk tillväxt och befolkningsfrämjande mälsättningar. Omfördelning sker mellan olika inkomstgrupper och jämställdheten har haft en framträdande position i den politiska debatten under de senaste decennierna. Den ekonomiska tillväxten understryks genom arbetslinjens betydelse i olika sociala förmäner. Förmäner och andra ätgärder till människor i oli­ ka skeden i livscykeln har införts utifrän bl.a. befolkningsfrämjande skäl.s. 30

7.De välfärdspolitiska mälsättningarna utmynnar delvis i rättsregler. Stora delar av välfärdsregleringen, däribland socialförsäkringsrätten, äter58 firms inom den rättsliga disciplinen socialrätt. I den traditionella systematiseringen av rättsordningen ingär socialrätten i den offentliga rätten, närmare bestämt i förvaltningsrätten. Välfärdsstatlig lagstiftning kan dock ingä i fler rättsomräden än den traditionella socialrätten. Arbetsrätten, hyreslagstiftningen och konsumenträtten är andra exempel pä välfärdsstatliga regleringar. Eftersom välfärden i hög grad är beroende av hur den finansieras, kan även skatterätten betraktas som en del av välfärdsregleringen. I mitt arbete avhandlas dock endast en begränsad del av den välfärdsstatliga lagstiftningen, nämligen socialförsäkringen och sociala avgifter.s. 30

8.Den välfärdsstatliga regieringen awiker i mänga avseende frän utformningen av traditioneilt rättsstatliga bestämmelser. Välfärdsstatens rättsregler utgörs ofta av awägnings- eher mäl-medelnormer. Rätten baseras pä att det Anns en svagare part eher nägon som är särskilt skyddsvärd. Lag­ stiftningen förlorar därmed generaliter i stora delar och personkretsen blir istället avgörande. Välfärdsrätten innehäller väsentligen lagstiftning som kan betraktas som sociala rättigheter. Det innebär dock inte att väl­ färdsstatlig lagstiftning genereilt kan betraktas som en rättighetsslagstiftning. Socialförsäkringen beskrivs vanligen med termen social rättighet. Jämfört med liberala fri- och rättigheter är socialförsäkringen inte utkrävbar för alia och därmed inte heller nägon traditionell rättighet. Det bör dock päpekas att även de traditionella rättigheterna kan vara svaga och omöjliga att utkräva i praktiken. Socialförsäkringen är i hög grad be­ roende av samhällsekonomin. Anses det inte Annas utrymme för socialförsäkringsförmänerna i den offentliga budgeten saknar därmed rättigheten innehäll. Ur ett individperspektiv kan dock en rättighetsanknuten socialförsäkring medverka till att individen far ett starkare rättsligt skydd. Vahlne Westerhäll menar att utvecklingen under de senaste tio ären talar för att rätten har fatt vika för ekonomin. I tider av ekonomiska besparingar har socialförsäkringen beaktas utifrän andra perspektiv. Det har bl.a. skett genom att tolkningen av olika rättsliga rekvisit i lagen har skärpts, t.ex. sjukdomsbegreppet inom sjukförsäkringen. Socialrätten är stärkt päverkad av den ekonomiska makten och Vahlne Westerhäll anser att den gätt frän en omfattande formellrättslig regiering till en materialrättslig regiering för att avslutas som en serviceregiering. En serviceregie­ ring som i mänga stycken har lämnats oreglerad pä ett helt annat sätt än rättigheter.158 Sammantaget visar detta pä vikten av att definiera social­ försäkringen som en rättighet. Liksom Gustafsson menar jag att indivi­ den hamnar i ett kraftfält mellan rätt, ekonomi och politik.s. 31

9.59s. 31

10.’’Bakom dessa äterfinns, som nämnts, skilda intressen med uttryck i olikas. 32

11.lagstiftningar där individen befinner sig i kollision mellan olika argument,s. 32

12.rationaliteter och intressen som medför att dennes lagstadgade rättigheters. 32

13.allvarligt kan äsidosättas.”159 För att rättsreglerna i välfärdsstaten ska vinna legitimitet, särskilt när det gäller finansieringen, mäste bade effektivitet och rättvisa beaktas i utformningen. En sedan länge etablerad äsikt är att effektivitet och rättvisa motsäger varandra och att företrädare för välfärdssamhället anses bortse frän effektivitet. Rättvisa och effektivitet skulle därmed stä i motsats till varandra inom socialförsäkringen. Begreppens motsatsförhällande och därmed inneboende konflikt har dock stärkt ifrägasättas under senate är.160 Effektivitets- och rättviseaspekterna i olika principer kan variera och överensstämmer inte alltid med varandra. Det som kan vara effektivt eher rättvist ur ett perspektiv är inte det ur en annan synvinkel. Andra principer kan vara bade rättvisa och effektiva.s. 32

14.Effektivitet och rättvisa inom socialförsäkringen kan diskuteras utifrän mänga aspekter. Rättvisan kan avse utformningen av personkrets och förmäner. Förutsättningarna att tillhöra försäkringen eher ersättningsgraden har olika infallsvinklar. Tillhörigheten och ätkomsten till trygghetssystemen är inte lika för alia. Klass och etnisk härkomst är viktiga aspekter. Den högutbildade med ekonomiska resurser kan pä ett effektivare sätt tillgodogöra sig olika förmäner. En annan rättviseaspekt är jämställdhet. Den kan ocksä ses som en rättviseprincip. Jämställdhet är en politisk mälsättning som beaktas inom rätten genom framförallt en könsneutral utformning. Den könsneutrala socialförsäkringen talar för att förutsätt­ ningarna till försäkringen är det centrala. Den ekonomiska omfördelningen genom försäkringens finansiering talar för att resultatet av för­ säkringen ska vara rättvis. En effektiv socialförsäkring kan vara bade att den ska omfatta flertalet och innebära att kostnaderna ska begränsas. Beroende av vilken mälsättningen som gäller kan effektivitetsanalysen variera.s. 32

15.De välfärdsstatliga förmänerna bygger i stör utsträckning pä arbetslinjen och socialförsäkringssystemet förutsätter ett samhälle där praktiskt taget alia omfattas av lönearbete. I motiven till socialförsäkringslagstiftningen anses arbetslinjen medföra att försäkringen blir bäde rättvis och effektiv. Christensen menar att utifrän det rädande samhället, där flerta­ let ännu lönearbetar, kan socialförsäkringen uppfattas om ganska rationellt och rättvist. Frägan är bara om den även i framtiden kommet att uppfattas pä samma sätt? Som konstaterats blir tillhörigheten till och 60 ätkomsten av försäkringen allt mer segregerad ju fler arbetstagare som inte passar in i den gängse lönearbetsnormen.161 Arbetslinjen har tillsammans med den aktiva jämställdhetspolitiken dessutom lyfts fram som en avgörande Faktor för den relativt sett höga jämställdheten som räder i Sverige idag. Det har dock under senate tid kommit att ifrägasättas allt mer. Arbetslinjen är könsneutralt utformad men vilar pä en norm av heltidsarbete. Ur ett genusperspektiv är detta en manlig norm, eftersom det är framförallt män som heltidsarbetar. Kvinnor deltidsarbetar i större utsträckning och sköter mer av det oavlönade hemarbetet. Betoningen pä arbetslinjen inom socialförsäkringen innebär att samhället premierar typiskt manligt beteende och tidsanvändning. Arbetslinjen reproducerar därmed rädande könsskillnader inom arbetsmarknaden, bade avseende lönesättning och arbetsuppgifter.162 Välfärdsstatens könsneutrala regiering är därför i hög grad bekönad.163s. 32

16.61s. 33

AVDELNING II

STRUKTUR- OCH PRINCIPANALYS

AV SOCIALFÖRSÄKRINGEN

Sociala försäkringars framväxt

1.Socialrätten och socialförsäkringen har utvecklats i samklang med den samhälleliga socialpolitiken i övrigt.1 Vid slutet av 1800-talet päbörjade den tyske rikskanslern Otto von Bismarck ett reformarbete som kom att päverka stora delar av västvärlden. Hans utformning av sociala förmäner, i synnerhet socialförsäkring, fungerar än i dag som modell for socialför­ säkringen. Trygghetsprogrammet infördes bl.a. for att begränsa och underminera den framväxande arbetsklassens krav.2 Den tyska trygghetsmodellen bestod av sparande, offentlig välfärd, arbetsgivarens ansvar och försäkring. De hade sinsemellan olika betydelser inom systemet. Trygghetssystemet var korporativt och byggde pä en försäkringstanke som skulle ge arbetstagarna inkomstrelaterade förmäner. Försäkringen finansierades genom bidrag frän bade arbetstagare och arbetsgivare. Bismarcks modell utgör gründen för ett socialförsäkringssystem som baseras pä inkomstbortfallsprincipen.3s. 3

2.I Storbritannien utvecklades den s.k. Beveridge-planen under 1940talet. Liberalen Sir William Beveridge presenterade en modell med socialförsäkringar som medborgerliga rättigheter. Planen var en grundskyddsmodell och syftet var att skapa social trygghet för alia medborgare. Modellen gällde oavsett om de försäkrade var yrkesverksamma eher inte och genom en tillförsäkrad mkomst skulle en viss minimilevnadsstandard garanteras. I Beveridge-modellen övergavs Bismarcks försäkringstanke och välfärden betraktades i ett bredare perspektiv. Med en grundskyddsmodell som omfattade heia befolkningen fanns det därför inget skydd för inkomster över lägsta nivän. Grundskyddet utgjorde enhetliga ersättningar som framförallt finansierades med allmänna skatter. Med viss avgiftsfinansiering künde dock en koppling till rätten till förmäner upprätrhällas.4 64s. 3

3.I Sverige höll Per-Albin Hansson sitt berömda anforande om folkhemmet i riksdagen är 1928. Han utvecklade visioner om en generell välfärdspolitik som innefattade ekonomisk grundtrygghet och en rätt till grundläggande social service pä lika villkor. Inledningen av det svenska välfärdsstatsprojektet hade därmed börjat, även om delar av socialförsäkringen dessförinnan redan tagit form.5 I början av 1900-talet byggde socialförsäkringen i huvudsak pä tvä ideer som grundade sig pä olika föreställningar. Den första iden bestod i att avhjälpa den sociala nöden genom hjälp till självhjälp.6 Det skedde via olika sjuk- och begravningskassor som fanns inom skrän och gillen och de finansierades med hjälp av välgörenhet eller avgifter. Kassorna künde ocksä förekomma inom bruk och fabriker och finansierades genom att bade arbetsgivare och arbetstagare bidrog till försäkringarna. Inom fackföreningar, nykterhetsföreningar och frireligiösa samfund fanns liknande kassor avseende sjukdom och dödsfall.7 Den andra iden innebar att om det utgick ekonomiska bidrag vid olycksfall, sjukdom och älderdom, skulle det dämpa arbetarnas missnöje och därmed förhindra den samhällsförändring som förutspäddes. Här märks säledes influenser frän Bismarcks ideer. Skälen till varför samhället tillhandahöll och finansierade delar av den sociala välfärden varierade alltsä. Finansieringen av de sociala försäkring­ arna kom att ske pä olika sätt och har därefter varierat med tiden. I dag är ett vanligt sätt för finansiering av kollektiva ändamäl att använda shatter, vilka kan vara direkta eller indirekta. En direkt skatt är t.ex. inkomstskatten och en indirekt skatt uttas i form av konsumtionsskatt eller punktskatt.8 Social trygghet kan ocksä finansieras genom olika avgifter, som socialavgifter och pensionsavgifter.s. 4

Socialförsäkringens fern utvecklingsfaser

1.Socialförsäkringen och dess finansiering kan beskrivas i fern utvecklings­ faser.9 Inledningsfasen var trevande. Reformerna föregicks av en mängd utredningar och länga diskussioner i riksdagen. När gründen till social­ försäkringen var lagd kom den utveckling som sedan tog fart att ske utan direkta utländska förebilder. Ersättningarna frän olika försäkringar var inledningsvis blygsamma och finansierades till stör del genom avgifter soms. 4

2.65 betalades av de försäkrade. Den andra fasen, stabiliseringsfasen, inleddes under 1930-talet och färgades till stor del av det ekonomiska bakslag som hade börjat i Amerika är 1929 och därefter spridit sig över världen. Ärtiondena efter andra världskriget var en tid av utveckling och samordning av socialförsäkringssystemet. I denna tredje fas, efterkrigsfasen, blev ocksä arbetsgivaravgiften allt vanligare. Den fjärde fasen, reformeringsfasen, inträdde vid början av 1970-talet. Reformeringsfasen kännetecknas av de stora reformerna inom socialförsäkringen och ersättningarna inom olika förmäner höjdes, liksom en ökad tillgänglighet till försäkringen.10 Det medförde ocksä att allt fler arbetsgivaravgifter tillkom. Avslutningsvis var 1990-talet det ärtiondet när reformerna tvärt avstannade. Statsfmansiella besparingskrav gjorde att kraftiga nedskärningar märktes inom socialförsäkringen, avseende möjligheten att kvalificera sig till försäk­ ringen, ersättningsniväer och ersättningstid. Den första halvan av 1990talet innebar en negativ utveckling när det gällde den individuella välfärden och genomgripande nedskärningar i de välfärdspolitiska Systemen. Den negativa trenden gällde inte bara välfärdens olika niväer, utan ocksä hur den fördelades. Särskilt tre grupper framstod som förlorare, nämligen utrikes födda personer, ensamstäende mödrar och yngre personer.11 Under denna femte fas, som kailas besparingsfasen, kom egenavgifter som betalas av den enskilde tillbaka som finansieringsform.s. 4

Den inledande fasen

1.Socialförsäkringens tillkomst och framväxt inleddes med en motion vid 1884 ärs riksdag, som krävde en utredning om säkerhetsätgärder mot olycksfall i yrkesarbete samt olycksfalls- och älderdomsförsäkringar.12 Detta blev inledningen till en läng period av diskussioner och utredningsarbete.s. 5

2.Arbetsskadeförsäkringen är den äldsta socialförsäkringen och tillkom är 1901 genom lagen om ersättning vid olycksfall i arbetet inom industrin. Lagen utgjorde inte nägon traditionell försäkringslag, utan päförde en skadeständsskyldighet för arbetsgivaren. Ansvaret undgicks dock genom att arbetsgivaren försäkrade sig vid Riksförsäkringsanstalten.13 Arbetstagares försäkringsskydd, som hade varit föremäl för omfattande diskus66 sioner sedan slutet av 1880-talet, infördes istället genom 1916 ärs lag om olyckfallsförsäkring. Försäkringen var obligatorisk och omfattade hela arbetsmarknaden.14 Syftet bakom lagstiftningen var att omständigheter som medförde att arbetstagaren inte längte künde arbeta p.g.a. arbetsolyckor ansägs särskilt ömmande, eftersom arbetstagaren därmed inte künde försörja sig eller sin familj. Skadan var ”[...] icke en följd av naturens ordning”.15 Det var ocksä inom arbetsskadeförsäkringen som arbetsgivaravgiften första gangen uppstod som finansieringskälla i början av 1900-talet.s. 5

3.Är 1910 lades den första motionen om obligatorisk sjukförsäkring. Motionen föranledde dock inte nägon ätgärd frän riksdagens sida, efter­ som tiden inte ansägs mögen for en obligatorisk sjukförsäkring. Detta trots att det sedan slutet av 1800-talet bade funnits en sjukkasselag som byggde pä en frivillig anmälning till sjukkassa. Sjukförsäkringen diskuterades därefter vid ett flertal tillfällen utan resultat. Försäkringen var föremäl för flera utredningar där även ett lagförslag utarbetades, men förslaget tillställdes aldrig riksdagen av statsfinansiella skäl.16s. 6

4.Den första allmänna pensionen infördes däremot är 1914. Det var en obligatorisk försäkring som omfattade i princip heia befolkningen. Pen­ sionen inrättades för att de som tidigare arbetat i Produktionen skulle slippa fattigvärden när de blev gamla.17s. 6

5.”... att ät älderstigna eller eljest invalida samhällsmedlemmar, som päs. 6

6.grund av arbetskraftens nedsättning eller förlust ej längre hava sin försörj-s. 6

7.ning, söka genom pensioner bereda en ekonomiskt tryggare och socialts. 6

8.värdigare form för understöd än som eljest mäste lämnas av den allmännas. 6

9.fattigvärden eller enskilda.”18 Älderspensionen var sammansatt av tvä delar. En del utgjordes av en för­ säkring liknande en privatförsäkring och den finansierades av den enskilde genom en avgift till ett premiereservsystem. Denna del byggde pä en fonderingsprincip. Den enskilde pensionären skulle spara till sin egen pension. Pensionens utformning konstruerades ocksä utifrän en sambandsprincip, där ett samband mellan förmänen och avgiften förutsattes. Finansieringsmodellen medförde att de som stod nära en pensionering eller hade läg inkomst betalade en liten avgift och fick därmed en läg pensionsersattning.s. 6

10.67s. 6

11.Den andra delen av pensionen vilade pä behovsprincipen och var en understödsverksamhet som bekostades med allmänna medel. Der behovsprövade understödet var mycket lägt och räckte inte heller som försörjning till pensionären.20 När pensionen infördes diskuterades ocksä möjligheten att lata arbetsgivare betala ett arbetsgivarbidrag. Det skulle underlätta finansieringen eftersom avgiften närmast betraktades som en skatt. Detta ansägs dock inte lämpligt eftersom pensionen inte bara omfattade de som arbetade utan heia befolkningen.21 Utifrän ett könsperspektiv kan pensionen beskrivas som diskriminerande, bl.a. eftersom ersättningen bestämdes av de inbetalda avgifterna. Avgifterna var differentierade utifrän kön och inkomstrelaterade. Kvinnor, i synnerhet gifta kvinnor, betalade en lägre avgift och pensionen blev därmed lägre.22s. 7

12.Diskussioner om skydd för de arbetslösa hade forts sedan slutet av 1800-talet och en frivillig försäkring som organiserades av fackförbunden tillkom.23 Frägan om en arbetslöshetsförsäkring aktualiserades första gängen i en motion är 1908.24 Motionen avslogs och därefter följde ett omfattande utredningsarbete. Det skulle dröja drygt tvä decennier innan ekonomiskt skydd för arbetslösa reglerades i lagstiftningen.s. 7

Stabiliseringsfasen

1.Arbetsskadeförsäkringen kom att omfatta även yrkessjukdomar när försäkringen utvidgades är 1930. Yrkessjukdomen skulle vara framkallad av vissa ämnen eher vissa sjukdomar som till övervägande del orsakats av arbetet.25 Här uttalades att lagens syften och försäkringens viktigaste Funktion var att de skadade erhöll sin rätt.26 Eftersom det var arbetet som orsakade skada ansägs lagstiftningen vila pä grundsatsen att varje yrkesverksamhet skulle bära de kostnader som dess utövande medförde.27s. 7

2.Även pensionen förändrades och i den andra utvecklingsfasen kom pensionen att ersättas av folkpensionen enligt 1935 ärs folkpensionslag.28 68 Den gamla pensionen ansägs vara alltför knapp och mänga tvingades anlita fattigvärden.s. 7

3.”En obligatorisk folkpensionering bör rimligen syfta till att bespara oför-s. 8

4.vitliga medborgare med ingen eilet obetydlig inkomst förödmjukelsen atts. 8

5.pä älderns dagar falla fattigvärden till last eller för sin försörjning bliva be-s. 8

6.roende av anhörigas biständ.”29 Reformen innebar en principiell förändring av folkpensionens uppbyggnad. Det infördes en grundpension som utgick med ett fast belopp som var lika för alia. Därtill utgick en tilläggspension som gjordes beroende av inbetalda avgifter.30 I och med folkpensionen modifierades finansieringen sä att endast en liten del av avgiften fonderades. Finansiering genom fondering kom därefter att helt överges vid folkpensionsreformen 1946. Folkpensionslagen innebar ocksä att avgifterna till pensionen inte längte vara differentierade utifrän kön utan formeilt lika för könen. Kvinnor fick dock en lägre pension än män, eftersom pensionen var uppdelad i en grundpension och ett inkomstgrundat tillägg.31s. 8

7.Under 1930-talet förbättrades sjukförsäkringen, men den byggde fortfarande pä frivillig basis.32 Anslutningen till den frivilliga försäkringen var inte tillfredsställande och i början av 1940-talet var endast ca 32 procent av befolkningen over 15 är anslutna.33s. 8

8.Försörjning under arbetslöshet var i början av 1930-talet fortfarande en fräga som läg utanför det allmännas ansvar.s. 8

9.”En längte tids arbetslöshet medför alltid risken av fullständigt socialt sam-s. 8

10.manbrott. I de fall, da familjeförsörjare drabbas av arbetslöshet, gär sam-s. 8

11.manbrottet ocksä ut over familjerna. Aven om dessa icke upplösas, bliva des. 8

12.oftast svärt lidande; hemmen förfalla och barnens uppfostran försväras.”34 Samhället ansägs inte kunna vara likgiltig inför detta och efter 19 är av utredande infördes är 1935 den första arbetslöshetsförsäkringen.35 För­ säkringen var frivillig och lagen medförde att arbetslöshetskassorna fick ekonomiskt understöd frän staten.36 Den frivilliga arbetslöshetslörsäkringen finansierades vid sin tillkomst genom statsbidrag och enskildas avgifter. Det föreslogs att arbetsgivarna skulle vara med och finansiera försäkringen för att Produktionen skulle bidra till kostnaderna omkrings. 8

13.69 arbetslösheten. Förslaget avslogs emellertid da det inte ansägs möjligt att kräva arbetsgivarens bidrag eftersom försäkringen var frivillig.37 Förutom den frivilliga försäkringen fanns den statliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet. Den var uppdelad i tre huvudformer och bestod av statliga och statskommunala reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och särskilda ätgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet.38 Anslutningen till den frivilliga försäkringen var inledningsvis dälig och ersättningen till de arbetslösa lag. Nägot som bl.a. kan förklaras med att ersättningen bestämdes indirekt av de försäkrade eftersom den erlagda avgiften avgjorde ersättningens storlek. Är 1941 förbättrades försäkringen genom bl.a. höjda dagpenningbelopp och införande av barntillägg, vilket bidrog till en större anslutning.39 Förutom barntillägget infördes ocksä ett hustrutillägg, som är 1946 omvandlades till ett maketillägg.s. 8

Efterkrigsfasen

1.Det kom att dröja ända till är 1946 innan det beslutades om en allmän och obligatorisk sjukförsäkring som skulle ersätta den frivilliga sjukförsäkringen. Pä grund av statsfinansiella skäl kom dock försäkringen inte att träda i kraft förrän är 1955 eher vissa omarbetningar.40 Ideerna om socialförsäkringar utformade med enhetsbelopp och enhetsavgifter dominerade reformpolitiken under 1940-talets senate hälft. Det först antagna förslaget innehöll en ersättningslösning med enhetsersättningar, som utgick frän en minimistandardprincip. Beslutet frän är 1944 realiserades dock aldrig och ett ideskifte i början av 1950-talet resulterade i att den omarbetade sjukförsäkringen byggde pä inkomstbortfallsprincipen.41s. 9

2.Samtidigt infördes den första allmänna moderskapsförsäkringen som betraktades som en del av den allmänna sjukförsäkringen. Det första för­ slaget om en obligatorisk moderskapsförsäkring frän är 1908 hade bemötts med skepsis p.g.a. ’’försäkringsriskens beskaffenhet”. Det var gifta kvinnor som födde barn och dessa kvinnor förutsattes inte arbeta.s. 9

3.”För mänga av de avgiftspliktiga arbeterskorna skulle det säkerligen kännass. 9

4.som en orättvisa att tvingas att av sin knappa lön avstä en del för att därige-s. 9

5.nom tillförsäkras understöd vid en eventualitet, som tedde sig säsom mers. 9

6.eller mindre osannolik.”42 70 Det ansägs inte heller lämpligt att moderskapsförsäkringen skulle ha företräde framför andra sociala ändamäl och en obligatorisk moderskapsförsäkring skulle därför föregäs av en obligatorisk sjukförsäkring. Istället infördes ett frivillig moderskapsskydd, som förekom i olika tappningar fram till införandet av den allmänna moderskapsförsäkringen.43 De riktlinjer som angavs vid försäkringens införande var i huvudsak tre. För det första ansägs moderskapsförsäkringen vara en förutsättning p.g.a. den arbetsrättsliga förbudslagstiftningen.s. 9

7.”Det lagfästa förbudet för barnaföderskor att utföra individuelle arbete un­s. 10

8.der tiden närmast eher nedkomsten kom till som en av vära första social-s. 10

9.politiska ätgärder i moderna mening och är betingat av bade sociala ochs. 10

10.medicinska hänsyn.”44 En andra riktlinje var befolkningspolitiska skäl, i syfte att minska eher förhindra aborter. Den tredje riktlinjen tog sin utgängspunkt i svärigheterna att avgöra om krämpor under graviditet eher efter förlossning utgjorde en sjukdom eilet künde betraktas som normala fysiska besvär. Fanns det inget ekonomiskt skydd vid havandeskap eher efter förloss­ ning skulle benägenheten att betrakta detta som sjukdom bli större, vilket skulle fa oönskade psykologiska konsekvenser och medföra ökade kostnader i sjukförsäkringen.s. 10

11.Till skillnad frän mänga andra länder infördes den obligatoriska sjuk­ försäkringen sent i Sverige, trots att flertalet andra socialförsäkringar redan blivit obligatoriska. Den första sjukförsäkringen togs aldrig i användning bl.a. för att kostnaderna var alltför betungande. När den allmänna sjukförsäkringen till slut infördes är 1955 kom därför arbetsgivaravgiften till en mer generell användning. Avgiften kallades arbetsgivarbidrag och motiverades med samordningen mellan arbetsskador och sjukför­ säkringen.45 Ett annat argument var att det vid internationella jämförelser framgick att andra länder uttog en avgift av arbetsgivaren för att finansiera sjukförsäkringen. Om finansieringen skulle äläggas de försäkrade befarades att avgifterna skulle bli alltför ansträngande. Det ansägs vidare ligga i arbetsgivarens intresse att finansiera delar av sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna.s. 10

12.”Att sä sker synes naturligt eftersom det för arbetsgivarna mäste vara ett be-s. 10

13.tydande intresse att deras anställa är tillförsäkrade det skydd, som en effek­s. 10

14.tiv sjukpenningförsäkring erbjuder.”46s. 10

15.71 Lagen om yrkesskadeförsäkringen infördes är 1954 och ersatte därmed tidigare lagar.47 Den nya lagen innebar en förbättring genom att personkretsen vidgades och fler sjukdomar blev ersättningsgilla. Försäkringen samordnades dessutom med sjukförsäkringen.48s. 10

16.Folkpensionen var, trots reformeringen är 1935 och ytterligare förstärkningar genom höjda pensionsbelopp och dyrtidstillägg, alltjämt sä läg att det inte gick att upprätthälla en skälig levnadsnivä.49 Folkpensio­ nen reviderades därför är 1948 med syftet att höja pensionärernas levnadsstandard.50 Den nya folkpensionen finansierades nästan uteslutande med allmänna skatter. Pensionsavgifterna behölls dock av bäde statsfinansiella och psykologiska skäl. Det ansägs viktigt att den enskilde kände att denne bidrog till sin försörjning vid älderdomen, även om bidraget var litet.51 Pensionsförmänen var dock oberoende av erlagda avgifter och därmed hade sambandsprincipen mellan förmän och avgift brutits.s. 11

17.I början av 1960-talet samordnades ett flertal av de sociala försäkringarna i lagen om allmän försäkring och avgiftsreglerna infogades i ett särskilt kapitel, där arbetsgivarbidraget kom att kailas arbetsgivaravgifter. Det gjordes en genomsyn av sjukförsäkringen och stora delar av den dä gällande sjukförsäkringslagen togs in i lagen om allmän försäkring.s. 11

18.Det kom att dröja till är 1960 innan pensionen utvidgades till att omfatta ocksä tjänstepension. Detta skedde genom införandet av den allmänna tilläggspensionen (ATP) och motiven att införa pensionen var flera. Framförallt ansägs den fylla en lucka i socialförsäkringssystemet beträffande stöd vid älderdomen. Huvudmotivet var att ästadkomma förbättrade ekonomiska förhällanden för äldre.52 En bärande princip var att alia skulle fa ett tillskott till folkpensionen som stod i proportion till den inkomst som de haft under sitt yrkesverksamma liv.53 Mänga privatanställda arbetare omfattades inte av nägon avtalsreglerad pension och tilläggspensionen skulle därför tjäna som en utjämning mellan olika grupper av förvärvsarbetare.54s. 11

19.ATP-reformen var en mycket omdiskuterad politisk fräga. Pensionsbeslutet föregicks av en folkomröstning i oktober är 1957. Majoritetens 72 äsikt var att rätten till tilläggspension for alia löntagare skulle lagfästas och en frivillig försäkring för andra förvärvsarbetare skulle upprättas.55 Oenighet i riksdagen ledde dock till dess upplösning och nyval utlystes. Därefter utarbetades ett nytt förslag vilket slutligen antogs av riksda­ gen.56 Kritiken mot det första förslaget utgjordes bl.a. av att det inte föreläg nägot försäkringsmässigt samband mellan avgifter och förmäner.s. 11

20.’’Ingen som heist hänsyn tages till att avgifter faktiskt erlagts med helt olikas. 12

21.belopp för var och en av dem, och att de därför indirekt, genom den till-s. 12

22.bakahällande och begränsande effekt pä lönestegringar pensionsavgiftens. 12

23.medfört, gjort helt olika ekonomiska uppoffringar för sin pension. Ett pen-s. 12

24.sionssystem, som skulle Ieda till sädana resultat, kan icke inge förtroende.”57 I och med tilläggspensionens genomförande fick inkomstbortfallsprincipen en mycket framträdande position i socialförsäkringen, eftersom en stör del av älderspensionen knots till storleken av den förvärvsinkomst som pensionären tjänat under sitt yrkesverksamma liv. Det innebar att Pensionen i princip inte var beroende av den avgift som erlagts utan av förvärvsinkomstens storlek. ATP-systemet var helt avskilt frän statsbudgeten och finansierades genom arbetsgivaravgifter, egenavgifter och avkastning frän AP-fonden.58 Motivet att använda arbetsgivaravgifter som finansieringskälla var det ansvar som arbetsgivaren ansägs ha för sina anställda. ”[...] ett mera allmänt ansvar frän arbetsgivarnas sida gentemot löntagarna”.59s. 12

Reformeringsfasen

1.Reformeringsfasen medförde i sig inte nägra större principiella förändringar i socialförsäkringssystemet. Reformerna innebar att det befintliga systemet byggdes ut, särskilt avseende ersättningarnas storlek och vilka som skulle omfattas.s. 12

2.I början av 1970-talet genomfördes en stör sjukförsäkringsreform.60 Genom den upphävdes bl.a. det gamla systemet med sjukpenningklas-s. 12

3.73 ser.61 Istället infördes begreppet sjukpenninggrundande inkomst som direkt knot an till den inkomst som sjukpenningen avsäg att ersätta. Vidare kom sjukpenningen att beskattas som inkomst och utgjorde därmed underlag for ATP.62s. 12

4.Moderskapsförsäkringen ersattes är 1974 av föräldraförsäkringen och därigenom förbättrades stödet till barnfamiljerna samtidigt som jämställdheten underströks.s. 13

5.’’Samhällets stöd till barnfamiljerna mäste fortlöpande omprövas och vidare-s. 13

6.utvecklas. En aktiv familjepolitik behövs för att främja ökad jämställdhets. 13

7.mellan barn med olika uppväxtmiljö, mellan inkomstsvaga och inkomst-s. 13

8.starka grupper av barnfamiljer och mellan män och kvinnor. Fortsatta för-s. 13

9.stärkningar av det ekonomiska stödet, främst till de grupper av barnfamil­s. 13

10.jer och i de skeden under en barnfamiljs livscykel när behoven är störst, ärs. 13

11.motiverade bade för föräldrarnas och för barnens del. Den ökade förvärvs-s. 13

12.verksamheten bland gifta kvinnor förbättrar familjernas ekonomi, samti­s. 13

13.digt som den medför behov av samhällets insatser i form av dels utbyggds. 13

14.barnomsorg, dels kompensation för inkomstbortfall i de situationer da ens. 13

15.av föräldrarna mäste stanna hemma för att ta värd om barnen. Familjepoli-s. 13

16.tiken ska möta dessa behov och inom den ramen medverka till jämställd­s. 13

17.het mellan föräldrarna.”63 Under 1950-talet och 1960-talet genomgick arbetslöshetsförsäkringen ett antal förändringar innan den stora revisionen av försäkringen är 1974.64 Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring innebar bl.a. en förlängd ersättningstid och att ersättningen blev skattepliktig.65 Revisionen ledde till den försäkring som än i dag utgör basen för arbetslöshetsförsäkring­ en.66 Försäkringen förblev dock frivillig. I samband med den nya lagen infördes ocksä en ny lag om kontant arbetsmarknadsstöd. Avsikten var att det primära ansvaret för bedömningen av arbetssökandens ekono­ miska stödbehov skulle ligga hos statliga arbetsmarknadsorgan. 74s. 13

18.Yrkesskadeförsäkringen ersattes är 1977 av den nu gällande arbetsskadeförsäkringen.67 Härmed togs den tidigare förteckningen över ersättningsgrundande yrkessjukdomar bort och ersattes av en generell beskrivning av arbetsskador, säsom alia skador och sjukdomar som har uppstätt p.g.a. olycksfall eher annan skadlig inverkan i arbetet. Begreppet arbetsskada vidgades och det ansägs föreligga ett kausalsamband mellan skadan och arbetsmiljön, om inte starka skäl talade emot.68s. 14

19.Vid sjukförsäkringens reformering blev de delar av socialförsäkringen som kompenserade inkomstbortfall att betrakta som skattepliktig inkomst.69 Det diskuterades redan i samband med den obligatoriska sjukförsäkringen är 1955 och äterigen när den allmänna försäkringen infördes är 1963.70 Av uppbördstekniska och andra praktiska skäl ansägs det inte vara möjligt att göra sjukpenningen skattepliktig. Motiven till att delar av socialförsäkringen kom att skatteläggas var flera.71 Den skattefria sjukpenningen künde Ieda till en överkompensation som framförallt gynnade korttidssjukskrivna. Skattefriheten medförde att de genom beskattningen redovisade inkomsterna inte stod i överensstämmelse med de faktiska inkomster som föreläg vid t.ex. sjukdom. Vilket i sin tur medförde att andra bidrag som gjordes beroende av beskattad inkomst utgick trots att det inte var motiverat. En beskattning skulle därför leda till en mer rättvisande jämföreise mellan olika personers inkomstförhällanden.72 Rättviseargumenten var tydligt framträdande i departementschefens argumentation i lagförslaget som föregick ändringen.s. 14

20.’’Enligt min uppfattning innebär en övergäng till beskattning av sjukpen-s. 14

21.ning, arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag ett viktigt Steg i riktnings. 14

22.mot en bättre samordning och därmed större rättvisa inom heia systemets. 14

23.för trygghets- och fördelningspolitik som skatte-, bidrags- och socialförsäk-s. 14

24.rmgssystemet utgor. Avsikten med att beskatta bl.a. sjukpenningen var att uppnä en mer direkt anknytning mellan graden av kompensation och inkomst. Ersättningarna päverkade ocksä den taxerade inkomsten som utgjorde underlag för andra bidrag och förmäner. Ett system med beskattad sjukpenning rymde där­ med mänga fördelar.74 Även ersättningen frän arbetslöshetsförsäkringens. 14

25.75 blev skattepliktig vid detta tillfälle. Det gjordes for att ersättningen skul­ le bättre anpassas till det inkomstbortfall som ersattes.75 Pensionen blev inte füllt ut beskattningsbar förrän är 2003, när det särskilda grundavdraget för pensionärer togs bort. Pensionen beskattas numera frän första krona och det kompenseras genom höjda pensioner.76s. 14

26.Under 1970-talet tillkom ett flertal socialavgifter, som hade till syfte att finansiera inte bara socialförsäkringen utan även reformer pä belt andra samhällsomräden. Avgifterna hade ocksä till syfte att kompensera statens inkomstförlust när den allmänna varuskatten ersattes med mervärdesskatt. Under 1970-talet beslutades ocksä att delvis finansiera arbetslöshetsförsäkringen genom arbetsgivaravgifter.77 Trots att försäkring fortfarande var frivillig skulle den finansieras med tvingande arbetsgivar­ avgifter. Införandet av arbetsgivaravgifterna motiverades meds. 15

27.”[a]tt staten idag har ett primärt ansvar utesluter dock inte att även arbets-s. 15

28.givarnas ansvar för arbetslöshetens förekomst och omfattning kommet tills. 15

29.uttryck.”78 I anslutning till arbetsgivaravgifternas ökning, minskade egenavgifterna. Genom att slopa sjukförsäkringsavgiften för löntagare och istället höja sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare ansägs bade förenklingssträvanden och rättvisekrav tillgodoses.79s. 15

30.Mot slutet av 1970-talet var socialavgiftssystemet mycket heterogent och svärt att överblicka. Det berodde bl.a. pä att avgifterna i princip beräknades var för sig och att de materiella bestämmelserna var spridda i en mängd författningar.80 Behovet av förenklingar gjorde att en avgiftsreform genomfördes i början av 1980-talet, som resulterade i lagen om socialavgifter.81 Reformen innebar inte nägra större principiella förändringar förutom avseende sambandet mellan ATP-avgiften och pensionsförmänens underlag.82 76s. 15

Besparingsfasen

1.I samband med skattereformen i början av 1990-talet fastslogs den principiella hällningen att all arbetsersättning och inkomst av näringsverksamhet skulle beläggas med nägon form av socialavgifter. Aven om socialavgiften huvudsakligen betraktades som en skatt ansägs det finnas ett visst samband mellan socialavgifter och socialförsäkringsförmäner. Därför beslutades att endast inkomster som var förmänsgivande i socialförsäkringssystemet skulle belastas med socialavgifter. I skattereformen eftersträvades neutralitet i beskattningshänseende. Inkomster som inte var förmänsgivande skulle därför skattläggas motsvarande skattedelen i socialavgifterna. Därför infördes den särskilda löneskatten som belastar inkomster vilka inte ger rätt till socialförsäkringsförmäner.83s. 16

2.En annan finansiell förändring under 1990-talet var äterinförandet av egenavgifter. Det gjordes bl.a. för att kostnaderna för socialförsäkringen hade skjutit i höjden och att de statliga finanserna var ansträngda. Dessutom ansägs det bristande sambandet mellan förmäner och avgifter vara ett problem som delvis künde ätgärdas genom egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften var den först införda allmänna egenavgiften. Kort därefter tillkom pensionsavgiften för att ge pensionssystemet en mer försäkringsmässig karaktär.s. 16

3.”Det främsta motivet enligt detta synsätt för att införa en egenavgift ävens. 16

4.inom pensionssystemet är en strävan att pä sä sätt för de försäkrade synlig-s. 16

5.göra kostnaderna för det inkomstskydd för älderdomen som det offentligas. 16

6.pensionssystemet ger. Idag är kostnaderna för pensioner - i likhet med dets. 16

7.övriga försäkringsskydd som socialförsäkringen ger — i hög grad dolda förs. 16

8.den enskilde genom att de finansieras med arbetsgivaravgifter. Förmänernas. 16

9.är i gründen individuella, men de är inte förenade med nägon avgift soms. 16

10.individen betalar utan finansieringen är en kostnad för arbetsgivaren. Sam­s. 16

11.bandet mellan avgift och förmän är svagt inte bara i ekonomisk menings. 16

12.utan även formeilt.”84 Sjukförsäkringsavgiften ingick som en del i finansieringen av sjukförsäkringen och betalades av var och en som hade förmänsgrundande inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Pensionsavgiften delfinansierade pensionerna.85 Den 1 januari 1998 omvandlades sjukförsäkringsavgiften till en allmän pensionsavgift och den tidigare pensionsavgiften upphörde.86s. 16

13.77 Under slutet av 1990-talet finansierade intäkterna frän socialavgifterna och allmänna egenavgifter omkring 90 procent av de förmäner de var avsedda att bekosta.87s. 16

14.En annan förändring under 1990-talet var införandet av en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen.88 Arbetsgivarinträde är en mycket vanlig företeelse i ett europeiskt perspektiv och infördes i Sverige genom sjuklönen.89 Under den anställdes första 14 dagar av sjukfallet behäller arbetstagaren viss del av den lön och andra anställningsförhällanden som skulle ha utgätt om arbetsuppgifterna utförts. Motiven till att införa sjuklönesystemet var flera.90 Lagstiftaren utgick bl.a. frän att arbetsgivaren därmed skulle verka för en bättre arbetsmiljö och ta ett ökat ansvar for arbetstagarnas rehabilitering. Aven försäkringskassornas administrationskostnader för de korta sjukfallen gavs som forklaring. En annan orsak torde säkerligen ha varit sjukförsäkringens kostnader och den besparing som sjuklönen utgjorde for staten. Arbetsgivarna kompenserades med en sänkning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen.91s. 17

15.Arbetsskadeförsäkringen förändrades och definitionen av och beviskraven för begreppet arbetsskada ändrades är 1993. Sambandet mellan skadan och arbetsmiljön förutsattes inte längre, utan det mäste bevisas.92 Motivet till skärpningen var att kombinationen av ett genereilt arbetsskadebegrepp och en mycket generös bevisregel hade lett till svärigheter att upprätthälla en klar avgränsning mellan arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade sjukdomar.93 Förändringen i beviskraven medförde att lagen fick kritik ur jämställdhetsperspektiv. Kvinnor drabbas oftare av sjukdomar orsakade av arbetet än män och dessa är betydligt svärare att bevisa än olycksfall. Dessutom far kvinnor sina arbetsskador godkända i lägre utsträckning än män.94s. 17

16.’’Sammantaget finns det klara tecken som tyder pä att kvinnor har drabbatss. 17

17.särskilt av de skärpta bevisreglerna.”95 Vid översynen av lagen diskuterades möjligheten att införa olika bestämmelser för kvinnor och för män. Eftersom svensk lag endast i undantags78 fall är könsspecifik förkastades förslaget.96 Istället förändrades bevisreglerna genom sänkta beviskrav är 2002.97s. 17

18.Ett nytt pensionssystem introducerades i slutet av 1990-talet. Folkpensionen och ATP ersattes av den nya pensionen som innehäller inkomstpension, premiepension och garantipension. Pensionsreformen föranleddes av att det gamla systemet uppvisade ett antal brister.98 Regelverket befanns inte vara överskädligt och förutsägbart och systemet bedömdes inte vara hällbart utifrän olika samhällsekonomiska förutsättningar. Pensionen ansägs inte uppmuntra till sparande i tillräcklig utsträckning och den förmänsbestämda utformningen av försäkringen krävde att avgifterna höjdes i betydande omfattning. En annan viktig slutsats var att pensionen mäste uppfattas som rättvis i förhällande mellan olika individer och beträffande omfördelning mellan generationer. Den rättvisan ansägs saknas i det gamla systemet. Den kanske allvarligaste kritiken mot den gamla pensionen var att systemet inte betraktades som samhällsekonomiskt försvarbart. Ett pensionssystem ska bidra till sparandet och stimulera arbetsutbudet, vilket ATP:n inte ansägs göra. Den saknade en längsiktig tryggad finansiering p.g.a. att avgiftsuttaget inte var tillräckligt. Förmänerna var inte heller följsamma mot den samhällsekonomiska urvecklingen." Det nya pensionssystemet utformades i avsikt att vara följsamt med den samhällsekonomiska och den demografiska utvecklingen. Ett annat syfte med reformen var att stärka sambandet för den enskilde mellan förmän och avgift.100 Som en marketing av pensionssystemets autonom! och förnyelse äterfinns reglerna om pensionen inte läng­ te i lagen om allmän försäkring utan i fristäende lagar.101s. 18

19.Är 1998 genomgick arbetslöshetsförsäkringen genomgripande förändringar. Försäkringen slogs samman med det kontanta arbetsmarknadsstödet och det bildades en allmän och sammanhällen arbetslöshetsförsäkring, som bestär av en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring.'02 Grundförsäkringen utgär till alia arbetslösa oavsett tidigare bindning till arbetsmarknaden. I syfte att stärka försäkringens effektivitet gjordes nägra förändringar i försäkringen är 2001. Kraven pä den arbetslöse har skärpts, bl.a. genom att arbetssökandet mäste vidgass. 18

20.79 säväl yrkesmässigt som geografiskt.103 Principiellt vilar dock arbetslöshetsförsäkringen pä samma grund som den första försäkringen frän är 1934.104 Det innebär att försäkringen även fortsättningsvis betraktas som frivillig.s. 18

21.Förändringarna i socialförsäkringssystemet under 1990-talet innebar sammantaget ett ökat utrymme för kompletteringar av socialförsäkringen inom det privata försäkringsomrädet.105s. 19

Socialförsäkringen EU-anpassas

1.Är 2001 infördes den nya socialförsäkringslagen.106 Den innebär att de förmäner som ingär i socialförsäkringen delas in i bosättnings- respektive arbetsbaserade försäkringar.107 Uppdelningen av socialförsäkringen medför att vissa delar av försäkringen tillfaller den som förvärvsarbetar i landet och andra delar till den som är bosatt i landet.s. 19

2.Tidigare förekom olika villkor för att omfattas av försäkringen. Det künde gälla medborgarskap eher anslutning till försäkringskassa. Dessa försäkringsvillkor är numera upphävda och istället gäller de enhetliga försäkringsvillkoren bosättning eher arbete. Det anses varas. 19

3.”[...] mer ändamälsenligt att lata svensk socialförsäkring omfatta dem soms. 19

4.har en faktisk anknytning till Sverige, säsom bosättning eller arbete, äns. 19

5.dem som har endast en^rwč*//anknytning, säsom medborgarskap.”108 Tudelningen är en anpassning till EG-rätten och tillämpningen av Syste­ men för social trygghet, där behov av den sociala tryggheten inte ska utgöra ett hinder för den fria rörligheten av arbetskraft.109 Uppdelningen av förmäner utgjorde ocksä ett led i strävandena efter att renodla försäkringssystemet sä att orsakerna till behovet av förmänerna är avgörande. Ersättning till den som är sjuk ska utgä ur sjukförsäkringen och förmä­ ner till arbetslösa ur arbetslöshetsförsäkringen o.s.v. Ersättning ur t.ex. sjukförsäkringen ska inte utgä till den som inte kan arbeta av andra skäl 80 än sjukdom. Mindre hänsyn ska därmed tas till andra faktorer som t.ex. utbildning, aider och bosättningsförhällanden. Syftet med renodlingen var att skapa effektivitetsvinster och uppnä besparingar för staten. Människor förutsätt fö mer adekvat hjälp för sina problem om orsaken till försörjningshindret tydligt framgär. Dessutom anses renodlingen ge en tydligare bild av samhällets kostnader.110s. 19

6.’’Man uppnär med en sädan ordning även en bättre överensstämmelse mel-s. 20

7.lan socialförsäkringsavgifrer och försäkringsförmäner.”111 Rätten till försäkringen uppkommer säledes genom arbete eher bosättning.112 Den bosättningsbaserade försäkringen börjar gälla fr.o.m. att den enskilde är bosatt i landet och därmed har sin hemvist i landet.113 Den arbetsbaserade försäkringen gäller fr.o.m. anställningen eher arbetet börjar.114 Bortsett frän bestämmelserna om när försäkringen börjar gälla kan enskilda försäkringar innehälla kvalifikationsregler som gör att försäkringsersättningar inte utges direkt, trots att den enskilde omfattas av försäkringen.115s. 20

8.Den bosättningsbaserade delen av försäkringen upphör när den en­ skilde inte längte är bosatt i landet. Inom den arbetsrelaterade försäk­ ringen finns en viss efterskyddstid, vilket innebär att försäkringen fortsätter att gälla viss tid efter det att arbetet upphört. Den tiden är normalt tre mänader, utom när det gäller sjuk- och aktivitetsersättningen där efterskyddstiden uppgär till ett är.116 Det generella efterskyddet infördes för att det inte ansägs rimligt att de som inte är förvärvsverksamma un­ der en kort tid p.g.a. byte av anställning blir utan försäkringsskydd.117s. 20

9.De bosättnings- och arbetsbaserade förmänerna är indelade i olika för­ säkringar och bidrag. Socialförsäkringslagen innehäller dock inte nägra materiella bestämmelser avseende de specifika förmänerna, utan hänvisar till de lagar som i sin tur regierar enskilda försäkringar. Anpassningen till EG-rätten innebär därför inte nägra större förändringar för enskilda för­ säkringsförmäner. I lagen om allmän försäkring finns bestämmelser om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning.s. 20

10.81 Lagen innehäller ocksä bestämmelser om rehabilitering. Förmänerna i lagen om allmän försäkring är av bade bosättnings- och arbetsbaserade art och varierande sinsemellan. Ett enhetligt försäkringsbegrepp saknas och förmänernas rättsliga karaktär skiftar. En gemensam grund för nägra av dessa försäkringar är emellertid att de ersätter nägon form av förlorad inkomst. Där utöver finns ett flertal lagar som regierar enskilda förmäner, där behov, försörjning eher inkomst är grundläggande förutsättningar för rätten till dem.s. 20

11.Socialförsäkringslagens uppdelning av socialförsäkringen grundas pä principen om att förmänerna ska vara oberoende av varandra.118 Uppdelningen har dock inte medfört detta. I den indelning som görs i socialförsäkringslagen kan en enskild försäkring ingä bade i den bosättnings- och arbetsbaserade försäkringen och innehälla försörjningsrelaterade, behovsrelaterade och inkomstrelaterade delar.s. 21

Bosättningsbaserade försäkringar

1.Förmänerna inom den bosättningsbaserade delen av socialförsäkringen är i hög utsträckning ersättningar pä garantinivä. Nivän ska ge en form av minimistandard. Flertalet av förmänerna har emellertid karaktären av behovsprövade bidrag, där inkomst eher handikapp kan vara avgörande. Andra förmäner är av generell karaktär som utgär med samma belopp till alia i en viss personkrets oavsett behov.s. 21

2.De bosättningsbaserade försäkringarna som anges i socialförsäkringslagen utgörs av bäde vissa ersättningar enligt lagen om allmän försäkring och andra ersättningar.119 Förmänerna i lagen om allmän försäkring är sjukvärdsersättningar enligt kapitel tvä, föräldrapenning pä grundnivä, sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt rehabilite­ ring och särskilt bidrag enligt kapitel 22. Det gemensamma för dessa förmäner, förutom sjukvärdsersättningen och rehabiliteringen, är att de uPPg^r ^11 miniminiväer och är avsedda för dem som inte omfattas av den inkomstrelaterade ersättningen. Utöver förmänerna enligt lagen om allmän försäkring äterfinns barnbidrag, bostadsbidrag, underhällsstöd, garantipension, särskilt pensionstillägg och viss efterlevandepension och efterlevandestöd i de bosättningsbaserade försäkringarna. Andra typer av förmäner inom den bosättningsbaserade delen utgörs av adoptionsbidrag, värdbidrag och handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till handikappade. 82s. 21

3.Ersättningarna frän den bosättningsbaserade socialförsäkringen bestär av olika typer av förmäner. Föräldraförsäkringen innehäller en föräldrapenning pä grundnivä.120 Grundnivän är lika för alia och utfaller till den som inte har nägon inkomst. Därmed är grundnivän i föräldraförsäk­ ringen ett försörjningsrelaterat stöd.s. 22

4.Sjuk- och aktivitetsersättning har fr.o.m. är 2003 ersatt förtidspensionen. Ersättningen ingär inte längte i pensionssystemet utan är en del i sjukförsäkringssystemet.121 Den bosättningsbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen är utformad som ett garantibelopp och är därmed en försörjningsbaserad förmän.122s. 22

5.’’Den garanterade nivän bör säkerställa att alia försäkrade som drabbas avs. 22

6.sjukdom eller funktionshinder tillförsäkras en rimlig levnadsstandard.”123 Rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kapitlet i lagen om allmän försäkring är ocksä en del av den bosättningsbaserade försäkringen. Rehabiliteringen är arbetsinriktad och har till syfte att äterge arbetsförmägan till den som drabbats av sjukdom och därmed förutsättningar att kunna försörja sig själv. Rehabiliteringsersättningen täcker förlorad arbetsförtjänst men eftersom de bosättningsbaserade förmänerna inte avser inkomstbortfall utgär endast det särskilda bidraget. Det särskilda bidraget avser kostnader som kan uppstä i samband med rehabilitering.124s. 22

7.Barnbidraget är ett genereilt, icke behovsprövat bidrag som utgär till barn under 16 är.125 Bidraget utbetalas oavsett inkomst eller behov, vilket gör barnbidraget till ett försörjningsrelaterat bidrag.s. 22

8.Bostadsbidraget är ett behovsprövat bidrag som ska bidra till kostnaden för beendet till barnfamiljer eller ungdomar under 29 är.126 Möjligheten att fa bostadsbidrag är avhängigt av den inkomst som den sökande har.127 Dessutom är antalet barn och bostadskostnaden relevanta faktorer.s. 22

9.83s. 22

10.Barn har rätt rill underhällsstöd om dess föräldrar inte bor tillsammans.128 Underhällsbidraget kan utgä som füllt stöd eher som ett utfyllnadsbidrag. Stödet är ett försörjningsrelaterat bidrag som enligt huvudregeln utfaller oavsett barnets eher boförälderns inkomst.129 Bor barnet växelvis hos bäda föräldrar kan dock föräldrarnas inkomst päverka underhällsstödet och därmed kan försörjningsstödet innehälla en behovsprövning.130s. 23

11.I pensionssystemet är försäkringen uppdelad i tvä delar, där den ena delen är bosättningsbaserad och den andra delen är arbetsbaserad. I det gamla systemet utgjorde folkpensionen den bosättningsbaserade Pensio­ nen som utgick till alia oavsett inkomst.131 I den nya allmänna Pensio­ nen utgörs det bosättningsbaserade grundskyddet av garantipensionen. Garantipensionen motsvarar till viss del den upphävda folkpensionen.132 Pensionen tillfaller den som saknar inkomstgrundande älderspension eher vars inkomstpension inte uppgär till ett visst belopp.133 Garanti­ pensionen är en försörjningsrelaterad försäkring som är behovsprövad utifrän inkomstpensionen eftersom den endast utfaller om inkomstpensionen är väldig lag eher saknas. Den kan betraktas som en minimipension. I det gamla pensionssystemet fyllde pensionstillskottet en liknande funktion.134s. 23

12.Har pensionären ingen eher liten inkomst förutom garantipensionen utgär ett äldreförsörjningsstöd.135 Stödet ska tillförsäkra en skälig levnadsnivä och möjliggöra ett beende till skälig bostadskostnad. Vad som utgör skälig levnadsnivä och boendekostnad är i förväg fastställt och stö­ det kan därmed betraktas som ett behovsprövat försörjningsstöd.136s. 23

13.När det reformerade älderspensionssystemet infördes reviderades bestämmelserna omkring efterlevandepensioner.137 Den bosättningsbaserade 84 delen av efterlevandepensionen innehäller omställningspension, änkepension och efterlevandestöd till barn. Pensionen fungerar som en kompletterande inkomst for den efterlevande och utfaller upp till en garantinivä kopplad :ill den avlidnes garantipension.138s. 23

14.Adoptionsbidraget är en försörjningsrelaterad förmän som lämnas utan hänsyn till adoptivföräldrarnas inkomst.139 Värdbidraget är en ersättning för föräldrars merarbete för särskild tillsyn och värd. Bidraget ska ocksä täcka de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till. Ersättningen tillfaller föräldrar till funktionshindrade barn. Förmänen kan jämföras med den handikappersättning som lämnas till vuxna.140 Pä samma sätt som handikappersättningen är värdbidraget en behovsprövad förmän och behovet prövas utifrän det befintliga funktionshindret och inte föräldrarnas eller den funktionshindrades inkomst. Assistansersättningen är ocksä en behovsprövad förmän som inte tar hänsyn till inkomsten.141 Den som har svära funktionshinder och behöver personlig assistans för sin dagliga livsföring far ersättningen. I varje enskilt fall avgörs rätten till förmänen och ersättningen är fastställd i förväg.142 Assistansersättning kan päverka rätten till handikappersättning och värdbidrag samt storleken pä dessa ersättningar. När det gäller bilstöd till handikappade används inte termerna försäkring eller förmän, utan bidrag.143 Stödet är bäde ett försörjningsrelaterat bidrag med en lägsta garantinivä och ett inkomstprövat bidrag i form av anskaffningsbidrag.144 Bilstödet till handikappade är därför bäde ett inkomstrelaterat och ett behovsrelaterat bosättningsbaserat bidrag.s. 24

Arbetsbaserade försäkringar

1.Förmänerna inom den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen har till uppgift att täcka ett inkomstbortfall. De arbetsbaserade förmänerna äterfmns i lagen om allmän försäkring i form av sjukförsäkring, föräldraför-s. 24

2.85 säkring över garantinivä, sjuk- och aktivitetsersättning samt rehabilitering. Andra förmäner, i form av arbetsskadeförsäkring, ersättning för närstäendevärd, inkomstgrundande älderspension och efterlevandepension eher efterlevandestöd, äterfinns ocksä i den arbetsbaserade försäkring.145s. 24

3.Liksom inom den bosättningsbaserade delen av socialförsäkringen finns det olika typer av förmäner inom den arbetsbaserade delen. Sjukförsäkringen är en inkomstrelaterad försäkring som ska täcka förlorad arbetsinkomst vid sjukdom. Ersättning frän sjukförsäkringen utgär först i form av sjuklön som betalas av arbetsgivaren. Eher tvä veckor övergär den till sjukpenning frän försäkringskassan.146s. 25

4.Ersättning frän föräldraförsäkringen utöver grundnivän baseras pä den inkomst som den försäkrade uppgivit i sjukförsäkringen. Den är därför inkomstrelaterad och ska ersätta förlorad arbetsinkomst vid värd av barn.147s. 25

5.Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för olika ätgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art. Deltar nägon i arbetslivsinriktad rehabilitering uppkommer ocksä rätten till ersättning, förutsatt att en rehabiliteringsplan är upprättad tillsammans med försäkringskas­ san.148 Rehabiliteringsersättningen bestär av rehabiliteringspenning och ett särskilt bidrag. Rehabiliteringspenningen motsvarar sjukpenningen medan det särskilda bidraget ska täcka vissa kostnader som uppstär i samband med rehabiliteringen.149 Ersättningen är därmed bäde inkomst­ relaterad och behovsprövad.s. 25

6.Arbetsskadeförsäkringen är den äldsta av nu gällande socialförsäkringar.150 Den som förvärvsarbetar är försäkrad vid arbetsskada genom en inkomstrelaterad arbetsskadeförsäkring som delvis är samordnad med sjukförsäkringen. Dessutom täcker arbetsskadeförsäkringen nödvändiga kostnader för tandvärd och särskilda hjälpmedel. Om men uppstär utfaller även livränta som ska täcka den inkomstförlust som den skadade lidit pä grund av skadan.151s. 25

7.När en närstäende värdar nägon som är svärt sjuk uppkommer rätt till ersättning och ledighet för närstäendevärd.152 Med svärt sjuk menas sjuk86 domstillständ som innebär ett pätagligt hot mot den sjukes liv. Ersättningen ska motsvara den tid da den närstaende avstär frän förvärvsarbete i samband med värden och uppgär till värdarens sjukpenning. Försäkringen är en inkomstrelaterad förmän.s. 25

8.En stör del av den arbetsbaserade socialförsäkringen utgörs av den inkomstgrundande älderspensionen. Pensionssystemet grundas pä den inkomst som den försäkrade intjänat under heia det yrkesverksamma livet, d.v.s. livsinkomsten. Den inkomstgrundade älderspensionen är en inkomstrelaterad förmän som utgär beroende av tidigare inkomst.153s. 26

9.En del av den inkomstgrundande älderspensionen utgörs av premiepensionen. Premiepensionssystemet innebär att medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepensionen fonderas och att de enskilda själva bestämmer över förvaltningen av de medel som fonderas för deras räkning. Pensionens storlek blir beroende av värdeutvecklingen av de fonderade medlen. Premiepensionen är en form av eget pensionssparande i kollektiv regi.154s. 26

10.Efterlevandepension äterfinns ocksä inom den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen. Efterlevandeskyddet är en ersättning för det inkomstbortfall som ett dödsfall kan medföra. Om den avlidne bidragit till familjens försörjning har den efterlevande rätt till pension. Pensio­ nens tyngdpunkt ligger pä den del av pensionen som kan hänföras till den avlidnes inkomster och ersättningen är kopplad till den avlidnes pensionsunderlag till älderspensionen.155 Efterlevandepensionen awiker frän andra delar av de arbetsbaserade förmänerna eftersom inkomstbortfallet är kopplat till annan än den som erhäller ersättningen.s. 26

Sociala avgifter

1.Pram till mitten av 1900-talet finansierades stora delar av socialförsäkringens förmäner genom egenavgifter och allmänna skattemedel. Utvecklingen efter andra världskriget innebar en förskjutning mot arbetsgivaravgifter som huvudsaklig finansiering. Avgifterna har fungerat som en finansieringskälla av sociala ändamäl och motiven bakom har varit flera. Fördelningspolitiska skäl har varit ett framträdande motiv. ATP-reformens fördelningssystem medförde ett minskande försäkringsmässigt inslag och egenavgiften var därför inte längte den självklara finansieringsformen.s. 26

2.87 Produktionen skulle istället ersätta den förbrukade arbetskraften. Det ansägs ocksä vara betungande for inkomsttagarna att betala tillräckliga avgifter för att täcka pensionskostnaden. Aven administrativa och uppbördsmässiga motiv har anförts för att älägga arbetsgivarna finansieringsansvaret. Ett annat skäl till avgifterna har varit att arbetsgivaren ansetts ha haft ett ansvar för att arbetstagarna omfattats av ett tillfredsställande försäkringsskydd. Aven utländska förebilder har använts som argument för att införa olika arbetsgivaravgifter.156s. 26

3.Bestämmelserna om sociala avgifter fanns inledningsvis i en mängd lagar, för att därefter inarbetas i lagen om allmän försäkring. Slutligen hamnade dessa i en egen lag om socialavgifter med en hänvisning tillbaka till lagen om allmän försäkring. När socialförsäkringslagen infördes gjordes en översyn av de regier som gäller för betalningen av socialavgifter och allmänna egenavgifter. Syftet var att lagen om socialavgifter skulle bli mer självständig i förhällande till lagen om allmän försäkringen. Regler­ na ansäg vara bade svära att överblicka och tillämpa.157s. 27

Socialavgifter

1.En ny lag om socialavgifter gäller sedan den 1 januari 2001.158 Socialavgiftslagen är främst en lagteknisk och spräklig bearbetning av de tidigare bestämmelserna. Författningen har anpassats till socialförsäkringslagen och medför endast ett fatal materiella förändringar.159s. 27

2.Inledningsvis betonas att socialavgifterna ska finansiera Systemen för socialtrygghet.160 En nyhet i lagen är den inskrivna begränsningen av skyldigheten att betala socialavgifter enligt gemenskapsrätten inom EU eher EES eher avtal om social trygghet som ingätts med andra länder.161 Bestämmelsen är dock av informativ karaktär eftersom gemenskapsrät­ ten har företräde framför svensk lag och gäller därför oberoende av om det framgär av lagen.162 88s. 27

3.Avgifterna i socialavgiftslagen är av tvä slag, arbetsgivaravgifter och egenavgifter.163 Arbetsgivaravgifterna bestär av ett flertal avgifter, säsom sjukförsäkrings-, föräldraförsäkrings-, älderspensions-, efterlevandepensions-, arbetsmarknads- och arbetsskadeavgift och betalas av den som utger avgiftspliktig ersättning.164 Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter är kopplad till socialförsäkringslagen och dess regiering av rätten till den arbetsbaserade socialforsäkringen. Socialavgifter bekostar även delar av de bosättningsbaserade förmänerna. Avgifterna ska betalas pä ersättningar eller inkomster som fysiska personer, vilka omfattas av den arbetsbaserade socialforsäkringen, erhäller.165 Koppling till socialförsäkringslagen innebär ocksä att skyldigheten att betala socialavgifter i internationella förhällanden förenklats.s. 28

Pensionsavgifter

1.Utöver socialavgiftslagens avgifter Anns den allmänna pensionsavgiften som ska finansiera pensionen.166 Avgiften betalas inte av arbetsgivaren utan av den som erhäller inkomst för arbete.167 Jämfört med den tidigare pensionsförsäkringen innebär detta en avgiftsväxling frän arbetsgivaren till den enskilde. I lagförslaget till den inkomstgrundande älderspensionen anfördes bade principiella och administrativa motiv för denna av­ giftsväxling.168 De principiella motiven var framförallt att egenavgiften skulle synliggöra kostnaderna för pensionsförsäkringen och öka försäkringsmässigheten. Genom egenavgifterna fär den enskilde en tydligare uppfattning om kostnaderna för det inkomstskydd för älderdomen som Pensionen ger. Förmänerna i pensionsförsäkringen är individuella varför en individuell avgift ansägs stärka sambandet mellan avgifter och förmäner. Med en egenavgift künde försäkringen fa en försäkringsmässigare karaktär. Egenavgiften belastar inte inkomster som ej är pensionsgrundande. En individualiserad avgift utgjorde därför ett administrativt motiv. Eftersom avgiften debiteras varje individ kan preliminärinbetalningen av avgiften anpassas till den förväntande inkomsten.s. 28

2.Den inkomstgrundande älderspensionen finansieras i huvudsak med avgifter, genom ett frän socialforsäkringen ftistäende system.169 Syftet meds. 28

3.89 ett autonomt system uppges vara att allmänheten därigenom kan följa kostnadsutvecklingen. Pä sä sätt möjliggörs en kontroll over vad inbetalda avgifter används till och fortroendet for pensionssystemet anses öka.170s. 28

4.Delar av socialförsäkringsförmänerna är pensionsgrundande. Eftersom pensionssystemet är självfinansierat mäste pensionsavgifter ocksä betalas för dessa förmäner. Det görs genom den statliga älderspensionsavgiften.171 Den som uppbär ersättning frän arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet har pensionsrätt i förhällande till den utbetalade ersättningen och även i detta fall betalas en statlig pensionsavgift.172s. 29

Allmänna utvecklingslinjer

1.Socialförsäkringen har vuxit fram i Sverige under drygt 100 är. Inledningsvis infördes förmänerna som ett skydd mot fattigdom. Den första pensionsförsäkringen relaterades i hög utsträckning till den kommunala fattigvärden men utgick frän andra principer. Pensionen finansierades med avgifter frän den försäkrade och ett samband mellan avgiften och förmänen eftersträvades. Avgiften konstituerade dock inte nägon rätt till pensionsförmänen utan försäkringen tillförsäkrade den enskilde ett anspräk pä ett bestämt biständ i vissa lägen. Inte desto mindre underströks att lagen byggde pä ’’tvängsprincipen”. Den innebär att befolkningen inte bara hade ett rättsligt anspräk att erhälla pension utan även hade en skyldighet att ingä i försäkringen.173s. 29

2.Socialförsäkringen byggdes ut och förmänerna kom allt mer att fä en funktion av standardskydd samtidigt som fördelningspolitiska inslag var framträdande.174 Tillkomsten och utformandet av förmänerna motiverades framförallt utifrän rättviseaspekter. Likväl underströks försäkringsskyldigheten. Vid sjukförsäkringens införande i mitten av 1950-talet framhölls att ”[...] varje inom riket bosatt svensk medborgare har skyldig­ het att vara sjukförsäkrad”.175 I ATP-reformen talades i större utsträck­ ning om rätten till pension, samtidigt som försäkringens obligatoriska utformning framhölls. Ansvaret för att finansiera försäkringen flyttades frän de enskilda till det allmänna. Efter andra världskriget markerades ar90 betsgivarens ansvar for arbetstagarna i allt högre utsträckning och arbetsgivarna älades art betala arbetsgivaravgifter. Tyngdpunkten for finansieringen vilade pä arbetsgivaren och sambandet mellan formaner och avgifter minskade successivt. Under 1970-talet kom jämställdheten att betonas bade politiskt och rättsligt. För socialförsäkringens del innebar det bl.a. en könsneutralt utformad försäkring och en utbyggd föräldraförsäkring. Kvinnor och män erhöh samma formella rätt till social trygghet.s. 29

3.Fram till slutet av 1980-talet framhölls rättviseaspekterna i stör ut­ sträckning vid reformarbetet kring socialförsäkringen. I besparingstiderna därefter poängterades istället olika effektivitetsperspektiv. Vikten av ett samband mellan formaner och avgifter betonades äterigen. Det var ett av motiven till aterinforandet av egenavgifter som finansieringsinstrument. Aven i andra avseende underströks betydelsen av en bättre effektivitet i försäkringen varvid rättviseprinciperna fick anses mindre vägledande. Ett effektivitetsargument var att renodla försäkring. Med det menades att behovet av formaner ska vara vägledande. Genom att lata behovet styra utformningen av försäkringsskyddet ansägs förmänerna blir mer överskädliga. Som ett led i detta anpassades socialförsäkringen till EG-rätten genom införandet av socialförsäkringslagen. Försäkringarna delades upp i arbets- eher bosättningsbaserade förmäner. Nägon egentlig förändring av socialförsäkringen innebar dock inte denna uppdelning. De materiella reglerna for olika socialförsäkringsförmäner förblev i stört sett oförändrade. Ett annat effektivitetsargument som särskilt framhölls under 1990-talet var arbetslinjen. Arbete som drivkraft hade betonats under heia framväxten av socialförsäkringen men kom nu att utvidgas ge­ nom devisen ”att arbete ska löna sig”.176s. 30

4.Lagstiftaren eftersträvade effektivitet även inom sjukförsäkringen. Försäkringen förändrades genom införandet av en arbetsgivarperiod och härigenom tillskapades en civilrättsligt grundad sjuklön. Den beskrevs som en rättighet för den anställde i forhallande till arbetsgivaren. I moti­ ven användes uttryck som ”en lagstadgad rätt” för arbetstagarna och ”arbetstagarnas rätt till sjuklön”, tillsammans med en beskrivning av lagen som ’’tvingande till arbetstagarens förmän”.177 Det faktum att lagen är tvingande till arbetstagarens förmän innebär att villkor som är sämre för arbetstagaren än lagen föreskriver blir ogiltiga.178 Däremot föreligger det inte nägot hinder för arbetsgivaren att utforma förmänligare villkor till arbetstagaren. Formuleringen har sin förebild i annan skyddslagstiftning, t.ex. lagen om anställningsskydd och konsumentköplagen. Regleringens. 30

5.91 innehäller även bestämmelser som möjliggör for försäkringskassan att bl.a. företa sjukkontroll under sjuklöneperioden och kräva sjukintyg av läkare. Lagen utgör därför en arbetsrättslig lagstiftning med viss offentligrättslig karaktär.s. 30

6.Sammantaget uppvisar socialförsäkringens utveckling en normativ förskjutning frän rättvis fördelning och skydd for etablerad position mot det marknadsfunktionella mönstret. Införandet av den första pensionen och yrkesskadeförsäkringen motiverades utifrän olika rättviseaspekter. Förmänerna utgjorde framförallt ett grundskydd. Efter andra världskriget utformas förmänerna som ett standardskydd. Den etablerade Posi­ tionen som uppnätts skulle skyddas med socialförsäkringsförmäner. Ersättningarna täckte störte delen av den forlorade inkomsten. I det nya pensionssystemet är det i huvudsak marknaden, genom lönearbetet, som avgör pensionsutfallet för den enskilda. Fördelningspolitiska hänsyn togs inte vid utformningen av pensionens intjänanderegler och pensionsförmänerna baseras pä förvärvsinkomster under heia livet.s. 31

7.”Det är inte en uppgift för pensionssystemet att kompensera de orättvisors. 31

8.som kan räda vad gäller lönesättning m.m. under yrkeslivet.”179 Den svenska socialförsäkringen har utvecklats i den nordiska välfärdsstatens kontext, dar välfärdspolitiken har utgjort ramen för de rättsliga konstruktionerna. Innehället i och förstäelsen av juridiska principer kan därför i hög grad hämtas i de politiska ställningstaganden som ligger till grund för välfärdssamhället. Den välfärdspolitiska omgivningen är där­ för en förutsättning för att studera socialförsäkringens rättsliga normet och principer. 92s. 31

Socialförsäkringens principer

1.I den socialförsäkringspolitiska debatten har det under senare är diskuterats ett ökat samband mellan förmäner och avgifter i socialförsäkringen. Denna mycket tydliga norm baseras pä antaganden om att sambandet ökar effektiviteten i försäkringen. Diskussionerna föranleder dock en analys av förmäners och avgifters principiella uppbyggnad. Vilka underliggande principer star att Anna inom lagstiftningen för socialförsäkring­ en respektive socialavgifterna?s. 4

2.Begreppet princip har flera betydelser. Det beskriver allt frän allmänna moraluppfattningar till vardagliga och praktiska handlingsskäl.1 Inom det rättsliga fältet äterfinns rättsprinciper och som tidigare visats kan dessa uttryckas pä olika sätt i rättssystemet.2 Rättsprinciperna är ibland synliga direkt i lagtext eher äterfinns i förarbeten och rättslig argumenta­ tion. Principer frän skilda tidsepoker och samhälleliga kontexter medför dock att det kan räda motsättningar säväl inom rättens niväer som mel­ lan dem.s. 4

3.Socialförsäkringen har byggts upp under flera decennier, med olika mäl och utgängspunkter. Rättsreglerna är i hög utsträckning bestämda av ekonomiska, sociala och andra politiska beslut, och inte av principer som kan bidra till att forma socialförsäkringens materiella innehäll pä ett varaktigt sätt.3 Socialförsäkringsrättsliga regier kan liknas med en stenhög som under hand strukturerats till en avgränsad rättslig ordning inom socialrätten.4 Underliggande rättsprinciper, sprungna frän sociala normet i samhället, har sällan använt som ett tolkningsredskap i systematiseringen av rättsomrädet.s. 4

4.I detta kapitel tydliggör jag de rättsliga principer som är karaktäristiska för socialförsäkringsförmäner och socialavgifter. Jag inleder med att lyfta upp de samband som diskuteras inom socialförsäkringen. Därefter granskar jag de kriterier som karaktäriserar socialförsäkringen. Jag tar utgängs-s. 4

5.93 punkten i försäkringsbegreppet. Socialförsäkringens principer om en allmän och offentlig försäkring, tillsammans med olika fördelningsprinciper diskuteras därefter. Fran försäkringens förmäner sker övergängen till avgifterna genom ett allmänt avsnitt om finansiering. Jag pävisar olika finansieringsmodeller och synliggör socialavgifternas principer. Avgifternas konstruktion som skatt eher avgift föregär den avslutande analysen av socialförsäkringens principiella uppbyggnad och sambandskraven.s. 4

Samband i socialförsäkringen

1.Socialförsäkringens finansiering har stör betydelse för förmänernas utformning och är bestämmande för vilka och hur stora förmäner som utfaller ur försäkringen. Det kan ocksä beskrivas med att intäkterna till social­ försäkringen styr försäkringens utgifter. Utgifterna är de förmäner som försäkringen innehäller och intäkterna är de skatter och avgifter som ska betala förmänerna. Under 1900-talet har dessa tvä sidor mer eher mindre hällits isär. Diskussioner om samband mellan avgifter och förmäner inom socialförsäkringen har förts vid ett flertal lagstiftningstillfällen och de avsedda typerna av samband har varierat.s. 5

2.Det gär nämligen att urskilja olika typer av kriterier för eher aspekter pä samband. En typ är sambandet mellan förmän och avgift där avgiften genererar en rättighet till förmänen. Det kan beskrivas som att den sociala rättigheten motsvaras av en fiskal skyldighet. I början av socialförsäk­ ringens utveckling sattes rätten till förmäner i samband med inbetalda avgifter, vilket gjorde försäkringen jämförbar med den privata försäk­ ringen. Men allt eftersom finansieringen tenderade att ske via allmänna skatter och arbetsgivaravgifter försvagades sambandet mellan förmäner och avgifter. David Williams framhäller att ett samband för rättigheters uppkomst kan vara direkt eher indirekt. Ett direkt samband kräver att den försäkrade gjort inbetalningar till socialförsäkringssystemet för att vara berättigad till förmäner. Sambandet förutsätter att det finns en indi­ viduell förteckning över inbetalda avgifter och att den utgör utgängspunkten för rätten till förmäner. Indirekta samband uppstär genom tvä former, som arbets- eher bosättningsbaserade rättigheter. Avgiftsbetalningen fastställs inte utifrän en individuell förteckning utan genom den försäkrades anställningstid eher bosättningstid. Williams menar att det direkta sambandet mellan förmän och avgift är mer effektivt om mälet är att förvissa sig om att avgiften blivit erlagd.5s. 5

3.Erhag pävisar ett annat samband mellan förmän och avgift som ligger 94 pä systemnivä. Han menar att det föreligger en ekonomisk koppling mellan förmän och avgift eftersom avgiften är ändamälsbestämd till skillnad frän allmänna skatter.6 Sambandet är därmed inte tydligt för den försäkrade utan endast vid betraktandet av finansieringen.s. 5

4.Sambandet kan ocksä avse den inkomst som ligger till grund för avgifter och förmäner. Ett exempel pä hur det sambandet uppfattats finns i de resonemang som fördes vid tillkomsten av lagen om socialavgifter under 1980-talet. När lagen infördes slopades basbelopps- och maximeringsavdraget vid beräkningen av tilläggspensionsavgiften. Avdraget hade inneburit att endast inkomster mellan ett basbelopp och 7,5 basbelopp var avgiftsgrundande, pä samma sätt som dessa inkomster var förmänsgrundande.7 Slopandet av avdraget, som försvagade sambandet mellan för­ män och avgift, tilldrog sig viss kritik. Förenklingarna beräknades dock medföra administrativa vinster och sambandet ansägs inte vara sä viktigt.s. 6

5.’’Syftet med belopps och maximeringsreglerna liksom med ätskilliga andras. 6

6.begränsningar i avgiftssystemet har varit att uppnä överensstämmelse mel­s. 6

7.lan avgifter och förmäner eller i vart fall upprätthälla ett visst sambands. 6

8.mellan dem. Denna princip har emellertid eher hand övergivits pä övrigas. 6

9.omräden, t.ex. sjukförsäkringen, folkpensioneringen och delpensionsförsäk-s. 6

10.ringen, och vidhälls numera bara i fräga om ATP.”8 Vidare menade departementschefen atts. 6

11.”[D]et försäkringsmässiga inslaget i ATP kan inte heller i övrigt anses varas. 6

12.sä framträdande att principiella invändningar kan riktas mot den [...] före-s. 6

13.slagna finansieringsmodellen.”9 I förarbetet till den nu upphävda lagen om socialavgifter antyds att ett samband, om än pä kollektiv nivä, mellan avgifter och förmäner förelig­ ger, genom att det ärs. 6

14.”[...] ofränkomligt att en höjning av beloppsgränsen för avgiftsskyldighets. 6

15.skulle aktualisera en motsvarande höjning av förmänssidan”.10s. 6

16.95 I utredningen som föregick 1991 ärs skattereform konstaterades att sambandet mellan socialavgifter och förmäner hade tunnats ut och att avgifterna allt met hade fatt karaktären av skatt.11 Det har ocksä inneburit att höjningar av socialavgifterna inte har medfört motsvarande höjningar av förmänerna. Det blev mycket tydligt under 1990-talets ansträngda finansiella läge, där sänkningar inom förmänssystemen inte medförde nägra sänkta socialavgifter.s. 6

17.Ju svagare koppling som finns mellan avgifter och förmäner desto mer skattelikt är systemet och omfördelningen mellan individerna är större.12 Detta har hittills i stör utsträckning karaktäriserat socialförsäkringen. Krav pä ett ökat samband mellan förmän och avgift har dock blivit tydligare sedan början av 1990-talet.s. 7

18.”En bärande tanke i ett försäkringssystem är att de försäkringsavgifter soms. 7

19.betalas pä den enskildes inkomster ocksä ger rätt till ersättning i de situa-s. 7

20.tioner försäkringen är avsedd att täcka. I princip bör det därför räda etts. 7

21.samband mellan rätten till inkomstrelaterade socialförsäkringsförmäners. 7

22.och avgiftsskyldigheten till försäkringen.”13 Denna typ av sambandsprincip var mycket tydligt vid reformeringen av Pensionen.s. 7

23.”1 det reformerade älderspensionssystemet kommer sambandet mellan in­s. 7

24.komster och pensionsförmäner att vara tydligt. Varje inkomst som är pen-s. 7

25.sionsgrundande skall päverka den inkomstrelaterade pensionen. [...] Därmeds. 7

26.upprätthälls principen om ett nära samband mellan avgift och förmän.”14 Argumenten för ett stärkt samband är framförallt att försäkringen bedöms bli mer effektiv och att tilltron eher legitimiteten för försäkringssystemet därför anses större.15 För att ästadkomma ett samband är det nödvändigt att det mot varje förmän betalas avgifter som baseras pä förmänen.s. 7

Socialförsäkringsförmäners rättsliga principer

1.Socialförsäkringen är en sammanfattande benämning pä olikformade ätgärder inom socialpolitikens ram som ger ekonomiskt skydd vid olika behovssituationer.16 Legaldefinitionen av begreppet socialförsäkring äter96 firms i socialförsäkringslagen. Med socialförsäkring avses ’’social trygghet genom socialförsäkring och vissa bidragssystem (socialförsäkringen)”.17 Definitionen är pragmatisk och utgär frän trygghetssystemens administra­ tion. I motiven till lagen framgärs. 7

2.”[...] att avgränsningen av begreppet socialförsäkring skall utgä frän hurs. 8

3.tryggfietssystemet administreras. Till socialförsäkringen hör därför hänförass. 8

4.flertalet trygghetssystem som administreras av Riksförsäkringsverket, Pre-s. 8

5.miepensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskassorna.”18 Orsaken till den pragmatiska hällningen uppgavs framförallt vara svärigheten att utifrän juridiska metoder fastställa en definition.s. 8

6.”Som vi konstaterat [...] är det inte möjligt att med enbart juridiska meto­s. 8

7.der avgöra om en trygghetsanordning är en försäkring eilet var gränsernas. 8

8.för omrädet socialförsäkring genereilt sett skall dras. Vi har i stället valt atts. 8

9.i lagens första paragraf göra en ’arbetsdefinition’ av begreppet socialförsäk-s. 8

10.nng. Socialförsäkringen är därmed detsamma som de uppräknande trygghetssystemen i socialförsäkringslagen.20s. 8

11.Före socialförsäkringslagens ikraftträdande saknades en legaldefinition av begreppet socialförsäkring. Inte desto mindre var begreppet vanligt förekommande. I en utredning frän är 1979 preciserades socialförsäk­ ringen soms. 8

12.”[...] ett ekonomsikt skydd vid sjukdom, arbetsskada, handikapp, älder-s. 8

13.dom, arbetslöshet m.fl. behovssituationer. Övriga bidrag ger ett särskilts. 8

14.stöd till olika grupper, exempelvis till barnfamiljer, studerande och värn-s. 8

15.pliktiga.”21 Vahlne Westerhäll definierar socialförsäkringen utifrän de socialpolitiska bidragskonstruktionerna. Som tidigare visats indelas de i grundbidrag, inkomstrelaterade ersättningar och inkomstprövade bidrag.22s. 8

16.Vilka är dä de principer - rättsgrundsatser och vägledande normet - som framträder inom socialförsäkring? I detta avsnitt 4.2, kommet jag att tydliggöra socialförsäkringens principer som de framkommer i moti­ ven till socialförsäkringslagstiftningen. Utgängspunkten tas i de enskilda förmäner som ingär i legaldefinitionen av socialförsäkringen.s. 8

17.97s. 8

Försäkringsmässighet

1.I motiven till olika socialförsäkringsförmäner hänvisas ofta till förmänernas försäkringsmässighet. Det anses vara ett av socialförsäkringens karakteristiska drag.23 Försäkringsmässighet utgär frän begreppet försäkring. Den spräkliga förstäelsen av termen försäkring är ett skyddande avtal som utlovar ekonomisk ersättning vid en viss skada, mot erläggandet av en, relativt sett, mindre avgift.24 Riskgemenskap och samverkan anses därutöver vara gemensamma drag för en försäkring.25 Med det avses att risken för skada eher dödsfall delas av ett kollektiv av människor. Försäkringen grundas pä en gemenskap mellan flera personer som är utsatta för likartade risker. En allmänrättslig definition av begreppet försäkring är svär att finna. Däremot kan nägra karakteristiska drag utmejslas.26s. 9

2.I den juridiska Systematiken ingär, som tidigare nämnts, socialförsäkringen i socialrätten. Individuella eher privata försäkringar utgör där­ emot en del i civilrätten. Den privata försäkringen baseras pä en speciell avtalstyp i vilken allmänna avtalsrättsliga principer har en underordnad ställning. Försäkringsavtalet är en enskild försäkring och fungerar ofta som ett varaktigt avtal mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Försäkringsgivaren ätar sig att mot visst vederlag utge ersättning eher annan prestation i händelse av ett försäkringsfall. Ätagandet utgör en ansvarsförpliktelse eher garantiförpliktelse. Det som kännetecknar försäkringsfallet är att den händelse som försäkringen ämnar täcka inte behöver inträffa. Försäkringen avser en viss risk, t.ex. att nägon blir sjuk eher att egendom förstörs. För det fall att risken skulle bli verklighet ätar sig försäkringstagaren ansvar. Det innebär att den privata försäkringen innehäller vissa mätt av riskprövning vid avtalstecknandet. Vad som betraktas som försäkringsfall regieras i lag eher avtal. Förutom dessa allmänna huvuddrag kan parterna ocksä ha s.k. biförpliktelser, bl.a. viss informationsplikt avseende förändrade förhällanden.27 Det privaträttsliga avtalet överensstämmer generellt sett med den spräkliga betydelsen av försäkring‘.s. 9

3.Privaträttsliga försäkringar bestär huvudsakligen av sak- eher personförsäkringar. Sakförsäkringar avser skador pä viss egendom, medan per98 sonförsikringar utgörs av liv-, olycksfalls- eller sjukförsäkringar.28 En vanlig form av livförsäkring är kapitalförsäkringen som utgär vid t.ex. dödsfal. eller viss aider och försäkringsbeloppet fungerar som täckning för utgifter i samband med dödsfall. Kapitalförsäkringen kan ocksä vara utformad som ett efterlevandeskydd.29 Livränteförsäkringen är en typ av livförsäkring som utfaller under den försäkrades livstid för att trygga försörjningen. Den individuella pensionsförsäkringen är en annan vanlig personfärsäkring. Pensionsförsäkringen är utformad som bade ett sparande och en försäkring.30 Den civilrättsliga pensionsförsäkringen är en kombir.ation av en typisk livränteförsäkring och en typisk dödsfallsförsäkring.31 Utöver sak- eller personförsäkringar finns försäkringsavtal utformade som ansvarsförsäkringar, vilka ersätter skador som försäkringstagaren orsakar andra.s. 9

4.Försäkringar som berörs inom skatterätten är dem som uppkommit genom civilrättsliga avtal. De skatterättsliga definitionerna av olika försäkringstyper awiker i vissa fall frän den civilrättsliga uppdelningen. För­ säkringar indelas i person- eller sakförsäkringar även inom skatterätten. Personförsäkringar delas upp i sjuk- och olycksfallsförsäkring samt livförsäkring. Inom sjuk- och olycksfallsförsäkringarna görs i sin tur en uppdelning mellan ersättningar som utgär som försäkringsersättningar och de som betraktas som offentliga ersättningar.32 Med försäkringsersättning avses privata försäkringar och med offentliga ersättningar äsyftas vissa utbetalningar frän staten, t.ex. handikappersättning.s. 10

5.Skatterättsligt grupperas livförsäkringarna som pensions- eller kapitalförsäkringar. Den skatterättsliga definitionen av pensionsförsäkring är en försäkring som meddelats i en svensk försäkringsrörelse. Pensionsförsäk­ ringen far inte medföra rätt till andra försäkringsbelopp än sädana som betalas ut vid viss älder, nedsättning i arbetsförmägan eller till efterlevan-s. 10

6.99 de.33 Det innebär art pension kan utgöras av älderspension, sjukpension och efterlevandepension. For var och en av dessa pensionstyper finns det en mängd särregler som definierar försäkringen. För att betraktas som äl­ derspension far pensionsersättningen som huvudregel inte utbetalas fore den försäkrade uppnätt en alder pä 55 är.34 Kapitalförsäkring definieras inom skatterätten genom ett motsatsslut. Med kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en pensionsförsäkring.35 Eftersom det är skilda beskattningsregler for pensions- och kapitalförsäkringar är avgränsningen dem emellan viktig.36 Pensionsförsäkringen har nämligen sedan början av 1920-talet gynnats skattemässigt framför kapitalförsäkringen. Syftet är att uppmuntra sparanden i pensionsförsäkringar, av bade sociala och samhällsekonomiska skäl. Den förmänliga avdragsrätten för pensionsför­ säkringar har betraktats som en sperre till sparsamhet.37s. 10

7.Den skatterättsliga försäkringsdefinitionen baseras pä den privaträttsliga försäkringen. Emellertid far de skatterättsliga awikelserna av definitionerna betydelse för hur de privaträttsliga försäkringarna utformas. Civilrättsliga försäkringar blir i vissa avseenden begränsade av den skatterättsliga regieringen. Skatteregler styr till viss del försäkringsavtalets utformning, varigenom avtalsfriheten inskränks.38 Ett exempel är kravet pä att avtalet mäste innehälla villkor som förhindrar att försäkringen pantsätts eher belänas eher i vissa fall överläts eher äterköps.39 Skatterättsliga regleringar inskränker därmed civilrättsligt handlande trots att lagstiftarens ständpunkt är att beskattningen borde anpassas efter de försäkringsformer som utvecklas och inte tvärt om.40s. 11

8.Den offentliga socialförsäkringen ingär i välfärdssystemet. Utgängspunkten för socialförsäkringen är att den bör omfatta flertalet människor för att fa legitimitet. Till skillnad frän den privaträttsliga försäkringen är socialförsäkringen utformad som en rättighet och inte som ett avtalsförhällande. Innehället i försäkringen fastställs enligt lag och finansieringen sker via den allmänna statsbudgeten. Socialförsäkringen är en solidarisk försäkring som saknar riskdifferentiering. Försäkringsmässighet i social100 försäkringen innebär, i motsats till den privata försäkringen, att hänsyn inte tas till om den försäkrade är gammal eilet ung, sjuk eilet frisk.41 Försäkringen betalas med avgifter som inte är beroende av den enskildes försäkringsrisk utan av dennes inkomster. Det gör att den enskilde inte betalar för de förmäner som nyttjas eller som kan antas nyttjas, utan betalar utifrän sin betalningsförmäga. Avgifterna används för att betala utgäende socialförsäkringsförmäner och finansieringssystemet bygger därför pä ’’pay as you go-principen”. Avgifter och förmäner kan därmed vara olika för den enskilde. Ett högt avgiftsuttag behöver inte korrespondera mot förmänen och ett kortvarigt eller lägt avgiftsuttag mäste inte svara mot ersattningen.s. 11

9.Som tidigare konstaterats finns det inte nägon generell definition av socialförsäkringsbegreppet utifrän rättsliga principer. När sjukförsäkringen infördes valdes termen försäkring utifrän ett rättighetstänkande.s. 12

10.”[...] är den självhjälpsverksamhet, som en socialförsäkring, baserad pä av­s. 12

11.gifter frän de försäkrade, innebär, sä betydelsefull för den enskilde och sam-s. 12

12.hället, att tvekan ej kan räda om socialförsäkringslinjens företräde framförs. 12

13.understödslinjen, da frägan är om sädan hjälp, som kan försäkringsmässigts. 12

14.beräknas. Den omständigheten, att även ekonomiskt svagt ställda medbor-s. 12

15.gare skola betala en del av försäkringskostnaderna, utgör icke nägot skäls. 12

16.mot försäkringslinjen utan tvärtom. Även om blott en begränsad del avs. 12

17.kostnaderna för försäkringen täckes med hjälp av försäkringsavgifter, sä er-s. 12

18.bjuder försäkringsformen nämligen den fördelen, jämförd med finansierings. 12

19.uteslutande genom skattemedel, att de hjälpbehövande känna tillfredsstäl-s. 12

20.lelse i medvetandet om att de genom sina bidrag till försäkringen förskaffats. 12

21.sig räT/ till hjälpen.”43 Att social trygghet utgick till medborgarna i form av en försäkring ansägs innebära att psykologiska faktorer künde tillvaratas. Hjälpbehövan­ de pästods fa en känsla av tillfredsställelse med vetskap om att de genom egna bidrag erhällit en rätt till hjälpen. Sambandet mellan fullgörande av förpliktelser och rätten till hjälp skulle därmed skapa en ansvarskänsla hos medborgarna. Nägot som i sin tur künde förväntas begränsa kostna­ derna för försäkringen jämfört med om hjälpen utgick i form av skattefmansierat understöd. I och med införandet av lagen om allmän försäkring förklarades användningen av begreppet försäkring med att det därigenom markerades att lagstiftningen tillförsäkrade medborgarna vissa förmaner.s. 12

22.101s. 12

23.I det nya pensionssystemet betonas försäkringsmässighet i hög grad, särskilt beträffande premiepensionen. Den ingär i den allmänna och offentliga pensionsförsäkringen, men dess rättsliga uppbyggnad särskiljer sig frän den allmänna pensionen. Premiepensionens konstruktion liknar delvis en privaträttslig försäkring, med en försäkringsfunktion som är kopplad till staten. De medel som motsvarar fastställd pensionsrätt for premiepensionen fonderas och den enskilde kan själv bestämma over med­ lens förvaltning. Premiepensionsmyndigheten ska bedrivas enligt försäkringsmässiga principer.45 I motiven definieras försäkringsmässiga principer soms. 13

24.”[...] sädana frägor som är av försäkringsteknisk eller liknande karaktär ochs. 13

25.som inte har regierats särskilt skall lösas i enlighet med principer som ärs. 13

26.allmänt vedertagna inom försäkringsväsendet. Detta gäller naturligtvis sär-s. 13

27.skilt de aktuariella frägorna.”46 Aven i budgetpropositionen för är 2002/2003 understryks att myndighetens verksamhet ska bedrivas enligt försäkringsmässiga principer.s. 13

28.”PPM bedriver försäkringsrörelse avseende fondförsäkring och traditionells. 13

29.försäkring. Detta innebär bl.a. att en grupp av pensionssparare inte fars. 13

30.gynnas framför en annan. Som ett utflöde av denna princip har det i PPM:ss. 13

31.regleringsbrev slagits fast att var och en av de försäkringsprodukter soms. 13

32.myndigheten tillhandahäller ska vara självbärande. Ett underskott i en dels. 13

33.av verksamheten kan därmed inte subventioneras med medel frän andras. 13

34.delar av PPM:s rörelse.”47 I motiven till pensionsreformen diskuterades vidare om premiepensionen skulle vila pä ett civilrättsligt avtal.s. 13

35.”Ett system där förhällandet mellan försäkringsgivare och försäkrad regie­s. 13

36.ras i avtal skulle föra med sig en del principiella och pedagogiska svagheter.s. 13

37.I den man avtalets innehäll skulle vara bestämt av lagstifrningen utan nägots. 13

38.egentligt avtalsutrymme skulle avtalet närmast framstä som en Aktion.”48 Förhällandet mellan försäkringsgivaren premiepensionsmyndigheten och de försäkrade bygger därför pä en förvaltningsrättslig regiering. Det motiverades med en enklare och naturligare samordning mellan pensionssystemets olika delar - fördelningssystemet och premiepensionssystemet. Civilrättsliga regier om bl.a. bodelning och gäva är därmed inte tillämp102 liga pä premiepensionen. Till skillnad frän den inkomstgrundande Pen­ sionen och andra socialförsäkringsförmäner innefattar avsättningarna till Pensionen dock civilrättsligt bindande ätaganden.49s. 13

39.”[...] skall avsättningarna till premiepensionssystemet vara knutna till en-s. 14

40.skilda individer och innefatta civilrättsligt bindande ätaganden.”50 Det innebär att avsättningen till premiepensionssystemet är en bindande fordran som den enskilde kan utkräva frän premiepensionsmyndigheten. Den intjänande pensionsrätten kan därför inte päverkas av politiska beslut som far retroaktiv verkan. Pensionsrätten omfattas säledes av egendomsskyddet i regeringsformen.51s. 14

41.’’Premiepensionssystemets uppbyggnad talar stärkt för att rätten till premie­s. 14

42.pension i förhällandet mellan staten och den enskilde mäste likställas meds. 14

43.en vanligt civilrättslig fordran och ätnjuta samma skydd enligt grund­s. 14

44.lagen.”52 I likhet med andra socialförsäkringsförmäner ska nägon riskdifferentiering inte göras när pensionsrätten till premiepensionen fastställs. Emellertid har faran för det som benämns som moturval kommit att aktualiseras i premiepensionen. Med det avses risken för att premiepensionens efterlevandeskydd i första hand ska efterfrägas av personer som löper stör risk att dö i förtid och därmed utlösa skyddet. Efterlevandeskyddet är frivilligt, kan tecknas utan riskbedömning och ska betalas av de försäkrade själva. Därför bedömdes det vara viktigt att det inte uppkommer nägot underskott i försäkringen eftersom detta inte kan täckas av allmänna skattemedel.53 Om kostnaderna ökar p.g.a. moturval anses inte heller detta kunna täckas genom en höjningen av premierna, efter­ som det kan Ieda till ett ännu högre moturval.s. 14

45.’’Efterlevandeskyddet är konkurrensutsatt frän liknande produkter pä dens. 14

46.privata försäkringsmarknaden, där en hälsoprövning regelmässigt sker. Ens. 14

47.alltför hög premie riskerar därför att medföra att pensionssparare med gods. 14

48.hälsa väljer en billigare försäkring pä den privata marknaden och att endasts. 14

49.sparare med sämre hälsa och högre risk att dö i förtid finner det motiverats. 14

50.att teckna skyddet hos PPM.”54 Möjligheten att teckna efterlevandeskydd före pensionstiden inom pre­ miepensionssystemet har senarelagts till är 2005 för att en fordjupad ana-s. 14

51.103 lys ska företas.55 Eftersom efterlevandeskyddet innebär en ökad kostnad mäste nägon form av ’’riskanalys” göras. Den kommer dock troligen inte att bli individuell pä det sätt som gäller for den privata försäkringen. Sammanfattningsvis päminner premiepensionens försäkringsmässighet om den försäkringsmässighet som finns inom privaträttslig försäkring. Lagstiftaren har dock tydligt markerat att premiepensionen inte kan jämställas med ett civilrättsligt försäkringsavtal.s. 14

52.Sä sent som vid införande av socialförsäkringslagen är 2001 fastslogs att begreppet försäkring fortsättningsvis ska användas, även pä förmäner som tydligt uppvisar karaktären av bidrag.s. 15

53.’’Regeringen anser det inte vara ändamälsenligt att utifrän enbart strikt teo-s. 15

54.retiska eller principiella utgängspunkter definiera vad som skall krävas förs. 15

55.att en viss trygghetsanordning skall utgöra en försäkring eller var gränsernas. 15

56.för omrädet socialförsäkring skall dras. En mer praktisk metod är enligt värs. 15

57.mening att genom uppräkning av lagstiftningen bestämma vad som skalls. 15

58.hänföras till en social försäkring och vad en sädan trygghetsanordning skalls. 15

59.kailas.”56 Sammantaget kan principen om försäkringsmässighet i socialförsäkringen inte jämställas med försäkringsprincipen i civilrättsliga försäkringsav­ tal. Försäkringsbegreppet är inte likalydande mellan olika rättsomräden och en direkt jämförelse mellan den privata och den offentliga försäk­ ringen läter sig därför inte göras. Termer och begrepp som är länade frän civilrätten förekommer i stör utsträckning inom offentligrätten.57 Det gäller ocksä avseende försäkringsbegreppet, där det skatterättsliga och privaträttsliga försäkringsbegreppet i huvudsak överensstämmer, medan det socialförsäkringsrättsliga uppvisar andra mönster. Bergström menar att det är logiskt att skatterättsliga regier utgär frän civilrättsliga termer eftersom det är civilrättsliga handlanden som beskattas. Men Bergström understryker dock att lagstiftningens syften skiljer sig ät och att det där­ för är viktigt att anpassa den civilrättsliga terminologin efter de skatte­ rättsliga förutsättningarna i skatterätten genom lagstiftning.58 Pä samma 104 sätt blir det därför viktigt att tydliggöra att försäkringsmässighet i socialförsäkringsrätten grundas pä andra principiella ständpunkter, p.g.a. dess bakomliggande syften, än den civilrättsliga försäkringsmässigheten.59s. 15

Obligatorisk och allmän försäkring

1.Försäkringar är i huvudsak obligatoriska eilet frivilliga. Obligatoriska försäkringar utgörs framföralk av offentliga socialförsäkringar medan frivil­ liga försäkringar till stör del äterfinns inom det civilrättsliga försäkringsomrädet. Ett tydligt karakteristiskt drag för socialförsäkringen är just dess obligatorium.s. 16

2.Diskussionen om försäkringens obligatorium har förts ända sedan socialförsäkringsförmänernas införande. Arbetsskadeförsäkringen var den första förmän som blev obligatorisk är 1916. En obligatorisk försäkring hade debatterats redan innan men hade da inte ansetts lämplig att genomföra.s. 16

3.”[...] obligatorisk försäkring mäste verka i viss man förslappande pä arbets-s. 16

4.gifvares benägenhet att genom särskilda, med kostnad förenade anordningars. 16

5.söka förekomma olycksfall.”60 När sjukförsäkringen infördes är 1955 ansägs obligato riet vara en förutsättning för försäkringens fortlevnad. Debatter om en obligatorisk sjukförsäkring hade pägätt sedan är 1919 men försäkringen hade av framförallt statsfinansiella skäl inte införts.61 Motivet till en obligatorisk försäk­ ring hade sitt Ursprung i kravet pä en effektiv och legitim sjukförsäkring. Det uppfattades som orättvist om de som redan själva betalt till egna försäkringar tvingades betala i allmänna försäkringar. Alla skulle därför vara med i den allmänna försäkringen och s.k. högriskfaktorer som sjukdom och hög älder inverkade inte i premiesättningen för den enskilde.62s. 16

6.I pensionsreformen i mitten av 1990-talet äterkom diskussionen omkring socialförsäkringens obligatorium. Liksom i det tidigare ATP-systemet ansägs pensionen innefatta ett kontrakt mellan generationer och för att tillgodose effektivitetsaspekten i försäkringen betonades vikten av obligatorium.63s. 16

7.”[...] utgäende pensioner finansieras med löpande avgiftsintäkter. Ett sä-s. 16

8.dant system förutsätter en obligatorisk anslutning. Det är ett kontrakt mel-s. 16

9.105s. 16

10.Ian generationer och det kräver att det tillkommer nya försäkringstagare is. 17

11.tillräcklig omfattning. Det kan svärligen hanteras pä en försäkringsmarknads. 17

12.där enskilda individer väljer om de vill delta eller ej.”64 En obligatorisk socialförsäkring innebär att den enskilde bade har rätt att omfattas av försäkringen och en skyldighet att betala till densamma. Obligatoriet anses därför vara en förutsättning for att hela befolkningen ska omfattas av försäkringen.65 Genom en tvingande försäkring kan dessutom finansieringen spridas pä ett omfördelande sätt. Ett annat argu­ ment for obligatorium är just att socialförsäkringen uppfattas som ett socialt kontrakt mellan generationer.66 Sociala kontrakt förutsätter att alia är med i försäkringen. Det underlättas eller möjliggörs genom att försäk­ ringen är obligatorisk. Aven effektivitetsskäl talar for detta. Om nägra, av oforstand eller medvetet, ställer sig utanför socialförsäkringen, torde samhället ända mäste ordna försörjning om denne blir arbetsoförmögen. Att den tryggheten äterfinns i form av en obligatorisk socialförsäkring bedöms därför vara bättre.67s. 17

13.I motsats till den allmänna socialförsäkringen är den privaträttsliga försäkringen bade frivillig och enskild. Karakteristiska egenskaper for försäkringsavtalen är att det ofta utgör ett frivilligt och varaktigt avtal mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Försäkringsgivaren ätar sig i avtalet att mot visst vederlag utge ersättning eller annan prestation i händelse av försäkringsfall.68 Det bör dock uppmärksammas att det även finns civilrättsliga avtal som är obligatoriska, t.ex. trafikskadeförsäkringen.69 Den obligatoriska trafikförsäkringen skiljer sig i väsentliga delar frän privata försäkringar i allmänhet. Försäkringens utformning är i stora drag bestämd av lagstiftning. Motiven till obligatoriet är bade sociala och skadeständsrättsliga.70 Förutom det skydd som den trafikskadade kan erhälla frän den offentliga försäkringen anses det, ur samhälleligt synpunkt, vara önskvärt att trafikskadade far en bättre ersättning. En obligatorisk försäkring anses dessutom ha särskilda möjligheter att ge ett fullständigt skydd ät alia skadelidande och minska risken att inte alia har en ansvarsförsäkring.71 Argumenten päminner om de som motiverar den obligatoriska socialförsäkringen. 106s. 17

14.Som komplement till den offentliga socialförsäkringen har der frän 1950-talet vuxit fram en mängd arbetsmarknadsförsäkringar. Dessa är kollektiva försäkringar mellan arbetstagare och arbetsgivare. Genom kollektivavtal ätar sig arbetsgivaren att teckna s.k. trygghetsförsäkringar som täcker personskador i tjänsten utöver arbetsskadeförsäkringens ersättning.72 Som en följd avstär samtidigt anställda frän rätten till vanligt skadeständ.73 Andra liknande försäkringar är patientförsäkringen och läkemedelsförsäkringen. Kollektiva försäkringar, i form av socialförsäk­ ringen eher arbetsmarknadsförsäkringar, utesluter dock inte att privata personförsäkringar tecknas. En vanlig försäkringsform i det avseendet är olika pensionsförsäkringar.s. 18

Ersättning av grundtrygghet eller inkomst

1.Skador som ersätts inom olika försäkringsomräden är sak- eller person­ skador.74 Ersättningssystemen skiljer mellan de tvä typerna av skador. Det bedöms vara mer angeläget, bade ekonomiskt och socialt, att kompensera personskador. Därför stipuleras personskadeersättningarna i högre grad genom tvingande regier. Det finns inte heller nägon egentlig motsvarighet till egendomsförsäkringar inom socialförsäkringen eller försäk­ ringar tecknade av arbetsmarknadens parter.75s. 18

2.Inledningsvis skapades socialförsäkringen i syfte att ge en grundtrygg­ het, genom bl.a. folkpensionen. Med tiden har olika förmäner kommit att i allt högre utsträckning utgöra ett standardskydd genom att de täcker inkomstbortfall. Den svenska socialförsäkringen inrymmer bäda konstruktionerna och vissa enskilda förmäner innehäller bägge komponenterna. Exempelvis innefattar föräldra- och sjukförsäkringen grundersättning till den utan eller med läg inkomst och inkomstrelaterad ersättning för den med arbetsinkomster. Argumenten för och emot de olika typer­ na av ersättning varierar. En försäkring utformad som ett grundskydd vilken lämnas till alia oavsett inkomst oberoende av hur mycket den enskilde betalt till försäkringen, för med sig att samhällsekonomin kan urholkas pä sikt. Det kan ocksä riskera att undergräva skattebetalnings-s. 18

3.107 viljan hos höginkomsttagare eftersom de inte skulle fa ersättningar eller förmäner som pä nägot vis korrelerar med betalda avgifter. En försäkring utformad till att endast täcka inkomstbortfall medfor dock att manga med smä eller inga inkomster kommet att hamna utanför socialförsäkringen. I bäda fallen kan legitimiteten for en allmän och obligatorisk för­ säkring vara i fara.s. 18

4.Ersättningsprinciperna inom socialförsäkringssystemet är inte enhetliga utan bestär av i huvudsak fyra typer. Inkomstprövade ersättningar kan göras beroende av försäkringstagarens inkomst. Ersättningen kan ocksä sättas i relation till den inkomstförlust som den försäkrade lider vid försäkringstillfället. Utfallet av försäkringen kan även vara avgiftsrelaterat, vilket medför att ju högre inbetalning den försäkrade gjort, desto större blir den ekonomiska ersättningen ur försäkringen. Slutligen äterfinns den enhetliga ersättningen, där samma ersättning utgär till alia försäkringstagare.76 Den här typen av ersättningar brukar ocksä kailas grundbidrag.77 Socialförsäkringens ersättningar kan jämföras med försäkringsprinciperna inom den privaträttsliga försäkringen, som i huvudsak är tvä. Ersättningen inom skadeförsäkringarna är anpassade efter skadans storlek, medan ersättningar frän summaförsäkringar utgär genom ett pä förhand fastställt belopp.78s. 19

Inkomstbortfallsprincipen

1.En mycket framträdande princip inom socialförsäkringen är inkomst­ bortfallsprincipen. Rätt till den arbetsbaserade delen av socialförsäkring­ en grundas i huvudsak pä om den försäkrade har nägon inkomst och ge­ nom inkomstbortfallsprincipen blir det även uppenbart att arbetslinjen är en viktig del av socialförsäkringen. Försäkringen faller ut när den försäkrades inkomst upphör av försörjningshinder. Den inkomst som den försäkrade haft blir bestämmande för den ersättning som utbetalas. Sammantaget innebär inkomstbortfallsprincipen att inkomsten är avgörande för bäde rätten att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och ersättningsnivän. Ett viktigt kriterium för inkomstbortfallsprincipen blir därför att definiera inkomstunderlaget. Se vidare avhandlingens tredje del.s. 19

2.Genombrottet för inkomstbortfallsprincipen skedde vid införandet av den allmänna folkpensionsförsäkringen är 1913 och olycksfallsförsäkringen är 1916 och det rädde stör politisk enighet om att principen skulle 108 tillämpas.79 När den allmänna sjukförsäkringen diskuterades under 1940-talet päpekades vikten av att sjukförsäkringen sattes i relation till den försäkrades normala inkomst.80 Orsaken var att den försäkrades ersättning vid bortavaro inte skulle orsaka nägon standardförskjutning ät nägotdera hallet. Om ersättningen var för lag künde det medföra stora ekonomiska förluster för den försäkrade, medan en för hög ersättning in­ nebar en risk för att viljan till arbete försvagades. Aven vid ATP-reformen underströks vikten av att ocksä pensionssystemet skulle utformas efter inkomstbortfallsprincipen. Innebörden var att den enskilde och dennes familj hade möjlighet att bibehälla sin levnadsnivä vid bortfall av inkomst. En inkomstrelaterad pension ansägs vara bättre än ett system som byggde pä enhetsniväer av ersättningen som inte tog hänsyn till den enskildes arbetsförtjänst och levnadssituation. Avsaknaden av ett sädan inkomstskydd vid pensioneringen betraktades som en lucka i socialförsäkringssystemet.81 Principen lagfästes i tilläggspensionen och är lika grundläggande för det nya pensionssystemet.82s. 19

3.Den försäkrades inkomst mäste säkerställas innan nägon ersättning kan utgä. Det görs genom en uppskattning av viss kommande inkomst eilet att i efterhand fastställa den inkomst som faktiskt förelegat.83 I den nya pensionen har principen utvidgats pä sä sätt att pensionsrätten base­ ras pä livsinkomsten. Det innebär att det inte endast är den aktuella inkomsten som är avgörande eller inkomsten under en väl avgränsad period, utan inkomst som uppkommit under heia livet. Aven inkomster som den försäkrade tjänar efter att ha uppnätt allmän pensionsälder medräknas.84s. 20

4.Inkomstbortfallsprincipen förutsätter att det finns en inkomst vid försäkringsfallet som ska ersättas. Detta kan medföra att t.ex. studerande riskerar att falla utanför sjukförsäkringen och eftersom det ansetts vara socialt otillftedsställande, har särregler för bl.a. studerande införts.85 Stu­ derande far därigenom behälla den fastställda inkomst som finns angiven hos försäkringskassan innan studierna päbörjades.86 Därutöver finnss. 20

5.109 det möjligheter for den studerande att behälla sina studiemedel under sjukdom.87s. 20

6.Inkomstbortfallsprincipen är i vissa delar begränsad genom tak-> golvoch kvalifikationsregler. Med takregeln avses de begränsningar av ersättningen som finns i mänga förmäner. Inom sjukförsäkringen beräknas ersättningen aidrig pä inkomster som överstiger sju och en halv gang prisbasbeloppet. Detsamma gäller inom föräldraförsäkringen.88 Golvregeln betyder att det finns en lägsta ersättning som urges firän försäkringen. Inom föräldraförsäkringen innebär det att ersättningen utgär som lägst med en grundnivä och en lägstanivä.89 Kvalifikationsreglerna kan vara utformad pä samma sätt som en golvregel och medföra att den försäkrade mäste ha en viss inkomst for att kvalificera sig till försäkringen. Inom t.ex. sjukförsäkringen innebär det att inkomster som inte uppgär till minst 24 procent av prisbasbeloppet inte medger rätt till försäkringen.90 Den enskilde mäste även kunna pävisa att arbetet och därmed inkomsten antas bestä tillsvidare.91 Upphör den försäkrades inkomst försvinner försäkringsskyddet. Utöver reglerna som kan kopplas till inkomstbortfallet finns det andra kvalifikationsregler för olika socialförsäkringsförmäner, bl.a. föreskriver föräldraförsäkringen att den enskilde varit försäkrad en viss tid innan ersättning utfaller.s. 21

Könsneutral socialförsäkring

1.Socialförsäkringen uttrycks i könsneutrala former och alia former av ’’formell” könsdiskriminering har tagits bort. Lagstiftningen är därmed könsneutral.92 Kravet pä den formella könsneutraliteten sades ocksä vara ett av skälen till att änkepensionen awecklades är 1988.93 Förändrade familjemönster och samhällsstruktur gjorde att änkepensionen ansägs omodern och att jämställda efterlevandeförmäner infördes.s. 21

2.Det nya pensionssystemet grundas pä livsinkomsten och all den in­ komst som den försäkrade tjänar under förvärvslivet utgör därmed underlag för pensionen. Utöver inkomsten kan pensionsgrundande belopp bilda pensionsunderlag. De pensionsgrundande beloppen är fiktiva in110 komster och de ska kompensera att den försäkrade inte arbetar under vissa perioder. Beioppen gottskrivs den försäkrade vid värd av barn, studier, totalförsvarsplikt eher om sjuk- eher aktivitetsersättning utgär. Syftet med kompensationen för barnär är att i viss man utjämna den hittillsvarande strukturella skillnaden mellan kvinnors och mäns livsinkomster. Regleringen ska huvudsakligen Ieda till att kvinnor kompenserades för det inkomstbortfall och den extra arbetsinsats som ären med smä barn ger upphov till.s. 21

3.”Det är emellertid angeläget att regieringen uppfattas som jämställd ochs. 22

4.objektiv. Bestämmelser som grundar sig pä andra omständigheter äns. 22

5.makarnas kön är därför att föredra.”94 Med denna motivering tillskapades den könsneutrala rätten till pensionsgrundande belopp för barnär.95s. 22

6.Redan i mitten av 1940-talet diskuterades jämställdhetsperspektiv i lagstiftningen omkring socialförsäkringen. Det sedan tidigare benämnda hustrutillägget inom arbetslöshetsförsäkringen omvandlades till ett familjetillägg. Enligt fattigvärdslagen hade inte bara män utan ocksä kvinnor försörjningsplikt gentemot familjen och det ansägs inte rättvist att endast män künde uppbära ett hustrutillägg vid arbetslöshet. Tillägget omvand­ lades därför till ett familjetillägg, innehällande barntillägg och ett ömsesidigt maketillägg.s. 22

7.”[.••] kvinnliga medlemmar i detta avseende i princip bör likställas meds. 22

8.manliga [...]”96s. 22

Fördelnings- och effektivitetsprinciper i

socialförsäkringen

1.Sammantaget kan de rättsliga principer om försäkringsmässighet, obligatorium och inkomstbortfall betraktas som karakteristiska för socialför­ säkringen, tillsammans med principen om en jämställd försäkring genom en könsneutral utformning.s. 22

2.Termen försäkring användes inledningsvis utifrän tvä motiv. Det ena var att de försäkrade skulle fa rättighet till förmänen eftersom de betalt till försäkringen. Genom att kalla förmänerna försäkring künde en skiljelinje till understödet och fattigvärden dras. Det andra motivet var att rättighetsaspekten skulle medföra att försäkringen inte överutnyttjades. Den psykologiska aspekten var att den enskilde inte skulle missbruka det som den själv betalar för.s. 22

3.111s. 22

4.Principen om försäkringsmässighet i socialförsäkringen innebär art förmänerna bestäms i lag och är en rättighet för den enskilde. Försäkringen har en solidarisk konstruktion eftersom den saknar riskdifferentiering. Der medför att kostnaderna för förmänerna inte relateras till den enskildes försäkringsrisk utan till dennes betalningsförmäga. Försäkringsmässigheten, som kommet sig av rättighetstänkandet, innehäller bade effektivitets- och rättviseaspekter. Avgiftskonstruktionen anses vara effektiv eftersom det kan förhindra förmäners överutnyttjande. Rätten till förmäner kan även betraktas ur ett rättviseperspektiv. Rättvisan bestär i att den som upparbetat en viss standard genom förvärvsarbete far behälla den. Det faktum att socialförsäkringsrättslig försäkringsmässighet inne­ bär att riskprövningar inte görs är en annan viktigt rättvisesynpunkt. Härigenom sker materiell rättvisa genom omfördelning i syfte att jämställa människor.s. 23

5.Principen om socialförsäkringens obligatorium mäste betraktas ur bäde effektivitets- och rättvisehänseende. För att försäkringen ska vara ekonomiskt hällbar och effektiv mäste den vara tvingande. Med en obligatorisk försäkring far alia rätt till försäkringen men ocksä en skyldighet att bidra till densamma. Därigenom minimeras risken att socialförsäk­ ringen endast är tillämplig pä s.k. högriskfall. Det är försäkringstagare som har en hög försäkringsrisk p.g.a. älder och sjukdom. Högriskfallen kan inte tillgodose sitt försäkringsskydd i den privata försäkringen efter­ som den vilar pä en riskprövning. Den allmänna försäkringen skulle därmed bli mycket kostsam därför att alia som omfattas av försäkringen nyttjar försäkringsskyddet. Obligatoriet är därmed en effektivitetsprincip men innebär samtidigt att det sker en omfördelning mellan olika grupper inom försäkringskollektivet. Socialförsäkringens obligatorium möjliggör omfördelningar frän frisk till sjuk, frän läginkomsttagare till höginkomsttagare o.s.v. Obligatoriet kan därför ses som en förutsättning för omfördelning i socialförsäkringen. Utgängspunkten för fördelningen i socialförsäkringen är att försäkringen vilar pä ett samhällskontrakt och omfördelning kan ske inom en individs livscykel eher mellan olika individer.s. 23

6.Socialförsäkringens ersättningsprinciper utgär frän skydd för grundtrygghet eher standard. Inledningsvis konstruerades förmänerna som grundskydd men har med tiden kommit att mer eher mindre omfatta inkomstbortfallsskydd. En viktig socialförsäkringsrättslig princip är där­ för inkomstbortfallsprincipen. Genom den tydliggörs normen om arbete och vikten att försörja sig själv. Förmänerna ur försäkringen ska utgä när försörjningshinder föreligger, samtidigt som principen begränsas ge­ nom tak-, golv- och kvalifikationsregler. Inkomstbortfallsprincipen vilar bäde pä effektivitets- och rättvisebehov. Genom att inkomsten utgör 112 gründen for rätten till förmänen bortfaller individueila och skönsmässiga bedömningar som kan vara ineffektiva for forsäkringen. Pä samma gang kan principen uppfattas som rättvis. Liksom obligatoriet skyddar inkomstbortfallsprincipen en upparbetad standard och är därmed en del av ’’behälla-rättvisan”.s. 23

7.Socialförsäkringens könsneutrala utformning innebär att kvinnor och män, som huvudregel, inte tydliggörs i forsäkringen. Huruvida den könsneutralt utformade forsäkringen överensstämmer med en politiskt eftersträvad jämställdhet avgörs inte av rättsreglernas neutrala konstruktion. Inkomstbortfallsprincipen är könsneutral. Takregeln som begränsar inkomstbortfallet har bl.a. anförts som argument for att föräldraförsäkringen inte förbättrar jämställdheten mellan könen. Eftersom kvinnor oftast tjänar mindre än män, har män i högre utsträckning hamnat ovanför takers begränsning. Det har ansetts tala for att männen avstär frän att utnyttja föräldraförsäkringen. I en Studie gjord i slutet av 1990talet visas dock att det är fler faktorer än ekonomin som styr hur föräldrarna delar pä ledigheten.97 Det rör sig om variabler som utbildningsgrad, föräldrarnas aider och yrke. Inkomstbortfallsprincipen medför att löneskillnader i arbetslivet äterspeglas i socialförsäkringen. Det gäller inte minst löneskillnader mellan kvinnor och män. Sä länge det föreligger en segregerad och diskriminerande arbetsmarknad med kraftiga inslag av lönediskriminering cementerar eher förstärker socialförsäkringssystem rädande ojämställdhet. Det ska dock understrykas att beskattningen av sociala förmäner har haft en utjämningseffekt, eftersom de inkomstskillnader som finns kräftigt reduceras efter skatt.98s. 24

8.’’Inkomstbortfallsprincipen stabiliserar det dagliga livet - och bevarar in-s. 24

9.komstskillnaderna till dess döden inträder.”99 I argumentationen mellan rättvisa och effektivitet i det rättsliga fältet har utgängspunkten varit olika. Inom de ovan diskuterade rättsliga principerna äterfinns bäde effektivitets- och rättviseaspekter. Som tidigare framgätt innehäller socialförsäkringen Hera fördelningspolitiska inslag och den betraktas ofta som ett socialt kontrakt mellan generationer.100 Omfördelning i socialförsäkringen sker mellan individer och inom en individs livscykel och avser bäde utfallet av förmäner och finansieringen av försäkringen. Omfördelningen medför därmed bäde en ekonomisk och en stan­ dardmässig utjämning.s. 24

10.113s. 24

Finansiering av socialförsäkringen

1.Valet av finansieringsmodell och fördelningen mellan olika typer av finansieringskällor varierar beroende av vilken socialpolitisk modell som tillämpas.101 Skillnaden mellan olika finansieringssystem utgörs av graden av samband mellan förmäner och avgifter, förmänernas utformning, risk­ allokering och omfördelningseffekter. Niels Ploug och Jon Kvist diskuterar fem modeller for finansiering som utgär frän socialförsäkringens utformning.102 Den första beskrivs som ett frivilligt socialförsäkringssystem. Det liknar det privata försäkringssystemet och finansieras genom premier eher avgifter som fonderas. Avgifterna varierar utifrän risk for inträffade försäkringsfall och det forekommer inte nägon omfördelning. Ett obligatoriskt socialförsäkringssystem är den andra modellen. Kännetecknande är att erlagda avgifter finansierar utgäende förmäner. Här har riskgrupper inget större genomslag eftersom försäkringsformen är tvingande. Den tredje modellen är den avgiftsbaserade socialförsäkringen. I den modellen bestäms avgifter och förmäner av staten. Avgiften kan beskrivas som en öronmärkt skatt. ’’Pay-as-you-go principen” utgör grundstommen i den fjärde finansieringsmodellen.103 De avgifter som ingär i modellen betraktas som generella skatter eftersom de betalar utgäende förmäner som utnyttjas av den försäkrade eher andra. Spänningen mel­ lan avgifter, förmäner och risker, som är utmärkande for den privata försäkringen, äterfinns inte. Ett stört inslag i modellen är istället de omför­ delande momenten. Slutligen definieras det ekonomiska biständet som en femte modell. Den finansieras av generella skatter och den enskildes behov av biständet är avgörande.s. 25

2.Hur ser dä finansieringen av det svenska sociala trygghetssystemet ut? Intäkterna till socialförsäkringen kommet frän avgifter och allmänna skatter samt avkastning pä fonderade medel. Intäkterna frän skatter och avgifter ingär i den löpande budgeten. De avgifter som finansierar social­ försäkringen är socialavgifter och allmän pensionsavgift. Särskild löneskatt och allmän löneavgift är tvä avgifter som inte explicit betalar social­ försäkringen.104 Dessa betraktas dock vanligen ocksä som sociala avgifter. Det bör även päpekas att delar av socialförsäkringen finansieras av arbetsgivarna direkt p.g.a. arbetsgivarinträdet genom sjuklönelagen. Pensionsförsäkringen behandlas som en fristäende försäkringsgren vid sidan av 114 statsbudgeten och avgifterna tillförs ett frän statsbudgeten avskilt och slutet system. AP-fonden handhar fördelningssystemet och premiepensionssystemet.105s. 25

Arbetsgivaravgifter

1.Är 1996 beslutades om en översyn av lagen om socialavgifter.106 Syftet var att ästadkomma en förändrad avgiftsstruktur for socialavgifterna med en bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter inom ramen for ett i princip oförändrat avgiftsuttag. Pensionsreformen är 1999 utgjorde ett led i det arbetet och är 2001 trädde den nya socialavgiftslagen i kraft.107s. 26

2.Arbetsgivaravgifterna bestär av sex olika avgifter. Dessa är sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkringsavgiften, älderspensionsavgiften, efterlevandepensionsavgiften, arbetsmarknadsavgiften och arbetsskadeavgiften. Avgifterna är specificerade for att finansiera olika sociala ändamäl. Socialförsäkringens kostnader täcks inte enbart genom avgifterna, utan eventuella merkostnader bekostas med allmänna skattemedel. Eftersom avgifterna tillförs statbudgeten ackumuleras inte eventuella överskott for försäkringsändamäl utan dessa används for att täcka andra statliga utgif­ ter. Generellt sett ska avgifternas intäkter och förmänernas utgifter balanseras mot varandra. Nägon exakt samstämmighet mellan förväntade inkomster frän avgifterna och utgifter for olika socialförsäkringar eftersträvas dock inte.108s. 26

3.I samband med pensionsreformen förändrades sjukförsäkringsavgiften pä sä sätt att de kostnader som avgiften finansierar främst avser inkomstrelaterade ersättningar. Syftet med förändringen var bl.a. att stärka sjukförsäkringens karaktär av försäkring.109 Förändringarna innebar att kostnader for tandvärd, läkemedelssubventioner och viss födslokontrollerande verksamhet inte längte direkt finansieras genom arbetsgivaravgif­ ter utan med allmänna skattemedel. Sjukförsäkringsavgiften bekostar bl.a. sjukpenning, havandeskapspenning, inkomstgrundad sjukersättning och administrationskostnaderna for dessa förmäner. Dessutom betalar sjuk­ försäkringsavgiften delar av den statliga älderspensionsavgiften. I förarbetet till den nya pensionen underströks vikten av att inkomstbaserade socialförsäkringsförmäner ingär i den pensionsgrundande inkomsten. Det medförde att förmänen därmed mäste bekosta pensionsrätten.s. 26

4.115s. 26

5.”Om älderspensionssystemet skall vara avskilt frän andra allmänna social-s. 27

6.försäkringssystem bör det inte bära kostnader som hör till andra förmäns-s. 27

7.system. Kostnader för den pensionsrätt som baseras pä t.ex. sjukpennings. 27

8.bör betalas av sjukförsäkringen.”110 Sjukförsäkringsavgiften ska ocksä täcka de kostnader som centrala studiestödsnämnden kan fa p.g.a. att de studielän som avser en sjukperiod inte behöver betalas tillbaka av den enskilde läntagaren.111s. 27

9.Föräldraförsäkringen, som tidigare delvis finansierades av sjukförsäk­ ringsavgiften, finansieras numera av föräldraförsäkringsavgiften. Avgiften bekostar även föräldraförsäkringens administration och delar av den statliga älderspensionsavgiften.112s. 27

10.Den allmänna älderspensionen finansieras genom tre typer av avgifter. I arbetsgivaravgifterna ingär älderspensionsavgiften. Den far inte förväxlas med den statliga älderspensionsavgiften eller den allmänna pensionsavgiften som behandlas i det päföljande avsnittet. Älderspensionsavgif­ ten benämndes tidigare tilläggspensionsavgift men fick i samband med pensionsreformen det nya namnet.113 Avgiften uppgär till en dryg tredjedel av det totala uttaget av arbetsgivaravgifter och tillförs AP-fonden till den del den motsvarar utgäende pensionsförmän.114 Det som ligger till grund för beräkningen av avgiften är de inkomster som utgör beräkningsunderlaget till pensionsrätten. Overstiger älderspensionsavgiften pensionsförmänen tillförs överskottet staten i form av skatt.115s. 27

11.I arbetsgivaravgifterna finns även en efterlevandepensionsavgift. Den finansierar den efterlevandepension som utgär som inkomstgrundad älderspension eller som garantipension.116 Avgiften bekostar även änkepensionen och kostnader för administrationen.117 Efterlevandepensionen betraktas inte som en del av pensionssystemet och efterlevandepensionsavgiften är därför inte utformad pä samma sätt som älderspensionsav­ giften. Efiterlevandeskyddet ingär istället som en del av det allmänna obligatoriska socialförsäkringssystemet, där förmäner finansieras genom avgifter eller shatter och kopplingen mellan avgiften och förmänen inte är tydlig. Om avgiften ska motsvara förmänen mäste den nämligen sän116 kas. Nuvarande avgift är alltför hög eftersom de som idag betalar avgiften inte omfattas av samma rätt till efterlevandepension som dagens pensionärer. Det innebär ocksä att även om den enskilde inte omfattas av efterlevandeskyddet utgör dennes inkomster underlag for avgiften. Skatteinslaget i efterlevandepensionsavgiften är därför stört.118s. 27

12.Arbetsmarknadsavgiften betalar arbetslöshetsförsäkringen och andra arbetsmarknadspolitiska ätgärder. Dessutom finansieras delar av lönegarantin enligt lönegarantilagen och statens ätagande avseende älderspensionsavgifter genom avgiften.119 Fastän risken för arbetslöshet är olika inom skilda yrkesgrupper sker inte nägon riskdifferentiering av avgiften. Detta innebär atts. 28

13.”[...] försäkringen huvudsakligen skall finansieras solidariskt av alia oavsetts. 28

14.risk för arbetslöshet. För det talar ocksä att arbetslöshet kan bero pä exter­s. 28

15.na störningar i ekonomin eller pä misslyckanden i den ekonomiska Politi­s. 28

16.ken som enskilda inte kan räda over.”120 Arbetslöshetsförsäkringen är uppdelad i en obligatorisk del bestäende av ett grundbelopp och en frivillig del med en inkomstrelaterad ersättning. Utifrän den uppdelningen betalar arbetsmarknadsavgiften i första hand grundförsäkringen, men även den inkomstrelaterade delen av försäkring­ en. Den senate finansieras dessutom via s.k. finansieringsavgifter. Det är en avgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten. Resten bekostas via allmänna skattemedel. Totalt täcker arbetsmarknadsavgiften drygt 95 procent av kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen.121 Synsättet att avgiftsintäkter och utgifter ska baianseras mot varandra tillämpas därför inte pä arbetsmarknadsavgiften.122s. 28

17.Arbetsskadeförsäkringen finansieras genom arbetsgivaravgifter. Inte heller den avgiften differentieras utifrän risken för arbetsskador. I debatten har det beskrivits som ett implicit subventionerande frän lägriskbranscher till högriskbranscher.123s. 28

Pensionsavgifter

1.Pensionerna finansieras bäde genom fördelningssystemet där ingäende medel betalar utgäende förmäner pä basen av ’’pay-as-you-go principen” och genom fondering. I det gamla pensionssystemet finansierades tilläggs-s. 28

2.117 Pensionen med arbetsgivaravgifter genom ett fördelningssystem som delvis var avskilt frän statsbudgeten. I syfte att utjämna skillnader mellan olika är och av samhällsekonomiska skäl innehöll fördelningsmodellen även fonderingsinslag.124 Valet av finansieringsmodell berodde pä avsikten att genomföra en standardhöjning för pensionärerna. Det ansägs inte vara möjligt att uppfylla det malet lika snabbt genom privata försäkringslösningar eilet ett fullfonderat pensionssystem.125 Folkpensionen belastade statsbudgeten och bekostades av folkpensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna och genom allmänna shatter.s. 28

3.’’Redovisningsmässigt ingär folkpensioneringen i sin helhet i statsbudgeten,s. 29

4.och folkpensionsavgiften är tekniskt att betrakta som en skatt.”126 Den nya pensionen innehäller endast älderspension och finansieringen sker bade med avgifter och allmänna skatter.127 Pensionssystemet bestär av inkomstgrundande älderspension, premiepension och garantipension och dessa finansieras pä olika sätt i bäde ett slutet och ett öppet system.s. 29

5.”Ett av syftena med pensionsreformen är att skapa ett finansiellt autonomts. 29

6.och frän övriga socialförsäkringsgrenar skilt system.”128 Den inkomstgrundande älderspensionen betalas genom ett slutet fördel­ ningssystem med avgifter. Pensionen är därmed avgränsad som en fristäende försäkring vid sidan av statsbudgeten. De influtna medlen frän avgifterna bekostar löpande pensioner. Det Faktum att älderspensionen finansieras som en fristäende försäkringsgren innebär dock inte att Pen­ sionen är helt frikopplad frän den allmänna statsbudgeten. Fördelningssystemets finansiella stabilitet säkras genom regier om automatisk balansering. Med det avses den indexomräkning av pensionsbehällningar och pensioner som sker utifrän pä den samhälleliga inkomstutvecklingen.129 Det betyder att det ärligen sker en beräkning av fördelningssystemets samlade skulder och tillgängar. Om försäkringens utgifter överstiger de inbetalade avgifterna skapas ett balansindex. Härigenom indexeras pensionerna sä att balansen i systemet kan äterställas.130 Premiepensionen bekostas genom individuella avsättningar i form av avgifter i ett slutet system. Medien fonderas och gottskrivs pä ett individuellt konto och utgör där118 med ett faktiskt sparande. I premiepensionssystemet förvakas avgifterna pä samma sätt som medel inbetalade enligt avtal om privat pensionsförsäkring och pensionens storlek blir beroende av värdeutvecklingen pä de fonderade medlen.131s. 29

7.Garantipensionen, som i vissa avseende ersatt folkpensionen, belastar istället statsbudgeten och betalas med allmänna shatter. Aven skyddet till efterlevande betalas via statsbudgeten. Efterlevandepensionens finansiering följder principen om att inkomstrelaterade delar ska finansieras med avgifter och grundskyddet ska finansieras med skattemedel.s. 30

8.’’Denna finansieringsform ligger ocksä i linje med strävan att avgifter soms. 30

9.tas ut i form av egenavgift eller i form av socialavgift [...] skall finansieras. 30

10.enbart inkomstrelaterade förmäner.”132 Avgifterna som bekostar den inkomstgrundande älderspensionen bestär som tidigare nämnts av tre olika typer. Älderspensionsavgiften som ingär i arbetsgivaravgifterna berördes i det föregäende avsnittet. Därutöver finns den statliga älderspensionsavgiften och den allmänna pensionsavgiften. Den statliga älderspensionsavgiften kan delvis betraktas som en del av arbetsgivaravgifterna. Avgiften ingär nämligen som en del i varje arbetsgivaravgift utom pensionsavgifterna. För varje pensionsgrundande socialförsäkringsförmän belastas den avgift som bekostar förmänen med en avgift som ska täcka pensionskostnaden. Dessa avgifter utgör underlaget till den statliga älderspensionsavgiften.133 Det innebär i princip att den statliga avgiften finansieras genom arbetsgivaravgifterna. Som tidigare nämnts är den allmänna pensionsavgiften en egenavgift som betalas av den enskilde.s. 30

11.Intentionen i pensionsreformen var att älderspensionen ska bekostas med egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Avgifterna ska svara för hälften var av kostnaden och det är mycket tydligt att ett samband mellan pensionsförsäkringens förmäner och avgifter eftersträvas.134s. 30

Rättsliga principer i sociala avgifter

1.De senaste ärens strävan mot ett ökat samband mellan förmäner och av­ gifter medför att avgifterna blir intressanta att studera ur ett socialförsäkringsperspektiv. För att upprätthälla sambandsprincipen krävs att avgiften far samma Funktion som den privaträttsliga avgiften i försäkringsförhäl-s. 30

2.119 landen. Socialavgiftens rättsliga konstruktion mäste därför jämföras med avgiften i den privata försäkringen.s. 30

3.Utifrän en spräklig betydelse betraktas avgiften som ett fastställt pris för viss tjänst eilet rättighet.135 Till detta kan läggas den finansvetenskapliga terminologin med innebörden att en avgift är en kostnad som motsvaras av en förmän av samma värde.136 En rättslig definition av begreppet avgift är att en avgift erläggs enligt principen om byte mellan prestation och motprestation.137 Som exempel kan tas kommunala avgifter. De styrs av den s.k. självkostnadsprincipen, vilket innebär att kommunens avgifter inte far överstiga de kostnader som tjänsten eller nyttigheten medför.138s. 31

4.Kännetecknande för en försäkringsrättslig avgift är att den bestär av individualiserade riskrelaterade premier uträknade pä försäkringsmässiga grunder. Med det avses inte endast den individuella risken hos en försäkringstagare, utan även försäkringsmässig Statistik blir avgörande.139 Annat som är avgörande för om en betalning utgör en avgift är synliggörandet av var pengarna hamnar och om det uppkommer nägon rättighet p.g.a. gjorda inbetalningar, jämförbara med ett avtalsförhällande.140s. 31

5.Legaldefinitionen av begreppet socialavgifter äterfinns i socialavgiftslagen. Socialavgifter är ’’avgifter för finansiering av Systemen för social trygghet (socialavgifter)”.141 Enligt den definitionen finansierar socialavgiften mer än det som betraktas som socialförsäkringen enligt socialförsäkringslagen eftersom även arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras genom socialavgiften. Samtidigt som detta är en legaldefinition av begrep­ pet socialavgifter anses det tydliggöra syftet med avgifterna.s. 31

6.’’Enligt regeringens uppfattning är det lämpligt att ange att syftet meds. 31

7.socialavgifterna är att finansiera Systemen för social trygghet.”142 Den legala definitionen av begreppet socialavgifter framgär alltsä genom en beskrivning av avgifternas syften. Den lagtekniska utformningen inne­ bär att innebörden av begreppet socialavgifter star att finna i den upp120 räkning av avgifter som följer i lagtexten. Socialavgifternas legaldefinition är säledes utformad pä samma sätt som socialförsäkringens legaldefinition. Det innebär att bade avgifternas innehäll och utformning kan ändras over tiden utan att detta begränsas av legaldefinitionen.s. 31

8.I den EG-rättsliga kontexten används begreppet socialförsäkringsavgift. Det kan definieras som alia de finansieringsinstrument som omfattas av rof. 1408/71. Det innebär att bade skatter och avgifter ingär i begreppet socialförsäkringsavgift.143s. 32

9.Vilka är da de principer - rättsgrundsatser och normet - som framträder inom socialavgifterna? Jag kommer i den följande framställningen att förtydliga socialavgifternas principer som de framkommer i motiven till lagstiftningen.s. 32

Kollektiva avgifter

1.Socialavgifternas arbetsgivaravgifter är kollektivt utformade avgifter som finansierar individuella förmäner. Avgifterna specificeras inte för varje löntagare utan det är lönesumman för alia anställda som ligger till grund för arbetsgivarens avgifter. Kollektivt eher individuellt utformade avgifter diskuterades redan vid ATP-reformen. Da förordades kollektiva avgifter eftersom de ansägs innebära enklast möjliga debiterings- och uppbördsförfarande.144 När ATP-avgiftens basbelopps- och maximeringsavdrag slopades i början av 1980-talet uppmärksammas möjligheten att istället differentiera avgifterna. Lösningen förkastades dock eftersom det befarades att administrativa svärigheter künde uppstä. Differentieringen förutsatte nämligen att avgifterna individualiserades för varje arbetstagare.145s. 32

2.Avgifterna är inte heller differentierade utifrän olika skaderisker. Pre­ cis som inom förmänssidan tas inte hänsyn till att vissa risker är vanligare än andra. Redan är 1926 diskuterades en riskdifferentiering av avgif­ ter och möjligheten att undanta arbetsgivare med lag olycksfallsrisk frän arbetsskadeförsäkringens avgiftsdebitering.146 Förslaget avfärdades med hänvisning till det onödiga merarbete det skulle medföra. Samma argu­ mentation fördes senate när frägan om sjukförsäkringsavgiftens differentiering avgjordes. Även om vissa branscher var mer skadedrabbade inne­ bar det inte med automatik att sjukligheten var större.147 Debatten om att differentiera avgifterna förekommer fortfarande, dock inte i lagstiftningssammanhang utan framförallt i den ekonomiska litteraturen.148s. 32

3.121s. 32

4.Berättigandet till förmänerna för den enskilde görs inte beroende av, som tidigare konstaterats, om avgifterna är betalda eller inte. Rätten till socialförsäkringsförmäner grundas istället som huvudregel pä inkomst eller bosättning.149 Arbetslöshetsförsäkringen utgör dock ett undantag i sammanhanget. Här kan den enskilde förlora rätten till försäkringen om denne inte erlägger avgiften. Avgifter eller premier inom det privata försäkringsomrädet grundas pä ett civilrättsligt avtal mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren, till skillnad frän socialavgiften som utgär pä grundval av lag.150 Inom den privata försäkringen är därför avgiften in­ dividuell och bestäms utifrän den förmän som utfaller ur försäkringen. Om avgiften inte erläggs utgär inte heller nägon ersättning.s. 33

5.Socialavgifterna har kompletterats med en delvis individualiserad avgift i form av den allmänna pensionsavgiften. Den har inte samma kollektiva karaktär som socialavgifter. Men inte heller pensionsavgiften grundar i sig nägon rätt till förmän. Det är den enskildes inkomst som ligger till grund för rätten till pension, inte den erlagda avgiften.151s. 33

.2 Andamälsbestämda avgifter men ändä inte

1.Socialavgifternas syfte är att finansiera Systemen för social trygghet. Lagen om fördelning av socialavgifter hänvisar till ändamälen som de olika av­ gifterna ska bekosta.152 Eftersom avgifterna är ändamälsbestämda innebär det att delar av socialavgifterna är öronmärkta for att bekosta delar av socialförsäkringen.s. 33

2.Trots det bestämda ändamälet ingär avgifterna som en del i den all­ männa budgeten och eventuellt överskott frän avgifterna fonderas inte for att betala framtida kostnader inom försäkringen.s. 33

3.”Det kan finnas skäl att särredovisa inkomster och utgifter inom sjukför-s. 33

4.säkringen. En sädan redovisning fyller dock enbart en informativ funktions. 33

5.och har inte nägra konsekvenser för hur sjukförsäkringen hanteras i budget-s. 33

6.processen. 9 Avgifterna motsvarar inte i sin helhet utgäende förmäner och nägon exakt samstämmighet eftersträvas inte heller. Avgifterna har, de facto, stigit mer än vad som motsvaras av kostnadsökningarna i trygghetssystemet.154 122s. 33

7.’’Smärre och tillfälliga diskrepanser mellan inkomster och utgifter kommers. 34

8.i framtiden att kunna finnas utan att det föranleder justeringar av avgifts-s. 34

9.nivan. Socialavgifterna har som sagt tillkommit vid olika tidpunkter och med olika ändamäl. När lagen om allmän försäkring infördes äterfanns bestämmelserna beträffande sjukvärdsavgiften och tilläggspensionsavgiften samlade i 19 kapitlet. Avgifterna redovisades var för sig p.g.a. att de utgick frän olika beräkningsunderlag. Andra socialavgifter, t.ex. arbetsgivaravgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och vuxenutbildningsavgiften, äterfanns i särskilda lagar. I samband med införandet av socialavgiftslagen är 1982, sammanfördes alia avgifter i en och samma lag.156 Av lagtexten framgick vilka typer av avgifter som ingick i socialavgifterna och de olika avgifterna äsattes samma beräkningsunderlag. En konsekvens av de enhetliga reglerna var att de totala arbetsgivaravgifterna bestod av summan av procentsatserna för de olika avgifterna. I samband med införandet av nya socialavgiftslagen slopades dock ett flertal avgifter som direkt bekostade bosättningsbaserade förmäner. Trots detta bekostar arbetsgivaravgif­ terna fortfarande förmäner som omfattar heia befolkningen, inte bara de som lönearbetar.157s. 34

.3 Avgift eller skatt