internationella åtaganden

Inledning - enskilda aspekter

1.I det föregående har omfattningen av den fackliga föreningsfriheten soms. 13

2.mänsklig rättighet behandlats. Det har framkommit att rättigheten ge­ staltar sig olika i skilda internationella instrument. EU:s möjligheter atts. 13

3.påverka Sveriges möjligheter att uppfylla dessa åtaganden har också be­s. 13

4.rörts. I det följande skall vissa aspekter av föreningsfriheten i svensk rätts. 13

5.belysas ur ett internationellt perspektiv. Syftet med avsnittet är att under­s. 13

6.söka om den fackliga föreningsfriheten som mänsklig rättighet återspeg­s. 13

7.las i den svenska rättsordningen på ett sådant sätt att enskilda kan kommas. 13

8.i åtnjutande av den. Om så inte visas vara fallet undersöks, mot bakgrunds. 13

9.av mina resonemang i inledningen, i vilken mån den fördragskonformas. 13

10.tolkningen kan säkerställa ett sådant skydd.1s. 13

11.Den svenska fackföreningsrörelsens historia kan ses som en framgångs-s. 13

12.saga.2 Framgången har till stor del sin förklaring i att arbetstagarna tidigts. 13

13.slöt sig samman i få stora förbund som hade och har nära kopplingar tills. 13

14.det under lång tid regerande socialdemokratiska arbetarpartiet. En sam-s. 13

15.arbetsanda utvecklades mellan dessa fackföreningar och regeringen.3 Stats­s. 13

16.makten avhöll sig vidare länge i huvudsak från att intervenera i relationens. 13

17.och mellan arbetsmarknadens parter.4 Åttio procent av alla arbetstagares. 13

18.488 är i dag huvudsakligen anslutna till ett förbund tillhörande något av de tre centrala fackföreningarna. Synen på det fackliga medlemskapet illust­ reras väl av detta citat: ”Facklig organisering utgör inte i den nordiska välfärdsstaten något uttryck för att personen i fråga fattat ett på personlig övertygelse baserat val i högre grad än då medborgaren väljer att teckna en försäkring för att undgå vissa personliga eller sociala risker ...”5 De etablerade arbetstagarorganisationerna åtnjuter vidsträckta möjlig­ heter att tillvarata sina medlemmars löne- och arbetsvillkorsrelaterade intressen. Arbetsgivaren har dock lämnats ett fredat område - rätten att leda och fördela arbetet.6 Ursprungligen var ett fredande av arbetsledningsrätten ett villkor för att arbetsgivarna överhuvudtaget skulle erkänna arbetstagarnas rätt att sluta sig samman. Arbetstagarnas - och för den delen arbetsgivarnas rätt att sluta sig samman i föreningar kom för första gången till uttryck i den s.k. decemberkompromissen, det centrala avtal som slöts mellan LO och SAF år 1906. Arbetstagarsidan fick för att få till stånd ett erkännande av att föreningsrätten skulle lämnas okränkt lov att erkänna de för SAF centrala principerna om arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och avskeda arbetare samt att använda arbetare oavsett om dessa var organiserade eller ej.7 Skyddet av föreningsfriheten har således sin grund i 1906 års avtal mellan SAF och LO. Någon lagreglering av föreningsfriheten fanns inte. Efter Arbetsdomstolens tillkomst år 1929 kom en rad föreningsfrihetsrelaterade mål att avgöras av AD. En praxis om föreningsfrihetens inne­ börd växte fram.8 Exempelvis klargjordes att ett avskedande av en arbets­ tagare på grund av dennes fackliga medlemskap eller aktivitet utgjorde en föreningsrättskränkning.9 1V0idare angav AD att arbetsgivaren var skyl­ dig att respektera föreningsrätten även om kollektivavtalet inte innehöll någon uttrycklig regel om denna fråga. Föreningsrätten ansågs följa av kol­ lektivavtalets natur men bara för de som tillhörde den förening arbetsgiva­ ren erkänt som avtalsslutandepart™s. 13

19.489s. 14

20.Samtidigt med AD:s tillkomst antogs en lag om kollektivavtal år 1928. I lagen formulerades kollektivavtalets rättsverkningar. Bland annat regle­ rades omfattningen av den fredsplikt som följde av ett kollektivavtal.11s. 15

21.Under 1930-talet inleddes en diskussion om att införa lagstiftning till skydd för föreningsrätten. Till stor del var det tjänstemännen som öns­ kade en lagstiftning till stöd för sina föreningssträvanden. Politisk turbu­ lens omgav lagstiftningsprocessen. Oenighet rådde bland annat i frågan om oorganiserade arbetstagare skulle skyddas mot påtryckningar att or­ ganisera sig. Socialdemokraterna ville bara skydda rätten att tillhöra en förening och i deras proposition angavs att föreningsrätten skulle regleras så långt som var nödvändigt för att säkerställa förhandlingsrätten.12 Pro­ positionen gick dock ej igenom bägge kamrarna i denna del och resulta­ tet blev en lag som saknade en definition av föreningsrätten, lagen om förenings- och förhandlingsrätt (FFL).13 Initiativ togs snart till en över­ syn av FFL.14 Översynen ledde till lagändringar genom vilka förenings­ rätten år 1940 fick en tydligare utformning som kom till uttryck i 3 § FFL.15 Enligt 3 § FFL innefattade föreningsrätten en rätt för arbets­ givare och arbetstagare att tillhöra förening, utnyttja medlemskap i före­ ning samt verka för förening och bildande av sådan. FFL medförde alltså en utvidgning av skyddet för föreningsrätten i jämförelse med tidigare praxis. Inte bara arbetstagare som var anslutna till en organisation som erkänts som avtalspart åtnjöt skydd utan alla arbetstagare. Syftet med föreningsrätten ändrades dock inte. Föreningsrätten förblev ett medel för att skydda förhandlingsrätten.s. 15

22.Denna koppling mellan skyddet för föreningsrätten och förhandlings­ rätten präglar fortfarande skyddet av föreningsrätten i svensk rätt.16 Under 1970-talet antogs ny lagstiftning, MBL, som rörde relationerna på ar­ betsmarknaden. Orsaken till lagstiftarens ingrepp i arbetsmarknadsrelationerna har länge ansetts vara att arbetstagarparterna inte ansåg sig kunna erhålla tillräckligt inflytande i företagen på egen hand.17 De rät­ tigheter som erövrades genom ingreppet tillkom dock bara de kollektiv490 avtalsslutande organisationerna. Därigenom befästes de framträdande organisationernas ställning på arbetsmarknaden.18 Anna Christensen menade att så långtgående rättigheter, som de kollektivavtalsslutande organisationerna fick, bara kunde ges till de fackliga organisationer som statsmakten kände — och i stort sett hade förtroende för. Genom att dessa organisationers ställning förstärktes försvagades de andra organisationernas ställning.19 Liknande tendenser kan skönjas i flera nordiska länder och det har hävdats att många drag i det nordiska arbetsmarknadssystemet endast kan förklaras utifrån fackets strävan att se till att konkurrerande organisa­ tioner slås ut eller åtminstone vid behov kan slås ut. Det är värt att notera att facken fått stöd av både arbetsgivare och statsmakt i dessa strävanden. En enhetlig struktur underlättar samverkan med facket för dessa aktörer.20 Genom antagandet av MBL gavs i huvudsak de kollektivavtalsslutna fackföreningarna rätt att förhandla om frågor inom området för arbets­ givarens arbetsledningsrätt. Beslutanderätten låg dock kvar hos arbets­ givaren. Under tiden mellan 1906 års decemberkompromiss och antagandet av MBL kan man säga att AD på vissa punkter befäste principen om att arbetsgivarpartens arbetsledningsrätt skulle lämnas okränkt.21 AD utsträckte den fredsplikt som träffandet av ett kollektivavtal medförde för parterna till att inte bara omfatta det område som kollektivavtalet uttryckligen reglerade utan även området för arbetsgivarens arbetsled­ ningsrätt.22 Denna praxis ändrades i princip inte efter MBL:s ikraftträ­ dande.23 Arbetstagarna kan därför sällan utnyttja stridsåtgärder för att söka påverka arbetsgivaren inom detta område. Det rådande systemet för skyddet av föreningsrätten i svensk rätt baserar sig på avvägningar mellan olika parters intressen. Å ena sidan en avvägning mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen och å and­ ra sidan en avvägning mellan arbetstagarmajoritetens intressen och arbetstagarminoritetens intressen. En fråga som kommer att behandlas i dets. 15

23.491 följande är om sådana avvägningar kan göras helt fritt. Det är nämligen möjligt att ett tagande i ena sidan för att ge i den andra kan ifrågasättas i ljuset av den fackliga föreningsfriheten som mänsklig rättighet. Vid en närmare undersökning av de olika val lagstiftaren gjort inom detta om­ råde så visar det sig exempelvis att den enskildes arbetstagarens valfrihet systematiskt underordnats de etablerade fackföreningarnas handlingsfri­ het i det svenska systemet.s. 16

24.Skyddet för den fackliga föreningsfriheten kan också komma att hotas av helt andra skäl. Det kan handla om en stats överväganden rörande vad som bäst gynnar landet. Även sådana åtgärder kan stundtals ifrågasättas utifrån ett internationellt perspektiv. I det följande skall jag undersöka hur det svenska rättssystemet förhåller sig till vissa folkrättsliga och andra åtaganden Sverige gjort av grundrättighetskaraktär.s. 17

25.De enskilda aspekter som jag skall ta upp är: • fackföreningars möjlighet att utesluta medlemmar • arbetssökandes föreningsfrihet • den negativa föreningsfriheten • kollektivavtalsutrymmet och möjligheten för staten att ogiltigförklaras. 17

26.kollektivavtal • strejkrättens subjekt • fredsplikt och dolda klausuler. De olika aspekterna avser att på olika sätt skildra de spänningsförhållan­ den och avvägningar jag inledningsvis pekade på. Innan denna analys görs skall dock en allmän översikt av föreningsfrihetens utformning i svensk rätt ges.s. 17

Föreningsfriheten i svensk rätt

Regeringsformen

1.I den svenska grundlagen skyddas de grundläggande fri- och rättigheter­ na i regeringsformens andra kapitel. I 2 kap. 1 § 5 p. RF anges att varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad:s. 17

2.”föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna ellers. 17

3.enskilda syften”. Syftet med bestämmelsen är alltså att tillse att det allmänna, inte kränker den enskildes frihet att sluta sig samman med andra. Med det allmänna avses de normgivande organen det vill säga riksdagen då den utövar sin normgivningsmakt på det offentligrättsliga området, regeringen då den 492 utfärdar förordningar och andra myndigheter då de utövar sin föreskriftsmakt. Normgivning på det privaträttsliga området omfattas alltså inte. Även de rättstillämpande och förvaltande myndigheterna innefattas i be­ greppet. När de meddelar beslut eller vidtar faktiska åtgärder får de inte kränka de enskildas rätt att sluta sig samman. Även kommunala folkvalda församlingar och förvaltningsorgan inbegrips samt de privaträttsliga organ som delegerats ansvar för offentlig förvaltningsuppgift enligt RF 11:6 tredje stycket.24 Orsaken bakom myndighetsingripandet måste dock tas med i beräk­ ningen. Agerar det allmänna till följd av en avtalsrelation mellan enskil­ da, i exempelvis domstol, anses inte agerandet falla in under det aktuella allmänbegreppet.25 Bärarna av rättigheterna är svenska medborgare och utlänningar som vistas i riket i den mån inte annat stadgas i lag, RF 2:22. I första hand omfattas fysiska personer men även juridiska personer kan i den mån det är relevant tillerkänns rättigheterna.26 Alla typer av föreningar omfattas av skyddet i RF, formen och syftet är likgiltigt, föreningen skyddas likväl som aktiebolaget. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer är att anse som föreningar. Något krav på att föreningen skall utgöra en juridisk person uppställs inte.27 Ett visst mått av beständighet på och organisation av sammankomsten krävs dock för att den inte skall falla in under mötesfriheten. Föreningsfriheten inne­ fattar inte någon rätt för en sammanslutning att bli erkänd som en juri­ disk person.28 Vissa formkrav ställs dock för att föreningar skall erhålla rättskapacitet och alltså vara kapabla att sluta avtal och föra talan inför domstol.29 Vad som gäller för ideella föreningar som fackföreningar utgör framkommer längre fram. Vad skall då det allmänna avhålla sig ifrån? Förarbetena ger inte någon vidare vägledning i detta avseende. Det tycks som om grundlagsberedningen (GB), som utarbetade förslaget till det första rättighetskapitel som intogs i RF, utgick ifrån att formkrav angivna i lag skulle kunna inskrän­s. 17

4.493 ka föreningsfriheten. Formkraven för exempelvis aktiebolag och ekono­ miska föreningar angavs nämligen inte vara begränsningar av förenings­ rätten i grundlagens mening eftersom deras funktion var att ange de rättsliga ramarna för de som ville begagna sig av en särskild juridisk kon­ struktion. För övrigt förekommer inga allmänna formkrav i den svenska rättsordningen.s. 18

5.Direkt förbud mot en förening att bildas och verka ansågs dock utgöra en inskränkning i föreningsfriheten. I utredningen uppgavs nämligen som exempel på inskränkningar i föreningsrätten förbudet mot olovlig kårverksamhet i BrB 18:4 samt den då gällande lagen om förbudet mot politiska uniformer.30s. 19

6.Staten far heller inte upplösa föreningar eller bestämma hur förening­ arna skall organisera sin verksamhet vad exempelvis gäller avfattande av stadgar. De ideella organisationerna har också stor frihet att avfatta sina stadgar.31 I paragrafen anges att föreningar far bildas för enskilda och all­ männa syften. Den positiva föreningsfriheten i RF omfattar därför såväl rätten att bilda som rätten att verka gemensamt inom ramen för en sam­ manslutning.32s. 19

7.I vilken mån föreningarna skall få vidta åtgärder för att tillgodose dessa syften utan att hindras därav av staten är oklart. Utgångspunkten är dock att föreningarna måste följa rättsordningens gällande föreskrifter då åt­ gärder vidtas. Exempelvis inte kränka andra individer, begära tillstånd för demonstration på allmän plats och så vidare.33 I regeringsformen RF 2:12 anges att föreningsfriheten får inskränkas ge­ nom lag i den utsträckning som RF 2:13-16 medger. Det framkommer 494 där att föreningsfriheten bara får begränsas såvitt gäller sammanslut­ ningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung, RF 2:14 2 st. Lag eller annan föreskrift får dock inte innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet eller på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män eller kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänste­ plikt, RF 2:15-16 Inskränkningar i föreningsfriheten får dock enbart tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får därut­ över aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ända­ mål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grund­ valar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kul­ turell eller annan åskådning. RF 2:12 2 st. Det i brottsbalken intagna förbudet mot olovlig kårverksamhet, som tidigare nämnts, utgör ett exempel på sådan inskränkning som uppfyller kraven på godtagbar inskränkning av föreningsfriheten i RF. När det gäller föreningar av arbetstagare och arbetsgivare finns det dock ett grundlagsstadgande som direkt åsyftar deras verksamhet och som inte berörs av de ovan behandlade begränsningsbestämmelserna. I RF 2:17 anges att:s. 19

8.”Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal.” De angivna subjekten har alltså rätt att vidta fackliga stridsåtgärder. Rät­ tigheten är en kollektiv rättighet för arbetstagarna eller tillkommer om man så vill en förening. Den avsåg att ta sikte på förhållandena på den svenska arbetsmarknaden och rikta sig till arbetsmarknadens parter.34 Domstolar och myndigheter får inte, genom RF 2:17, i den mån inte annat stadgas i lag eller avtal, hindra arbetsmarknadens parter från att tillgripa stridsåtgärder mot varandra.35 Rättigheten bör också äga tillämp­s. 20

9.495 lighet i relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den åberopas dock i allmänhet inte i domstol.36 Rätten till kollektiv förhandling och strejkrätt ingår inte i den av RF 2:1 skyddade föreningsfriheten. Strejkrätten skyddas av ett specifikt grundlagsstadgande och den kollektiva förhandlingen behandlas i MBL. Dis­ kussioner har förts om att införa ett särskilt skydd för den fackliga för­ handlingsrätten i 2 kap. RF. Av olika skäl har man dock avstått från detta.37 Det befarades bland annat att en grundlagsreglering av förhand­ lingsrätten snabbt skulle bli föråldrad och i stället komma att utgöra en broms för fortsatt utveckling.38s. 20

10.Många aktiviteter som vidtas inom en förening kan dock beröra andra fri- och rättigheter som yttrandefriheten och demonstrations- och mötes­ friheten. Dessa rättigheter kommer dock inte att behandlas här.39 I regeringsformen finns också en bestämmelse om den negativa före­ ningsfriheten. RF 2:2 lyder:s. 21

11.”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tills. 21

12.känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hän­s. 21

13.seende. Hän är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att del­s. 21

14.taga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annans. 21

15.meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund, el­s. 21

16.ler annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.” Stadgandet är absolut vilket innebär att bestämmelsen inte kan inskränkas på annat sätt än genom grundlagsändring.40 496 Bestämmelsen tar bara sikte på offentligrättsligt tvång. Det allmänna får alltså inte tvinga någon att tillhöra en sådan förening som avses i stad­ gandet. Grundlagsberedningen angav att rätten att stå utanför en före­ ning påverkas av föreskrifter i föreningsstadgar, avtal eller dylikt. Sådana begränsningar ansågs emellertid vara en ”angelägenhet för civilrättslig lagstiftning” och faller därmed utanför grundlagsstadgandet.41 Med tvång avses direkt våldsanvändning från en offentlig befattnings­ havares sida eller hot om särskild sanktion, straff vite etc. Huruvida psy­ kisk påverkan omfattas då legala tvångsmedel saknas är tveksamt. Så har dock ansetts vara fallet, om den enskilde befinner sig i ett starkt beroen­ deförhållande till myndighet eller offentlig funktionär, t.ex. elever i den obligatoriska skolan eller vårdtagare på offentliga vårdinrättningar, och därmed känner sig nödgad att ansluta sig till viss förening.42 Att uppställa villkor för att få en förmån utgör dock inte tvång. Därför är lagregler vilka förutsätter medlemskap i viss organisation för att få utöva inflytande på sin arbetsmiljö eller bostadssituation inte oförenliga med RF 2:2.43 Den negativa föreningsfriheten omfattar dock bara föreningar som före­ träder en åskådning. På så sätt hänger regeln samman med den negativa yttrandefriheten som också skyddas i RF 2:2. I artikeln talas om åskåd­ ningar av politisk, religiös, kulturell eller annat sådant hänseende. Med åskådning avses ett något så när sammanhängande komplex av åsikter inom ett visst område. Personer som sluter sig samman för att förmå po­ litikerna att gå med på att införa en maxhastighet på 30 km/h anses inte företräda en åskådning. Tvånget för studenter vid vissa högskolor att an­ sluta sig till studentsammanslutningar faller också utanför stadgandets område eftersom de sammanslutningarna inte verkar för viss åskådning.44 Det förefaller därför som om stadgandet inte hindrar det allmänna från att tvinga arbetstagare att ansluta sig till en fackförening så länge fackföreningen inte företräder en särskild åskådning. Om bestämmelsen skulle kunna tolkas på så sätt tillförsäkrar emellertid Europakonventio­ nen individerna ett kompletterande skydd.45s. 21

17.497s. 22

Medbestämmandelagen

1.Den fackliga aspekten av föreningsfriheten regleras särskilt i medbestäm­ mandelagen 7-9 §§. MBL. Lagen är tillämplig i relationen mellan en­ skilda. I 7 § MBL anges att:s. 23

2.”Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöras. 23

3.arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet ochs. 23

4.att verka för organisationen eller för att sådan bildas.” Föreningsrätten i MBL aktualiserats först när ett anställningsförhållande etablerats. Arbetssökande omfattas inte. Skyddet gäller också enbart gent­ emot motparten i anställningsförhållandet och omfattar enbart den posi­ tiva föreningsrätten. Rätten att vara oorganiserad innefatts inte. Skyddet tillkommer inte föreningen i sig utan bara medlemmen.46s. 23

5.Den enskilde arbetstagaren skall alltså ha rätt att tillhöra en organisa­ tion, att bilda eller verka för att en organisation bildas, att utnyttja sitt medlemskap och att verka för organisationen.s. 23

6.I 8 § MBL anges att:s. 23

7.”Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten före­s. 23

8.ligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd tills. 23

9.skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätts. 23

10.eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan is. 23

11.syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränknings. 23

12.föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall upp­s. 23

13.fyllas.s. 23

14.Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla sådans. 23

15.kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Finnss. 23

16.både lokal och central organisation, gäller vad som nu sagts den centralas. 23

17.organisationen.s. 23

18.Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annans. 23

19.sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller annats. 23

20.avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.” För att en kränkning skall vara för handen måste det föreningskränkande syftet styrkas. Det vill säga syftet att förmå någon att inte utnyttja sin föreningsrätt eller att ingripa mot någon därför att denne utnyttjat sin föreningsrätt.47 Eftersom det är ytterst svårt att bedöma vilket syfte som ligger bakom en åtgärd, bevisningen därav är i princip omöjlig, har AD i mål som rört påstående om att avskedande eller uppsägning inneburit föreningsrättskränkning delat upp bevisbördan mellan parterna så att 498 arbetstagarparten har att visa sannolika skäl för att en kränkning av före­ ningsrätten föreligger och att, om sådana skäl framlagts, arbetsgivarparten har att styrka, att för avskedandet förelegat en skälig orsak oberoende av föreningsrättsfrågan.48 Exempel på kränkande åtgärder är uppsägningar och avsked till följd av fackligt medlemskap.49 Omflyttning av arbetstagaren kan också utgöra kränkning men bara då omflyttningen medför skada för arbetstagaren liksom indragning av kafferaster, företräde till övertidsarbete och uttalan­ den i arbetsbetyg.50 I 9 § MBL anges att:s. 23

21.”Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hindra, atts. 24

22.medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten. Har medlem vidtagits. 24

23.sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå honom att upphöras. 24

24.därmed.” Frågan om fackföreningarnas interna förhållanden omfattas inte av före­ ningsrätten i MBL och därmed inte relationen mellan organisationen och dess medlemmar. Normer därom har dock utvecklats i rättspraxis efter­ som reglering avseende ideella organisationer, som fackföreningar utgör, i allmänhet saknas i den svenska rättsordningen.51 Utgångspunkten är dock att den ideella föreningen fritt får organisera sin verksamhet och anta de stadgar de vill.52 I 6§ MBL anges att med arbetstagarorganisation avses sådan samman­ slutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbets­ tagarnas intressen i förhållande till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorgani­ sation avses enligt paragrafen motsvarande sammanslutning på arbets­ givarsidan. Utgångspunkten för att en förening skall vara av den typ som MBL avser är att ”sammanslutningen skall vara så fast organiserad att den kan tillerkännas rättskapacitet, dels skall ha till uppgift att företräda med­ lemmarna i deras egenskap av arbetsgivare eller arbetstagare”.53s. 24

25.499s. 24

26.För att en förening skall tillerkännas rättskapacitet krävs att ett antal rättssubjekt - fysiska eller juridiska personer - gått samman för att i or­ ganiserade former under viss tid eller tills vidare samverka för att nå en viss målsättning. Föreningen måste ha antagit stadgar som innehåller föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i före­ ningens angelägenheter skall fattas (NJA 1987 s. 394). Vidare brukar krävas, att det i en förening finns en styrelse som kan företräda förening­ en.54 Några krav på minimiantal medlemmar finns inte. Troligt är dock att medlemmarna måste vara minst två.55 Vissa lagstadgade rättigheter tillkommer dessa föreningar. Enligt 10 § MBL har arbetstagarorganisation rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i or­ ganisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbets­ givare har enligt paragrafen motsvarande rätt att förhandla med arbets­ tagarorganisation. Motsvarande förhandlingsrätt som tillkommer och riktar sig mot arbetsgivare tillkommer också arbetsgivarorganisation. Det enda krav som ställs för att ha rätt att förhandla enligt 10 § MBL är allt­ så att förhandlingsfrågan berör minst en av organisationens medlemmar och att anknytning finns till ett anställningsförhållande mellan arbets­ givare och arbetstagarorganisations medlem.56 Området för förhandling omfattar därmed arbets- och anställningsvillkor i mer inskränkt bemär­ kelse och frågor som gäller arbetsgivarens verksamhet i vidsträckt me­ ning. Området sammanfaller med ämnesområdet för kollektivavtal enligt 23 § MBL.57s. 25

27.Under utarbetandet av MBL diskuterades krav på att de mest represen­ tativa fackföreningarna även skulle få rätt att förhandla med arbetsgivare hos vilka föreningen saknade medlemmar. Arbetsplatser som saknar an­ ställda med fackligt medlemskap och vars arbetsgivare inte tillhör arbets­ givarföreningar berörs ju inte av § 10 i MBL. Departementschefen ansåg att införandet av en sådan regel skulle utgöra en betydande avsteg från principen om lika grundläggande rättigheter för alla organisationer att bedriva facklig verksamhet. Att införa krav på representativitet inom visst eller vissa områden av arbetsmarknaden skulle vara främmande för regle­ ringen av det svenska arbetsmarknadssystemet.58 500 Vad innebär det då att ha en rätt till förhandling? För det första mot­ svaras rätten att förhandla av en skyldighet för motparten att delta i för­ handlingen.59 I 15 § MBL beskrivs vad som ligger i skyldigheten att för­ handla. Där anges att den förhandlingsskyldige har informationsplikt. Vidare anges att förhandlingsskyldig part skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan också enligt bestämmelsen välja annan form för förhand­ ling än sammanträde. Lunning påpekar att förhandlingsskyldigheten inte innefattar någon rättslig skyldighet att visa kompromissvilja eller att verk­ ligen komma fram till en lösning, vare sig i kollektivavtal eller i annan form, inte ens om parterna är överens i sak.60 Part har dock skyldighet att ange och motivera sin ståndpunkt och att lyssna till motpartens argu­ ment och att delge motpart skriftligt material som åberopas.61 I 11-13 §§ MBL regleras den så kallade förstärkta förhandlingsrätten. Rättigheterna i paragraferna 11 och 12 tillkommer med ett par undantag bara arbetstagarorganisation som har etablerat ett kollektivavtalsförhål­ lande med arbetsgivaren.62 Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren tvingad att inleda s.k. primärförhandling med arbetstagarorganisation i fall då arbets­ givaren avser att vidta viktigare förändring av verksamheten eller då arbets­ givaren avser att besluta om viktigare förändring av arbets- eller anställ­ ningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Syftet med dessa förhandlingar är att en uppgörelse skall nås mellan parterna om vilket beslut som skall fattas. Ämnet för den primära förhandlingsskyl­ digheten ligger dock inom det område där arbetsgivaren ensam har be­ slutanderätt. Nås inte enighet kan alltså arbetsgivaren fatta det beslut han eller hon önskar.63 En avgörande fråga för samverkansförhandlingar är när arbetsgivaren måste inleda förhandling. Avsikten är att förhandlingen skall äga rum i så god tid att förhandlingen blir ett naturligt och effektivt led i besluts­ processen hos arbetsgivaren. Det som anförs av arbetstagarsidan skall ha reella möjligheter att ingå på ett meningsfullt sätt i beslutsunderlaget.64s. 25

28.501 Källström menar dock att praxis talar för att förhandlingsskyldighet först inträder när arbetsgivaren utrett frågan så att de konkreta handlingsalter­ nativen kan presenteras. Förhandlingarna kan alltså inte, menar Käll­ ström, alltid drivas förutsättningslöst och arbetsgivaren har rätt att ha en klar uppfattning när förhandling påkallas.65 Arbetsgivaren har också rätt att under förhandlingarna ange att det inte längre finns tid att förhandla eftersom beslut måste fattas. Under vissa omständigheter kan dock fack­ föreningen kräva arbetsgivaren på skadestånd, t. ex. vid förhandlingsovilja eller dålig planering. Det av arbetsgivaren fattade beslutet står ändock fast.66s. 26

29.Enligt 12 § MBL far organisation som är bunden av kollektivavtal själv påkalla förhandling i andra fall än de som nämns i § 11. Arbetsgiva­ ren måste då i princip förhandla innan han fattar eller verkställer beslut som rör medlem i organisationen. 12 § MBL aktualiseras i princip när det inte rör sig om viktigare förändringar rörande verksamheten. Förhandlingsframställningen skall dock avse ett särskilt fall.67 Fortfarande avses sådan verksamhet inom vilken arbetsgivaren har ensam beslutande­ rätt. Arbetsgivaren har dock ”väsentligt större handlingsfrihet” i dessa fall. Arbetsgivaren kan anta och verkställa beslut innan förhandlingsskyl­ digheten är uppfylld så snart särskilda skäl, vilket Källström menar kan likställas med praktiska olägenheter, så föranleder.68 Skälet därtill är att arbetsgivaren inte kan utgå från dessa förhandlingar när verksamheten pla­ neras. Dessa förhandlingar behöver inte vara förutsägbara.69s. 27

30.Som framgått rör reglerna om samverkansförhandlingar i 11 och 12 §§ MBL bara arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som står i kollek­ tivavtalsförhållande till varandra. Detta innebär att reglerna inte har någon verkan på kollektivavtalslösa arbetsplatser eller kan utnyttjas av arbets­ tagarorganisationer som inte erhållit något kollektivavtal på arbetsplatsen. Även oorganiserade arbetstagare som arbetar på arbetsplats där kollektiv­ avtal gäller mellan viss organisation och arbetsgivaren faller utanför reg­ lerna.s. 27

31.Till viss del har dessa arbetstagargrupper kompenserats genom anta­ gandet av 13 § MBL. Arbetsgivaren är nämligen skyldig att primärförhandla med en minoritetsorganisation rörande beslut som särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för sådan organisations medlem. Den ämnesmässiga avgränsningen av förhandlingsskyldigheten i 13 § 502 MBL är av stor betydelse.70 Som Källström påpekar är förhandlingsskyl­ digheten enligt 13 § MBL mer begränsad än vad lagtexten ger vid han­ den.71 En omplacering av en medlem i en minoritetsorganisation med­ för exempelvis bara skyldighet att ta initiativ till förhandling om motivet till omplacering är hänförligt till arbetstagaren personligen. Om arbets­ givaren anger att driftsmässiga skäl ligger till grund för omplaceringen så kan §13 MBL inte åberopas. Frågor som rör företagsledningsområdet innefattas inte i 13 § MBL.72 För att säkerställa att svensk rätt till fullo implementerade innehållet i överlåtelsedirektivet73 och direktivet om kollektiva uppsägningar74 info­ gades ett andra stycke till 13 § MBL. På arbetsplatser där det helt saknas kollektivavtal är arbetsgivaren enligt 13 § 2 st. skyldig att förhandla med alla organisationer om frågor rörande uppsägningar på grund av arbets­ brist eller vid övergång av verksamhet som regleras i 6 a § LAS. Därmed är arbetsgivarna stundtals skyldiga att förhandla om företagsledningsfrågor med organisationer som saknar kollektivavtal. Men bara i sådana fall då arbetsplatsen helt saknar kollektivavtal och organisationen har en medlem på arbetsplatsen.75 Ytterligare en bestämmelse av stor betydelse för det svenska förhandlings­ systemet skall beröras, 19 § MBL om informationsplikten. Bestämmel­ sen reglerar den informationsplikt som arbetsgivaren har till den organi­ sation i förhållande till vilken han eller hon är bunden av kollaktivavtal. Syftet med informationsplikten är att skapa större likställdhet vid för­ handling. De avtalsbärande organisationerna skulle därför ges samma insyn och överblick av verksamheten som arbetsgivarna.76 Arbetsgivarna skall således enligt 19 § forlöpande hålla aktuell arbetstagarorganisation underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall också bereda arbetstagarorganisation tillfälle att granska, böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlem­ marnas gemensamma intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Enligt Källström bör informationen vara av sådan art att enskilda arbetstagares. 27

32.503 får en god bild av företagets verksamhet i stort och hur den enskildes in­ satser passar in i ett större sammanhang.77s. 28

33.19 § MBL avser i första hand att komplettera underlaget för de kollektivavtalsbärande organisationerna vid samverkansförhandlingar. Det hindrar förstås inte att de kollektivavtalsbärande organisationerna kan använda den här informationen också vid avtals- och intresseförhand­ lingar enligt 10 § MBL. Under förhandling enligt 10 § MBL kan dock organisationerna inte kräva att få ut information för detta syfte.78s. 29

34.Ett kollektivavtal kan alltså enligt 23 § MBL träffas om arbetsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Finns det då några begränsningar för det kollektivavtalsbara området. Enligt 4 § 1 st. MBL är ett kollektivavtal ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker rättighet eller skyldighet enligt MBL. Avvikel­ ser får dock göras från vissa bestämmelser enligt 4 § 2 st. MBL. Därut­ över får ett kollektivavtal generellt sätt inte strida mot tvingande lag eller mot god sed på arbetsmarknaden eller på annat sätt vara otillbörligt.79 Gränsdragningen gentemot konkurrensrätten har i detta avseende vållat visst huvudbry.80s. 29

35.Staten anser sig genom tvingande lag kunna inskränka det kollektiv­ avtalsbara utrymmet. Staten anser sig också ha möjlighet att genom lag ogiltigförklara redan gällande kollektivavtal.81 När det gäller rätten att vidta stridsåtgärder erkänns den som nämnts i RF 2:17. Begränsningar skall anges i lag eller avtal. När stridsåtgärder vidtas måste hänsyn tas till lagregler. Stridsåtgärder får exempelvis inte kränka stadganden i BrB som olaga intrång och ofredande.82 För parter som är bundna av kollektivavtal är 41 § MBL av central betydelse i strejkrättshänseende. I 41 § MBL anges att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte får vidta eller delta i arbetsinställelse 504 (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organi­ sation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål 1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, be­s. 29

36.stånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarandes. 30

37.strider mot avtalet eller mot denna lag, 2. att åstadkomma ändring i avtalet, 3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan av­s. 30

38.talet upphört att gälla, eller 4. att stödja någon annan när denne inte själv får vidta stridsåtgärd. Stridsåtgärder av ovanstående art är olovliga enligt svensk rätt. Företar medlem i en kollektivavtalsbunden organisation en olovlig stridsåtgärd är organisationen skyldig att försöka få stridsåtgärden att upphöra, 42 § MBL. I kollektivavtalslösa relationer föreligger få lagstadgade begräns­ ningar av stridsrätten.83 Fackliga företroendemän åtnjuter enligt svensk rätt i Lagen om facklig företroendeman ett särskilt skydd. Lagen är enbart tillämplig på förtroen­ deman som representerar organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren, 1 § FML.84s. 30

Några enskilda j ämförelser mellan svensk