Stycket

3.Danelius har påpekat att vid tolkningen av svensk rätts förhållande till grundläggande fri- och rättigheter är det särskilt angeläget att tolkning av svensk lag såvitt möjligt överensstämmer med internationella åtagan­ den.53 Denna uppfattning spred sig åtminstone avseende Europakon­ ventionens bestämmelser i viss mån till domstolarna. Åren innan Europa­ konventionen inkorporerades i svensk rätt var framförallt HD benägen att verkligen såvitt möjligt tolka svensk rätt så att den överensstämde med både Europakonventionen och Europadomstolens praxis.54 I NJA 1992 s. 532 sattes både förarbetsuttalanden och tidigare praxis åt sidan till förmån för Europakonventionens regler.55 Justitierådet Lind gav i ett tillägg till domen uttryck för uppfattningen att motstridiga förarbets­ uttalanden och praxis i allmänhet skall vika för Europadomstolens praxis. Detta som konsekvens till den särskilda vikt som bör fästas vid att svensk rätt tolkas konformt med konventioner rörande mänskliga rättigheter.56 Vid den tidpunkten hade uppfattningen gjort sig gällande att Europa­ konventionens bestämmelser åtnjöt ett särskilt skyddsvärde i Europa. De svenska rättstillämparna har inte alltid betraktat Europakonventio­ nens bestämmelser på ett sådant sätt. Denna syn växte till sig i samband med att det klargjorts vilken stark ställning dessa bestämmelser fått inom 38 EG och att många andra länder i Europa fattat beslut om att inkorpore­ ra Europakonventionen i den nationella rättsordningen.57 Den fördragskonforma tolkningen är behäftad med vissa brister. För det första är principen inte absolut. De rättstillämpande myndigheterna åtnjuter ett handlingsutrymme i rättstillämpningen som i detta avseende kan få effekten att andra tolkningsdata än konventionsåtagandet ges före­ träde och avgör tolkningen. Och för det andra; även om principen stärks i rättstillämpningen återstår de situationer som inte kan lösas tolkningsvägen eftersom svensk rätt faktisk står i strid med det internationella åta­ gandet. Jag delar emellertid Danelius uppfattning att det är angeläget att svensk rätt i möjligaste mån tolkas konformt med de internationella åta­ gandena rörande grundläggande fri- och rättigheter.58 Eftersom alla de instrument jag behandlat i den folkrättsliga delen innefattar mänskliga rättigheter torde dessa principer gälla för dem alla. Konventionsåtaganden har inte bara betydelse i rättstillämpningen utan spelar också en roll när ny lagstiftning skall antas. Den nya lagstiftning­ en skall vara förenlig med Sveriges internationella åtaganden.59 Utred­ ningarna om internationella konventioners innehåll brukar i lagstiftningssammanhang vara av ytterst rudimentär karaktär. I arbetsrättsliga sammanhang återges ofta innehållet i relevanta artiklar i konventionsåta­ gandet samt ärenden där det svenska rättsläget blivit föremål för direkt prövning.60 Bara i undantagsfall görs någon fördjupad analys av praxis.61 En central fråga i detta sammanhang är förstås vad man anser att åta­ gandet består i. Jag angav tidigare att vid sidan av Europadomstolens do­ mar så anses inte övervakningsorganens praxis vara bindande för de fördragsslutande staterna. Dessa övervakningsorgan har inte formellt givits kompetens att rättsligt kräva att de fördragsslutande staterna vidtar viss åtgärd. I en utredning om svensk rätts förhållande till internationella åtaganden från 1974 anges att Sverige inte är bundet av rekommenda­ tioner från mellanstatlig organisation.62 Övervakningsorganens praxis har emellertid vunnit en allt starkares. 16