Närliggande

11.Slutligen har frågan om tillfälligt hinder behandlats i NJA 1995 s. 104. Ärendet rör delvis den speciella skrivningen i 6 § NordL dvs. att ett till­ fälligt hinder mot utlämning föreligger om den som begärs utlämnad i Sverige är åtalad för annat brott för vilket det är stadgat fängelse i två år eller mer. I ärendet begärde Finland att en finsk medborgare skulle utläm­ 278 nas för att avtjäna en fängelsedom avseende bl.a. bedrägeri. Mannen hade åtalats för tillgreppsbrott vid en svensk tingsrätt. Han fälldes till ansvar för olovligt brukande till en månads fängelse. Det ådömda fängelsestraffet ansågs verkställt genom den tid som mannen varit häktad i målet. Man­ nen hade överklagat domen och yrkat att åtalet skulle ogillas. Åklagaren hade uppgett till HD att hon inte hade för avsikt att överklaga domen. HD konstaterade att enbart mannens överklagande inte kunde leda till straffskärpning samt att det processuella läge som målet befann sig i en­ dast kunde avse olovligt brukande,806 inte tillgrepp av fortskaffningsmedel. Brottet olovligt brukande, 10 kap. 7 § 1 st. BrB, har till skillnad från brottet tillgrepp av fortskaffningsmedel, 8 kap. 7 § 1 st. BrB, inte en straff­ skala som uppgår till fängelse i två år eller mer. Utlämning beviljades. HD tycks i de båda senare rättsfallen ha lagt tyngdpunkten vid frågan om en straffskärpning (underförstått frihetsstraff) kan komma i fråga och utifrån den bedömningen sökt avgöra om ett tillfälligt hinder föreligger. Enligt min mening bör också individintresset beaktas när frågan om till­ fälligt hinder avgörs. Individen kan ha ett beaktansvärt intresse av att närvara vid en rättegång som enbart behandlar skuldfrågan för det fall påföljdsdelen redan avtjänats och åklagaren inte har överklagat domen.807 När målet rör en fullständig omprövning av den tilltalades skuld, inne­ fattas en bedömning både av faktiska förhållanden och rättsliga aspekter. Vid dessa förhållanden bör individen ges möjlighet att närvara också vid högre instans. Bedömningen torde bli en annan om frågan enbart avser rent rättsliga och processuella frågor.808 När det gäller AllmL och NordL kan ett beaktande av individintresset rymmas under den nuvarande lydelsen. I de fall NordL:s tvåårsregel innebär att ett tillfälligt hinder inte föreligger mot utlämning torde man, i det friare utlämningssamarbetet mellan de nordiska staterna, kunna upp­ ställa som särskilt villkor att den inhemska rättegången först får äga rum innan individen utlämnas eller att individen får möjlighet att i ett senare skede närvara vid den svenska rättegången. Ett villkor att individen åter­s. 26