Konossement
1.Det äldsta transportdokumentet är konossementet (Bill of lading).s. 74
2.Utvecklingen av konossementet skedde i en tid då man hades. 74
3.behov av ett dokument som representerade godset, och soms. 74
4.kunde överlåtas. Man brukar också säga, att konossementets. 74
5.representerar godset eller som det ofta uttryckts är »nyckeln tills. 74
6.godset» och därmed till varornas utlämnande. Den angivne mots. 74
7.tagaren eller innehavaren av dokumentet är berättigad att utfås. 74
8.godset på destinationsorten. Det var baserat på dessa principers. 74
9.som konossementet successivt kom att utvecklas i internationells. 74
10.handelrättslig praxis. Dessa principer framgår också av SjöLs. 74
11.13:42, 13:46 och 13:52.s. 74
12.I linjetrafik utgör konossementet huvuddokument, även oms. 74
13.ofta en bokningsnota föregår dess utfärdande som bekräftelse pås. 74
14.att skeppsrum tingats och reserverats. Vid helbefraktning (ochs. 74
15.ofta även s.k. delbefraktning) bestäms avtalsvillkoren för befrakt-s. 74
16.ningen i certepartiet, undertecknat av både redare och befraktares. 74
17.(ofta genom mäklare), medan konossementet då mellan redarens. 74
18.och befraktaren i första hand fungerar som kvitto på att godsets. 74
19.lastats ombord. (Frågan om förhållandet mellan certeparti ochs. 74
20.konossement belyses bl.a. i NJA 1989 s. 638 och kollisionen mels. 74
21.lan befraktningsregler och regler i anslutning till linjetrafik belys. 74
22.ses i ND 1967 s. 325 - HovR v Sv., se också ovan 3.4.) Konossementet hänvisar då ofta till certepartiet (SjöL 13:42, 3 st.:s. 74
23.»Konossementet bestämmer villkoren för godsets transport och utlämnande, när det gäller förhållandet mellan transportören och en annan innehavare av konossementet än avsändaren. Bestäm melser i transportavtalet, som inte har tagits in i konossementet får inte göras gällande mot en sådan innehavare, om inte konos sementet innehåller en hänvisning till dem.») 13:49, 1 st. stadgar:s. 75
24.»Konossementet gäller som bevis om att godset har tagits emot eller, om ombordkonossement utfärdats, lastats såsom det beskri vits i konossementet, om annat inte visas eller förbehåll har gjorts enligt 48 §.»s. 75
25.Konossementet utfärdas traditionellt av befälhavaren eller rederiets agent som fullmäktig för befälhavaren, sedan godset las tats ombord {ombordkonossement, shipped bill of lading-13:44). Det skall enligt 13:46 innehålla uppgift om ort och dag för utfär dandet, utfärdarens underskrift, fartygets namn, uppgift om det inlastade godset, en förklaring om att godset tagits ombord, upp gift om till vem godset skall utlämnas på bestämmelseorten samt i vad mån frakt uppburits eller utestår obetald. Vid styckegods transport inryms som nämnts fraktavtalet i konossementet, och detta innehåller också en mängd avtalsvillkor (normalt finstilta).s. 75
26.Konossementet kan ställas till innehavaren, till viss man, till viss man eller order eller till viss man »icke till order». De tre förra är löpande konossement, medan det senare (med s.k. rektaklausul - icke till order) kallas rektakonossement och är icke löpande. Det löpande konossementet har i princip samma rättsverkningar som andra löpande handlingar och är bl.a. en negotiabel handling. Berättigad att få ut godset på destinationsorten är den, som till transportörens representant presenterar ett vederbörligen endosserat originalexemplar av konossementet (presentationspapper). I NJA 1988 s. 440 belyses i ett speciellt avseende konossementets rättsliga karaktär.s. 75
27.Godset hade här utlämnats utan att konossementet hade företetts,s. 75
28.och frågan uppkom om konossementet därefter kunde anses ha någots. 75
29.förmögenhetsvärde i den meningen, att det grundade forum enligts. 75
30.rättegångsbalken 10:3. Eftersom konossementets kvarvarande värdes. 76
31.bara var att tjäna som bevis om konossementsinnehavarens eller dens. 76
32.nes rättsinnehavares skadeståndskrav mot transportören för förlusts. 76
33.som rättsinnehavaren kan ha lidit genom att godset utlämnats tills. 76
34.annan, så ansågs det sakna förmögenhetsvärde och ej kunna grundas. 76
35.forum.1s. 76
36.Konossement utfärdas vanligen i flera likalydande originalexems. 76
37.plar, ofta tre. Denna praxis har historiska traditioner och tjänars. 76
38.egentligen inte längre något praktiskt syfte. Utöver originalen tass. 76
39.ett antal kopior för olika ändamål, exempelvis tull- och valutaäns. 76
40.damål. Det undertecknas av redaren eller i praktiken ofta av dens. 76
41.nes agent på lastningsorten eller ännu oftare genom särskild pers. 76
42.forering eller annan mångfaldssignatur.s. 76
43.På bestämmelseorten är vid sjötransporter den som kan upps. 76
44.visa ett originalkonossement berättigad att utfå godset. En föruts. 76
45.sättning för att transportören skall ha skyldighet att lämna uts. 76
46.godset är att originalkonossement presenteras. Om två personers. 76
47.med var sitt exemplar av konossementet samtidigt begär att fås. 76
48.godset utlämnat, skall befälhavaren låta lägga upp godset unders. 76
49.uppsikt av tredje man i avvaktan på uppgörelse om vem som hars. 76
50.bättre rätt till detta.s. 76
51.Under transporten är det däremot nödvändigt att samtliga oris. 76
52.ginalkonossement presenteras för redaren ifall t.ex. omdestine-s. 76
53.ring skall göras. Detta sammanhänger med att redaren kan blis. 76
54.skadeståndsansvarig, om ett original skulle presenteras på destis. 76
55.nationsorten och redaren då inte kan leverera godset.s. 76
56.Om betalning av godset skall ske genom remburs, intas nors. 76
57.malt i rembursvillkoren en bestämmelse om, att samtliga originals. 76
58.exemplar av konossmentet (full set) skall presenteras till banken.s. 76
59.Här kan praktiska problem uppkomma vid exempelvis oljetrans-s. 76
60.porter eller vissa bulktransporter, där en last kan säljas fleras. 76
61.gånger under pågående resa.s. 76
62.Då ett konossement omfattar godspartier till flera lastägares. 76
63.kan i samband med godsets ankomst till destinationsorten s.k. delivery orders utställas till de olika lastägarna under ett gemens. 76
64.samt konossement. Utformningen av en delivery order kan skiftas. 77
65.beroende på vem som utställt det.s. 77
66.SjöL 13:44 skiljer, som nämnts, mellan ombordkonossements. 77
67.(shipped bill of lading) och mottagningskonossement (receiveds. 77
68.for shipment bill of lading), där det förra utfärdas då godset las tats ombord på fartyget medan det senare utfärdas då godset emottagits av transportören för transport. Man skall då hålla is. 77
69.minnet, att ombordkonossementet är den traditionella typen, som tidigare dominerat i oceansjöfart, men som genom transporttek nikens förändring (containers och trailers) fått minskad betydelses. 77
70.i modern linjesjöfart.s. 77
71.I tankfart och bulkfart är emellertid ombordkonossementets. 77
72.fortfarande det helt dominerande. Det är inte heller ovanligt, att godset tas emot i en terminal och där lastas in i en container/trai-s. 77
73.ler, varpå det förs ombord på fartyget. I sådana fall utfärdas nors. 77
74.malt ett mottagningskonossement, som skall återlämnas ifalls. 77
75.ombordkonossement senare utställs för godspartiet ellers. 77
76.påstämplas »shipped», då godset tas ombord på fartyget. En annan åtskillnad gäller konossementets täckningsområde, och en del av problemen belyses i samband med s.k. genomgångstransporter och s.k. genomgångskonossement som regleras i SjöLs. 77
77.13:43. Genomgångskonossement används när transporten innes. 77
78.fattar två eller flera på varandra följande sjötransporter som täckss. 77
79.under samma konossement, s.k. genomgångstransport. Till skill nad från genomgångstransporten innefattar den kombinerades. 77
80.transporten på varandra följande transporter med olika trans portmedel, där ett dokument utfärdats för hela transporten.s. 77
81.Särskilda problem uppkommer, om köparen inte kan förete etts. 77
82.originalexemplar på destinationsorten, eftersom transportören då, enligt SjöL 13:52-13:55, inte får lämna ut godset till någon mottagare, innan det prövats vem som är rätt mottagare, se vidares. 77
83.5.3.s. 77
84.För att i någon mån komma tillrätta med hithörande problems. 77
85.har alternativa dokument utvecklats, exempelvis sjöfraktsedeln, som numera behandlas i SjöL 13:58 och 13:59. Sjöfraktsedeln hars. 77
86.liksom fraktsedlar vid land- och lufttransporter, inte konossemen-s. 78
87.tets värdepappersegenskaper, se nedan 5.2. Vidare används is. 78
88.ökande omfattning olika system av elektroniska lösningar.s. 78
Fraktsedlar
1.Fraktsedeln används både vid väg-, järnvägs- och flygtransporter,s. 78
2.även om de olika fraktsedlarna har lite olika utseende. Numeras. 78
3.är, som nämnts, även sjöfraktsedlar vanliga i linjetrafik (SjöLs. 78
4.13:58 och 13:59). Till skillnad från konossementet är fraktsedelns. 78
5.inte ett värdepapper. Innehavet av en fraktsedel berättigar intes. 78
6.innehavaren att få ut godset. Fraktsedeln brukar snarare karaktäs. 78
7.riseras som ett kvitto, där den namngivne mottagaren skall ansess. 78
8.som rätt mottagare och måste legitimera sig, dvs. dokumentet hars. 78
9.snarast bevisfunktion. Här är således den juridiska tekniken ens. 78
10.annan än den som gäller för konossement. Regler om fraktseds. 78
11.larna och deras utformning återfinns i LFL 9:5—9:8 (flygfraktseds. 78
12.lar), i JVL 3:3-3:9 (järnvägsfraktsedlar) och i VTL 7-11 §§s. 78
13.(landsvägsfraktsedlar).s. 78
14.Uppmärksammas bör att lösningarna i de olika regelsystemens. 78
15.kan variera men en huvudprincip är ofta följande. Fraktsedelns. 78
16.utfärdas ofta i ett antal delar (exempelvis i ett avsändarexemplar,s. 78
17.ett fraktförarexemplar och ett mottagarexemplar), där vissas. 78
18.begränsade rättigheter knyts till dokumentet åtminstone under ens. 78
19.period. Innehavet av avsändarexemplaret berättigar t.ex. tills. 78
20.omdirigering av godset under transport. Så snart godset nått frams. 78
21.till destinationsorten upphör dock denna funktion, och härefters. 78
22.är det den person eller det företag som anges i fraktsedeln soms. 78
23.mottagare av godset, som är det viktiga.s. 78
24.Den begränsade förfoganderätt, som alltså är knuten till innes. 78
25.havet av dubbletten, upphör efter godsets ankomst till bestäms. 78
26.melsestationen i och med att fraktsedelsoriginalet utlämnats tills. 78
27.mottagaren eller denne utan att inneha någon fraktsedel frams. 78
28.ställt krav på godsets utlämnande.s. 78
29.Transportdokumentet vid järnvägstransport är järnvägs fr akt sedeln vilken skall avlämnas av avsändaren (JVL 3:3—3:9). Frakt sedeln, för vilken särskilt formulär skall användas, består av minst två delar, dels fraktsedeln, som följer godset och tillställes mottagaren, dels fraktsedelsdubbletten, vilken återställes till avsändaren, sedan avsändningsstationen genom sin datumstäm pel intygat, att godset mottagits för befordran. På fraktsedeln skall intagas uppgift om bl.a. avsändningsstation, bestämmelse station, mottagarens namn samt godset.s. 79
30.Inom luftfarten används flygfraktsedeln, som har haft järnvägsfraktsedeln som förebild (LFL 9:5—9:8). Enligt lagen ankom mer det på avsändaren att upprätta denna handling, men trans portören brukar tillhandahålla tryckta formulär med befordringsvillkoren. Flygfraktsedeln utfärdas i tre originalexemplar, varav ett stannar hos transportören, ett sändes till mottagaren och ett behålles av avsändaren. Utöver de tre originalexemplaren utfär das, liksom beträffande konossementet, även ett antal kopior, avsedda för samarbetande transportörer, tullmyndigheter och andra.s. 79
31.Också CMR har haft järn vägsfraktsedeln som förebild vid reg lering av bilfraktsedeln (VTL 7-11 SS).1 Denna som utfärdas i tre exemplar äger, där inget annat sägs, vitsord beträffande avtalsvill koren, transportörens mottagande av godset och godsets tillstånd härvid.s. 79
32.Även speditörer brukar utfärda ett dokument, som innehåller de villkor, som är förknippade med deras verksamhet. Vid inter nationella transporter är det inte ovanligt, att speditören utfärdar ett Forwarding Agent Certificate of Transport (FCT), som har en utformning som starkt påminner om konossementets, men som uttryckligen uttalar att speditören inte handlar som transportör utan som speditör (transportförmedlare). Som nämnts förekom mer det även att speditören uppträder som transportör, varvid dokument av typ FIATA Bill of lading kan komma till användning.32s. 79
33.Inskjutas kan också, att Montreal-protokollen öppnade möjs. 80
34.ligheten att använda dataregistrering i stället för flygbiljetter ochs. 80
35.fraktsedlar. Detta har f.ö. blivit allt vanligare.s. 80